Upphävd författning

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1962-05-25
Ändring införd
SFS 1962:381 i lydelse enligt SFS 2010:470
Ikraft
1963-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

FÖRSTA AVDELNINGEN

Inledande bestämmelser

1 kap. Försäkringens omfattning m.m.

  • RÅ 1999:4:En utländsk medborgare som inte var bosatt i Sverige har, sedan hon slutat en tillfällig anställning i Sverige, ansetts ha helt upphört att vara yrkesverksam här. Till följd härav har hon enligt svenska bestämmelser och i överensstämmelse med regelsystemet i förordningen (EEG) nr 1408/71 inte efter anställningstidens slut omfattats av svensk socialförsäkringslagstiftning och inte varit berättigad till föräldrapenning.

[K1]1 §  Den allmänna försäkringen består av sjukförsäkring.

[S2]Till sjukförsäkringen hör frågor om rehabilitering.

[S3]Till den allmänna försäkringen är frivillig pensionsförsäkring ansluten. Lag (2007:999).

Prop. 2006/07:117: I tredje stycket har en följdändring gjorts med anledning av att 21 kap. upphävs.

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf anges den allmänna försäkringens beståndsdelar. I enlighet med tidigare beslutade reformer på socialförsäkringsområdet och med förslagen i denna proposition kommer sjukförsäkringen att vara den enda försäkringsgren som regleras i AFL efter år 2002.

[K1]2 §  Den allmänna försäkringen handhas av Försäkringskassan.

[S2]Om allmänt ombud för socialförsäkringen finns särskilda bestämmelser. Lag (2009:987).

Prop. 2003/04:69: Ändringen av bestämmelsen i denna paragraf är en konsekvens av att Försäkringskassan träder i stället för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Samtidigt slopas föreskriften om att den allmänna försäkringen handhas även av de lokala organ som regeringen bestämmer. Med lokala organ avses skattemyndigheterna, som den 1 januari 2004 har ersatts av Skatteverket. Denna myndighet fattar beslut om pensionsgrundande inkomst och socialavgifter, vilket har betydelse för beräkning av ...

Prop. 2008/09:202: Ändringen i andra stycket är en följd av att det allmänna ombudet ska vara gemensamt för verksamheten hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, dock med undantag av den verksamhet hos Pensionsmyndigheten som avser premiepension. Det allmänna ombudet finns dock fortfarande kvar hos Försäkringskassan.

[K1]3 §  I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan, m.m. Lag (2004:781).

4 § Har upphävts genom lag (1999:800).
5 § Har upphävts genom lag (1999:800).

[K1]6 §  Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett prisbasbelopp. Detta belopp skall fastställas för varje år av regeringen. Regeringen skall också för varje år fastställa ett förhöjt prisbasbelopp enligt tredje stycket.

[S2]Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Det framräknade prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

[S3]Det förhöjda prisbasbeloppet räknas fram och avrundas på samma sätt som prisbasbeloppet enligt andra stycket. Därvid skall dock det där angivna bastalet höjas till 37 144 och multipliceras med samma jämförelsetal.

[S4]Om det i lag eller annan författning eller på annat sätt hänvisas till basbelopp eller förhöjt basbelopp enligt detta lagrum skall därmed avses prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp. Lag (1998:677).

ANDRA AVDELNINGEN

Sjukförsäkring

2 kap. Om ersättning för sjukvård m.m.

Prop. 1993/94:220: I andra stycket föreslås endast vissa mindre konsekvensändringar till följd av att 2 & föreslås upphävd.

Prop. 1992/93:129: För personer som vistas i ett sjukhem eller annan vårdinrättning som har övertagits av en kommun lämnar landstinget ersättning för resekost- nader enligt punkt 6 i denna paragraf i samband med att vistelsen i vård- inrättningen inleds och avslutas. Om en person under tiden för vistelsen i vårdinrättningen behöver besöka landstingets öppna eller slutna hälso— och sjukvård är det för närvarande oklart vad som gäller, vilket har inneburit vissa problem mellan kommuner ...

Prop. 1993/94:221: Föreskriften om att ersättning för tandvård skall utges enligt grunder som regeringen bestämmer efterförslag av Riksförsäkringsverket tas bort. Detta innebär att regeringen kan bestämma grunderna för ersättning även efter förslag som lämnas på annat sätt.

Införd: SFS 1998:553 (Reformerat tandvårdsstöd), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.)
Ändrad: SFS 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1994:746 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 2008:146 (Statligt tandvårdsstöd), 1993:1653 (Arvoden till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster samt vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.), 1991:421 (om ändrat huvudmannaskap för sjukreseadministrationen m.m.), 1991:420 (om ändrat huvudmannaskap för sjukreseadministrationen m.m.), 1990:161 (None), 1992:1737 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmän m.m.), 1987:265 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88), 1994:1814 (Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.), 1988:1543 (om avgifter för pensionärer vid sjukhusvård), 1990:1466 (om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m. m.), 1975:1155 (med förslag till vissa bestämmelser om den allmänna tandvårdsförsäkringen), 1975:223 (Regeringens proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.), 1973:456 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om allmäna tandvårdsförsäkring m.m.), 1979:646 (om ändrade erättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.), 1984:686 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.), 1973:481 (Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till tilläggspension för utländska sjömän vid anstiillning p svenska handelsfartyg, m.m.), 1981:718 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.), 1974:510 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarevård hos privatpraktiserande läkare)
Upphävd: SFS 1997:1307 (Budgetpropositionen för 1998), 2008:146 (Statligt tandvårdsstöd)

[K2]1 §  Bestämmelser om skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För hälso- och sjukvård och för vissa resor i samband med vård lämnas ersättning enligt bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2008:146).

Prop. 2007/08:49: Ändringarna utgör följdändringar till förslaget att upphäva bestämmelserna om ersättning för tandvård i 2 kap. 3-3 b §§ AFL och om återkrav av tandvårdsersättning gentemot vårdgivare i 20 kap. 4 a § AFL. De föreslagna upphävda bestämmelserna ersätts av bestämmelser i den nya lagen om statligt tandvårdsstöd.

  • RÅ 2005:91:Föreskriften i 4 § förordningen om tandvårdstaxa om att tandvårdsersättning under vissa förutsättningar lämnas till vårdgivaren med ett högsta belopp har inte ansetts strida mot bestämmelsen i 4 § tandvårdslagen om att vårdgivaren får ta ut skälig ersättning.
3 § Har upphävts genom lag (2008:146).
3 a § Har upphävts genom lag (2008:146).
3 b § Har upphävts genom lag (2008:146).

[K2]6 §  För sjukresor och sjuktransporter lämnas ersättning enligt grunder som fastställs av regeringen. Lag (1995:1479).

[K2]7 §  Arbetsgivare för sjöman får vid en sjömans sjukdom ersättning enligt bestämmelserna i denna lag från Försäkringskassan för sina kostnader enligt sjömanslagen (1973:282) för

  1. öppen hälso- och sjukvård, utom sådan som ges av husläkare, om vården anordnas av staten, ett landsting eller en kommun som inte tillhör ett landsting,
  2. tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, eller
  3. sjukhusvård enligt 4 §. Lag (2008:146).

8 § Har upphävts genom lag (1999:800).

[K2]9 §  Ersättning för sjukvård utom riket utgår endast i den utsträckning regeringen föreskriver.

[S2]Har arbetsgivare för sjöman jämlikt sjömanslagen (1973:282) haft att för sjömans sjukvård utom riket vidkännas kostnad, som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av första stycket, äger han från Försäkringskassan i den ordning regeringen bestämmer erhålla gottgörelse för kostnaden enligt nämnda föreskrifter.

[S3]Har genom utrikesförvaltningens försorg åt försäkrad lämnats ekonomiskt bistånd avseende sjukvård utom riket, äger utrikesförvaltningen från Försäkringskassan erhålla gottgörelse därför enligt vad i andra stycket sägs. Lag (2004:781).

10 § Har upphävts genom lag (2004:781).
11 § Har upphävts genom lag (1991:1040).
12 § Har upphävts genom lag (1997:1307).
12 a § Har upphävts genom lag (1997:1307).
12 b § Har upphävts genom lag (1993:50).
12 c § Har upphävts genom lag (1997:1307).
13 § Har upphävts genom lag (1993:355).

[K2]14 §  Bidrag till sådana arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetande försäkrad behöver som ett led i sin rehabilitering utges enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1991:1040).

  • RÅ 1998:21:En försäkrad med vissa funktionshinder arbetar ensam i en egen rörelse med lastmaskin. Maskinen har utrustats med centralsmörjningssystem som arbetshjälpmedel för den försäkrades rehabilitering. Utrustningen har bedömts sakna värde för någon annan än den försäkrade, som därför ansetts berättigad till bidrag för hela kostnaden.

3 kap. Om sjukpenning

Prop. 1986/87:129: Det belopp som en allmän försäkringskassa hittills alltid har dragit av från sjukpenningen för missbrukare som bereds vård i ett hem för vård eller boende skall hädanefter dras av endast om den kommun som svarar för vårdkostnaderna uttryckligen begär det. Bestämmelsen omfattar också de missbrukare med sjukpenning som bereds vård i ett familjehem som ger vård och behandling åt missbrukare. Det belopp som sjukpenningen min— skas med skall betalas ut till den kommun ...

Prop. 1997/98:41: Hänvisningen till bestämmelsen om försäkringsläkare ändras eftersom denna bestämmelse numera återfinns i 18 kap. 15 §.

  • RÅ 2006:56:En person som vid sidan av sin anställning som elevassistent och lärare haft ett uppdrag som kontaktperson har utan hinder av uppdraget ansetts ha rätt till en fjärdedels sjukpenning.
  • HFD 2011:30:Deltidssjukskriven försäkrad har ansetts ha rätt till sjukpenning, trots att arbetstiden inte reducerats varje arbetsdag.
Införd: SFS 1987:223 (om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn), 1993:744 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 1990:1516 (om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1995:508 (Rätten till förtidspension och sjukpenning samtfolkpension för gifta )
Ändrad: SFS 2006:1537 (Budgetpropositionen för 2007), 1973:465 (Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2010:351 (Utökad finansiell samordning, m.m.), 2010:470 (Utökad finansiell samordning, m.m.), 1990:657 (om reformerad inkomst- och företagsbeskattning), 1998:547 (Beskattning av personaloptioner), 1992:682 (om F-skattebevis, m.m.), 1996:1063 (Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.), 2010:465 (Modern personalförsörjning för ett användbart försvar), 2010:418 (Trygghetssystemen för företagen), 1994:2072 (Totalförsvarsplikt), 1995:1478 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1987:223 (om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn), 2003:423 (2003 års ekonomiska vårproposition), 1983:960 (om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.), 1991:1976 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1991:1977 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1991:1974 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1997:562 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 1991:1048 (om sjuklön, m.m.), 1999:800 (Socialförsäkringens personkrets), 2006:359 (Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning), 2001:1114 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1992:1702 (om ändrad sjukersättning m. m.), 2001:489 (Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension), 1999:1397 (Ett reformerat studiestödssystem), 2002:226 (Vissa arbetsskadefrågor m.m.), 1993:355 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 1992:1737 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmän m.m.), 1993:752 (med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (komplettringsproposition)), 1991:470 (om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92), 1985:87 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1985:83 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1970:141 (None), 1970:141 (None), 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 1974:140 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till enhetliga regler om rätt till sjukpenning vid vård i vårdanstalt för alkoholmissbrukare m. m.), 2008:480 (En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete), 1994:46 (Vissa sjukförsäkringsfrågor), 1990:1516 (om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1991:1040 (om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.), 1990:157 (om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m.), 1988:881 (om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.), 1995:508 (Rätten till förtidspension och sjukpenning samtfolkpension för gifta ), 2009:1454 (Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete), 2003:422 (Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet), 1982:368 (om ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 2005:334 (Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta), 1987:1321 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 1980:315 (om ställföreträdares ansvar för arbetsgivaravgifter samt avveckling av den frivilliga pensionsförsäkringen, m. m.), 1974:87 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring), 1973:473 (Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade familjeförmån inom den allmänna försäkringen, m.m.), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.), 1979:505 (om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.), 1989:219 (om utlandssvenskarnas avgifter vid sjukvård i Sverige, m. m.), 1973:908 (None), 1999:1366 (None)
Upphävd: SFS 1995:1478 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.)

[K3]1 §  En försäkrad har enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet.

[S2]Rätt till sjukpenning enligt detta kapitel föreligger inte på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken den försäkrades arbetsgivare har att svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Lag (1999:800).

Prop. 1996/97:63: Ändringen innebär att den lägsta inkomst som kan ge rätt till ersättning höjs från 6 000 kronor till 24 procent av basbeloppet. En person som vid utgången av ett kalenderår uppbär sjukpenning som är beräknad på en sjukpenninggrundande inkomst som understiger 24 procent av basbeloppet för följande år kommer därvid inte ha rätt till fortsatt sjukpenning.

  • RÅ 2004:103:En dag-för-dag-anställd, som i förväg känt till att han skulle opereras viss dag, har inte avtalat med arbetsgivaren om något arbete under sjukperioden. Eftersom något anställningsförhållande således inte förelegat och han dessutom arbetat regelbundet före sjukperioden har han ansetts ha rätt till sjukpenning även under de första 14 dagarna av sjukperioden.
  • RÅ 1996:2:Dödsbo har ansetts behörigt att väcka talan om den avlidne tillkommande sjukpenning.

[K3]2 §  Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1–3 inkomstskattelagen (1999:1229) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket15 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

[S2]Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda ska undantas ska i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu angivna fall ska den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, ska ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning ska bortses från ersättning som enligt 2 a § ska anses som inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag ska vid beräkningen inte bortses från ersättning som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående person avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning ska alltid bortses från ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren 1988–1991.

[S3]Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten ska, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. För en försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som bedriver näringsverksamhet ska, under en tid om 24 månader räknat från den månad då den försäkrade har gjort eller borde ha gjort anmälan för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483), den sjukpenninggrundande inkomsten från näringsverksamheten beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. I det fall den försäkrade inte har skyldighet att anmäla sig för registrering, ska tiden om 24 månader räknas som om en sådan skyldighet hade gällt för honom eller henne. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning ska gälla semesterersättning.

[S4]Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst enligt denna paragraf ska det bortses från inkomst som hänför sig till sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §. Lag (2010:418).

Prop. 2005/06:142: I andra stycket görs den ändringen att det s.k. taket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs från sju och en halv gånger prisbasbeloppet till tio gånger prisbasbeloppet.

Prop. 2007/08:124: I ett nytt sista stycke anges att det ska bortses från inkomst av sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 § vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Detta innebär att inkomst som den försäkrade uppbär på grund av förvärvsarbete som han eller hon utför under tid då denne samtidigt är berättigad till sjukersättning inte är sjukpenninggrundande. Den försäkrade kan således inte få sjukpenning, föräldrapenning eller någon annan dagersättning för inkomstbortfall som redan täcks genom ...

  • RÅ 2004:5:Bidrag som ett aktiebolag lämnat till en vinstandelsstiftelse har fördelats på de anställda utifrån en bedömning av individens medverkan till vinst. Bidragen har inte ansetts tillkomma de anställda på likartade villkor. Ersättning som utbetalats från stiftelsen till de anställda skall därför ingå i stiftelsens underlag för arbetsgivaravgifter.
  • RÅ 2001:77:Fråga om storleken av föräldrapenning för försäkrad som under perioden om 240 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse flyttat från Norge till Sverige och i samband därmed gjort uppehåll i förvärvsarbetet under ca två och en halv månad.
  • RÅ 2009:76:Fråga om skydd för sjukpenninggrundande inkomst enligt den s.k. tremånadersregeln.
  • RÅ 2009:101:Två personer har gemensamt haft uppdrag som familjehemsföräldrar men hela arvodet för uppdraget har betalts till en av dem. Vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst för den föräldern har endast hälften av arvodet beaktats.
  • RÅ 2010:37:Sjuklön som utgår enligt kollektivavtal på grund av att Försäkringskassan dragit in sjukpenningen har inte ansetts utgöra sådan inkomst av eget arbete som ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten. Den tid under vilken sådan sjuklön utgått har inte ansetts utgöra s.k. SGI-skyddad tid.
  • RÅ 2003:93:En arbetslös försäkrad, som vistats åtta veckor på semester utomlands, har inte ansetts ha rätt att behålla sin tidigare fastställda sjukpenninggrundande inkomst.
  • HFD 2012:44:Vid beräkning av föräldrapenning för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och som flyttat till Sverige ska arbete som utförts i land där förordningen är tillämplig beaktas (I och II).
  • RÅ 2004:145:Avgångsvederlag, som utgått efter det att en anställning upphört, har inte ansetts kunna ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.
  • RÅ 2001:50:Tre utländska ishockeyspelare var för spelåret 1995/1996 engagerade av en svensk idrottsförening för att spela ishockey för föreningen. Enligt åberopade avtal var spelarna uthyrda till föreningen av ett utländskt företag. Fråga om föreningen på grund av omständigheterna har varit att anse som arbetsgivare för spelarna och i denna egenskap haft skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på den ersättning som utgått till det utländska företaget.
  • RÅ 2001:75:Sjukpenninggrundande inkomst för en försäkrad som arbetar halvtid och är halvt sjukskriven skall bestämmas med utgångspunkt i hans faktiska inkomstförhållanden och inte på grundval av den generella löneutvecklingen inom yrkesområdet.
  • RÅ 1997:72:Vid beräkning av arbetsskadelivränta för en vanligtvis deltidsarbetande och arbetssökande försäkrad har livränteunderlaget ansetts inte kunna bestämmas på annat sätt än med ledning av den sjukpenninggrundande inkomsten när denna enligt gällande regler varit fastställd efter inkomst av heltidsarbete.
  • RÅ 2010:99:Sjukpenninggrundande inkomst för en musiker har ansetts vara uppdragsinkomsterna efter avdrag för inkomsternas förvärvande.
  • HFD 2014:3:Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
  • RÅ 2010:64:Återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond har inte lagts till grund för sjukpenninggrundande inkomst.
Ändrad: SFS 2006:1537 (Budgetpropositionen för 2007), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1990:657 (om reformerad inkomst- och företagsbeskattning), 1999:1235 (Inkomstskattelagen), 1992:682 (om F-skattebevis, m.m.), 1998:677 (Inkomstgrundad ålderspension, m.m.), 1994:746 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1990:1428 (om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.), 1996:1063 (Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.), 2000:983 (Ny socialavgiftslag), 1991:689 (om särskijd löneskatt på pensionskostnader, m.m.), 1992:491 (om socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningar för jämkning av förmånsvärdet föreligger, m.m.), 2010:418 (Trygghetssystemen för företagen), 1981:1163 (om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m.m.), 2006:359 (Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning), 1984:1104 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1970:141 (None), 1970:141 (None), 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 1982:529 (om vissa frågor inom den allmänna försäkringen, m.m.), 1987:1306 (om beskattning av naturaförmåner, m.m.), 1991:120 (om socialavgifter för vissa idrottsutövare), 1984:671 (om nya regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m.m.), 1996:1217 (Nedsättning av socialavgifter, m.m.), 1992:1710 (om vissa socialavgiftsfrågor), 1979:650 (om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.), 1975:1160 (om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkornster m.m.), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.), 1999:1366 (None)

[K3]2 a §  Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.

[S2]Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut

  1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut,
  2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, om
    1. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor,
    2. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,
    3. ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
    4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till inkomst av anställning, och
    5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,
  3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
  4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen.

[S3]Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren har en F- skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen åberopas. Lag (1999:1366).

Prop. 1999/2000:6: Anledningen till ändringen förklaras i den allmänna motiveringen, se avsnitt 5.

I paragrafen finns för närvarande bestämmelser som anger att ersättning för arbete under vissa förutsättningar skall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Bestämmelserna kan sägas vara undantag från vad som föreskrivs i 2 §.

Som inkomst av annat förvärvsarbete ...

Prop. 1997/98:33: Ä ndringarna i tredje stycket är enbart av terminologisk art.

I fjärde stycket har i förtydligande syfte angetts att det skall vara fråga om en F-skattsedel med villkor enligt 9 kap. 4 § skattebetalningslagen som skall ha åberopats för att ersättningen skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.

Prop. 1996/97:19: I andra stycket görs ett tillägg till följd av den ändring som görs i 11 kap. 2 §. Tillägget innebär att sådan förmån som anges i 11 kap 2 § första stycket tredje meningen alltid är att betrakta som inkomst av anställning och kan således inte komma att betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete.

Prop. 1997/98:133: första stycket punkt e) upphävs. Bestämmelsen kommer att sakna tillämpningsområde. I de situationer en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person utgett förmån eller annan ersättning utan att anställningsförhållande förelegat kommer utbetalaren med tillämpning av det s.k. utvidgade arbetsgivarbegreppet vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter (3 kap. 2 § andra stycket och ...

  • RÅ 2007:61:Frågor om rättsverkningar av F-skattsedel (I och II).
  • RÅ 2001:50:Tre utländska ishockeyspelare var för spelåret 1995/1996 engagerade av en svensk idrottsförening för att spela ishockey för föreningen. Enligt åberopade avtal var spelarna uthyrda till föreningen av ett utländskt företag. Fråga om föreningen på grund av omständigheterna har varit att anse som arbetsgivare för spelarna och i denna egenskap haft skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på den ersättning som utgått till det utländska företaget.

[K3]2 b §  Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning när detta är av betydelse för beräkning av ersättning. Årsarbetstiden är det antal timmar per år som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 § tredje stycket.

[S2]Årsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

[S3]Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

[S4]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid. Lag (2004:781).

Prop. 2001/02:119: Paragrafens första stycke innehåller i sin nuvarande lydelse en felaktig hänvisning till 10 § andra stycket. Paragrafen har rättats och hänvisar nu till 10 § tredje stycket.

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna i första och tredje styckena ändras på så sätt att årsarbetstid skall beräknas av den nya Försäkringskassan, varvid beräkningen grundas på upplysningar denna myndighet kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Bemyndigandet i fjärde stycket för regeringen att bemyndiga Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid ändras på så sätt att sådant bemyndigande kan göras till den myndighet regeringen ...

