Upphävd författning

Lag (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Version:

Departement
Jordbruksdepartementet
Utfärdad
1965-03-19
Ändring införd
SFS 1965:61 i lydelse enligt SFS 1994:270
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 §  Behörig att utöva veterinäryrket är

  1. den som är legitimerad enligt 2 §;
  2. den som enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Jordbruksverket är förordnad att tjänstgöra som veterinär;
  3. den som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 a § har rätt till sådan yrkesutövning utan legitimation;
  4. i den utsträckning, som särskilt anges för varje fall, den som enligt 8 § innehar begränsad behörighet att utöva veterinäryrket. Lag (1992:1565).

2 §  Legitimation som veterinär meddelas av Jordbruksverket.

[S2]Den som avlagt veterinärexamen i Sverige eller som avlagt sådan examen utomlands och genomgått av regeringen föreskriven efterutbildning i Sverige skall på ansökan erhålla legitimation som veterinär, om ej sådan omständighet föreligger som enligt denna lag skall kunna föranleda återkallelse av legitimationen.

[S3]Om den som avlagt veterinärexamen utomlands äger framstående skicklighet och särskild erfarenhet inom veterinäryrket, må han erhålla legitimation som veterinär utan att ha genomgått efterutbildning.

[S4]För veterinär med sådan utländsk utbildning som omfattas av Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser meddelar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreskrifter om legitimation. Lag (1992:1565).

3 §  Har legitimerad veterinär genom dom som vunnit laga kraft

[S2]dömts till fängelse för brott som han förövat under utövning av veterinäryrket,

[S3]dömts till fängelse i minst sex månader för annat brott,

[S4]funnits skyldig till medverkan till obehörig utövning av veterinäryrket eller funnits skyldig till medverkan till smittfarligt kvacksalveri på djur,

[S5]eller har legitimerad veterinär, som omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning, för brott eller förseelse, som han har begått under utövning av veterinäryrket, blivit avskedad genom beslut som vunnit laga kraft,

[S6]äger Jordbruksverket återkalla hans legitimation, om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara skickad att utöva veterinäryrket. Lag (1994:270).

4 §  Har en legitimerad veterinär visat grov oskicklighet vid utövningen av veterinäryrket eller eljest visat sig uppenbart olämplig som veterinär utan att det föreligger sådant fall som avses i 3 §, får Jordbruksverket återkalla hans legitimation.

[S2]Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslern att göra anmälan i ärende som avses i första stycket och om handläggning av sådant ärende finns i 6 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.

[S3]Om en veterinär, som har fått legitimation här i landet på grund av auktorisation i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet förlorar denna auktorisation, skall Jordbruksverket återkalla legitimationen. Lag (1992:1565).

5 §  Blir legitimerad veterinär på grund av psykisk störning ur stånd att nöjaktigt utöva veterinäryrket, skall jordbruksverket ofördröjligen återkalla hans legitimation, om ej särskilda skäl föranleda annat.

[S2]Föreligger grundad anledning till antagande att veterinärs legitimation bör återkallas enligt första stycket, äger jordbruksverket efter samråd med socialstyrelsen förordna, att han skall undergå läkarundersökning i den utsträckning som fordras för att hans förmåga att utöva veterinäryrket skall kunna bedömas.

[S3]Förordnas om läkarundersökning enligt andra stycket, äger jordbruksverket återkalla legitimationen för tiden till dess ärendet slutligt avgöres. Vägrar den som skall undersökas att inställa sig till undersökning, skall polismyndighet på verkets begäran lämna erforderlig handräckning. Lag (1991:1957).

6 §  Legitimation för veterinär som regeringen, jordbruksverket eller statens livsmedelsverk förordnat till innehavare av veterinärtjänst må icke återkallas så länge veterinären innehar tjänsten. Legitimationen må dock återkallas för tid då han av anledning som avses i 5 § första stycket icke uppehåller tjänsten. Lag (1991:383).

7 §  Har veterinärs legitimation återkallats, skall jordbruksverket på hans begäran åter meddela honom legitimation, när förhållandena medge det. Lag (1991:383).

7 a §  För veterinär med sådan utländsk utbildning som omfattas av Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser meddelar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreskrifter om behörighet att utan legitimation utöva veterinäryrket. Lag (1992:1565).

8 §  Begränsad behörighet att utöva veterinäryrket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av jordbruksverket.

[S2]För utövning av veterinäryrket inom veterinärdistrikt intill riksgränsen må begränsad behörighet meddelas att gälla den som vid varje tidpunkt uppehåller tjänst, motsvarande svensk distriktsveterinärbefattning, i angränsande veterinärdistrikt i Finland eller Norge. Lag (1991:383).

9 §  Veterinär, som icke äger särskild skicklighet och erfarenhet inom viss gren av veterinäryrket, må icke för allmänheten tillkännage att han är specialist inom den grenen eller eljest äger särskild kunnighet i denna.

