Fastighetstaxeringslag (1979:1152)

Version:

(FTL)

Jämför med tidigare versioner

Departement
Finansdepartementet S1
Utfärdad
1979-12-20
Ändring införd
SFS 1979:1152 i lydelse enligt SFS 2018:789
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-10-28
Övrigt
Rättelseblad 2009:105 har iakttagits.

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Justeringar för tabellformattering i 2:2

Avd. 1. Bestämmelser om taxering av fastighet

[K1]1 §  Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

[S2]Vid fastighetstaxering ska beslut fattas om fastigheternas skatte- och avgiftspliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare ska typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde ska dock inte bestämmas för fastighet som enligt 3 kap. ska undantas från skatte- och avgiftsplikt.

[S3]Det som sägs om avgiftsplikt och avgiftsfrihet i denna lag avser kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Lag (2007:1416).

Prop. 2001/02:43: Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. I första stycket har begreppet förenklad fastighetstaxering förts in.

Basvärde är det begrepp som används innan omräkning har skett. Det finns ingen anledning att ha kvar detta begrepp när omräknings-...

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.

[K1]2 §  Vid fastighetstaxering skall iakttas att taxeringarna blir överensstämmande med föreskrifterna om fastighetstaxering samt likformiga och rättvisa.

[K1]3 §  Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

[S2]Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

[S3]Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Ändringen i andra stycket innebär i praktiken att ett beslut om allmän fastighetstaxering gäller till dess att ett beslut om förenklad fastighetstaxering fattas, dvs. i tre år under förutsättning att ny taxering inte sker under perioden. Ett beslut om förenklad fastighetstaxering gäller under samma förutsättning till dess att nästa beslut om allmän ...

[K1]4 §  Bestämmelserna i denna lag om fastighet skall tillämpas även i fråga om byggnad som är lös egendom.

[S2]Till sådan byggnad skall räknas egendom, som avses i 2 kap.2 och 3 §§jordabalken, i den mån den tillhör byggnadens ägare.

[K1]4 a §  I denna lag betyder

  1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
  2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt.

[S2]Vad som sägs i denna lag om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2003:1201).

Prop. 2003/04:18: I paragrafen som är ny definieras tredimensionell fastighet och tredimensionellt fastighetsutrymme. Vidare anpassas markbegreppet till de nya fastigheterna.

Prop. 2003/04:18 I prop. 2002/03:116 föreslås att ...

[K1]5 §  Som ägare av fastighet ska i fall som avses nedan anses

  1. den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;
  2. den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt samt den som annars innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;
  3. innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;
  4. innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;
  5. juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är skattskyldig för samfällighetens inkomster; samt
  6. nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

[S2]Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord ska anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt har rätt att nyttja fastigheten eller få dess avkastning.

[S3]Ska avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens värde av produktiv skogsmark med växande skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. Lag (2009:1407).

[K1]6 §  Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringen i paragrafen innebär att den s.k. beskaffenhetstidpunkten vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara densamma som vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • RÅ 1994:60:Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.
  • RÅ 1993:65:Fastighet har ombildats genom fastighetsreglering. Grund för ny taxering av fastigheten har ansetts föreligga redan i och med slutandet av det avtal om fastighetsreglering varigenom område av fastigheten överförts till en annan fastighet. Särskild fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.
  • RÅ 2004:64:En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.

Allmän och förenklad fastighetstaxering

[K1]7 §  Allmän fastighetstaxering ska ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter, år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter, år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter samt år 2013 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter. Lag (2009:105).

Prop. 2001/02:43: Ändringarna i andra stycket innebär att tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna ändras. Tredje stycket har utgått. I stället införs en ny paragraf, 7 b §, med samma innehåll som dock omfattar både allmän och förenklad fastighetstaxering.

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller bestämmelser om när allmän fastighetstaxering ska ske. Ändringen innebär att allmän fastighetstaxering av ägarlägenhetsenheter sker år 2013 och därefter vart sjätte år, dvs. från och med det året med samma tidsintervall som gäller för hyreshusenheter.