  • HFD 2011:17:En försäkrad har enligt kollektivavtal möjlighet att få sin arbetstid förkortad men ändå få en lön som grundas på en ordinarie arbetstid om 40 timmar per vecka. I ett mål om sjukpenning har ansetts att underlag saknas för att anta att den försäkrades arbetstid som frisk skulle ha varit annat än 40 timmar.

[K3]2 c §  När den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 2 § andra stycket har beräknats, ska denna, vid beräkning av sådan ersättning som utges för dag, multipliceras med talet 0,97. Lag (2007:1309).

[K3]3 §  En försäkrad, som uppbär hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt denna lag eller hel särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn eller uppburit sådan ersättning eller pension under månaden närmast före den då han eller hon har börjat uppbära hel ålderspension, har inte rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad då den försäkrade har fyllt 70 år får sjukpenning utges för högst 180 dagar. Lag (2002:192).

[K3]4 §  För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 1010 b §§,

  1. att sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning inte lämnas för den första dagen, och att sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte lämnas för de första sju dagarna om inte annat följer av 11 § första stycket,
  2. att hel sjukpenning för de därpå följande 364 dagarna utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,
  3. att hel sjukpenning för de därpå följande 550 dagarna utgör 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, och
  4. att sjukpenning för de därpå följande dagarna inte lämnas.

[S2]Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal. Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 486 kronor.

[S3]Sjukpenning enligt första stycket 2 får inte lämnas om den försäkrade redan har fått sådan sjukpenning för sammanlagt 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna. Har den försäkrade under denna ramtid fått sjukpenning enligt första stycket 3 eller 7 b §, ersättning för merutgifter enligt 7 a § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §, ska dagar med sådan ersättning likställas med dagar med sjukpenning enligt första stycket 2. Detta gäller även tretton dagar under sådan sjuklöneperiod som avses i sjunde stycket. Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom får sjukpenning enligt första stycket 2 lämnas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar under ramtiden.

[S4]Om sjukpenning enligt första stycket 2 inte kan lämnas, får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas efter skriftlig ansökan av den försäkrade. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod under förutsättning att sjukpenning för maximalt antal dagar inte redan har lämnats. Om sjukperioden föranleds av en godkänd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas för ytterligare dagar.

[S5]Sjukpenning för ytterligare dagar enligt första stycket 3 får även lämnas

  1. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus,
  2. när den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att den försäkrade inte kan tillgodogöra sig information, eller
  3. när en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.

[S6]Sjukpenning enligt femte stycket 1 och 3 lämnas efter ansökan av den försäkrade.

[S7]Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.

[S8]Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska bestämmelserna i första stycket samt 10 a § tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

[S9]Om den försäkrade gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 enligt vad som anges i första stycket 2 eller 3. Om den försäkrade gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete till följd av bestämmelserna i första stycket 1 under fem sjukperioder under de senaste tolv månaderna, utges sjukpenning för dagar som avses i första stycket 1 enligt vad som anges i första stycket 2 eller 3 från och med den sjukperiod som inträder efter det att den försäkrade gått miste om sjukpenning för sammanlagt minst 21 dagar. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 486 kronor.

[S10]Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att sjukpenning inte lämnas till en försäkrad under de tre kalendermånader som infaller efter utgången av en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta gäller dock endast till den del nedsättningen av arbetsförmågan svarar mot den nedsättning för vilken sjukersättning eller aktivitetsersättning har lämnats. Sjukpenning kan dock alltid lämnas med stöd av bestämmelserna i tredje stycket fjärde meningen, fjärde stycket tredje meningen eller femte stycket. Lag (2010:418).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i första stycket 2 innebär att antalet dagar med hel sjukpenning om 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, begränsas till 364 dagar. Begränsningen till 364 dagar gäller oavsett om den försäkrade för dessa dagar får hel, tre fjärdedels, halv, eller en fjärdedels sjukpenning. Att den försäkrade endast får exempelvis halv sjukpenning innebär således inte att han eller hon har rätt till sjukpenning enligt första stycket 2 för fler än 364 dagar.

Första ...

Prop. 2009/10:45: Ändringen i tredje stycket tredje meningen är en följdändring på grund av att hänvisningen till femte stycket nu i stället görs till sjunde stycket.

I femte stycket, som är nytt, anges några kompletterande förutsättningar för när sjukpenning för ytterligare dagar enligt första stycket 3 får lämnas. Sådan sjukpenning får lämnas enligt 1 när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus. I ...

  • HFD 2012:32:Efter att den försäkrade genomgått en höftledsoperation har en återgång i arbete ansetts medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom varför rätt till förlängd sjukpenning (numera sjukpenning på fortsättningsnivå) utöver 550 dagar har förelegat.
Ändrad: SFS 2006:1537 (Budgetpropositionen för 2007), 2010:418 (Trygghetssystemen för företagen), 1995:1478 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1987:223 (om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn), 2003:423 (2003 års ekonomiska vårproposition), 1991:325 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92), 1997:562 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 1990:161 (None), 1985:1082 (om avgifter för ålders- och förtidspensionärer vid sjukhusvård m. m.), 1988:1543 (om avgifter för pensionärer vid sjukhusvård), 1975:223 (Regeringens proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.), 2008:480 (En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete), 1994:46 (Vissa sjukförsäkringsfrågor), 1990:1516 (om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1995:508 (Rätten till förtidspension och sjukpenning samtfolkpension för gifta ), 2009:1454 (Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete), 1982:368 (om ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1977:368 (om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.), 1984:686 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.), 1991:1639 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.), 1981:718 (om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.), 1972:671 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i sjukvårdslagstiftningen, m.m.)

[K3]4 a §  Om den försäkrade av arbetsgivaren erhåller lön under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenning minskas med det belopp som lönen under sjukdom överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han varit i arbete. Till den del lönen under sjukdom utges i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 2 § ska minskning dock endast ske med belopp som när det gäller sjukpenning som utges

[S2]Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket ska ersättning som utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.

[S3]Det belopp varmed minskning ska göras avrundas till närmast lägre hela krontal. Avräkning ska i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning. Lag (2008:480).

[K3]4 b §  Försäkringskassan kan efter skriftlig ansökan av den försäkrade besluta att hel sjukpenning för dag ska utges enligt vad som anges i 4 § första stycket 2 eller 3 eller 10 a § första stycket 2 eller 3 även för dagar som avses i 4 § första stycket 1 och för dag som avses i 10 a § första stycket 1. Ett sådant beslut får meddelas om den försäkrade lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning för dagar som avses i 4 § första stycket 1 med högst 486 kronor per dag.

[S2]Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta tillvara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

[S3]Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet. Beslutet ska gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet ska upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.

[S4]En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar. Lag (2010:418).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i första stycket är en följdändring till ändringarna i 3 kap. 4 och 10 a §§. Vilken av ersättningsnivåerna som är aktuell i det enskilda fallet följer, liksom för de efterföljande dagarna, av en tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 4 § eller 10 a §. Sjukpenning enligt vad som anges i 3 kap. 4 § första stycket 3 respektive 10 a § första stycket 3 (75 procent) kan således i vissa fall komma att lämnas för dag som avses i 3 kap. 4 § första stycket 1 respektive 10 a § första stycket ...

Prop. 2003/04:152: Ändringarna i första och tredje styckena innebär att det är den nya Försäkringskassan som fattar beslut om sjukpenning och att ett sådant beslut gäller från och med den kalendermånad ansökan gjordes hos denna myndighet. Enligt 3 § andra stycket lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan skall en ansökan som har lämnats till en allmän försäkringskassa anses inkommen samma dag till den nya Försäkringskassan. ...

Prop. 1996/97:63: I paragraferna har gjorts de ändringar som föranleds av höjningen av ersättningsnivån från 75 till 80 procent. Minskningsregeln i 4 a § första stycket har också ändrats så att lön från arbetsgivaren eller ersättning från avtalsförsäkring som komplement till sjukpenningen kan utges även efter den nittionde dagen i ett sjukfall. Vidare har gjorts en ändring i 4 a § andra stycket som innebär att all kollektivavtalad gruppsjukförsäkring och inte enbart sådan som fastställts i kollektivavtal mellan ...

Prop. 2001/02:9: Enligt denna paragraf kan försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av den försäkrade, besluta att sjukpenning skall utges även för den i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1 angivna karensdagen. I sin nuvarande lydelse kan sådant beslut fattas endast om den försäkrade lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod. I ett nytt andra stycke anges att ett sådant beslut även skall kunna meddelas för en ...

4 c § Har upphävts genom lag (1995:1478).
4 d § Har upphävts genom lag (1995:1478).

[K3]5 §  Försäkringskassan ska besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet ska framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen ska omprövas

  1. när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
  2. när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn har beviljats den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges har ändrats med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,
  3. när tjänstepension har beviljats den försäkrade,
  4. när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § har upphört, samt
  5. när livränta har beviljats den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta har ändrats.

[S2]Ändring som avses i första stycket ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

[S3]Under tid som anges under 1–8 får, om inte första stycket b, d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

  1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
  2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
  3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
  4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
  5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,
  6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
  7. genomför militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt,
  8. deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

[S4]För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 2 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

[S5]För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

[S6]För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 ska dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

[S7]Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 eller 7 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

[S8]Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a ska ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.

[S9]Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket ska göras senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som betalas ut per dag. Lag (2010:470).

Prop. 2004/05:108: I tredje stycket har en ny punkt 2 lagts till. I denna punkt anges ytterligare en kategori försäkrade som kan få en s.k. skyddad sjukpenninggrundande inkomst (SGI), dvs. SGI:n får sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast före förvärvsavbrottet om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Uttrycket ”periodiskt ekonomiskt stöd” innebär att ersättningen skall utbetalas med periodicitet och inte endast en gång i form av någon engångsersättning. Efter samma mönster som i punkterna ...

Prop. 1999/2000:4: I paragrafens första stycke regleras bl.a. i vilka situationer en försäkrads tillhörighet till sjukpenningsförsäkringen skall omprövas. En sådan omprövning skall bl.a. göras när förtidspension beviljas den försäkrade eller när redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändringen i den försäkrades arbetsförmåga. Bakgrunden till bestämmelsen är att den försäkrade inte skall kunna uppbära både sjukpenning och förtidspension för samma nedsatta arbetsförmåga. Bestämmelsen om omprövning gäller ...

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna i första stycket ändras på så sätt att beslutanderätten över en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen flyttas över från den allmänna försäkringskassan till den nya Försäkringskassan. Omprövning av sjukpenningförsäkringen skall ske bl.a. när Försäkringskassan fått kännedom om förändringar som har betydelse för beräkningen av sjukpenningen. Vidare har en rättelse av en felaktig hänvisning gjorts.

Enligt bestämmelserna i andra och tredje styckena kan ...

Prop. 2009/10:154: I tredje stycket införs en ny punkt 8, i vilken anges att de som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan kan få en s.k. skyddad sjukpenninggrundande inkomst (SGI), dvs. SGI:n får sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast före förvärvsavbrottet om Försäkringskassan då hade känt till samtliga förhållanden.

I fjärde stycket, ...

Prop. 2005/06:159: Första stycket punkt c upphävs eftersom lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring har upphört att gälla och någon delpension inte längre kan betalas ut (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14. rskr. 1997/98:315 ...

Prop. 2007/08:124: Ändringen i åttonde stycket föranleds dels av att 16 kap. 15 § föreslås upphöra att gälla, dels av de nya reglerna i 16 a kap. 2 §. I den senare paragrafen anges att den försäkrades sjukersättning i viss omfattning ska betalas ut när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättningen fattades. Inkomst av sådant förvärvsarbete ska, enligt det nya 3 kap. 2 § sista stycket, emellertid inte ingå i den sjukpenninggrundande ...

  • RÅ 2009:2:Fråga om återbetalning av sjukpenning (I och II).
  • RÅ 2001:77:Fråga om storleken av föräldrapenning för försäkrad som under perioden om 240 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse flyttat från Norge till Sverige och i samband därmed gjort uppehåll i förvärvsarbetet under ca två och en halv månad.
  • RÅ 2010:37:Sjuklön som utgår enligt kollektivavtal på grund av att Försäkringskassan dragit in sjukpenningen har inte ansetts utgöra sådan inkomst av eget arbete som ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten. Den tid under vilken sådan sjuklön utgått har inte ansetts utgöra s.k. SGI-skyddad tid.
  • RÅ 2003:93:En arbetslös försäkrad, som vistats åtta veckor på semester utomlands, har inte ansetts ha rätt att behålla sin tidigare fastställda sjukpenninggrundande inkomst.
  • HFD 2012:44:Vid beräkning av föräldrapenning för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och som flyttat till Sverige ska arbete som utförts i land där förordningen är tillämplig beaktas (I och II).
  • RÅ 2010:107:En försäkrad som under pågående arbetslöshet har tagit semester i direkt anslutning till en sjukskrivningsperiod har ansetts ha rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
  • HFD 2012:3:En försäkrad som under pågående arbetslöshet har tagit semester i direkt anslutning till en föräldraledighet har ansetts ha rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
Ändrad: SFS 1997:1227 (Budgetpropositionen för 1998), 1996:1395 (Budgetproposition för 1997), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2000:1400 (Budgetpropositionen för 2001), 2000:1399 (Budgetpropositionen för 2001), 2010:351 (Utökad finansiell samordning, m.m.), 2010:470 (Utökad finansiell samordning, m.m.), 2010:465 (Modern personalförsörjning för ett användbart försvar), 1994:2072 (Totalförsvarsplikt), 1991:1974 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1997:570 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 2001:489 (Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension), 1999:1397 (Ett reformerat studiestödssystem), 2002:226 (Vissa arbetsskadefrågor m.m.), 1993:355 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 2004:476 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1993:752 (med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (komplettringsproposition)), 1986:162 (med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare), 1991:471 (om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92), 1985:87 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1985:83 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1995:586 (Ny föräldraledighetslag m.m.), 1990:637 (om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar), 1970:141 (None), 1970:141 (None), 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 1986:248 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87), 2007:811 (En jobbgaranti för ungdomar), 2006:365 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1994:46 (Vissa sjukförsäkringsfrågor), 1984:315 (om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsiäkringsfrågor), 1984:314 (om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsiäkringsfrågor), 1990:156 (om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m.), 1988:881 (om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.), 1988:671 (om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux;), 2003:422 (Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet), 1999:1363 (Vilande förtidspension), 2007:298 (Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.), 2005:334 (Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta), 1987:1321 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 1980:315 (om ställföreträdares ansvar för arbetsgivaravgifter samt avveckling av den frivilliga pensionsförsäkringen, m. m.), 1979:86 (om delpension för egenföretagare m.m.;beslutad den 16 november 1978.), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.), 1979:505 (om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.), 1986:248 (om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande), 1989:218 (om utlandssvenskarnas avgifter vid sjukvård i Sverige, m. m.), 1999:1366 (None)

[K3]5 a §  För en försäkrad, till vilken tjänstepension utges i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 §.

[S2]Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensionsavgången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket. Lag (2006:1537).

Prop. 2005/06:142: Bestämmelserna i andra stycket om beräkning av SGI i vissa fall för en försäkrad som har tjänstepension i form av ålderspension eller annan liknande pension ändras som en konsekvens av att taket för SGI höjs.

[K3]5 b §  För sådana personer som enligt 2 kap.4 och 6 §§socialförsäkringslagen (1999:799) anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands skall den sjukpenninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige fastställas till lägst det belopp som utgjorde sjukpenninggrundande inkomst omedelbart före utlandsresan. Lag (1999:800).

[K3]5 c §  Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit räknat från den tidpunkt sjukersättningen eller aktivitetsersättningen började utges ska den sjukpenninggrundande inkomsten omräknas enligt 5 d § tredje stycket för varje helt år som har förflutit.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder. Lag (2009:1454).

Prop. 2004/05:108: I paragrafens första stycke har en ändring gjorts på så sätt att den ifrågavarande sjukpenninggrundande inkomsten inte längre skall anpassas till löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. I stället skall den sjukpenninggrundande inkomsten omräknas med den procentuella förändringen i prisutvecklingen som har skett för varje helt år som har förflutit räknat från det att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen började utges. Hur den procentuella förändringen skall beräknas framgår av ...

Prop. 2009/10:45: Paragrafen är ny och motsvarar i stort den tidigare gällande 5 c §. Denna paragraf upphävdes den 1 juli 2008 i samband med att riksdagen antog regeringens förslag i propositionen – En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete (prop. 2007/08:136).

I paragrafens första stycke anges att den som har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning ska, vid sjukfall som inträffar sedan ...

Prop. 1996/97:63: I denna nya paragraf anges att den som har haft förtidspension skall, vid sjukfall som inträffar sedan pensionen minskat eller upphört, kunna få sjukpenning beräknad på tidigare förvärvsinkomster. Någon längsta tid för uppehållet anges inte. Bestämmelsen gäller alltså generellt. Däremot krävs att de olika perioder som kan föreligga mellan det faktiska förvärvsarbetet och sjukfallet skall avse tid under vilken den försäkrade uppburit förtidspension eller avse s.k. SGI-skyddade tider. Den som inte ...

[K3]5 d §  När Försäkringskassan ska fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av 5 § tredje stycket18 eller 5 e § och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall räknas om. Detsamma ska gälla för en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod. Omräkningen ska göras när minst ett år har förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med den tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd. När omräkning har gjorts enligt 5 c § räknas tidpunkten från utgången av det senaste hela år som avses där.

[S2]Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 2 a § första stycket, ska också räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet. Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit räknat från ersättningsperiodens början. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen.

[S3]Omräkningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget räknad från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan aldrig fastställas till ett belopp som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Lag (2010:470).

Prop. 2004/05:108: I den nya paragrafen anges ett nytt beräkningssätt av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n) för de försäkrade som omfattas av 5 § tredje stycket 1–6 och som helt eller delvis saknar anställning. Den nya beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst omfattar också dem som under en pågående ersättningsperiod förlorar sin anställning. Beräkningssättet ersätter den anpassning till löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde som tidigare tillämpats vid beräkningen av SGI:n. Ett omräkningsförfarande ...

Prop. 2007/08:136: Förslaget behandlas i avsnitt 9.12.1. Ändringen är en konsekvens av att 3 kap. 5 c § upphävs.

Prop. 2009/10:45: En ny mening läggs till i paragrafens första stycke. Den nya meningen är en konsekvens av att en ny 5 c § införs. Bestämmelsen återfanns tidigare i 5 d § i den lydelse paragrafen hade fram till den 1 juli 2008.

Prop. 2005/06:142: I tredje stycket görs en konsekvensändring med anledning av det höjda taket för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

Prop. 2009/10:154: Ändringen i första stycket är en följd av att reglerna i paragrafen om omräkning av SGI också ska gälla för försäkrade som omfattas av den nya punkten 8 i 3 kap. 5 § tredje stycket.

[K3]5 e §  Vid utgången av en period för vilken en försäkrad har fått vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska den sjukpenninggrundande inkomsten lägst motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en sådan period.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte i de fall

[K3]6 §  En försäkrad skall, när han gör anspråk på sjukpenning, till Försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

[S2]Försäkringskassan skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen. Lag (2004:781).

[K3]7 §  Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

[S2]Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels sjukpenning.

[S3]Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

[S4]Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

[S5]Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det dessutom beaktas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. En sådan förmåga ska dock inte beaktas om det finns särskilda skäl mot det. En sådan förmåga ska inte heller beaktas om det i annat fall kan anses oskäligt.

[S6]Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 365 dagar ska det alltid beaktas om den försäkrade har sådan förmåga som anges i femte stycket första meningen. En sådan förmåga ska dock inte beaktas i fall som avses i femte stycket tredje meningen.

[S7]I de fall den försäkrade är i behov av någon åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap., ska bedömningen enligt tredje–sjätte styckena göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter en sådan åtgärd.

[S8]När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga enligt tredje-sjätte styckena styckena ska dagar i sjukperioder läggas samman, om den försäkrade

  1. har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, eller
  2. inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna.

[S9]Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt fjärde– sjätte styckena ska göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

[S10]Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han eller hon annars skulle ha uppburit föräldrapenning, ska arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.

[S11]Om den försäkrade uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, ska vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund för den sjukersättning, aktivitetsersättning, pension eller livränta som utges.

[S12]För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 § ska nedsättningen av arbetsförmågan, om det inte går att avgöra under vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen är hänförlig, i första hand anses hänförlig till sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.

[S13]För en försäkrad som förvärvsarbetar med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § ska bedömningen enligt elfte stycket alltid göras som om sjukersättning och livränta utges med oavkortade belopp.

[S14]För en försäkrad som på grund av sjukdom är frånvarande från ett arbetsmarknadspolitiskt program ska vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att delta i programmet.

[S15]För en försäkrad som på grund av sjukdom har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program, och som har formell möjlighet att återinträda i ett sådant program, ska vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan även beaktas den försäkrades förmåga att delta i ett sådant program. Lag (2009:1531).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i tredje stycket innebär att bedömningen av arbetsförmågan i förhållande till den försäkrades vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder i samtliga fall ska göras under de första 90 dagarna i en sjukperiod. Den nuvarande bedömningen huruvida den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete eller inte ska därför inte göras. Vidare tas ordet ”fullständigt” bort. En bedömning av ...

Prop. 2009/10:45: Ett nytt fjortonde stycke införs i paragrafen. I detta stycke anges hur bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan ska göras i förhållande till en försäkrad som är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som på grund av sjukdom är frånvarande från detta. Vid denna arbetsförmågebedömning ska beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att delta i programmet. Bedömningen har betydelse för en försäkrads rätt att få aktivitetsstöd och utvecklingsersättning enligt ...

Prop. 2007/08:124: I paragrafens elfte stycke anges att vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning ska bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som ligger till grund för bl.a. den sjukersättning eller livränta som utges. I ett nytt tolfte stycke anges nu att i de fall det inte går att avgöra under vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen av arbetsförmågan är hänförlig ska ...