[S2]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbruksverket fastställer villkoren för rätt att tillkännage specialitet enligt denna paragraf. Lag (1991:383).

10 §  Den som, utan att vara behörig att utöva veterinäryrket, mot ersättning undersöker djurs hälsotillstånd eller behandlar djur för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte får inte under utövning av denna verksamhet behandla sjukdomar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur är tillämplig.

[S2]Om någon, som saknar behörighet att utöva veterinäryrket men har förvärvat veterinärtitel eller någon annan titel vari ordet veterinär ingår, använder titeln i verksamhet som avses i första stycket, skall han tydligt utmärka titelns ursprung och beskaffenhet.

[S3]I övrigt får den som saknar behörighet att utöva veterinäryrket inte beteckna sig veterinär i samband med att han utövar verksamhet som avses i första stycket. Han får inte heller i samband med verksamheten använda en sådan titel eller yrkesbeteckning som innehåller ordet veterinär eller som ger sken av att han är legitimerad eller på annat sätt auktoriserad av en myndighet eller har specialistkompetens som veterinär. Lag (1990:92).

11 §  Utövar veterinär, vars legitimation är återkallad eller vars behörighet att utöva veterinäryrket upphört av annan anledning, likväl veterinäryrket mot ersättning eller åsidosätter veterinär med begränsad behörighet, när han utövar veterinäryrket mot ersättning, de föreskrifter om behörigheten som gäller för honom, skall han dömas för obehörig utövning av veterinäryrket till böter eller fängelse i högst ett år.

[S2]Veterinär, som bryter mot 9 § första stycket, döms till böter. Lag (1991:289).

12 §  Den som bryter mot 10 § första stycket, döms för smittfarligt kvacksalveri på djur till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt 11 §. Den omständigheten att han på grund av brist i utbildning och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur befriar honom inte från ansvar.

[S2]Den som bryter mot 10 § andra eller tredje stycket, döms till böter. Lag (1991:289).

13 §  Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.

[S2]Beslut som jordbruksverket eller kammarrätten meddelar med stöd av denna lag gäller omedelbart, om inte något annat bestäms.

[S3]Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern att söka ändring i beslut som rör återkallelse av legitimation enligt 4 § första stycket finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan skall väckas inom fyra veckor från det beslutet har meddelats. Lag (1991:383).

14 §  Regeringen och, efter regeringens bemyndigande, förvaltningsmyndighet, får meddela föreskrifter om åliggande för veterinär i hans yrkesutövning. Lag (1975:73).

15 §  Veterinär som enligt föreskrift som avses i 14 § står under jordbruksverkets tillsyn i utövningen av veterinäryrket är skyldig att låta sin verksamhet inspekteras av verket eller den verket förordnar. Den som hindrar eller undandrar sig inspektion dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Lag (1991:383).

16 §  En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i sin yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden.

[S2]I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). Lag (1980:200).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965, då 37 § 1 mom. allmänna veterinärinstruktionen den 17 november 1933 (nr 616) skall upphöra att gälla. Hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse i detta moment skall i stället avse motsvarande bestämmelse i denna lag.
    Den som vid lagens ikraftträdande är legitimerad veterinär skall anses som legitimerad enligt denna lag.
    Den som vid lagens ikraftträdande äger behörighet enligt 37 § 1 mom. b) nyssnämnda instruktion skall anses som legitimerad veterinär enligt denna lag, om behörigheten ej är begränsad. Lantbruksstyrelsen skall på ansökan utfärda legitimationsbevis för honom. Är behörigheten begränsad, skall den anses som begränsad behörighet meddelad enligt 8 § första stycket denna lag.
    Förarbeten
    Prop. 1965:7

Ändring, SFS 1971:623

Ändring, SFS 1971:1116

Ändring, SFS 1975:73

    Förarbeten
    Prop. 1975:8
    Omfattning
    ändr. 2, 6, 8, 9, 13, 14 §§; nya 15, 16 §§

Ändring, SFS 1975:684

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. I fråga om dom som har meddelats före den 1 januari 1976 gäller 3 och 6 §§ i deras äldre lydelse även efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1975:78
    Omfattning
    ändr. 3, 6, 16 §§

Lag (1976:607) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Lag (1980:200) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Lag (1982:178) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Lag (1987:998) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:160
    Omfattning
    ändr. 4, 13 §§
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1990:92) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
    I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:57
    Omfattning
    ändr. 10, 13 §§
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1991:289) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:68
    Omfattning
    ändr. 11, 12 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:383) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:99
    Omfattning
    ändr. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 15 §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1957) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Lag (1992:1565) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:83, Bet. 1992/93:SoU8
    Omfattning
    ändr. 1, 2, 4 §§; ny 7 a §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 1992:1565

Lag (1994:270) om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:257, Prop. 1993/94:65, Bet. 1993/94:AU16
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Ändring, SFS 1994:844

    Omfattning
    upph.