[K1]7 a §  Förenklad fastighetstaxering ska ske för hyreshusenheter, småhusenheter, ägarlägenhetsenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

[S2]År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

[S3]år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter,

[S4]år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter samt

[S5]år 2010 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter. Lag (2009:105).

Prop. 2001/02:43: Paragrafen är ny och handlar om förenklad fastighetstaxering, som skall äga rum vart sjätte år för varje taxeringsenhet och omfatta hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter.

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller bestämmelser om när förenklad fastighetstaxering ska ske. Ändringen innebär att förenklad fastighetstaxering av ägarlägen-

hetsenheter sker år 2010 och därefter vart sjätte år, dvs. från och med det året med samma tidsintervall som gäller för hyreshusenheter.

[K1]7 b §  Bestämmelser om förfarandet vid allmän och förenklad fastighetstaxering finns i 17-24 kap.Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Paragrafen, som är ny, motsvarar 7 § tredje stycket och avser både förenklad och allmän fastighetstaxering.

Särskild fastighetstaxering

[K1]8 §  Särskild fastighetstaxering skall verkställas varje år enligt bestämmelserna i 16 kap. Sådan taxering skall dock ej ske av taxeringsenhet som taxeras genom allmän eller förenklad fastighetstaxering samma år.

[S2]Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25 - 32 kap.Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att särskild fastighetstaxering inte skall äga rum det år det görs en förenklad fastighetstaxering.

9 § Har upphävts genom lag (2001:1218).

[K2]1 §  Byggnader skall indelas i byggnadstyper och mark i ägoslag på sätt som anges i 2 - 4 §§. Indelning får inte ske på grundval av tillfällig användning.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • RÅ 2008:77:Byggnader med bostäder för studenter vid universitet har inte ansetts utgöra elevhem eller skolhem enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringlagen. Fastighetstaxeringar 2003, 2004 och 2005.
  • RÅ 2004:64:En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.

[K2]2 §  Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

SmåhusByggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad ska höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.
Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner eller skogligt impediment.
Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.
ÄgarlägenhetByggnad som hör till en tredimensionell fastighet och som är inrättad till bostad åt en enda familj.
HyreshusByggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus.
Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrättad till bostad åt fler än en enda familj. Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra hyreshus.
Till hyreshus ska dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.
EkonomibyggnadByggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.
KraftverksbyggnadByggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.
Industri byggnadByggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör kraftverksbyggnad.
SpecialbyggnadMed specialbyggnad avses
Försvars byggnadByggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriellanläggning. Även mässbyggnad ska utgöra försvarsbyggnad.
KommunikationsbyggnadGarage, hangar, lokstall, terminal, stationstionsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.
Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Trafikverkets, Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.
DistributionsbyggnadByggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten samt gasturbin och annan byggnad som används för att upprätthålla balansen i elsystemet.
VärmecentralByggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning, dock inte sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.
Reningsanläggning VårdbyggnadVattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process. Byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts ska utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.
Bad-, sport- och idrottsanläggningByggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.
SkolbyggnadByggnad som används för undervisning eller forskning vid
skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag och
skola vars undervisning står under statlig tillsyn.
Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor.
KulturbyggnadByggnad som används för kulturellt ända mål såsom teater, biograf, museum och liknande.
EcklesiastikbyggnadKyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet.
Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.
Allmän byggnadByggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.
Övrig byggnadByggnad som inte ska utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.
Lag (2015:60).

Prop. 2001/02:43: Ändringen är föranledd av att det företag som tidigare hette Svensk Rundradio Aktiebolag numera heter Teracom Aktiebolag.