  • RÅ 2004:92:En försäkrad som arbetat deltid och som bedömts kunna arbeta i motsvarande omfattning efter inträffat sjukfall har inte ansetts ha rätt till sjukpenning.
  • RÅ 2009:102:Sjukdomstillstånd som berättigar till sjukpenning har ansetts föreligga (I) vid foglossning i samband med graviditet och (II) vid reaktion på svår stress.
  • HFD 2012:22:Fråga om rätt till sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga. (I och II).
  • RÅ 2010:120:Mål om sjukpenning har återförvisats till Försäkringskassan när kassan ansetts inte ha fullgjort sin utredningsskyldighet.
  • RÅ 2002:114:Fråga i mål om rätt till sjukpenning om det föreligger särskilda skäl att beakta sådana omständigheter som avses i 3 kap. 7 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.
  • RÅ 2008:23:I ett mål om rätt till sjukpenning har vid bedömningen av nedsättningen av en försäkrads arbetsförmåga inte ansetts föreligga särskilda skäl att beakta andra omständigheter än rent medicinska.
  • RÅ 2010 not 67:Mål om sjukpenning återförvisades eftersom kammarrätten felaktigt utgått från att den försäkrade var arbetslös / Sjukpenning (mål återförvisades till kammarrätten eftersom kammarrätten felaktigt utgått från att den försäkrade var arbetslös)
  • RÅ 1997:62:Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.
  • RÅ 2006:56:En person som vid sidan av sin anställning som elevassistent och lärare haft ett uppdrag som kontaktperson har utan hinder av uppdraget ansetts ha rätt till en fjärdedels sjukpenning.
  • HFD 2011:30:Deltidssjukskriven försäkrad har ansetts ha rätt till sjukpenning, trots att arbetstiden inte reducerats varje arbetsdag.

[K3]7 a §  För att underlätta återgång till arbete i anslutning till ett sjukdomsfall får i stället för den sjukpenning som annars skulle ha utgetts enligt 7 § andra stycket skälig ersättning utges för den försäkrades merutgifter för resor till och från arbetet.

[S2]Merutgifterna skall ha uppkommit på grund av att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter honom att utnyttja det färdsätt som han normalt använder för sådana resor. Lag (1995:508).

[K3]7 b §  Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan.

[S2]Arbetsförmågan ska anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

[S3]Sjukpenning enligt denna paragraf utges enligt vad som anges i 4 § första stycket 2 eller 3 eller 10 a § första stycket 2 eller 3 även för dagar som avses i 4 § första stycket 1 och för dag som avses i 10 a § första stycket 1.Lag (2010:418).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i tredje stycket är en följdändring till ändringarna i 3 kap. 4 och 10 a §§. Vilken av ersättningsnivåerna som är aktuell i det enskilda fallet följer, liksom för de efterföljande dagarna, av en tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 4 § eller 10 a §. Sjukpenning enligt vad som anges i 3 kap. 4 § första stycket 3 respektive 10 a § första stycket 3 (75 procent) kan således i vissa fall komma att lämnas för dag som avses i 3 kap. 4 § första stycket 1 respektive 10 a § första stycket ...

  • RÅ 2009:37:Enbart det förhållandet att en vistelse i ett land, vars klimat erbjuder möjlighet till regelbunden solning och salta bad, har en utläkande effekt på en försäkrads hudsjukdom innebär inte att s.k. förebyggande sjukpenning enligt 3 kap. 7 b § lagen om allmän försäkring kan utgå under vistelsen, eftersom denna inte innefattar någon i lagrummet avsedd behandling av sjukdomen.

[K3]8 §  Den försäkrade ska till Försäkringskassan ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. Uppgifterna i försäkran ska lämnas på heder och samvete.

[S2]Den försäkrade ska till Försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

[S3]Den försäkrade ska om Försäkringskassan begär det till Försäkringskassan ge in en skriftlig särskild försäkran avseende nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Den särskilda försäkran ska innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och egen bedömning av arbetsförmågan än försäkran enligt första stycket. Uppgifterna i den särskilda försäkran ska lämnas på heder och samvete.

[S4]Den försäkrade ska om Försäkringskassan begär det till Försäkringskassan ge in ett utlåtande av sin arbetsgivare. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter åtgärd som avses i 22 kap.

[S5]Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter dels om undantag i vissa fall från skyldighet att lämna läkarintyg och försäkran, dels om att sådan skyldighet ska gälla från och med en annan dag än vad som anges i denna paragraf. Lag (2008:480).

Prop. 2002/03:89: I denna paragraf anges vilka intyg m.m. den som gör anspråk på sjukpenning har att lämna in till försäkringskassan under en pågående sjukperiod för att styrka arbetsförmågans nedsättning på grund av sjukdom. Med anledning av de förändringar i sjukskrivningsprocessen som föreslås och som beskrivs i avsnitt 5, upphör skyldigheten att senast från och med den tjugoåttonde dagen efter sjukanmälningsdagen ge in ett särskilt läkarutlåtande. ...

Prop. 2007/08:136: I paragrafen införs ett nytt fjärde stycke. Enligt detta stycke ges Försäkringskassan en möjlighet att av den försäkrade infordra ett utlåtande utfärdat av den försäkrades arbetsgivare. I utlåtandet ska anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.

I femte stycket har orden ”och försäkran” tagits bort.

  • RÅ 2010:120:Mål om sjukpenning har återförvisats till Försäkringskassan när kassan ansetts inte ha fullgjort sin utredningsskyldighet.

[K3]8 a §  Försäkringskassan skall, om det behövs för att kunna bedöma i vilken mån den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är nödvändiga, begära att han eller hon genomgår utredning eller deltar i ett särskilt möte (avstämningsmöte) för bedömning av hans eller hennes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering.

[S2]Försäkringskassan skall under sjukperioden, när det finns skäl till det, undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

[S3]Försäkringskassan skall, om det behövs för bedömningen av rätt till sjukpenning eller åtgärder enligt 7 b § eller 22 kap., under sjukperioden

  1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,
  2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, och
  3. besöka den försäkrade.

[S4]Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om sådant avstämningsmöte som avses i första stycket och om särskilt läkarutlåtande enligt tredje stycket 1.

[S5]För kostnader som den enskilde har med anledning av en sådan utredning som avses i första eller tredje stycket eller som den enskilde eller en läkare har med anledning av ett sådant avstämningsmöte som avses i första stycket lämnas ersättning i enlighet med vad som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Lag (2004:781).

Prop. 2002/03:89: I första stycket införs en utredningsmetod som innebär att försäkringskassan vid behov skall hålla ett särskilt möte för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Vid ett sådant avstämningsmöte bör delta, förutom den försäkrade, sådana aktörer som den försäkrades arbetsgivare, intygsskrivande läkare, företagshälsovård och arbetsförmedling. Avstämningsmöten förekommer redan i dag men de lagregleras nu med syftet att ...

Prop. 2001/02:9: Enligt första stycket i paragrafens nuvarande lydelse skall försäkringskassan under en pågående sjukskrivning, senast efter det att det särskilda

läkarutlåtandet och den särskilda försäkran som anges i 8 § kommit in och efter hörande av en försäkringsläkare, göra en bedömning av i vilken mån arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt ...

[K3]9 §  En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havandeskap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584).

[S2]En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen.

[S3]Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

[S4]Som förvärvsarbete ska inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då kvinnan förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid kvinnan avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:136: Det nuvarande fjärde stycket tas bort. Det belopp med vilket havandeskapspenning ska utges framgår nu av 3 kap. 9 a § tredje stycket.

Prop. 2007/08:124: I denna paragraf finns bestämmelser om rätten till havandeskapspenning. I likhet med vad som anförts om andra dagersättningar (se t.ex. kommentaren till 4 kap. 7 §) ska sådant förvärvsarbete som utförs under tid då kvinnan förvärvsarbetar med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § inte betraktas som förvärvsarbete vid bestämmande av kvinnans rätt till havandeskapspenning. En bestämmelse med denna innebörd införs i ett nytt fjärde stycke.

Prop. 2002/03:109: Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) har tagits bort. Genom den nya fartygssäkerhetslagen har arbetsmiljölagen (1977:1160) gjorts tillämplig även på fartygsarbete. Regleringen i 8 ...

  • HFD 2011:25:Havandeskapspenning (graviditetspenning) har efter en bedömning av förhållanden i varje enskilt fall beviljats (I) en förskolelärare vars arbete till stor del äger rum i skog och mark och i vilket det ingår tunga och besvärliga lyft, obekväma arbetsställningar och ensidig belastning (II) en kvinna som distribuerar blommor till detaljhandlare och i vars arbete det ingår tunga och besvärliga lyft, mycket gående och stående, arbete i trånga utrymmen och ensidig belastning.

[K3]9 a §  En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning ska göra ansökan därom. Försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt läkarutlåtande.

[S2]I beslutet om havandeskapspenning ska anges under vilken tid ersättning kan utges.

[S3]Vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenning gäller i fråga om havandeskapspenning med undantag av bestämmelserna om ersättning för merutgifter i 7 a § och om karenstid i 11 §. Vidare ska havandeskapspenningen, med avvikelse från vad som anges i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1, utges med 80 procent även för den första dagen, eller för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete, för de första sju dagarna, och även om sjukpenning enligt 4 § första stycket 2 eller 3 respektive 10 a § första stycket 2 eller 3 redan har utgivits för maximalt antal dagar. Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning eller sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Lag (2010:418).

[K3]10 §  För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket1-3, femte eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a och 10 b §§ tillämpas.

[S2]Om det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under sjukperiodens första 14 dagar, får sjukpenning utges efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden, om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden.

[S3]Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

  1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag,
  2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,
  3. ledighet under tid då den försäkrade uppbär ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och
  4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet. Lag (2005:334).

Prop. 2004/05:108: I paragrafen har en ändring gjorts så att den nya kategorin försäkrade i den nya punkten 2 i 5 § tredje stycket kommer att inkluderas.

  • RÅ 2004:103:En dag-för-dag-anställd, som i förväg känt till att han skulle opereras viss dag, har inte avtalat med arbetsgivaren om något arbete under sjukperioden. Eftersom något anställningsförhållande således inte förelegat och han dessutom arbetat regelbundet före sjukperioden har han ansetts ha rätt till sjukpenning även under de första 14 dagarna av sjukperioden.

[K3]10 a §  Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, gäller för dagar i sjukperioden som den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade varit sjuk

  1. att sjukpenning inte lämnas för den första dagen,
  2. att hel sjukpenning för de därpå följande 364 dagarna utgör 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och beräknas enligt sjätte och sjunde styckena,
  3. att hel sjukpenning för de därpå följande 550 dagarna utgör 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och beräknas enligt sjätte och sjunde styckena, och
  4. att sjukpenning för de därpå följande dagarna inte lämnas.

[S2]Sjukpenning enligt första stycket 2 får inte lämnas om den försäkrade redan har fått sådan sjukpenning för sammanlagt 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna. Har den försäkrade under denna ramtid fått sjukpenning enligt första stycket 3 eller 7 b §, ersättning för merutgifter enligt 7 a § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §, ska dagar med sådan ersättning likställas med dagar med sjukpenning enligt första stycket 2. Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom får sjukpenning enligt första stycket 2 lämnas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar under ramtiden.

[S3]Om sjukpenning enligt första stycket 2 inte kan lämnas, får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas efter skriftlig ansökan av den försäkrade. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod under förutsättning att sjukpenning för maximalt antal dagar inte redan har lämnats. Om sjukperioden föranleds av en godkänd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas för ytterligare dagar.

[S4]Sjukpenning för ytterligare dagar enligt första stycket 3 får även lämnas

  1. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus,
  2. när den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att den försäkrade inte kan tillgodogöra sig information, eller
  3. när en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.

[S5]Sjukpenning enligt fjärde stycket 1 och 3 lämnas efter ansökan av den försäkrade.

[S6]Ska sjukpenning utges för endast en dag ska till grund för beräkningen läggas det tal som erhålls när angiven procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Talet avrundas till närmaste hela krontal. Det multipliceras därefter med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för dagen.

[S7]Ska sjukpenning utges för mer än en dag med samma procentandel ska, vid beräkning av sjukpenning för dessa dagar, det tal som erhållits enligt sjätte stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag. Ska sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.

[S8]Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt sjätte och sjunde styckena inte uppgår till ett helt timtal ska avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal.

[S9]Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 4 § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna, utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 enligt vad som anges i första stycket 2 eller 3 och beräknas enligt sjätte och sjunde styckena.

[S10]Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att sjukpenning inte lämnas till en försäkrad under de tre kalendermånader som infaller närmast efter utgången av en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta gäller dock endast till den del nedsättningen av arbetsförmågan svarar mot den nedsättning för vilken sjukersättning eller aktivitetsersättning har lämnats. Sjukpenning kan dock alltid lämnas med stöd av bestämmelserna i andra stycket tredje meningen, tredje stycket tredje meningen eller fjärde stycket.

[S11]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid. Lag (2009:1531).

[K3]10 b §  Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anställning beräknas enligt 10 a § första– åttonde styckena samt tionde stycket. Den del som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 4 § första stycket. Lag (2009:1454).

[K3]10 c §  Utan hinder av föreskrifterna i 10-10 b §§ beräknas sjukpenning enligt 4 § första stycket när den försäkrade

  1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, eller
  2. skall uppbära sjukpenning för tid då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits.

[S2]Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpenning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket. Lag (2007:398).

  • RÅ 2006:54:Kravet i 3 kap. 10 c § lagen om allmän försäkring att en försäkrad skall ha varit anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedling för att under studieuppehåll få sjukpenning grundad på en vilande sjukpenninggrundande inkomst har inte ansetts vara uppfyllt när arbetsförmedlingen inte tagit emot någon anmälan från den försäkrade om att hon var arbetssökande.
  • HFD 2011 not 46:Överklagande av Försäkringskassan i mål ang. sjukpenning
  • HFD 2011 not 4:Sjukpenning (den försäkrade var inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och fick därmed anses uppfylla kravet på att ha varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen)

[K3]11 §  Om en försäkrad gör anmälan till Försäkringskassan ska sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte lämnas för de första 14, 30, 60 eller 90 dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (karenstid). Vid beräkning av karenstid ska, om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

[S2]En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får efter uppsägningstid övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han eller hon inte har fyllt 55 år vid anmälan till Försäkringskassan om ändrad karenstid. Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas. En sådan ändring börjar gälla efter det att uppsägningstiden löpt ut, men får inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande. Lag (2010:418).

[K3]12 §  Vårdar en försäkrad annans barn under arton år i hemmet som fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden och lämnas ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas därvid på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst respektive beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar sådan ersättning. Lag (1994:46).

[K3]12 a §  Om en arbetsgivare skall svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer ifråga, beräknas sjukpenningens storlek på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.

[S2]Årsarbetstiden beräknas i fall som avses i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte skall svara för sjuklön. Lag (1994:46).

[K3]13 §  Bestämmelserna i 3, 5 och 7 §§ i fråga om sjukersättning och aktivitetsersättning tillämpas även där den försäkrade skulle ha fått sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna om försäkringstid i 9 kap.

[S2]Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga, efter ingången av den månad då han eller hon fyllde 65 år, erhållit sjukpenning under 180 dagar, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utges. Lag (2004:781).

[K3]14 §  Sjukpenning får inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts hos Försäkringskassan, där inte hinder mött för sådan anmälan eller annars särskilda skäl föranleder att sjukpenning bör utges.

[S2]Utan hinder av föreskriften i första stycket skall sjukpenning som grundas på inkomst av anställning utges, om den försäkrades arbetsgivare skall anmäla sjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön. Lag (2004:781).

[K3]15 §  Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade

  1. fullgör annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar;
  2. är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;
  3. är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;
  4. i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.

[S2]För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpenningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna minskas med 80 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Det belopp som sjukpenningen minskas med skall betalas ut till den på vars begäran minskningen har gjorts.

[S3]Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta. Lag (2001:458).

[K3]16 §  Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

[S2]I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

[S3]En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning, är bindande för Försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.

[S4]Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje stycket.

[S5]Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från Försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

[S6]Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare ska minskas med lön under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast när det gäller sjukpenning som utges

[S7]Härvid har bestämmelserna i 4 a § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning. Lag (2008:480).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i sjätte stycket görs som en konsekvens av den föreslagna ändringen i 3 kap. 4 a §. Sista meningen, som fortfarande tillhör sjätte stycket, har flyttats ner till en ny rad med anledning av att strecksatser har införts i bestämmelsen.

Prop. 1996/97:63: Ändringarna i denna paragraf motsvarar de som gjorts i 4 a §.

[K3]16 a §  Regeringen får föreskriva att ersättning som en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen (1973:282) har rätt till enligt 16 § skall utges för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbetsgivaren haft för den anställde. Lag (1994:46).

[K3]17 §  Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad

  1. underlåter att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till Försäkringskassan,
  2. underlåter att enligt 6 § första stycket anmäla sådan ändring som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

[S2]Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 §. Lag (2004:781).

18 § Har upphävts genom lag (1981:1246).

4 kap. Om föräldrapenningförmåner

Införd: SFS 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 1980:125 (om utbyggnad av föräldraförsäkringen), 1977:630 (om utbyggnad av föräldraförsäkringen m.m.)
Ändrad: SFS 1996:1544 (Budgetproposition för 1997), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 1988:130 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89), 2010:418 (Trygghetssystemen för företagen), 2004:1250 (Budgetpropositionen för 2005), 1995:1478 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1993:743 (om stöd och service till vissa funktionshindrade), 1987:223 (om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn), 1995:848 (Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m.), 2003:423 (2003 års ekonomiska vårproposition), 1997:562 (Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivå och administration, m.m.), 2009:1050 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 1999:800 (Socialförsäkringens personkrets), 1992:1702 (om ändrad sjukersättning m. m.), 1993:355 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 2002:1138 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.), 1994:554 (Vårdnadsbidrag), 1994:1568 (Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg), 1984:551 (med förslag till slutlig regiering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m.m. (kompietteringsproposition)), 1985:87 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 1985:83 (om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen), 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 2001:141 (Föräldraförsäkring och föräldraledighet), 1992:275 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 2008:480 (En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete), 1994:46 (Vissa sjukförsäkringsfrågor), 1990:1516 (om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1979:644 (om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.), 1994:605 (Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar), 2009:1454 (Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete), 1995:515 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1982:368 (om ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 2008:316 (Åtgärder mot missbruk av tillfällig föräldrapenning), 1989:100 (om utbyggnad av föräldraförskringen och förstärkt föräldraledighet), 1980:125 (om utbyggnad av föräldraförsäkringen), 1986:384 (om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer), 1977:630 (om utbyggnad av föräldraförsäkringen m.m.)
Upphävd: SFS 1979:644 (om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.), 1982:1233 (om upphävande av beslutet om karensdagar, m.m.)

[K4]1 §  En försäkrad förälder har rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (föräldrapenningförmåner) enligt detta kapitel.

[S2]Föräldrapenningförmåner utges för vård av barn endast om barnet är bosatt i riket.

[S3]Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrarna är bosatta i riket.

[S4]Regeringen får förordna att tillfällig föräldrapenning, med undantag för förmån enligt 10 § fjärde eller femte stycket, får utges även till en förälder som är bosatt i Danmark, Finland eller Norge för vård av barn bosatt i något av dessa länder. Lag (2001:141).

  • RÅ 1999:4:En utländsk medborgare som inte var bosatt i Sverige har, sedan hon slutat en tillfällig anställning i Sverige, ansetts ha helt upphört att vara yrkesverksam här. Till följd härav har hon enligt svenska bestämmelser och i överensstämmelse med regelsystemet i förordningen (EEG) nr 1408/71 inte efter anställningstidens slut omfattats av svensk socialförsäkringslagstiftning och inte varit berättigad till föräldrapenning.
  • HFD 2012:44:Vid beräkning av föräldrapenning för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och som flyttat till Sverige ska arbete som utförts i land där förordningen är tillämplig beaktas (I och II).
  • RÅ 2000:20:Sedan en finsk kvinna, som tidigare varit anställd i Sverige, fött barn här och flyttat till Finland med sin familj har svensk föräldrapenning tillerkänts henne även för tid efter det hon bosatt sig i Finland med hänsyn till att hennes make alltjämt arbetade som anställd i Sverige. Europamål.
  • RÅ 2003:65:Tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör en familjeförmån enligt artikel 4.1 h i förordning (EEG) nr 1408/71. Till följd härav har en person som arbetar och bor i Sverige rätt till denna föräldrapenningförmån för vård av hans i Finland bosatta barn med bortseende från bosättningskravet i 4 kap. 1 § andra stycket samma lag.

[K4]2 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs med förälder

  1. rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet,
  2. den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det,
  3. den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.

[S2]Vid tillämpning av 10, 10 a, 10 b och 11 §§, 13 § andra stycket samt 20 kap. 9 b § likställs med förälder även

  1. den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden,
  2. den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

[S3]Vid tillämpning av 12 §, 13 § första, tredje och fjärde styckena samt 1418 §§ likställs med förälder även den som har fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 11 a §. Detsamma gäller vid tillämpningen av 12 § och 1418 §§ den som har fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § femte stycket. Den som har fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 c § likställs också med förälder vid tillämpning av 1418 §§. Lag (2009:1050).

Prop. 2008/09:194: I tredje stycket görs ett tillägg för att även den som har fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt reglerna i den nya 10 c § ska likställas med förälder vid tillämpningen av reglerna om tillfällig föräldrapenning i 14– 18 §§.

Prop. 2007/08:94: I andra stycket införs hänvisningar till det nya andra stycket i 13 § och till 20 kap. 9 §, vilka innehåller bestämmelser om intyg om barns frånvaro. Detta innebär att vid tillämpning av dessa bestämmelser ska med föräldrar likställas de personer som anges i förevarande stycke dvs. den som är sambo med en förälder och den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

Ändringen i tredje stycket innebär att vid tillämpning av bestämmelsen ...

[K4]3 §  Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna.

[S2]Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.

[S3]Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och andra styckena angivna tiden.

[S4]En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning.

[S5]Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.

[S6]En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 60 dagar för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan.

[S7]Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Lag (2004:781).

[K4]4 §  Modern har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar barnet berättigad till föräldrapenning.

[S2]Föräldrapenning utges även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet, i vilken barnet deltar. Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan utges före barnets födelse.

[S3]En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger. Kravet på särskilda skäl gäller dock inte

  1. modern till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen,
  2. förälder som deltar i föräldrautbildning. Lag (1994:605).

[K4]5 §  Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn. Är det frågan om adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn utges föräldrapenning dock inte utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tidpunkten då den försäkrade fått barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för barn som fyllt tio år. Lag (1985:87).

[K4]6 §  Hel föräldrapenning utgör lägst 180 kronor om dagen (lägstanivå).

[S2]Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån och skulle ha varit det om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges dock alltid lägst med ett belopp för hel föräldrapenning om 180 kr (grundnivå). För en förälder som endast är försäkrad enligt 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799) gäller detta under förutsättning att föräldern uppfyller villkoren i första meningen.

[S3]Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för

[S4]Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för

  • 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för
  • 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån.

[S5]När föräldrapenning enligt andra-fjärde styckena ska utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, ska beräkningen ske enligt 6 a § och 3 kap. med undantag av 2 § andra stycket första och andra meningarna, 5 § fjärde-sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Vidare utges hel föräldrapenning för dag alltid med 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

[S6]Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena ska, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Skulle den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit sju och en halv gånger prisbasbeloppet, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan begränsningen i 3 kap. 2 § andra stycket första meningen, tillämpas det beräkningssätt som anges i 6 a §. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, ska föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats. Har efter tid som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket 5 sänkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst som avses i 3 kap. 2 § andra stycket på grund av att den årliga inkomsten i pengar överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet, tillämpas bestämmelserna i detta stycke och 6 a § på motsvarande sätt.

[S7]För en förälder som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomst som föräldrapenningen beräknas på enligt sjätte stycket alltjämt omräknas på sätt som anges i 3 kap. 5 d § med undantag av den begränsning som anges i paragrafens sista stycke. Lag (2008:480).

Prop. 2004/05:108: Ändringen i paragrafen innebär att föräldrapenningen, under vissa förutsättningar, skall beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som tidigare gällde eller den högre inkomst som ett löneavtal därefter föranleder. Föräldrapenningen skall således kunna beräknas på den ”fiktiva” högre sjukpenninggrundande inkomst som ett löneavtal kan komma att föranleda. För den som har en anställning men som har minskat sin inkomst ska anpassningen således göras med hjälp av de eventuella ...

Prop. 2007/08:136: Tillägget i fjärde stycket är, till följd av ändringarna i 3 kap. 4 §, nödvändigt för att hel föräldrapenning, såsom i dag, alltid ska utges med 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

Prop. 2005/06:142: I första stycket görs den ändringen att beloppet för lägstanivån höjs från 60 till 180 kronor om dagen.

  • RÅ 2004:89:En förälder har felaktigt uppburit föräldrapenning på sjukpenningnivå med anledning av barns födelse under samtliga dagar för vilka sådan föräldrapenning kan utges. Fråga om den andra föräldern härefter kan uppbära föräldrapenning på sjukpenningnivå.
  • RÅ 2001:77:Fråga om storleken av föräldrapenning för försäkrad som under perioden om 240 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse flyttat från Norge till Sverige och i samband därmed gjort uppehåll i förvärvsarbetet under ca två och en halv månad.
  • HFD 2012:44:Vid beräkning av föräldrapenning för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och som flyttat till Sverige ska arbete som utförts i land där förordningen är tillämplig beaktas (I och II).
  • RÅ 2006:32:Vid tillämpning av villkor i svensk lagstiftning om kvalifikationstid för rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå har beaktats tid då den försäkrade såsom arbetstagare har omfattats av Europeiska gemenskapernas sjukförsäkringssystem.
Införd: SFS 1975:379 (Regeringens proposition angående rörlig pensionsålder m.m.;beslutad den 13 mars 1975)
Ändrad: SFS 2001:1105 (Budgetpropositionen för 2002), 2006:1537 (Budgetpropositionen för 2007), 2003:1218 (Budgetproposition för 2004), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2002:1136 (Budgetproposition för 2003), 1999:1361 (Budgetpropositionen för år 2000), 1996:1063 (Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.), 1995:1478 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1987:223 (om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn), 2006:359 (Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning), 1992:1702 (om ändrad sjukersättning m. m.), 1993:355 (om vissa socialförsäkringsfrågor), 1994:554 (Vårdnadsbidrag), 1994:1568 (Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg), 1991:470 (om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92), 1986:247 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87), 2001:141 (Föräldraförsäkring och föräldraledighet), 2001:142 (Föräldraförsäkring och föräldraledighet), 2008:480 (En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete), 1994:46 (Vissa sjukförsäkringsfrågor), 1990:1516 (om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m.), 1994:605 (Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar), 2005:334 (Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 1989:100 (om utbyggnad av föräldraförskringen och förstärkt föräldraledighet), 1986:384 (om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer), 1986:247 (om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande)

[K4]6 a §  Vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomst som skall läggas till grund för beräkning av föräldrapenning enligt 6 § femte eller sjätte stycket skall bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger tio gånger prisbasbeloppet. Därvid bortses i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete. Lag (2006:1537).

[K4]7 §  Hel föräldrapenning för dag utges när föräldern inte förvärvsarbetar. Tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning utges när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel, hälften, tre fjärdedelar respektive sju åttondelar av normal arbetstid.

[S2]Vid tillämpning av första stycket ska som förvärvsarbete inte betraktas vård av barn, som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant barn och betalas ersättning för vården, ska vid beräkningen enligt 6 § av föräldrapenning bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen för vården.

[S3]Vid tillämpning av första stycket ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då föräldern förvärvsarbetar med stöd av 16 a kap. 2 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid föräldern avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I första stycket finns bestämmelser om rätten till föräldrapenning. Den är knuten till hur mycket föräldern förvärvsarbetar i förhållande till normalarbetstiden. Ersättningsrätten ska bedömas för varje dag med utgångspunkt i hur mycket föräldern har förvärvsarbetat under den dagen.

I paragrafen införs ett nytt tredje stycke som anger att sådant förvärvsarbete som utförs med stöd av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § inte ska betraktas som förvärvsarbete vid tillämpning av ...

  • RÅ 1997:76:En dagbarnvårdare har haft två barn placerade hemma hos sig kl. 09.00-17.00. Tjänstgöringen har enligt de på kollektivavtal grundade anställningsreglerna räknats som halvtidstjänstgöring. Dagbarnvårdaren har vid tillämpning av 4 kap. 7 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring ansetts inte arbeta mer än hälften av normal arbetstid och har därmed ansetts berättigad till halv föräldrapenning för vård av eget barn.

[K4]7 a §  Föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges för tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden uppbär motsvarande eller högre föräldrapenning. Detta gäller dock endast för perioder av arbetsfri tid om högst fyra dagar. Lag (1994:1655).

[K4]9 §  Villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket anses uppfyllt om föräldern inte har varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

[S2]När det ska bestämmas om villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket är uppfyllt för en försäkrad som avses i 3 kap. 5 b § ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen. När det bestäms om villkoret är uppfyllt för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning ska sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 3 kap. 5 c § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning. När det bestäms om villkoret är uppfyllt för en försäkrad som fått vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag får det bortses från den tid som föräldern fått sådant bidrag. Lag (2009:1454).

Prop. 2007/08:136: Förslaget behandlas i avsnitt 9.12.1. Ändringen är en konsekvens av att 3 kap. 5 c § upphävs.

Prop. 2009/10:45: Bestämmelsen införs som ett tillägg i paragrafens andra stycke som en följd av att bestämmelsen i 3 kap. 5 c § om rätten att återfå en sjukpenninggrundande inkomst återinförs. Bestämmelsen fanns, fram till den 1 juli 2008, i 4 kap. 9 § andra stycket och upphävdes då, i samband med att riksdagen antog regeringens förslag i propositionen – En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete (prop. 2007/08:136). ...

Prop. 1996/97:63: Föreslagen ändring i paragrafens tredje stycke innebär att den tid som en förälder uppburit förtidspension eller sjukbidrag får räknas in i den i 6 § andra stycket angivna tiden om 240 dagar varunder en förälder måste ha uppfyllt kvalifikationsvillkoret för att föräldrapenning skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning under de första 180 dagarna. För att få räkna in tiden måste föräldern omedelbart före tiden med förtidspension ha varit eller – om försäkringskassan hade känt ...

Prop. 2000/01:96: Ändringen i paragrafen innebär bara en följdändring med hänsyn till det nya sjukersättnings- och aktivitetsersättningssystemet.

  • RÅ 2001:77:Fråga om storleken av föräldrapenning för försäkrad som under perioden om 240 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse flyttat från Norge till Sverige och i samband därmed gjort uppehåll i förvärvsarbetet under ca två och en halv månad.

[K4]9 a §  Om en förälder har uppburit en förmån enligt utländsk lagstiftning som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, skall den tid då den utländska förmånen har utgetts räknas av från det högsta antal dagar under vilka föräldrapenning kan utges enligt 3 § första och andra styckena.

[S2]Avräkningen skall i första hand göras från de dagar som föräldern själv har rätt till enligt 3 § tredje stycket och, beträffande dessa dagar, från de dagar som avses i 6 § andra stycket. För återstående dagar som skall avräknas gäller följande.

  1. Om den utländska förmånen grundas på inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete skall avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning.
  2. Om den utländska förmånen utges med ett belopp som för alla förmånstagare är enhetligt och oberoende av inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, skall avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldern har rätt till sådan föräldrapenning som endast kan utges enligt lägstanivån. Lag (2001:1107).

[K4]10 §  En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

  1. sjukdom eller smitta hos barnet,
  2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,
  3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,
  4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

[S2]För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersättning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

[S3]En förälder till barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning från barnets födelse till dess att det fyller sexton år även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

[S4]Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldrapenning om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

[S5]Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för de ändamål som anges i fjärde stycket. Detta gäller om

  1. det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldrapenning,
  2. modern är avliden,
  3. fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller
  4. fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket.

[S6]Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn skall vad som sägs i femte stycket om fader och moder i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

[S7]Det som sägs i fjärde och femte styckena om en fader gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:439).

Prop. 2004/05:137: Paragrafen handlar om rätt till tillfällig föräldrapenning. Ett nytt sista stycke har införts till följd av ändringarna i föräldrabalken om föräldraskapet för barn som kommit till genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor.

En kvinna som enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken skall anses som ett ...

  • RÅ 1998:37:En förälder, för vilken anmälan gjorts hos försäkringskassan om tjänstledighet med ersättning i form av föräldrapenning, har samma dag som ledigheten enligt anmälan skulle börja begärt att i stället få uppbära tillfällig föräldrapenning. Begränsningsregeln i 4 kap. 10 § andra stycket andra meningen lagen (1962:381) om allmän försäkring har ansetts utgöra hinder mot sådant utbyte.
  • RÅ 2003:65:Tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör en familjeförmån enligt artikel 4.1 h i förordning (EEG) nr 1408/71. Till följd härav har en person som arbetar och bor i Sverige rätt till denna föräldrapenningförmån för vård av hans i Finland bosatta barn med bortseende från bosättningskravet i 4 kap. 1 § andra stycket samma lag.
  • RÅ 2009:25:En försäkrad kan inte vägras tillfällig föräldrapenning på den grunden att han inte har gjort någon inkomstförlust under den tid han avstått från förvärvsarbete för vård av barn.

[K4]10 a §  En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn som inte har fyllt 12 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

  1. besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet,
  2. deltagande i en kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i punkt 1,
  3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,
  4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet,
  5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i punkt 4. Lag (1993:743).

  • RÅ 2005:63:En förälder, vars barn omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har deltagit i barnets inskolning i specialskola och har därvid ansetts ha rätt till tillfällig föräldrapenning enligt reglerna i 4 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring, eftersom det i inskolningen ingått moment av behandling av barnet.
  • RÅ 2004:52:Föräldrarna till ett dövt barn har deltagit i en av landstinget anordnad kurs i teckenspråk. Deltagande i en sådan kurs har ansetts ge rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring, dock endast för en av föräldrarna för samma tid.

[K4]10 b §  Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn under 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet. Lag (2006:365).

Prop. 2005/06:159: Paragrafen ändras på så sätt att ”svårt sjukt” barn ändras till ”allvarligt sjukt” barn. Därigenom bryts den tidigare kopplingen till begreppet ”svårt sjuk” i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård vid bedömning av rätt till närståendepenning vid vård av svårt sjuk person. Även med uttrycket ”allvarligt sjuk” avses att barnets sjukdom i sig är så allvarlig och att hälsotillståndet är så nedsatt att det föreligger ...

  • HFD 2011:3:En sextonåring som insjuknat i diabetes mellitus har under den inledande sjukdomsperioden ansetts vara allvarligt sjuk i den mening som krävs för rätt till tillfällig föräldrapenning.

[K4]10 c §  Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att i stället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt tre år. Som villkor för detta gäller

  1. att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet,
  2. att föräldern enligt 3 § fjärde och femte styckena har rätt att själv uppbära föräldrapenningen eller skulle ha haft rätt att själv uppbära föräldrapenningen, och
  3. att föräldern inte bor tillsammans med någon som med stöd av bestämmelserna i 2 § första stycket c kan beviljas föräldrapenning eller med stöd av bestämmelserna i 2 § andra stycket a kan beviljas tillfällig föräldrapenning för vård av barnet.

[S2]Vid adoption ska den tidpunkt då föräldern fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse. Därvid gäller dock att tillfällig föräldrapenning inte får utges för vård av ett barn som har fyllt fem år.

[S3]Tillfällig föräldrapenning enligt denna paragraf får inte utges till den som enligt detta kapitel på annan grund kan få föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning för vård av barnet. Lag (2009:1050).

Prop. 2008/09:194: Paragrafen är ny. I första stycket anges att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att i stället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt tre år. I punkterna a–c anges vilka villkor som ska vara uppfyllda i förhållande till föräldern för att tillfällig föräldrapenning enligt denna paragraf ska kunna beviljas. Paragrafen kompletterar de bestämmelser som finns i 10 § femte stycket och 11 a ...

[K4]11 §  Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård.

[S2]Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fyllt sexton men inte tjugoett år om barnet omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha fyllt tjugoett år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap. 7 §skollagen (1985:1100) kan tillfällig föräldrapenning utges till utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 23 år.

[S3]Tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket eller 10 a §. För tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits utges dock inte tillfällig föräldrapenning annat än om barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning enligt andra stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1.

[S4]Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras. Lag (2004:781).

  • RÅ 2001:70:Vårdbidrag har ansetts kunna avse vård- och tillsynsbehovet i fråga om sådana akuta försämringstillstånd hos barnet som på grund av handikappets natur kunnat förutses vid bidragets beviljande. Tillfällig föräldrapenning har till följd av en regel i 4 kap. 11 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess äldre lydelse (nuvarande 4 kap. 11 b §) inte ansetts kunna utges för att tillgodose samma behov som vårdbidraget.
  • RÅ 2004:121:För rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn, som fyllt 16 men inte 21 år och som omfattas av 1 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, krävs inte att förälder och barn bor tillsammans.

[K4]11 a §  En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet

  1. i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, och
  2. när det gäller barn som avses i 10 § och 11 § första stycket, sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare.

[S2]Försäkringskassan kan, efter medgivande av en förälder, besluta att en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall som anges i första stycket. Som villkor för detta gäller dels att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet, dels att föräldern inte får tillfällig föräldrapenning endast av det skälet att han eller hon för samma tid får sådan ersättning som avses i 17 § första stycket eller smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. Lag (2001:141).

[K4]11 b §  För vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag utges inte tillfällig föräldrapenning. Lag (2000:774).

[K4]12 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 10 b § utges under ett obegränsat antal dagar. Tillfällig föräldrapenning enligt 10 c § utges under högst 120 dagar för varje barn och år.

[S2]Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst tio dagar per barn och år.

[S3]Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn och utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Detsamma gäller tillfällig föräldrapenning enligt 10 § femte och sjätte styckena med avräkning dock för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha uppburit med stöd av 10 § fjärde stycket. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

[S4]Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de tio dagarna med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat. Om det endast finns en adoptivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till de tio dagarna.

[S5]Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna. Lag (2009:1050).

[K4]13 §  För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehov som avses i 11 § första stycket ska läkarutlåtande inges. I fall som avses i 10 b § ska barnets sjukdomstillstånd styrkas med ett läkarutlåtande, om det inte hos Försäkringskassan redan finns tillräcklig utredning för att bedöma rätten till ersättning.

[S2]För att tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket 1 eller 2 ska betalas ut till en förälder eller annan försäkrad som avses i 11 a § ska föräldern med intyg enligt 20 kap. 9 b § eller på annat sätt styrka att barnet har varit frånvarande från den förskola, den pedagogiska omsorg, det fritidshem eller den skola där barnet normalt vistas. Detta gäller dock inte för tid när barnet skulle ha varit frånvarande på grund av ferier eller om det finns särskilda skäl för att den tillfälliga föräldrapenningen ändå ska betalas ut.

[S3]Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att särskilt utlåtande inges för att styrka barnets eller den ordinarie vårdarens sjukdom, smitta eller funktionshinder som avses i 10 eller 10 a § eller en förälders sjukdom eller smitta enligt 10 c § eller 11 a § andra stycket.

[S4]Försäkringskassan får även kräva att en förälder styrker sin rätt till tillfällig föräldrapenning i fall som avses i 10 § andra stycket andra meningen eller 11 § tredje stycket andra meningen genom särskilt intyg av arbetsgivare eller annan som kan ge upplysning om arbetsförhållandena. Därjämte får krävas att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen. Lag (2009:1489).

Prop. 2008/09:194: Tredje stycket som ger Försäkringskassan möjlighet att kräva särskilt utlåtande för att styrka sjukdom eller smitta ändras så att det även är tillämpligt vid förälderns sjukdom eller smitta enligt de nya bestämmelserna i 10 c §.

Prop. 2007/08:94: I paragrafen införs ett nytt andra stycke som innehåller en bestämmelse om förälders bevisskyldighet. Denna innebär att för rätt till tillfällig föräldrapenning i fall som avses i 4 kap. 10 § första stycket 1 eller 2, ska en förälder, vars barn normalt vistas i en förskola, ett familjedaghem, ett fritidshem eller en skola, styrka att barnet har varit frånvarande från denna verksamhet. Motsvarande bevisskyldighet gäller när föräldern med stöd av 4 kap. 11 a § har överlåtit rätten till tillfällig ...

[K4]14 §  Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete. Tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som arbetar högst en fjärdedel, hälften, tre fjärdedelar respektive sju åttondelar av den tid föräldern skulle ha arbetat om han eller hon inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 § andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

[S2]Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § ska till grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapenning för dag läggas det tal som erhålls när 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten av anställning delas med årsarbetstiden. Vid beräkningen tillämpas 3 kap. 10 a § sjätte–åttonde styckena på motsvarande sätt för den tid som förmånen avser.

[S3]Ska tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 260. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Tillfällig föräldrapenning utges under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. För det fall föräldern avstår från förvärvsarbete under fler än fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod, utges tillfällig föräldrapenning för de första fem dagarna i perioden. Sjudagarsperioden ska alltid beräknas med utgångspunkt i den dag för vilken ersättning begärs, varefter de närmast föregående sex dagarna räknas med i perioden.

[S4]Ska tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket. Lag (2010:418).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i andra stycket är en följdändring till ändringarna i 3 kap. 10 a §.

Prop. 2009/10:45: Ändringen i paragrafens andra stycke är en ren följdändring. Ändringen innebär att den hänvisning som enligt gällande bestämmelser görs till 3 kap. 10 a § fjärde – sjätte styckena nu i stället görs till sjätte – åttonde styckena.

Prop. 1996/97:63: Ändringen är en följd av höjningen av ersättningsnivån från 75 till 80 procent.

Prop. 2007/08:124: Ändringen i första stycket innebär att de nya bestämmelserna i 7 § tredje stycket även ska tillämpas vid bestämmande av tillfällig föräldrapenning.

[K4]14 a §  Tillfällig föräldrapenning beräknas avseende hel förmån för dag efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, varvid beloppet ska avrundas till närmaste hela krontal

  1. när den försäkrade ska uppbära tillfällig föräldrapenning för tid då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, eller
  2. i fall som avses i 3 kap.10 c § första stycket 1 samt andra stycket. Lag (2010:418).

[K4]15 §  Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut. Lag (2004:781).

[K4]16 §  Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket, 10 § tredje-sjätte styckena eller 10 b §. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse får inte heller utges om det för samma barn och tid utges en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.

[S2]Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

[S3]Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag. Lag (2004:1250).

[K4]17 §  Föräldrapenningförmåner utges inte i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller uppbär motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall eller uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Utan hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.

[S2]Föräldrapenningförmåner utges inte för dag då föräldern är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).

[S3]Vad som föreskrivs i första stycket gäller även i fall då föräldern uppbär motsvarande förmån på grundval av utländsk lagstiftning. Lag (1994:1656).

[K4]18 §  Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 16 § första-femte styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 §första stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

[S2]Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses en dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning som motsvarande andel av en dag.

[S3]Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

[S4]Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får Försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta. Lag (2004:781).

TREDJE AVDELNINGEN

5 kap. Har upphävts genom lag (2001:489).
6 kap. Har upphävts genom lag (2000:774).

7 kap. Allmänna bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning

  • RÅ 1998:3:Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 1997:62:Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.

[K7]1 §  En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har enligt bestämmelserna i detta kapitel rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.

[S2]En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå har enligt vad som närmare anges i 7 § rätt till aktivitetsersättning under den tid skolgången varar oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte.

[S3]Sjukersättning kan tidigast utges från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

[S4]Sjukersättning utges tills vidare.

[S5]Aktivitetsersättning kan tidigast utges från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år.

[S6]Aktivitetsersättning utges alltid för viss tid, som inte får vara längre än tre år. Lag (2008:480).

Prop. 2007/08:136: Genom ändringen i första stycket skärps kraven så att sjukersättning endast ska kunna beviljas i de fall rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Nedsättningen av arbetsförmågan ska vara stadigvarande. Med detta begrepp avses att nedsättningen bedöms bestå för all överskådlig framtid.

Ändringen i fjärde stycket innebär att möjligheten att bevilja tidsbegränsad sjukersättning tas bort.

Prop. 2000/01:96: När det gäller de medicinska kvalifikationskraven för rätt till förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning är någon förändring i förhållande till vad som gäller för rätt till förtidspension i princip inte avsedd. Av paragrafens första stycke framgår således att det krävs för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning att den försäkrades arbetsförmåga skall vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. ...

  • HFD 2011:27:Aktivitetsersättning har ansetts kunna utgå enligt olika nivåer under en och samma ersättningsperiod förutsatt att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.
  • HFD 2013:44:I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation.
  • RÅ 1998:3:Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 2001:52:Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för rätt till förtidspension har hänsyn inte ansetts böra tas till (I) att den försäkrade tillsammans med maken har haft vård om en 13-årig fosterdotter i hemmet och uppburit arvode för detta, eller (II) att den försäkrade sedan många år vårdat sin sjuka hustru i hemmet varvid hustrun uppburit anhörigbidrag.
  • HFD 2011:63:Fråga om förutsättningar föreligger för sjukersättning tills vidare (I-III).
  • RÅ 2002:11:Vårdinsatserna beträffande funktionshindrat barn, för vilket helt vårdbidrag beviljats, har ansetts ha haft sådan omfattning att de skulle beaktas vid bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga i samband med fastställandet av sjukbidrag.
  • RÅ 2006:17:En person som vid sidan av sin anställning bl.a. haft uppdrag för en bostadsrättsförening har inte ansetts berättigad till sjukbidrag eftersom hennes arbetsförmåga, med hänsyn till insatsernas omfattning, inte ansetts nedsatt med minst en fjärdedel.
  • RÅ 2008:15:En arbetslös försäkrad, som av medicinska skäl klarar endast ett fysiskt lättare, icke ryggbelastande halvtidsarbete med begränsad exponering för stress, har ansetts inte kunna utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete och har därför bedömts ha rätt till hel sjukersättning.
  • RÅ 2010:83:Den försäkrades sjukersättning har inte påverkats av ökat löneuttag från eget aktiebolag (I) eller av ökade inkomster från uthyrda fastigheter (II).
  • HFD 2013:60:Fråga om rätt till sjukersättning.
  • RÅ 2010 not 95:Sjukersättning (den försäkrades arbetsförmåga ansågs inte nedsatt med minst en fjärdedel då han fick lön för 32 timmar per vecka)
  • RÅ 1997:62:Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.
  • RÅ 2009:38:En socialförsäkringsnämnds bedömning att en försäkrad inte haft rätt till redan utbetalade förmåner har ansetts vara endast ett led i handläggningen av ett återkravsärende och har därför inte utgjort eller innefattat ett överklagbart beslut.
  • HFD 2013:38:Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden.

[K7]2 §  Försäkrad, vars arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt nedsatt, får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S2]Försäkrad, vars arbetsförmåga inte är nedsatt i sådan grad men med minst tre fjärdedelar, får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S3]Är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt i mindre grad men med minst hälften, utges halv sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S4]I övriga fall utges en fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: På samma sätt som gäller för förtidspension skall sjukersättning och aktivitetsersättning kunna utges som hel eller partiell förmån. Avgörande för till vilken omfattning förmånen beviljas är graden av nedsättning av arbetsförmågan. Sålunda kan sjukersättning och aktivitetsersättning beviljas som hel förmån om arbetsförmågan är helt eller i det närmaste helt nedsatt, som tre fjärdedels förmån vid lägre men minst tre fjärdedels nedsättning av arbetsförmågan, som halv förmån om arbetsförmågan är nedsatt ...

  • HFD 2011:27:Aktivitetsersättning har ansetts kunna utgå enligt olika nivåer under en och samma ersättningsperiod förutsatt att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.
  • RÅ 1997:3:Vid bedömningen av om en småbarnsförälder med heltidsarbete utanför hemmet har haft sin arbetsförmåga nedsatt i sådan grad som krävs för rätt till helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har hänsyn inte ansetts böra tas till att hon kunnat utföra visst hushållsarbete i hemmet.
  • RÅ 2001:52:Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för rätt till förtidspension har hänsyn inte ansetts böra tas till (I) att den försäkrade tillsammans med maken har haft vård om en 13-årig fosterdotter i hemmet och uppburit arvode för detta, eller (II) att den försäkrade sedan många år vårdat sin sjuka hustru i hemmet varvid hustrun uppburit anhörigbidrag.
  • HFD 2011:63:Fråga om förutsättningar föreligger för sjukersättning tills vidare (I-III).
  • RÅ 2002:11:Vårdinsatserna beträffande funktionshindrat barn, för vilket helt vårdbidrag beviljats, har ansetts ha haft sådan omfattning att de skulle beaktas vid bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga i samband med fastställandet av sjukbidrag.
  • RÅ 2006:17:En person som vid sidan av sin anställning bl.a. haft uppdrag för en bostadsrättsförening har inte ansetts berättigad till sjukbidrag eftersom hennes arbetsförmåga, med hänsyn till insatsernas omfattning, inte ansetts nedsatt med minst en fjärdedel.
  • RÅ 2008:15:En arbetslös försäkrad, som av medicinska skäl klarar endast ett fysiskt lättare, icke ryggbelastande halvtidsarbete med begränsad exponering för stress, har ansetts inte kunna utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete och har därför bedömts ha rätt till hel sjukersättning.
  • RÅ 2010:83:Den försäkrades sjukersättning har inte påverkats av ökat löneuttag från eget aktiebolag (I) eller av ökade inkomster från uthyrda fastigheter (II).
  • HFD 2013:60:Fråga om rätt till sjukersättning.
  • RÅ 2009:38:En socialförsäkringsnämnds bedömning att en försäkrad inte haft rätt till redan utbetalade förmåner har ansetts vara endast ett led i handläggningen av ett återkravsärende och har därför inte utgjort eller innefattat ett överklagbart beslut.

[K7]3 §  Vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Bedömningen ska göras efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

[S2]Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt första stycket ska göras i förhållande till ett heltidsarbete.

[S3]Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som anges i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. 7 §, ska arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete. Lag (2008:480).

Prop. 2007/08:136: Ändringen i första stycket innebär att den försäkrades arbetsförmåga, vid prövningen av rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning, ska göras i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Det tidigare kravet på att arbetet ska vara normalt förekommande på arbetsmarknaden har alltså tagits bort. Någon bedömning av arbetsförmågan i förhållande till annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade ska inte heller göras.

Ändringen i andra stycket ...

  • RÅ 1997:3:Vid bedömningen av om en småbarnsförälder med heltidsarbete utanför hemmet har haft sin arbetsförmåga nedsatt i sådan grad som krävs för rätt till helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har hänsyn inte ansetts böra tas till att hon kunnat utföra visst hushållsarbete i hemmet.
  • RÅ 1998:3:Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 2001:52:Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för rätt till förtidspension har hänsyn inte ansetts böra tas till (I) att den försäkrade tillsammans med maken har haft vård om en 13-årig fosterdotter i hemmet och uppburit arvode för detta, eller (II) att den försäkrade sedan många år vårdat sin sjuka hustru i hemmet varvid hustrun uppburit anhörigbidrag.
  • HFD 2011:63:Fråga om förutsättningar föreligger för sjukersättning tills vidare (I-III).
  • RÅ 2002:11:Vårdinsatserna beträffande funktionshindrat barn, för vilket helt vårdbidrag beviljats, har ansetts ha haft sådan omfattning att de skulle beaktas vid bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga i samband med fastställandet av sjukbidrag.
  • RÅ 2006:17:En person som vid sidan av sin anställning bl.a. haft uppdrag för en bostadsrättsförening har inte ansetts berättigad till sjukbidrag eftersom hennes arbetsförmåga, med hänsyn till insatsernas omfattning, inte ansetts nedsatt med minst en fjärdedel.
  • RÅ 2008:15:En arbetslös försäkrad, som av medicinska skäl klarar endast ett fysiskt lättare, icke ryggbelastande halvtidsarbete med begränsad exponering för stress, har ansetts inte kunna utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete och har därför bedömts ha rätt till hel sjukersättning.
  • RÅ 2010:83:Den försäkrades sjukersättning har inte påverkats av ökat löneuttag från eget aktiebolag (I) eller av ökade inkomster från uthyrda fastigheter (II).
  • HFD 2013:60:Fråga om rätt till sjukersättning.
  • RÅ 2010 not 95:Sjukersättning (den försäkrades arbetsförmåga ansågs inte nedsatt med minst en fjärdedel då han fick lön för 32 timmar per vecka)
  • RÅ 1997:62:Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.
3 a § Har upphävts genom lag (2001:489).

[K7]3 b §  Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av om rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning föreligger, begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

[S2]När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall Försäkringskassan även

  1. begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,
  2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter,
  3. besöka den försäkrade, samt
  4. undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

[S3]Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning som skall utges tills vidare besluta att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från beslutet. Efter en sådan utredning skall Försäkringskassan, så länge rätt till sjukersättning föreligger, besluta att ytterligare utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat från det att föregående utredning slutfördes. Om den försäkrade har fyllt sextio år behöver beslut om utredning inte fattas.

[S4]Försäkringskassan kan även under tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket skall, när det kan anses nödvändigt, försäkringsläkarens bedömning inhämtas.

[S5]För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2007:999).

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf finns bestämmelser om försäkringskassans utredning inför beslut i ärenden om förtidspension och under tid som förtidspension utges. Paragrafen har inte ändrats i något annat avseende än att ordet förtidspension bytts ut mot sjukersättning och aktivitetsersättning och att en mindre språklig justering har gjorts.

  • HFD 2011:63:Fråga om förutsättningar föreligger för sjukersättning tills vidare (I-III).
  • HFD 2013:60:Fråga om rätt till sjukersättning.

[K7]4 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning utges i form av

  1. inkomstrelaterad ersättning enligt 8 kap. samt
  2. garantiersättning enligt 9 kap.Lag (2001:489).

Särskilda bestämmelser om aktivitetsersättning

[K7]5 §  Försäkringskassan skall, i samband med ett beslut om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning, undersöka om han eller hon under den tid ersättningen skall utges kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga.

[S2]Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter skall Försäkringskassan i samråd med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter. Försäkringskassan skall därvid i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål.

[S3]Försäkringskassan skall verka för att de planerade aktiviteterna kommer till stånd. Försäkringskassan skall också samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna.

[S4]Som aktiviteter enligt denna paragraf avses inte sådana åtgärder som anges i 3 b §. Lag (2004:781).

Prop. 2000/01:96: Sjukersättningen är i allt väsentligt utformad som förtidspensionen vad gäller de allmänna förutsättningarna för rätten att uppbära förmånen. Även den aktivitetsersättning som förutsätter en nedsättning av arbetsförmågan hos den försäkrade innehåller i väsentliga delar samma rekvisit. Aktivitetsersättningen har emellertid inslag som gör den bättre anpassad för unga människor än förtidspensionen. De överväganden som den nya aktivitetsersättningen vilar på redovisas i ...

[K7]6 §  Särskild ersättning kan utges för kostnader som uppstår för den försäkrade med anledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Ytterligare föreskrifter om sådan ersättning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Enligt denna paragraf kan särskild ersättning utges för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med deltagande i aktiviteter. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 22 kap. 10 § vad gäller rehabilitering. Kostnader som avses här kan vara av liknande slag som ersätts med särskilt bidrag under rehabilitering, dvs. resekostnader, kursavgifter, kostnader för studiematerial etc. De aktiviteter som kan komma ifråga är emellertid av annan art än rehabiliteringsåtgärder. Därför kan i undantagsfall ...

Aktivitetsersättning vid utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå

[K7]7 §  En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli månad det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid skolgången varar.

[S2]Vid prövning av rätten till aktivitetsersättning enligt första stycket bortses från vad som i detta kapitel sägs om arbetsförmågans nedsättning. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Enligt denna paragraf kan aktivitetsersättning beviljas en försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång, utan att någon prövning av om dennes arbetsförmåga är nedsatt eller inte görs. Denna form för beviljande av ersättning saknar sin motsvarighet i förtidspensionssystemet. Ersättning skall endast kunna utges under den tid den försäkrade behöver för att kunna avsluta sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå. Detta med beaktande av att studietiden för en elev ...

Om rätten till ersättning

[K8]1 §  Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 7 kap. om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffat. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Den inkomstrelaterade ersättningen är sjukersättningens och aktivitetsersättningens huvudförmån. Denna syftar till att ge den försäkrade ett skydd mot det bortfall av förvärvsinkomster som blir följden av en långvarig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga. För att en försäkrad skall ha rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs, utöver att han eller hon är aktuellt försäkrad för förmånen enligt socialförsäkringslagen ...

  • RÅ 2006:30:Vid bedömningen av en kvinnas rätt till omställningspension har det ansetts att hon stadigvarande sammanbodde med sin före detta make vid dennes bortgång.

Om ramtid

[K8]2 §  Ramtiden är, om inte annat följer av 8 §,

[S2]5 år för den som uppnår 53 års eller högre ålder det år då försäkringsfallet inträffar,

[S3]6 år för den som uppnår 50 men inte 53 års ålder det år då försäkringsfallet inträffar,

[S4]7 år för den som uppnår 47 men inte 50 års ålder det år då försäkringsfallet inträffar, samt

[S5]8 år för den som uppnår 46 års eller lägre ålder det år då försäkringsfallet inträffar. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf anges hur lång ramtiden är. För den som uppnår 53 år eller mer det år försäkringsfallet inträffar är ramtiden 5 år. Detta är den kortaste ramtiden enligt huvudregeln. I yngre åldrar är ramtiden längre. Skälen för en differentierad ramtid för olika åldersgrupper har angivits i avsnitt 8.3. Sålunda är ramtiden 6 år för den som uppnår 50 men inte 53 år under försäkringsfallsåret, 7 år för den som då uppnår ...

Om antagandeinkomst

[K8]3 §  Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst som beräknas enligt 4-8 §§.

[S2]Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet för det år då ersättningen skall börja utges och omräknas vid förändringar av detta. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Det mått som används för att uppskatta det inkomstbortfall den försäkrade får vidkännas med anledning av försäkringsfallet benämns antagandeinkomst. I denna paragraf anges att den inkomstrelaterade sjuk- och

aktivitetsersättningen beräknas på grundval av en sådan antagandeinkomst.

I paragrafens andra stycke anges att ...

[K8]4 §  Antagandeinkomsten beräknas med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom ramtiden.

[S2]Med bruttoårsinkomst avses, med den begränsning som anges i 5 §,

  1. pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år, samt
  2. pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats med anledning av sjukersättning eller aktivitetsersättning. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Som komponenter vid framräkningen av en antagandeinkomst används den försäkrades årliga förvärvsinkomster och därmed jämförliga inkomster under ramtiden. Sådana inkomster benämns enligt förevarande paragraf bruttoårsinkomster. Bruttoårsinkomst består närmare bestämt av dels pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med tillägg för debiterad allmän pensionsavgift, dels pensionsgrundande ...

  • RÅ 2006:30:Vid bedömningen av en kvinnas rätt till omställningspension har det ansetts att hon stadigvarande sammanbodde med sin före detta make vid dennes bortgång.

[K8]5 §  Vid beräkning av bruttoårsinkomst bortses från pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna överstiger 7,5 gånger det för inkomståret gällande prisbasbeloppet. Lag (2001:489).

[K8]6 §  Bruttoårsinkomsten räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av prisbasbeloppet för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen skall börja utges och prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Eftersom bruttoårsinkomsterna skall användas för att räkna fram en antagandeinkomst som ett mått för den försäkrades inkomstförlust vid försäkringsfallet, bör dessa inkomster räknas om till aktuellt penningvärde. Detta sker genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av prisbasbeloppet för det år då sjuk- eller aktivitetsersättningen skall börja utges och prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till.

[K8]7 §  Antagandeinkomsten utgör genomsnittet av de tre högsta enligt 6 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom ramtiden.

[S2]Om endast en eller två bruttoårsinkomster kan tillgodoräknas inom ramtiden upptas vid beräkning av antagandeinkomst enligt första stycket två respektive en bruttoårsinkomst med noll kronor. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Denna paragraf anger huvudregeln för hur antagandeinkomsten framräknas. Antagandeinkomsten utgörs av genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden. Om det vid denna beräkning endast finns en eller två bruttoårsinkomster under ramtiden kommer resterande årsinkomst att i beräkningen tas upp med noll kronor.

[K8]8 §  Vid beräkning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning får, om det medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 7 § i stället användas de två högsta enligt 6 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom en ramtid av tre år.

[S2]Om, vid tillämpning av första stycket, endast en bruttoårsinkomst kan tillgodoräknas inom ramtiden upptas vid beräkning av antagandeinkomsten en bruttoårsinkomst med noll kronor.

[S3]Om, vid beräkning av antagandeinkomst enligt denna paragraf, den försäkrade kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. som den försäkrade har vid tidpunkten för försäkringsfallet eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst om Försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, får den sjukpenninggrundande inkomsten, till den del den inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, i stället utgöra bruttoårsinkomst. Lag (2006:359).

Prop. 2005/06:142: I tredje stycket införs en begränsning av hur stor del av SGI:n som i där angivna fall får anses utgöra bruttoårsinkomst vid beräkning av antagandeinkomst för aktivitetsersättning. Begränsningen motsvarar vad som hittills har utgjort taket för SGI. Ändringen innebär att det höjda taket för SGI inte skall påverka beräkningen av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning.

Prop. 2000/01:96: För beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning har i denna paragraf införts en alternativregel. Skälet härför är att yngre personer som drabbas av arbetsoförmåga i större utsträckning än äldre saknar en sådan långvarig etablering på arbetsmarknaden med flera års inkomster som ger det bästa utfallet vid tillämpning av huvudregeln. Sålunda inne-

bär ...

Om ersättning

[K8]9 §  Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning utges för år räknat med 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst.

[S2]Partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning utges för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 7 kap. 2 § andra-fjärde styckena. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Den inkomsteralterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen utges vid hel förmån för år räknat med 64 procent av antagandeinkomsten. Partiell förmån motsvarar samma andel av hel förmån som den försäkrade har rätt till enligt 7 kap. 2 § andra – fjärde styckena, dvs. tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån.

[K8]10 §  Från inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning skall avräknas sådana förmåner som utges till den försäkrade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Utländska förmåner som enligt denna paragraf skall avräknas mot inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning är sådana invaliditetsförmåner som motsvarar dessa förmåner och pension vid invaliditet, såväl inkomstrelaterade förmåner som grundskyddsförmåner.

Om rätten till ersättning

[K9]1 §  Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning har en försäkrad som avses i 7 kap. och som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 8 kap. eller vars inkomstrelaterade ersättning enligt samma kapitel understiger en viss nivå (garantinivå). Garantiersättningen är beroende av försäkringstid. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, förkortat garantiersättning, utgör som närmare beskrivits i avsnitt 9 en utfyllnad av den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen för dem som enligt SofL är aktuellt försäkrade för garantiersättning och som saknar eller endast har en låg inkomstrelaterad ersättning. Den för år räknat beloppsmässiga nivå upp till vilken garantiersättning ...

  • NJA 1995 s. 290:Förtidspensionerad underhållsskyldig förälder har även med beaktande av att barntillägg utgår ansetts sakna förmåga utge underhållsbidrag till sitt barn.

Om försäkringstid

[K9]2 §  Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

  1. enligt 3-5 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),
  2. enligt 6 § för tiden därefter till och med det år då han eller hon fyller 64 år (framtida försäkringstid), och
  3. enligt 7 § om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder.

[S2]Faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid sätts ned var för sig till närmaste antal hela månader. Den sammanlagda försäkringstiden utgör summan av faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid. Denna skall sättas ned till närmaste antal hela år. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Nuvarande bestämmelser om andelsberäkning av folkpension finns i 5 kap. Enligt dessa beräknas folkpension antingen i förhållande till tid för bosättning i Sverige eller i relation till antalet år för vilka har tillgodoräknats pensionspoäng. Garantiersättning skall enbart beräknas i förhållande till försäkringstid dvs. i princip samma beräkningssätt som gäller för bosättningstid i nuvarande 5 kap. Bestämmelserna om försäkringstid har överförts till förevarande kapitel samtidigt som 5 kap. föreslagits ...

  • RÅ 2004:119:Kostnaden för gruppbostad, för en funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har inte ansetts som merutgift för dubbelt boende vid prövning av rätt till handikappersättning.
  • RÅ 2005:45:Fråga om beräkning av merkostnader vid handikappersättning.
  • RÅ 2008:27:Den omständigheten att en viss kostnad inte finns upptagen i Försäkringskassans allmänna råd utgör inte i sig skäl för att inte godta den som en merutgift som kan grunda rätt till handikappersättning.

[K9]3 §  Som faktisk försäkringstid räknas

  1. tid under vilken en person anses ha varit bosatt i Sverige enligt 2 kap.socialförsäkringslagen (1999:799),
  2. tid under vilken en person före tidpunkten för bosättning enligt 1 oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf anges vad som räknas som faktisk försäkringstid. Innehållet i paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 6 § a) och b). Enligt punkten 1 räknas sådan tid då en person anses ha varit bosatt i Sverige enligt 2 kap. SofL. Enligt huvudregeln i 1 § sistnämnda kapitel skall en person sålunda anses bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här. Vidare skall, om inte synnerliga skäl talar emot det, den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre ...

  • RÅ 2008:27:Den omständigheten att en viss kostnad inte finns upptagen i Försäkringskassans allmänna råd utgör inte i sig skäl för att inte godta den som en merutgift som kan grunda rätt till handikappersättning.

[K9]4 §  Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap.2 eller 2 a §utlänningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande äldre bestämmelser eller beviljats statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser ska som faktisk försäkringstid även tillgodoräknas tid då han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till tidpunkten då han eller hon först kom till Sverige. Därvid ska en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot förhållandet mellan den tid under vilken den försäkrade har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses i 3 § 2, från den första ankomsten till landet till och med året före försäkringsfallet och hela tidsrymden från det att den försäkrade första gången kom till landet till och med året före försäkringsfallet. Vid beräkning enligt detta stycke bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet och som inte enligt 11 § andra stycket ska ligga till grund för beräkning av garantiersättning.

[S2]Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid under vilken den försäkrade före den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han eller hon beretts en tillfällig fristad. Lag (2009:1543).

Prop. 2000/01:96: Denna paragraf medger att den som beviljas uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller skyddsbehövande i övrigt som försäkringstid även får tillgodoräkna sig del av tid från det tidigare hemlandet. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för förtidspension i 5 kap. 7 § AFL.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av försäkringstid för flyktingar och andra skyddsbehövande.

  • RÅ 2001:70:Vårdbidrag har ansetts kunna avse vård- och tillsynsbehovet i fråga om sådana akuta försämringstillstånd hos barnet som på grund av handikappets natur kunnat förutses vid bidragets beviljande. Tillfällig föräldrapenning har till följd av en regel i 4 kap. 11 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess äldre lydelse (nuvarande 4 kap. 11 b §) inte ansetts kunna utges för att tillgodose samma behov som vårdbidraget.
  • RÅ 2002:43:Kostnader för handikappad pojkes resor till fristående skola i grannkommun har i visst fall ansetts utgöra en ersättningsgill merkostnad som skall beaktas vid fastställande av rätt till vårdbidrag.

[K9]5 §  Vid beräkning av faktisk försäkringstid för en person som enligt 2 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799) anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands skall bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet som inte enligt 11 § andra stycket skall ligga till grund för beräkning av garantiersättning. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: För biståndsarbetare m.fl. gäller enligt 2 kap. 4 § SofL att de alltjämt anses bosatta i Sverige när de lämnar landet för arbete för arbetsgivarens räkning. Som framgår av 3 § ovan får dessa räkna denna tid som försäkringstid. Enligt den nu aktuella paragrafen gäller dock den begränsningen att om personen i fråga under den tid han eller hon varit utsänd tjänat in invalidpension i det andra landet får han eller hon inte tillgodoräkna sig den tiden som försäkringstid. Bestämmelsen motsvarar i princip ...

[K9]6 §  Om den faktiska försäkringstiden enligt 3-5 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkringstid.

[S2]Om den faktiska försäkringstiden utgör mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyller 16 år till och med året före försäkringsfallet skall som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som motsvarar förhållandet mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet. Lag (2001:489).

[K9]7 §  Om försäkringsfallet har inträffat före ingången av det år då den försäkrade fyllde 18 år, gäller inte kravet i 7 kap. 1 § att den försäkrade ska vara försäkrad vid försäkringsfallet och får försäkringstid i stället för vad som följer av 6 § tillgodoräknas enligt andra och tredje styckena.

[S2]För en försäkrad som är svensk medborgare ska som försäkringstid tillgodoräknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon uppnår 64 års ålder. Hänsyn ska dock inte tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år inte har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 3-5 §§.

[S3]För en försäkrad som är utländsk medborgare ska bestämmelserna i andra stycket gälla under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år.

[S4]En utländsk medborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat med uppehållstillstånd i Sverige ska, när det gäller beräkning av försäkringstid för garantiersättning enligt andra stycket, likställas med en svensk medborgare. Detta gäller även

  1. en gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med uppehållstillstånd i Sverige för forskning, och
  2. en sådan gästforskares familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2008:292).

Prop. 2005/06:159: Ändringen i lagrummet är föranledd av den nya rättsfigur, ställning som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare, som har föreslagits i 5 a kap. utlänningslagen (2005:716) till följd av direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning vilket antogs av Europeiska unionens råd den 25 november 2003.

I tredje stycket finns ett bosättningskrav för utländska medborgare på fem år. Förslaget ...

Prop. 2000/01:96: Faktisk försäkringstid får tillgodoräknas en försäkrad från och med 16årsåret till och med försäkringsfallet. Framtida försäkringstid beräknas som en andel av den faktiska försäkringstiden. En konsekvens av detta sätt att räkna försäkringstid vore, om ytterligare bestämmelser inte fanns, att en försäkrad vars försäkringsfall inträffat innan försäkringstid kunnat börja räknas aldrig skulle kunna få någon sjuk- eller aktivitetsersättning. För att förhindra en sådan icke önskvärd konsekvens har i ...

Om garantinivå

[K9]8 §  Garantinivån för hel sjukersättning motsvarar för år räknat 2,40 gånger prisbasbeloppet.

Prop. 2000/01:96: Garantiersättningen är konstruerad som en utfyllnad till den inkomstrelaterade ersättningen upp till en viss garantinivå. För försäkrade som har rätt till sjukersättning motsvarar garantinivån för år räknat 2,4 gånger prisbasbeloppet.

[K9]9 §  Garantinivån för hel aktivitetsersättning motsvarar för år räknat

[S2]2,10 gånger prisbasbeloppet till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 21 år,

[S3]2,15 gånger prisbasbeloppet från och med den månad då den försäkrade fyller 21 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 23 år,

[S4]2,20 gånger prisbasbeloppet från och med den månad då den försäkrade fyller 23 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 25 år,

[S5]2,25 gånger prisbasbeloppet från och med den månad då den försäkrade fyller 25 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 27 år,

[S6]2,30 gånger prisbasbeloppet från och med den månad då den försäkrade fyller 27 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 29 år, samt

[S7]2,35 gånger prisbasbeloppet från och med den månad då den försäkrade fyller 29 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Garantinivån för aktivitetsersättning, till skillnad för den som gäller sjukersättning, varierar beroende på den försäkrades ålder. Till och med månaden före den månad den försäkrade fyller 21 år motsvarar garantinivån 2,10 gånger prisbasbeloppet. Därefter höjs nivån med 0,05 gånger prisbasbeloppet varje tvåårsintervall upp till 30 års ålder.

Om beräkning

[K9]10 §  Garantiersättning utges endast till den som kan tillgodoräknas en försäkringstid om minst tre år. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Denna bestämmelse motsvarar vad som i dag gäller för folkpension i form av förtidspension och även för garantipension i det reformerade ålderspensionssystemet. Den har kommit till för att undvika att andelsberäknad ersättning ges ut med alltför små belopp. Till följd av sammanläggningsregeln i artikel 45 i förordningen (EEG) nr 1408/71 kommer den som har försäkringstid från andra länder inom EU/EES dock att få räkna med den tiden för att uppnå de tre kvalifikationsåren. En förutsättning för en ...

[K9]11 §  Till grund för beräkning av garantiersättning skall ligga den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 8 kap. som den försäkrade har rätt till för det år som garantiersättningen avser, före reducering med livränta enligt 17 kap. 2 §.

[S2]Med inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning avses i detta kapitel även sådana utländska förmåner som enligt 8 kap. 10 § skall avräknas från inkomstrelaterad ersättning, dock inte om de är att likställa med garantiersättning enligt detta kapitel. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Till följd av garantiersättningens funktion som utfyllnadsförmån är utgångspunkten för beräkning av denna ersättning sjukersättningens eller aktivitetsersättningens huvudförmån, den inkomstrelaterade ersättningen. Denna princip anges i första stycket av förevarande paragraf. Här anges även att det är den inkomstrelaterade sjukersättningen före samordning med eventuell yrkesskadelivränta som avses. ...

[K9]12 §  För den som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning utgör årlig hel garantiersättning ett belopp motsvarande garantinivån.

[S2]För den vars hela inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning för år räknat understiger garantinivån utgör årlig garantiersättning ett belopp motsvarande skillnaden mellan garantinivån och den hela årliga inkomstrelaterade ersättningen enligt 11 §.

[S3]Beräkning enligt andra stycket görs efter det att garantinivån avkortats enligt 13 §. Lag (2002:192).

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf anges hur garantiersättningen beräknas. Garantiersättningen är konstruerad som en utfyllnad till den inkomstrelaterade ersättningen upp till en garantinivå. Storleken på garantiersättningen är alltså beroende av hur stor den inkomstrelaterade ersättningen är såsom denna anges i 11 §. För den som helt saknar inkomstrelaterad ersättning motsvarar hel garantiersättningen garantinivån. Om den försäkrade har rätt till hel inkomstrelaterad förmån men så låg sådan att den understiger ...

[K9]13 §  För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid skall garantinivån enligt 8 eller 9 § avkortas till så stor andel av denna som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: Rätten till garantiersättning är beroende av försäkringstid som beräknas enligt 2 – 7 §§. I 10 § anges vidare att det krävs minst tre års tillgodoräknad försäkringstid för att garantiersättning skall utges. För att den försäkrade skall vara berättigad till oavkortad garantiersättning krävs att antalet år med försäkringstid som enligt detta kapitel kan tillgodoräknas honom eller henne uppgår till minst 40. I annat fall görs enligt denna paragraf en avkortning av garantinivån till så stor andel som ...

[K9]14 §  Garantiersättning till den som har rätt till partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 7 kap. 2 § utgör en så stor andel av hel garantiersättning beräknad enligt 10-13 §§ som svarar mot den grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning den försäkrade har rätt till. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: I paragrafen anges hur beräkningen av garantiersättning sker för den som har rätt till partiell ersättning enligt 7 kap. 2 §. Beräkningen skall ske så att det först beräknas vad hel garantiersättning skulle ha blivit om rätt till sådan hade förelegat. Därefter sker andelsberäkningen. Om den försäkrade inte kan tillgodoräknas en försäkringstid om 40 år för garantiersättning och garantiersättningen därför enligt 13 § skall avkortas i förhållande till antalet 40-delar, skall sådan avkortning ske först ...

10 kap. Har upphävts genom lag (2001:489).

FJÄRDE AVDELNINGEN

11 kap. Har upphävts genom lag (2001:489).
12 kap. Har upphävts genom lag (2000:774).
13 kap. Har upphävts genom lag (2001:489).
14 kap. Har upphävts genom lag (2000:463).
15 kap. Har upphävts genom lag (2000:774).

FEMTE AVDELNINGEN

16 kap. Om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning, m.m.

Införd: SFS 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 1988:881 (om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.), 1999:1363 (Vilande förtidspension), 2002:300 (Socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse på statens bekostnad)
Ändrad: SFS 1988:1267 (om god man och förvaltare), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2000:774 (Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m.), 2001:489 (Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension), 2008:861 (Från sjukersättning till arbete), 2006:365 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 1990:156 (om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m. m.), 1979:127 (om vissa pensionsfrågor), 1988:881 (om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.), 2003:422 (Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet), 1974:784 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern), 1999:1363 (Vilande förtidspension), 1973:473 (Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade familjeförmån inom den allmänna försäkringen, m.m.), 1974:510 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarevård hos privatpraktiserande läkare), 1972:166 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m.), 1973:908 (None)
Upphävd: SFS 2001:489 (Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension), 2000:463 (Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn)

[K16]1 §  Den som önskar sjukersättning eller aktivitetsersättning ska göra ansökan hos Försäkringskassan i enlighet med vad regeringen förordnar.

[S2]Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, får Försäkringskassan tillerkänna honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning utan hinder av att han eller hon inte gjort ansökan därom. Detsamma ska gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

[S3]Uppbär en försäkrad aktivitetsersättning, får den tid för vilken förmånen ska utges förlängas utan att ansökan har gjorts.

[S4]För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ersättning lämnas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2008:480).

Prop. 2002/03:89: Den som önskar sjukersättning eller aktivitetsersättning skall enligt huvudregeln ansöka om detta hos den allmänna försäkringskassan. Kassan har dock enligt paragrafens andra stycke även möjlighet att tillerkänna en försäkrad sådan förmån utan att denne ansökt därom. Det gäller i fall då denne uppbär vissa i paragrafen angivna förmåner enligt lagen om allmän försäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Undantaget ...

Prop. 2007/08:136: Ändringen i andra stycket innebär att någon prövning av om det finns förutsättningar för att tillerkänna den försäkrade sjuk- eller aktivitetsersättning efter ett års sjukskrivning inte längre ska vara obligatorisk.

Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i första stycket om ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning ändras på det sättet att sådan ansökan skall göras hos den nya Försäkringskassan i stället för hos allmän försäkringskassa. Av 3 § lagen (2004:000) med anledning av inrättande av Försäkringskassan följer att en ansökan som har gjorts hos en allmän försäkringskassa skall anses ha ...

Prop. 2000/01:96: De ändringar som gjorts i paragrafen innebär endast att den i stället för att gälla pensionsförmåner skall gälla för sjukersättning och aktivitetsersättning. Därutöver har bestämmelser som gäller särskild efterlevandepension tagits bort, här liksom i flera av de följande paragraferna. Motsvarande reglering återfinns i stället i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) ...

[K16]2 §  Som villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning får anges att den försäkrade skall under högst 30 dagar vara intagen på visst sjukhus, vistas på vårdinrättning för försäkringsmedicinsk utredning eller genomgå undersökning av viss läkare. För kostnader som uppstår med anledning av ett sådant villkor skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.

[S2]I fråga om rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning gäller även vissa bestämmelser om utredning i 7 kap. 3 b §. Lag (2001:489).

3 § Har upphävts genom lag (2000:463).

[K16]4 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning skall betalas ut månadsvis. Om det årliga beloppet av sådana förmåner uppgår till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den försäkrade får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

[S2]Vid beräkning av månadsbelopp för sjukersättning och aktivitetsersättning skall det årliga belopp, som beräkningen grundar sig på, avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Är det årliga beloppet av sjukersättning och aktivitetsersättning lägre än tolv kronor, bortfaller ersättningen för den månad som beräkningen avser. Avrundning skall i första hand göras på garantiersättning enligt 9 kap.Lag (2001:489).

[K16]5 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning utges från och med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra stycket utges dock sjukersättning och aktivitetsersättning från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats.

[S2]Sjukersättning och aktivitetsersättning får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Lag (2001:489).

Prop. 2000/01:96: I denna paragraf finns bestämmelser om från när förtidspension och sjukbidrag jämte vissa andra pensionsförmåner kan utges. Den grundläggande principen är att ersättning skall utges från och med den månad då rätten till förmånen inträtt, dvs. den månad pensionsfallet har inträffat. I de fall då en sjukförsäkringsförmån på försäkringskassans initiativ bytts ut mot förtidspension eller sjukbidrag utges emellertid inte ersättningen förrän månaden näst efter den då beslutet om pension meddelades. I ...

[K16]6 §  Ändring av sjukersättning och aktivitetsersättning skall gälla från och med månaden efter den under vilken anledning till ändringen uppkommit.

[S2]Vad som föreskrivs i 1 § första, andra och fjärde styckena samt 2 § gäller även i fråga om ökning av sjukersättning och aktivitetsersättning. I fall då ökningen kräver ansökan av den som är berättigad till sådan ersättning tilllämpas 5 § andra stycket.

[S3]Vad som sägs i denna paragraf skall inte tillämpas i fråga om ändring av sjukersättning och aktivitetsersättning i anledning av förändring av prisbasbeloppet. Lag (2001:489).

[K16]7 §  Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som uppbär aktivitetsersättning, ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen. En försäkrad som regelbundet och under en längre tid har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om aktivitetsersättning fattades ska därvid, om inte annat framkommer, antas ha en väsentligt förbättrad arbetsförmåga.

[S2]Sådan aktivitetsersättning som har vilandeförklarats enligt 16 § får inte dras in eller minskas på grund av att den försäkrade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom förvärvsarbete eller studier har uppvisat en väsentligt förbättrad arbetsförmåga.

[S3]Aktivitetsersättning får inte dras in eller minskas på grund av att den försäkrade deltar i sådan aktivitet som avses i 7 kap. 5 §. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: I paragrafens första stycke finns en bestämmelse om att förtidspension skall dras in eller minskas när den försäkrades arbetsförmåga väsentligt har förbättrats. I bestämmelsen införs nu en regel för vad som skall gälla när en person med förtidspension har arbetat regelbundet och under en längre tid med utnyttjande av en arbetsförmåga som inte antogs finnas vid tidpunkten för beslutet om förtidspension. I sådant fall är utgångspunkten att arbetsförmågan väsentligt har förbättrats. Som närmare utvecklats ...

Prop. 2005/06:159: I paragrafen anges att sjukersättning och aktivitetsersättning skall dras in eller minskas om den försäkrades arbetsförmåga blivit väsentligt förbättrad.

Andra stycket innehåller ett förbud mot att dra in ersättningen bl.a. under tid då den försäkrade har sin ersättning vilande enligt 16 § trots att denne då genom förvärvsarbete uppvisar en väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Genom ändringen kommer inte heller det förhållandet att den försäkrade genom studier uppvisar en väsentligt ...

Prop. 2000/01:96: Denna paragraf innehåller bestämmelser om indragning eller minskning av förtidspension när den försäkrades arbetsförmåga förbättrats. Paragrafen har nyligen ändrats genom tillförandet av en presumtionsregel för bedömningen av en sådan förbättring (jmf. prop. 1999/2000:4) samt anpassats till systemet med vilande förtidspension. Paragrafen har nu anpassats begreppsmässigt för att gälla sjuk- och aktivitetsersättning.

Vidare ...

Prop. 2007/08:124: Ändringarna i paragrafen föranleds i huvudsak av att bestämmelser avseende indragning och minskning m.m. av sjukersättning vid förbättrad arbetsförmåga ändras och flyttas till en ny paragraf, 7 a §. Den nya lydelsen av 7 §, som inte innebär någon ändring i sak, gäller således

endast i förhållande till försäkrade som uppbär aktivitetsersättning. Ändringen ...

  • RÅ 1999:63:Kammarrätt har inte ansetts kunna pröva frågan om ändring av ett beslut om förtidspension med tillämpning av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring när försäkringskassan och länsrätten endast prövat om pensionen skulle dras in med tillämpning av 16 kap. 7 § samma lag.
  • RÅ 2010:83:Den försäkrades sjukersättning har inte påverkats av ökat löneuttag från eget aktiebolag (I) eller av ökade inkomster från uthyrda fastigheter (II).
  • RÅ 2010 not 95:Sjukersättning (den försäkrades arbetsförmåga ansågs inte nedsatt med minst en fjärdedel då han fick lön för 32 timmar per vecka)
  • RÅ 2009:38:En socialförsäkringsnämnds bedömning att en försäkrad inte haft rätt till redan utbetalade förmåner har ansetts vara endast ett led i handläggningen av ett återkravsärende och har därför inte utgjort eller innefattat ett överklagbart beslut.

[K16]7 a §  Om arbetsförmågan förbättras för en försäkrad som uppbär sjukersättning ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen. En försäkrad som har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades ska därvid, om inte annat framkommer, antas ha en förbättrad arbetsförmåga.

[S2]Sådan sjukersättning som har vilandeförklarats enligt 16 § får inte dras in eller minskas på grund av att den försäkrade under tid och i den omfattning som anges i beslutet genom förvärvsarbete eller studier har uppvisat en förbättrad arbetsförmåga.

[S3]Sjukersättning, som utges tills vidare, som ska minskas eller dras in på grund av att arbetsförmågan har förbättrats får utges till dess att den försäkrade fått ett arbete som motsvarar den förbättring som uppkommit, dock längst sex månader. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Paragrafen, som är ny, införs till följd av att bestämmelser avseende indragning och minskning m.m., såvitt avser sjukersättning, vid förbättrad arbetsförmåga ändras och bryts ut ur 7 §. I första stycket anges under vilka förutsättningar som sjukersättning kan dras in eller minskas vid förbättrad arbetsförmåga. Det anges inte längre som krav för att sjukersättningen ska kunna dras in eller minskas att arbetsförmågan väsentligt förbättras, utan i stället att arbetsförmågan förbättras. ...

[K16]7 b §  En försäkrad som förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades har inte rätt att uppbära sådan ersättning för samma tid och i den omfattning som förvärvsarbetet utförs. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: I paragrafen, som är ny, införs ett uttryckligt förbud mot att uppbära förtidspension för sådan tid och i sådan omfattning som förvärvsarbete utförs. Genom hänvisningen till att det endast gäller utnyttjande av arbetsförmåga som inte antogs finnas vid beslutet om förtidspension berörs inte arbetsförmåga som kunde utnyttjas när beslutet om förtidspension fattades. För den som beviljats hel förtidspension innebär det att det med nuvarande regler finns ett utrymme för den försäkrade att utnyttja upp ...

Prop. 2000/01:96: Paragrafen har kommit till i samband med systemet för vilande förtidspension, se 14–18 §§. Den har endast anpassats begreppsmässigt för att gälla sjuk- och aktivitetsersättning.

Prop. 2007/08:124: Ändringen är en följd av att 15 § föreslås upphävd.

[K16]8 §  Den som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om han eller hon avser att

  • börja förvärvsarbeta,
  • börja förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare eller
  • fortsätta att förvärvsarbeta efter tid som avses i 16 §.

[S2]Detsamma gäller om arbetsförmågan för den som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning förbättras respektive väsentligt förbättras utan att han eller hon avser att

  • börja förvärvsarbeta,
  • börja förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare eller
  • fortsätta att förvärvsarbeta efter tid som avses i 16 §.

[S3]Anmälan om förvärvsarbete ska göras innan detta påbörjas, utökas eller fortsätter efter tid som avses i 16 §. Anmälan om förbättrad respektive väsentligt förbättrad arbetsförmåga ska göras utan oskäligt dröjsmål.

[S4]Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

[S5]Underlåts anmälan utan giltigt skäl, får sjukersättningen eller aktivitetsersättningen dras in för viss tid eller tills vidare. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: I paragrafen införs en skyldighet för den som uppbär förtidspension att anmäla till försäkringskassan om han eller hon börjar förvärvsarbeta eller utökar sin arbetsinsats. Anmälningsskyldigheten gäller också för en försäkrad som fortsätter att förvärvsarbeta efter att ett beslut enligt 15 § om rätt att uppbära förtidspension vid arbetsförsök eller ett beslut om vilandeförklaring enligt 16 eller 17 § har löpt ut. Den som inte fullgör denna anmälningsskyldighet kan riskera dels att förtidspensionen ...

Prop. 2000/01:96: Paragrafen reglerar skyldigheten för en försäkrad att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan om förbättring av arbetsförmågan inträtt. Sanktionen mot underlåtenhet av sådan anmälan är indragning eller nedsättning av förtidspensionen. Paragrafen har ändrats från att gälla förtidspension till att gälla sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare har vad som sägs om efterlevandepension tagits bort.

Prop. 2007/08:124: Ändringarna i paragrafen föranleds i huvudsak av att anmälan avseende förvärvsarbete för försäkrade med sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ske innan den försäkrade börjar förvärvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid då ersättningen varit vilande. Paragrafen har också omarbetats, rent redaktionellt, för att bli mer överskådlig. Av första stycket framgår att det föreligger en anmälningsskyldighet för den försäkrade ...

  • HFD 2013:9:Krav på återbetalning av felaktigt utbetald livränta har, i brist på uttryckligt författningsstöd, inte kunnat grundas på att inkomsthöjningar inte anmälts till Försäkringskassan.

[K16]9 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning utges, om inte något annat är särskilt föreskrivet, till och med den månad då den försäkrade avlidit eller rätten till förmånen annars upphört. Lag (2001:489).

[K16]10 §  Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl aktivitetsersättning i form av garantiersättning som efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, utges endast den till beloppet största av förmånerna.

[S2]Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning som garantipension till änkepension enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, utges endast den till beloppet största av förmånerna.

[S3]Om sjukersättning i form av garantiersättning till följd av bestämmelserna i andra stycket inte skall utges, skall det vid tillämpning av 3 kap.5 och 7 §§ ändå anses som om sådan förmån utges. Lag (2002:191).

Prop. 2001/02:84: Denna paragraf är ny.

Första stycket har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4 § andra stycket. (10 kap. 4 § upphävd fr.o.m. januari 2003, prop. 1999/2000:91

Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn). Av bestämmelsen framgår att en samordning skall ske mellan aktivitetsersättning i form av garantiersättning och efterlevandestöd till barn, i de fall den försäkrade ...

11 § Har upphävts genom lag (2000:463).
12 § Har upphävts genom lag (2001:489).
13 § Har upphävts genom lag (1999:800).

[K16]14 §  Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att dennes sjukersättning eller aktivitetsersättning i den omfattning som anges i 16 § ska förklaras vilande under tid som den försäkrade förvärvsarbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får endast fattas om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S2]Sjukersättning och aktivitetsersättning som har förklarats vilande ska inte betalas ut för den tid som vilandeförklaringen avser.

[S3]Vilandeförklaring får avse hel sjukersättning eller aktivitetsersättning eller en sådan kvotdel därav som anges i 7 kap. 2 §. Vid bedömning av hur stor del av förmånen som ska vilandeförklaras ska beaktas omfattningen av det förvärvsarbete som den försäkrade avser att utföra. Vid studier ska dock alltid den beviljade förmånen i sin helhet vilandeförklaras. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om vad som är arbetsförsök enligt de föreslagna reglerna och när arbetsförsök med bibehållande av rätten till förtidspension skall få ske. Ett beslut om förtidspension innebär att den försäkrades arbetsförmåga bedöms varaktigt nedsatt i minst den omfattning som beslutet om förtidspension avser. Arbetsförsök enligt de här föreslagna reglerna innebär att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som inte ansågs föreligga vid beslutet om förtidspension. ...

Prop. 2005/06:159: Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om vilande sjukersättning och aktivitetsersättning i samband med arbetsförsök. Ändringen i paragrafens första stycke föranleds av att det skall vara möjligt att ha ersättningen vilande även under tid då den försäkrade bedriver studier. Ändringen har motiverats i avsnitt 5.

Vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning under studier skall ...

Prop. 2007/08:124: Ändringen är en följd av att 15 § föreslås upphävd.

  • RÅ 2010:39:Fråga om innebörden av villkoret i 16 kap. 14 § första stycket lagen om allmän försäkring att beslut får fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning.
15 § Har upphävts genom lag (2008:861).

[K16]16 §  Försäkringskassan får besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

[S2]Sjukersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket under högst tjugofyra månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.

[S3]Aktivitetsersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket längst till utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: I denna paragraf och 17 § regleras den tid som försäkringskassan kan besluta att förtidspensionen skall vara vilande när den försäkrade förvärvsarbetar. Vilandeförklaring enligt paragrafen innebär också, till

skillnad från vilandeförklaring enligt 17 §, att den arbetsförmåga som den försäkrade under tiden med vilande förtidspension kan komma att uppvisa ...

Prop. 2007/08:124: Ändringarna i paragrafen är en följd av att 15 § föreslås upphävd.

[K16]17 §  Försäkringskassan får besluta att en försäkrad som förvärvsarbetar, då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen helt eller delvis har förklarats vilande, för varje månad under en period om tolv månader ska erhålla ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning eller aktivitetsersättning som har förklarats vilande. Lag (2008:861).

Prop. 1999/2000:4: Försäkringskassan får även efter den tid som omfattas av beslut enligt 15 och 16 §§ besluta att förtidspensionen skall vara vilande. Om den försäkrade under de första tolv månaderna endast har hunnit arbetspröva med stöd av ett beslut enligt 15 § skall ändå reglerna om vilande förtidspension enligt föreliggande paragraf gälla för tid därefter. Ett beslut om vilande förtidspension enligt denna paragraf får gälla för högst 24 månader. Även om rätten till förtidspension i och för sig kvarstår under ...

Prop. 2007/08:124: Paragrafen som är ny anger att en försäkrad, som under tid då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen helt eller delvis har förklarats vilande, får uppbära ett belopp som motsvarar 25 procent av den del av den vilandeförklarade sjukersättningen eller aktivitetsersättning under tolv månader. Detta gäller endast under tid då den försäkrade förvärvsarbetar. Den ersättning som betalas ut är varken sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Den är skattefri. Se kommentaren till ...

[K16]18 §  Ett beslut om vilandeförklaring enligt 16 § skall upphävas om den försäkrade begär det.

[S2]Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade insjuknar och beräknas bli långvarigt sjuk. Detsamma gäller om den försäkrade har vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning och helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället uppbära föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning eller havandeskapspenning. Lag (2006:365).

Prop. 1999/2000:4: Ett beslut om vilandeförklaring skall av skäl som närmare utvecklats i avsnitt 6.3, 9.1 och 9.2 kunna upphävas av försäkringskassa på begäran av den försäkrade och i vissa fall även utan en sådan begäran. Under den tid som omfattas av beslut enligt 16 § skall ett sådant ...

Prop. 2005/06:159: Paragrafen som innehåller bestämmelser om upphävande av vilandeförklaring har ändrats så att den även omfattar beslut om vilandeförklaring med anledning av studier.

Prop. 2000/01:96: Dessa paragrafer reglerar det nyligen införda systemet för vilande förtidspension (jmf. prop. 1999/2000:4). Detta system skall även gälla vid sjukersättning och aktivitetsersättning. I 16 § har ett tredje stycke införts med innebörden att aktivitetsersättning kan vilandeförklaras ända till utgången av perioden med sådan ersättning utan att rätten till ersättning kan ifrågasättas på grund av att den försäkrade provar ...

[K16]19 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av 14-18 §§. Lag (1999:1363).

Prop. 1999/2000:4: En viss utfyllande detaljreglering torde krävas gällande såväl den praktiska hanteringen av de föreslagna bestämmelserna som exempelvis vad som skall styra den tid som försäkringskassan skall medge den försäkrade att förvärvsarbeta parallellt med förtidspension. En sådan reglering skall inte göras i lag.

[K16]20 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning skall inte utges för tid efter det att den försäkrade sextio dagar i följd varit frihetsberövad på grund av att han eller hon är

  • häktad
  • intagen i anstalt eller
  • intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård. Förmånerna skall åter utges för tid från och med den trettionde dagen före frigivningen. För tid under vilken den försäkrade vistas utanför anstalt enligt 56 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt tillämpas i stället bestämmelserna i 21 §.

[S2]Utan hinder av första stycket utges sjukersättning och aktivitetsersättning för tid under vilken den försäkrade vistas utanför anstalt enligt 58 § lagen om kriminalvård i anstalt.

[S3]Skall sjukersättning eller aktivitetsersättning inte betalas ut för del av en kalendermånad, beräknas förmånen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal.

[S4]Försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för sitt uppehälle är beroende av den försäkrade, rätt att helt eller delvis uppbära sjukersättning eller aktivitetsersättning som enligt första stycket annars inte skall utges. Utbetalning av del av förmån till nära anhörig skall i första hand ske från den inkomstrelaterade ersättningen. Lag (2006:1487).

Prop. 2001/02:164: Denna paragraf, som är ny, innehåller bestämmelser om att sjukersättning och aktivitetsersättning inte skall utges när den försäkrade vistas på en institution på statens bekostnad.

I första stycket anges vilka slags institutionsvistelser som medför att förmånerna inte skall betalas ut och under vilken tid de på detta sätt skall vara tillfälligt indragna. Förmånerna skall vara tillfälligt indragna när den försäkrade är häktad eller är intagen i kriminalvårdsanstalt. En ...

[K16]21 §  För varje dag som en försäkrad, som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från sjukersättning eller aktivitetsersättning när denna betalas ut. Om den försäkrade samtidigt med sådan ersättning uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

[S2]Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal. Lag (2004:781).

Prop. 2001/02:164: Denna paragraf, som är ny, innehåller bestämmelser om att den som är berättigad till sjukersättning eller aktivitetsersättning skall betala för uppehälle för tid under vilken han eller hon på grund av s.k. kontraktsvård vistas i ett hem för vård eller boende eller ett familjehem som avses i SoL. Betalning för uppehället sker endast genom avdrag från sjukersättning och aktivitetsersättning. Om den försäkrade även har efterlevandepensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen om efterlevandepension ...

16 a kap. Särskilda bestämmelser om sjukersättning

  • HFD 2015:10:Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed inte återkrävas enligt dessa regler.

[K16a]1 §  För den som för juni 2008 hade rätt till sjukersättning enligt 7 kap. 1 § och vars arbetsförmåga har ansetts varaktigt nedsatt (icke tidsbegränsad sjukersättning) ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i stället för bestämmelserna i 16 kap.7 a, 8, 14 och 16-18 §§ om inte annat följer av 14 eller 15 §. Detsamma gäller för den som före den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning för tid från och med juli 2008.

[S2]Vad som sägs i första stycket ska inte gälla för en försäkrad som får sjukersättning med en högre förmånsnivå efter juni eller, för den som avses i första stycket andra meningen, juli 2008. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Detta kapitel är nytt och innehåller särskilda bestämmelser för personer som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni månad 2008, vilket innebär att bestämmelserna ska gälla även för den som beviljas sådan sjukersättning retroaktivt men senast från och med den månaden. För en försäkrad som uppfyller dessa förutsättningar ska inte bestämmelserna i 16 kap. 7 a–8, 14 och 16–18 §§ gälla, om inte annat följer av 14 eller 15 §. För den som börjar förvärvsarbeta eller utökar sitt förvärvsarbete ...

[K16a]2 §  Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning, i den omfattning som anges i 3 och 4 §§, ska betalas ut när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättningen fattades. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Paragrafen innehåller bestämmelser om att den försäkrade får förvärvsarbeta med bibehållen rätt till sjukersättning och att sjukersättningen ska betalas ut i den omfattning som anges i 3 och 4 §§. Det ursprungliga beslutet om sjukersättning innebär att den försäkrades arbetsförmåga bedömts varaktigt nedsatt i minst den omfattning som beslutet om sjukersättningen avsåg. Förvärvsarbete enligt de här föreslagna reglerna innebär att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som inte ansågs föreligga ...

[K16a]3 §  Sjukersättning enligt 2 § ska betalas ut med ett preliminärt belopp och bestämmas slutligt i efterhand på grundval av den fastställda reduceringsinkomsten. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att sjukersättningen ska betalas ut med ett preliminärt belopp och bestämmas slutligt i efterhand på grundval av en fastställd reduceringsinkomst. Det belopp varmed sjukersättningen ska betalas ut är således beroende av den inkomst som den försäkrade kan komma att få av förvärvsarbetet och vissa andra inkomster.

[K16a]4 §  Sjukersättningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkomsten till den del den överstiger ett visst fribelopp, som

  • för den som får hel sjukersättning är 1 prisbasbelopp,
  • för den som får tre fjärdedels sjukersättning är 2,6 prisbasbelopp,
  • för den som får två tredjedelar av hel sjukersättning är 3,6 prisbasbelopp,
  • för den som får halv sjukersättning är 4,2 prisbasbelopp, och
  • för den som får en fjärdedels sjukersättning är 5,8 prisbasbelopp.

[S2]Sjukersättning utges inte i den utsträckning den beräknade sjukersättningen tillsammans med reduceringsinkomsten överstiger åtta prisbasbelopp.

[S3]Avdraget enligt första stycket ska i första hand göras från inkomstrelaterad sjukersättning. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Paragrafen anger hur sjukersättningen ska minskas med anledning av att den försäkrade förvärvsarbetar. Sjukersättningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkomsten (se 5 §) till den del den överstiger ett fribelopp, vilket är olika stort beroende på med vilken förmånsnivå den försäkrades sjukersättning är beviljad. Har den försäkrade t.ex. hel sjukersättning är fribeloppet ett prisbasbelopp, vilket innebär att sjukersättningen reduceras först när den enligt 5 § beräknade reduceringsinkomsten ...

Reduceringsinkomst

[K16a]5 §  Reduceringsinkomsten beräknas med utgångspunkt i den pensionsgrundande inkomst som beslutats enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Från denna inkomst ska avdrag göras för sådan inkomst som avses i 2 kap. 5 § 2 när det gäller belopp enligt lägstanivån, 5, 7 och 17 samma lag. Därefter ska det avdrag som enligt 2 kap. 22 § samma lag ska göras för debiterad allmän pensionsavgift läggas till reduceringsinkomsten i den utsträckning avgiften hänför sig till de i reduceringsinkomsten inräknade inkomsterna.

[S2]Utländska inkomster ska ingå i reduceringsinkomsten, om de är av motsvarande slag som dem i första stycket och skulle ha varit pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension om de intjänats i Sverige. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Den inkomst som på visst sätt ska reducera sjukersättningen benämns reduceringsinkomst. I första stycket anges att reduceringsinkomsten ska

beräknas med utgångspunkt i den pensionsgrundande inkomst som har beslutats enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dock ...

Preliminär sjukersättning

[K16a]6 §  Preliminär sjukersättning beräknas efter en uppskattad reduceringsinkomst och ska så nära som möjligt motsvara den slutliga sjukersättning som kan antas komma att bestämmas enligt detta kapitel.

[S2]Preliminär sjukersättning betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmast hela krontal. Lag (2008:861).

Slutlig sjukersättning

[K16a]7 §  Slutlig sjukersättning bestäms för varje år under vilket preliminär sjukersättning har betalats ut. Slutlig sjukersättning bestäms efter den tidpunkt då pensionsgrundande inkomst har beslutats enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Bestämmelserna i 6 och 7 §§ är utformade efter mönster av reglerna (21 a och 21 b §§) i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL) vid beräkning av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag. En skillnad mellan reglerna i BoL och nu föreslagna regler är att det slutliga bostadsbidraget bestäms med utgångspunkt i taxeringen medan den slutliga sjukersättningen bestäms med utgångspunkt i den pensionsgrundande inkomsten. Se vidare ...

Återbetalning, m.m.

[K16a]8 §  Bestäms den slutliga sjukersättningen till högre belopp än som har betalats ut i preliminär sjukersättning för samma år, ska skillnaden betalas ut. Bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än som har betalats ut i preliminär sjukersättning för samma år, ska skillnaden betalas tillbaka.

[S2]Belopp under 1 200 kronor ska inte betalas ut eller betalas tillbaka.

[S3]Belopp som ska betalas ut enligt första stycket ska ökas med ett tillägg. Tillägget på det överskjutande beloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser. På belopp som ska betalas tillbaka enligt första stycket ska en avgift betalas. Avgiften på återbetalningsbeloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser.

[S4]Regeringen fastställer tillägget och avgiften. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Bestämmelserna i denna paragraf är utformade efter mönster av reglerna i 22 § BoL och anger att skillnaden mellan vad som betalats ut i preliminär sjukersättning och det belopp som bestämts vid den slutliga beräkningen ska betalas ut respektive betalas tillbaka. Belopp som understiger 1 200 kronor ska inte betalas ut eller betalas tillbaka.

I BoL anges att det till det beloppet som ska betalas tillbaka ska ränta betalas. Då det inte är en ränta utan en slags räntekompensation ...

[K16a]9 §  Försäkringskassan ska besluta om återbetalning enligt 8 §. Om det finns särskilda skäl för det får Försäkringskassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om det finns sådana skäl ska den försäkrades förmåga att kunna betala tillbaka sjukersättningen särskilt beaktas. För att rätten till eftergift ska kunna prövas ska skyldigheten enligt 10 § att anmäla ändringar i fråga om inkomst ha fullgjorts av den försäkrade. Om han eller hon inte har anmält sådana ändringar kan eftergift ändå prövas om den försäkrade skäligen inte borde ha insett att han eller hon var skyldig att göra sådan anmälan. Om den försäkrade medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av den preliminära sjukersättningen, får kravet på återbetalning inte efterges. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att Försäkringskassan ska besluta om återkrav enligt 8 § och att Försäkringskassan får efterge krav på återbetalning om det finns särskilda skäl för det. Vid bedömning av om eftergift ska lämnas ska särskilt beaktas den försäkrades förmåga att betala tillbaka sjukersättning som betalats ut med för högt belopp. Prövning av eftergift av sjukersättning kan ske, trots att den försäkrade inte har anmält ändringar i fråga om inkomst som föreskrivs i 10 §. Om den försäkrade skäligen ...

Ändrade förhållanden

[K16a]10 §  Den som får eller har fått preliminär sjukersättning är skyldig att utan oskäligt dröjsmål till Försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutlig sjukersättning inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än den preliminära sjukersättningen. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Paragrafen anger att den försäkrade är skyldig att anmäla ändringar av inkomster och andra förhållanden som har betydelse för sjukersättningens storlek. Andra förhållanden än inkomständringar kan vara ändring av den försäkrades rätt till garantiersättning på grund av att den

försäkrade inte längre bor i Sverige. Paragrafen motsvarar i princip 24 § ...

[K16a]11 §  Ett beslut om preliminär sjukersättning ska ändras om något har inträffat som ska påverka storleken av sjukersättningen. Försäkringskassan får underlåta att besluta om ändring, om ändringen endast i ringa utsträckning påverkar sjukersättningen. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: Paragrafen anger att ett beslut om preliminär sjukersättning ska ändras om något förhållande har inträffat som ska påverka storleken av sjukersättningen, vilket innebär att Försäkringskassan kan fatta flera beslut om preliminär sjukersättning under året. För att undvika alltför ofta återkommande justeringar av sjukersättningen med små belopp så föreskrivs att Försäkringskassan får underlåta att besluta om ändring av sjukersättningen om ändringen endast i ringa utsträckning påverkar storleken av ...

[K16a]12 §  Om den försäkrades pensionsgrundande inkomst ändras efter det att slutlig sjukersättning bestämts och ändringen innebär att sjukersättningen skulle ha varit högre eller lägre, ska en ny slutlig sjukersättning bestämmas, om den försäkrade begär det inom ett år från det att beslutet om ändring av den pensionsgrundande inkomsten meddelades eller om Försäkringskassan tar upp frågan.

[S2]En fråga om ny slutlig sjukersättning enligt denna paragraf får inte tas upp efter utgången av femte året efter det år beslutet om pensionsgrundande inkomst meddelades. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att en ny slutlig sjukersättning i vissa fall ska bestämmas om den pensionsgrundande inkomsten ändras. Paragrafen motsvarar i princip 29 a § BoL.

Ansökan m.m.

[K16a]13 §  Ansökan ska göras skriftligen hos Försäkringskassan varje år innan sådant förvärvsarbete som avses i 2 § påbörjas för året. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att ansökan ska göras skriftligen hos Försäkringskassan innan aktuellt förvärvsarbete påbörjas.

[K16a]14 §  Ansökan som, utan giltig anledning, görs efter den tid som anges i 13 § ska avslås. Därvid ska bestämmelserna i detta kapitel inte gälla. I stället ska bestämmelserna i 16 kap.7 a § första och andra styckena och 7 b, 8, 14 samt 16-18 §§ gälla. Motsvarande ska gälla för den som förvärvsarbetar utan att ha gjort en ansökan. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att Försäkringskassan ska avslå en ansökan om denna kommer in för sent utan giltig anledning. I ett sådant fall ska inte bestämmelserna i 16 a kap. gälla. I stället gäller då bestämmelserna i 16 kap. 7 a § första och andra styckena och 7 b, 8, 14 samt 16–18 §§. Motsvarande ska gälla för den som förvärvsarbetar utan att ha gjort en ansökan. Om Försäkringskassan således avslår en ansökan eller finner att en person förvärvsarbetar utan att ha gjort en ansökan gäller inte de särskilda ...

[K16a]15 §  Efter ansökan av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att minska eller dra in sjukersättningen, dock inte i större omfattning än vad den försäkrade har ansökt om. Därvid ska bestämmelserna i 16 kap. 7 a § första stycket tillämpas. För sådan sjukersättning som återstår efter minskning ska bestämmelserna i detta kapitel fortfarande gälla. Lag (2008:861).

Prop. 2007/08:124: I paragrafen anges att Försäkringskassan efter ansökan av den försäkrade får besluta att minska eller dra in sjukersättningen. En anledning för en försäkrad att ansöka om detta kan vara att han eller hon anser sig ha fått en förbättrad arbetsförmåga och därför inte önskar få sjukersättning i samma omfattning som tidigare. Syftet med ansökan kan t.ex. vara att den försäkrade önskar att inkomsterna från det förvärvsarbete som utförs ska bli sjukpenninggrundande och i förlängningen medge att han eller ...

SJÄTTE AVDELNINGEN

Gemensamma bestämmelser

[K17]1 §  Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats ut av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen ska den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen ska ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.

[S2]Om en person som är berättigad till periodisk ersättning enligt denna lag har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), får retroaktivt beviljad sådan periodisk ersättning betalas ut till socialnämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättningsberättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kr, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

[S3]I fråga om minskning av sjukersättning då livränta utges enligt äldre lagstiftning om yrkesskador gäller 2 §. Lag (2009:987).

Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i första stycket om samordning av förmåner ändras på det sättet att retroaktiv ersättning enligt denna lag skall minskas, om en ersättning tidigare har betalats ut av Försäkringskassan för samma tid. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna gäller detta även om den tidigare ersättningen har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

I andra stycket görs endast den ändringen att en socialnämnd under vissa omständigheter får från Försäkringskassan, i stället för ...

Prop. 2008/09:202: Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om att Försäkringskassan vid retroaktiv utbetalning av ersättning i vissa fall ska göra avdrag för tidigare utbetald annan ersättning som avser samma tid. En förutsättning för att avdrag ska få göras är att ersättningarna inte ograverade får utges samtidigt. Som exempel kan nämnas garantipension till änkepension och sjukersättning i form av garantiersättning. Om rätt till båda förmånerna föreligger för samma månad utges endast den till beloppet ...

Prop. 2000/01:96: Paragrafen som bl.a. handlar om samordning av förmåner vid retroaktiv utbetalning anger i sitt tredje stycke att för minskning av förtidspension med s.k. yrkesskadelivränta gäller 2 §. Ordet förtidspension har bytts ut mot sjukersättning.

  • RÅ 2007:21:Försäkringskassan har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsrätts dom med stöd av 20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring när kassan inte varit part i länsrätten.
  • RÅ 2001:58:Socialnämnd har ansetts berättigad att uppbära retroaktivt beviljat vårdbidrag även om mottagaren inte erhållit socialbidrag för hela den tid vårdbidraget avser. Även fråga om hur stor del av vårdbidraget som beviljats retroaktivt.
  • RÅ 2007:8:En arbetslös person har efter att ha begärt omprövning av Försäkringskassans beslut att dra in hennes sjukpenning fått sådan ersättning retroaktivt och därigenom fått både sjukpenning och arbetslöshetsersättning för samma period. Arbetslöshetskassan har ansetts inte ha rätt att återkräva arbetslöshetsersättningen.
  • HFD 2013:29:Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.
  • RÅ 2003:67:Minskning av retroaktivt beviljad förtidspension har ansetts skola göras med för samma tid utgiven frivillig sjukpenning.

[K17]2 §  Inkomstrelaterad sjukersättning och sjukersättning i form av garantiersättning skall minskas enligt vad som sägs i andra stycket om den försäkrade har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av den lagen. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

[S2]Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantiersättningen. Sammanlagd hel sjukersättning skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet. Lag (2004:781).

Prop. 2000/01:96: Bestämmelsen motsvarar genom ändringen i huvudsak nuvarande samordningsbestämmelse som gäller när förtidspension och s.k. yrkesskadelivränta utges samtidigt. Samordningen skall ske på så sätt att sjukersättning i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning minskas med tre fjärdedelar av den livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. Reduceringen skall i första hand göras på garantiersättningen. I likhet med nuvarande regler föreslås en bestämmelse om att den försäkrade alltid ...

3 § Har upphävts genom lag (2002:191).
4 § Har upphävts genom lag (1983:191).
5 § Har upphävts genom lag (2002:191).
18 kap. Har upphävts genom lag (2007:999).

19 kap. Om försäkringens finansiering

Ändrad: SFS 1973:465 (Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.), 1998:677 (Inkomstgrundad ålderspension, m.m.), 1994:1746 (Förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet, m.m. ), 1974:526 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till abortlag, m. m.), 1970:141 (None), 1970:141 (None), 1979:127 (om vissa pensionsfrågor), 1980:1039 (om besparingar i statsverksamheten, m.m.), 1974:784 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern), 1974:775 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om säkning av inkomstskatten, m.m.), 1975:949 (Regeringens proposition med förslag om rätt till tilläggspension och sjömanspension för entreprenöranställda på svenska handelsfartyg, m. m), 1979:1134 (om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.), 1975:316 (Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.), 1973:481 (Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till tilläggspension för utländska sjömän vid anstiillning p svenska handelsfartyg, m.m.), 1974:977 (Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av sjukförsäkring för studerande m.m.), 1971:943 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.), 1974:510 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarevård hos privatpraktiserande läkare), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.), 1973:908 (None)
Upphävd: SFS 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.)

[K19]1 §  Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m. och föräldraförsäkringen föreskrivs i socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2006:1537).

Prop. 2001/02:84: Ändringen är en följd av att efterlevandepensioneringen inte längre skall regleras i lagen om allmän försäkring.

Ändrad: SFS 1997:946 (Budgetpropositionen för 1998), 2006:1537 (Budgetpropositionen för 2007), 1973:465 (Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.), 1998:677 (Inkomstgrundad ålderspension, m.m.), 2000:982 (Ny socialavgiftslag), 2002:191 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 1994:1746 (Förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet, m.m. ), 1996:1336 (Beskattning av sjömän), 2004:1238 (Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro), 1976:77 (om avveckling av s.k. faktisk sambeskattning), 1992:1746 (om allmän sjukförsäkringsavgift), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 1980:315 (om ställföreträdares ansvar för arbetsgivaravgifter samt avveckling av den frivilliga pensionsförsäkringen, m. m.), 1979:650 (om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m.m.), 1975:316 (Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.), 1975:1160 (om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkornster m.m.), 1973:481 (Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till tilläggspension för utländska sjömän vid anstiillning p svenska handelsfartyg, m.m.), 1974:790 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om viss ändring i reglerna för beräkning av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter m.m.), 1971:943 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.), 1974:510 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarevård hos privatpraktiserande läkare), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.), 1972:560 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m.m.), 1973:908 (None)

[K19]2 §  Sjukförsäkringen och Försäkringskassans förvaltning av denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.

[S2]Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1991:1047) om sjuklön.

[S3]Statsbidrag får vidare lämnas med viss del av kostnaderna för den allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. samt för Centrala studiestödsnämnden med anledning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen inte skall återbetalas. Lag (2004:781).

[K19]3 §  Folkpensioneringen finansieras, förutom genom avgifter som avses i 1 §, med statsmedel, om ej annat särskilt föreskrivits. Särskilda folkpensionsförmåner i form av bostadstillägg och särskilt bostadstillägg till pensionärer finansieras dock endast med statsmedel. Lag (2000:774).

3 a § har upphävts genom lag (1994:1746).
4 § har upphävts genom lag (2000:774).
4 a-11 §§ har upphävts genom lag (1981:692).

20 kap. Övriga bestämmelser

Prop. 1997/98:41: Till följd av att socialförsäkringsnämnderna inte längre skall fatta beslut i omprövningsärenden ändras paragrafens

första stycke.

Prop. 1992/93:129: Regeln i det nuvarande tredje stycket, om en motsvarande skyldighet att meddela försäkringskassan om vård på en sådan vårdinrättning som en kommun övertagit av landstinget, föreslås avskaffad.

  • RÅ 2004:47:Försäkringskassa har inte ägt att till den försäkrades nackdel ändra beslut om sjukpenning som förfallit till betalning.
Införd: SFS 2007:194 (Vissa regler om ränta i samband med återkrav), 1998:553 (Reformerat tandvårdsstöd)
Ändrad: SFS 1997:485 (Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 1-11), 1995:17 (Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1973:465 (Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.), 2004:781 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2007:999 (Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.), 1998:677 (Inkomstgrundad ålderspension, m.m.), 2002:191 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2008:146 (Statligt tandvårdsstöd), 1991:1976 (om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.), 1997:275 (Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen), 1991:215 (None), 1982:120 (om åtgärder for att förbättra försäkringsdomstolarnas arbetsläge m.m.), 1978:30 (med förslag till ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m.m.), 1992:327 (om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år ), 1991:1040 (om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.), 1988:881 (om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m.), 1976:279 (om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.), 1980:315 (om ställföreträdares ansvar för arbetsgivaravgifter samt avveckling av den frivilliga pensionsförsäkringen, m. m.), 1986:140 (om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna, m.m.), 1974:510 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarevård hos privatpraktiserande läkare), 1981:692 (om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.)

[K20]2 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § andra stycket skall den som lämnat uppgift om innehav av en F- skattsedel i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln som avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F- skattsedel är oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69). Lag (2002:191).

Prop. 1999/2000:6: Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. få tilldelas för beskattningsändamål.

Prop. 2001/02:84: Första och andra styckena i paragrafen upphävs. Bestämmelserna i första stycket tas bort eftersom det i lagen inte längre finns några bestämmelser om tillgodoräknade av pensionspoäng. Likaså upphävs bestämmelserna i

andra stycket eftersom bestämmelserna om barnpension numera finns i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till ...

Prop. 1999/2000:138: Punkt 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

[K20]2 a §  Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger enligt denna lag, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall Försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Detsamma gäller om det står klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

[S2]Om det senare bestäms att ersättning inte skall utges eller skall utges med lägre belopp är den försäkrade inte skyldig att betala tillbaka utbetalad ersättning i andra fall än som anges i 4 §.

[S3]Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en ersättning, kan Försäkringskassan besluta att ersättningen skall hållas inne eller utges med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas. Lag (2007:999).

Prop. 2006/07:117: Ändringen innebär att det nuvarande fjärde stycket upphävs. I detta stycke finns bestämmelser om att beslut i ärenden, som skall avgöras av

socialförsäkringsnämnd, i vissa fall får fattas av tjänsteman i Försäkringskassan om nämnden gett ett sådant bemyndigande. Ändringen är en konsekvens av att socialförsäkringsnämnderna avvecklas.

[K20]3 §  Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen

  1. ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han eller hon har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;
  2. vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter;
  3. underlåter att ge in ett sådant läkarintyg eller en sådan försäkran som ska ges in till Försäkringskassan enligt 3 kap. 8 § eller vägrar ge in en särskild försäkran enligt tredje stycket eller ett utlåtande av arbetsgivaren enligt fjärde stycket samma paragraf;
  4. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

[S2]Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan behandling, utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap.7 b och 8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap.4, 5 och 7 §§ eller delta vid ett sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a § får sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning helt eller delvis tills vidare förvägras honom eller henne, under förutsättning att han eller hon erinrats om denna påföljd.

[S3]Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller sättas ned om omständigheterna motiverar det. Lag (2008:480).

Prop. 2002/03:89: Paragrafen innehåller bestämmelser om indragning eller nedsättning av förmåner enligt lagen.

Andra stycket c) har justerats med anledning av ändringarna i 3 kap. 8 §.

I tredje stycket, som reglerar sanktioner mot en försäkrad som utan giltig anledning vägrar genomgå rehabilitering och liknande åtgärder, har deltagande i ett sådant särskilt möte som föreslagits i 3 kap. 8 a § lagts till. Det innebär att om en försäkrad utan giltig anledning vägrar ...

Prop. 2007/08:136: I första stycket c) har gjorts ett tillägg. Genom detta tillägg ges Försäkringskassan möjlighet att under ett pågående sjukfall dra in eller sätta ned den försäkrades ersättning, om denne vägrar att ge in ett sådant utlåtande av sin arbetsgivare som anges i 3 kap. 8 § fjärde stycket. I begreppet ”vägrar ge in” ligger att den försäkrade på något sätt underlåter att medverka till att ett utlåtande ges in till Försäkringskassan. Om den försäkrade har gjort vad som kan anses rimligt för att ...

Prop. 2000/01:96: Denna paragraf innehåller en reglering av när ersättning enligt AFL får dras in eller sättas ned. Paragrafens andra stycke behandlar denna åtgärd vid en vägran utan giltig anledning att genomgå behandling, utredning och rehabilitering som, för förtidspensionärer, avses i 7 kap. 3 b §. Sådan indragning eller nedsättning av pensionen kan i dessa fall göras tills vidare. Om den försäkrade därefter ändrar sig och påbörjar den beslutade åtgärden kan pensionen börja betalas ut igen. Denna reglering ...

  • RÅ 1994:4:Person som på grund av arbetsskada genomgick rehabilitering enligt lagen om allmän försäkring och därvid uppbar sjukpenning har erhållit avdrag för kostnader för resor mellan hemmet och de platser där rehabiliteringen ägt rum på den grunden att rehabiliteringen ansetts jämställd med fullgörande av tjänst. Inkomsttaxering 1990.

[K20]4 §  Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, ska återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats.

[S2]Om det i särskilt fall finns anledning får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt första stycket.

[S3]Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid senare utbetalning till honom i avräkning på vad som för mycket utgått innehållas ett skäligt belopp.

[S4]Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av Försäkringskassan är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Lag (2009:987).

Prop. 2008/09:202: I fjärde stycket görs, förutom anpassningar till följd av att Premiepensionsmyndigheten upphör som myndighet, ändringar i detta stycke som innebär att avdrag endast kan göras för återkrav av ersättningar som beslutats av Försäkringskassan. Återkrav av pensionsförmåner och andra ersättningar som handhas av Pensionsmyndigheten kan därmed inte regleras genom avdrag från ersättning enligt denna lag. Särskilda regler ska dock gälla för en övergångsperiod, se 2 § lagen med anledning av ...

Prop. 2001/02:84: AFL fr.o.m. januari 2003 inte längre finns. Bestämmelsen gäller dock enligt övergångsbestämmelsen till denna lagändring för tilläggspension som betalats ut för tid före ikraftträdandet.

Nuvarande femte stycke ändras så att avdrag på en ersättning som betalas ut enligt denna lag också får göras för för mycket utbetald premiepension enligt beslut om återbetalningsskyldighet av Premiepensionsmyndigheten. (Jfr motsvarande bestämmelse i 14 kap. 7 § lagen [1998:674] om inkomstgrundad ...

  • RÅ 2009:2:Fråga om återbetalning av sjukpenning (I och II).
  • NJA 1991 s. 363:Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.
  • HFD 2011:61:Krav på återbetalning av felaktigt utbetald förtidspension och sjukersättning har inte eftergetts då den försäkrade orsakat de felaktiga utbetalningarna genom brott.
  • RÅ 1997:4:Som villkor för rätt till delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring gäller bl.a. att den försäkrade minskar sin arbetstid med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka. Fråga i mål om återkrav av delpension om detta villkor varit uppfyllt. Dessutom fråga om skäl förelegat att efterge den försäkrades återbetalningsskyldighet.
  • HFD 2013:9:Krav på återbetalning av felaktigt utbetald livränta har, i brist på uttryckligt författningsstöd, inte kunnat grundas på att inkomsthöjningar inte anmälts till Försäkringskassan.
  • RÅ 2004:54:Allmän försäkringskassa har inte rätt att utan uttryckligt författningsstöd ta ut ränta på fordran som avser återbetalning av för mycket uppburen ersättning från en socialförsäkring.
  • HFD 2014:12:Ett krav på återbetalning av felaktigt utbetald sjukpenning har satts ned som gottgörelse för en kränkning av rätten till domstolsprövning inom skälig tid enligt artikel 6 i Europakonventionen.
  • RH 2007:27:Återbetalning enligt 20 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
  • RÅ 2009:38:En socialförsäkringsnämnds bedömning att en försäkrad inte haft rätt till redan utbetalade förmåner har ansetts vara endast ett led i handläggningen av ett återkravsärende och har därför inte utgjort eller innefattat ett överklagbart beslut.
4 a § Har upphävts genom lag (2008:146).

[K20]4 b §  Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt 4 § har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, skall ränta tas ut på beloppet. Räntan skall tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan skall beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning. Lag (2007:194).

Prop. 2006/07:49: Paragrafen är ny och anger i vilka fall ränta skall tas ut då Försäkringskassan medgivit att en fordran på återkrav enligt 4 § inte behöver betalas omgående.

Försäkringskassan har möjlighet att ingå avtal med de återbetalningsskyldiga om avbetalning av fordran. Vidare kan Försäkringskassan medge betalningsanstånd. Har Försäkringskassan medgett att betalningen av ett återkrävt belopp helt eller delvis får anstå på grund av något av skälen som anges i paragrafen skall ränta löpa ...

[K20]4 c §  Om ett belopp som har återkrävts enligt 4 § inte betalas i rätt tid, skall dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tilllämpliga delar räntelagen (1975:635). Lag (2007:194).

Prop. 2006/07:49: Paragrafen är ny och anger att dröjsmålsränta skall tas ut vid dröjsmål med betalningen av ett belopp som har återkrävts enligt 4 §.

Dröjsmål kan föreligga från och med förfallodagen för såväl en huvudfordran som en delbetalning enligt en avbetalningsplan. Motsvarande gäller om tiden enligt ett anståndsbeslut löpt ut. Av hänvisningen till att räntelagen (1975:635) gäller i tillämpliga delar följer bl.a. att vad ...

[K20]4 d §  Om det i särskilt fall finns anledning, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt 4 b och 4 c §§. Lag (2007:194).

Prop. 2006/07:49: Paragrafen är ny. Den har tillkommit på förslag av Lagrådet och anger när eftergift av kraven på ränta kan komma i fråga.

Genom bestämmelsen i paragrafen kan räntekrav som grundar sig på såväl 4 b § som 4 c § efterges av samma skäl som kan föranleda att kravet på återbetalning efterges enligt 4 § andra stycket. Skälen för att efterge kraven på återbetalning och ränta – som är en biförpliktelse – behöver förstås inte alltid sammanfalla.

Jämkning av dröjsmålsräntan ...

[K20]5 §  Ersättning enligt denna lag, som ej lyfts före utgången av andra året efter det varunder beloppet förfallit till betalning, skall vara förverkad.

[K20]6 §  Försäkrads fordran på ersättning enligt denna lag, som innestår hos Försäkringskassan, får inte utmätas. Försäkrads rätt till ersättning får inte heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

[S2]Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som föreskrivs i 7 kap.utsökningsbalken. Lag (2004:781).

[K20]7 §  Äger någon rätt till ersättning enligt denna lag, är han ej därav hindrad att göra gällande det anspråk på skadestånd utöver ersättningen, som må tillkomma honom.

[S2]Ersättning enligt denna lag må ej återkrävas av den som är skyldig att utgiva skadestånd till den ersättningsberättigade.

[K20]8 §  Den som är försäkrad eller på annan grund har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tilllämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.

[S2]Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete, om inte särskilda skäl talar mot det.

[S3]Närmare föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter enligt första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[S4]Även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet får Försäkringskassan för bedömningen av rätten till ersättning som Försäkringskassan betalar ut enligt denna lag

  1. göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, och
  2. besöka den försäkrade. Lag (2004:781).

8 a § Har upphävts genom lag (1997:1307).

[K20]9 §  Statliga och kommunala myndigheter ävensom arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift om namngiven person rörande förhållande, som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

[S2]Arbetsgivare, som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första stycket, döms till penningböter. Lag (2004:781).

Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i första stycket ändras på det sättet att uppgift som avses i bestämmelsen skall lämnas till den nya Försäkringskassan mot tidigare Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokalt organ som anges i 1 kap. 2 §. Detta står i överensstämmelse med ett förslag i prop. 2003/04:69 att det i den nämnda paragrafen skall anges att den allmänna försäkringen handhas av Försäkringskassan.

  • NJA 1987 s. 780:Allmän försäkringskassa begärde med stöd av 12 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension resp 20 kap 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring vissa uppgifter om namngivna personer från en bank (I) och ett försäkringsbolag (II). Då banken och försäkringsbolaget vägrade att lämna de begärda uppgifterna ansökte försäkringskassan hos TR om handräckning enligt handräckningslagen (1981:847) för att få ut uppgifterna. Ansökningarna har avvisats, eftersom allmän domstol ansetts sakna behörighet att pröva en sådan talan.

[K20]9 a §  Försäkringskassan och en domstol får utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter om sådana ersättningar åt enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. En domstol får utan hinder av sekretess lämna ut de uppgifter som avses i första meningen under förutsättning att en arbetslöshetskassa behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

[S2]Till ett utländskt socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess lämnas sådana uppgifter om enskilda, som behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för utlämnande av uppgift från varje annan myndighet, på vilken det ankommer att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som avses i första stycket första meningen. Lag (2004:781).

Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast den ändringen att undantaget från sekretess skall gälla den nya Försäkringskassan i stället för allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket.

Prop. 2000/01:129: Bakgrunden och syftet med ändringarna i bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.3).

Uppgiftsskyldigheten för de allmänna försäkringskassorna och RFV gentemot arbetslöshetskassorna finns i 48 c § lagen om arbetslöshetsförsäkring.

[K20]9 b §  Huvudmannen för den förskola, den pedagogiska omsorg, det fritidshem eller den skola där ett barn som inte har fyllt tolv år normalt vistas, ska på begäran av barnets förälder utfärda sådant intyg som avses i 4 kap. 13 § andra stycket. Intygsskyldigheten, som kvarstår till och med månaden efter den då frånvaron upphörde, ska fullgöras snarast möjligt. Lag (2009:338).

Prop. 2007/08:94: I denna paragraf, som är ny, föreskrivs att huvudmannen för förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola där ett barn som inte har fyllt tolv år normalt vistas, på begäran av föräldern ska intyga om barnet har varit frånvarande under viss tid. I ett intyg ska det anges under vilka dagar det har förekommit frånvaro. Det är tillräckligt med att det under en dag har förekommit frånvaro under en mycket begränsad tid för att den dagen i intyget ska redovisas som en dag med frånvaro. Med frånvaro ...

[K20]10 §  Beslut av Försäkringskassan i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av Försäkringskassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §.

[S2]Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

[S3]Om omprövning begärs av ett beslut och det allmänna ombudet överklagar samma beslut, skall Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande. Lag (2007:999).

Prop. 2006/07:117: Ändringen i första stycket är en konsekvens av att socialförsäkringsnämnderna avvecklas. Genom ändringen kommer samtliga beslut av Försäkringskassan i ärenden om försäkring enligt denna lag att omfattas av bestämmelserna om omprövning i denna paragraf. Således skall även beslut i de ärenden som tidigare har avgjorts av socialförsäkringsnämnd omprövas av Försäkringskassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §.

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna om omprövning i första stycket ändras på det sättet att i stället för att en allmän försäkringskassa skall ompröva sina beslut skall motsvarade gälla den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att den nya Försäkringskassan träder i stället för den allmänna försäkringskassan föreskrivs i övergångsbestämmelserna att Försäkringskassan kan ompröva även en allmän försäkringskassas beslut.

Enligt tredje stycket skall Försäkringskassan inte ompröva ett beslut trots att ...

  • RÅ 2001:40:En försäkringskassa har med stöd av 20 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag avvisat en ansökan om bostadsbidrag på grund av att sökanden inte följt föreläggande att avhjälpa brister i ansökan. När sökanden fört talan mot avvisningsbeslutet har detta ansetts skola omprövas av försäkringskassan trots att bidragsärendet inte blivit prövat i sak.
  • RÅ 2002:68:I mål om socialnämnds rätt att uppbära enskilds ersättningar från försäkringskassan är den enskilde - men inte försäkringskassan - nämndens motpart i länsrätt när nämnden överklagat kassans beslut.
  • RÅ 2010:1:Fråga om res judicata i ett mål om återbetalning av bostadstillägg enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
  • RÅ 1999:51:Socialförsäkringsnämndens beslut i ett ärende om livränta har ansetts kunna överklagas trots att något beslutsmeddelande som återgav nämndens beslut inte tillställts den klagande och beslut om det belopp varmed livräntan skulle utgå ännu inte fattats.

[K20]10 a §  Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av Försäkringskassan och inte har prövats av domstol,

  1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,
  2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag,
  3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak.

[S2]Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts enligt