Prop. 2009/10:59: Ändringen innebär att namnet ”Banverket” ersätts med namnet ”Trafikverket” i andra stycket av definitionen av kommunikationsbyggnader. Ändringen innebär en marginell utvidgning av tillämpningsområdet för definitionens andra stycke eftersom alla byggnader som används, eller kommer att användas, för allmänna kommunikationsändamål i de verksamheter som sammanförs i Trafikverket kommer att omfattas. I princip samtliga dessa byggnader bedöms dock redan i dag utgöra kommunikationsbyggnader enligt definitionens ...

Prop. 2000/01:121: Ändringarna i paragrafen avser vissa av de byggnader som indelas som specialbyggnad.

Beträffande reningsanläggning görs ett tillägg som innebär att i princip endast kommunala reningsanläggningar hänförs till specialbyggnader. Bakgrunden härtill är att industriella reningsanläggningar ibland finns i separata byggnader men i andra fall i samma byggnad som den industriella verksamheten i övrigt. Det skulle då vara otillfredsställande om den ena anläggningen kunde hänföras till specialbyggnad ...

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att definitionen av specialbyggnadstypen distributionsbyggnad utvidgas till att omfatta även gasturbiner och andra byggnader som används för att upprätthålla balansen i elsystemet. Här avses såväl användande vid störningar i elförsörjningen som användning som reservaggregat. Med annan byggnad avses bland annat kraftvärmeverk som används av Svenska Kraftnät på angivet sätt.

Prop. 2008/09:83: I paragrafen indelas och definieras de olika byggnadstyperna. En ny byggnadstyp, ägarlägenhet, införs. Detta föranleder även en ändring av definitionen av hyreshus.

Prop. 2003/04:18: I paragrafen indelas och definieras de olika byggnadstyperna. I promemorian föreslogs att ett tillägg skulle göras i 2 kap. 2 § FTL som innebar att byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme inte kan tillhöra byggnadstypen småhus. Till definitionen av hyreshus har nu i förtydligande syfte fogats att byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ...

  • RÅ 1993:36:Bedömningen av om en fastighet är skattepliktig har vid tillämpning av 1 § andra meningen lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt gjorts fristående från hur fastigheten taxerats vid fastighetstaxeringen.
  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • RÅ 2008:77:Byggnader med bostäder för studenter vid universitet har inte ansetts utgöra elevhem eller skolhem enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringlagen. Fastighetstaxeringar 2003, 2004 och 2005.
  • RÅ 1993:62:En byggnad inrättades, när den uppfördes 1963, för industriellt ändamål (bagerirörelse). Efter ombyggnad 1978 användes den som lagerlokal för en industri. 1984 utfördes vissa ändringar i byggnaden. Den har därefter använts som butik (färghandel) och lager. Byggnaden har hänförts till byggnadstypen hyreshus. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1993:21:I en byggnad fanns ett tidningstryckeri och utrymmen för tidningens redaktionella verksamhet. Fråga vid indelning i byggnadstyper enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om byggnaden var att anse som industribyggnad eller hyreshus. Tillika fråga om tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). - Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1994:60:Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.
  • RÅ 1995:45:Vid taxering av en industrianläggning har kontorslokaler och restaurang, belägna i fristående byggnader på fabriksområdet, sammanförts till en särskild hyreshusenhet. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.
  • RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)
  • RÅ 2003:55:Aktiebolag som hyr ut tennisbanor inrymda i byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefria specialbyggnader (idrottsanläggning), har inte ansetts skattskyldigt för hyresinkomsterna. Inkomsttaxering 1994-1997.
  • RÅ 1993:39:Fråga om indelning som kommunikationsbyggnad av dels en färjeterminal som delvis används som förvaltningsbyggnad för rederiet dels proviantlager för färjetrafikens behov. Särskild fastighetstaxering 1985 och 1986.
  • RÅ 2004:64:En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.
Ändrad: SFS 1999:300 (Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.), 1993:606 (om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m.), 2010:97 (Ny myndighetsstruktur på transportområdet), 1999:635 (Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2000, m.m.), 2012:89 (Vissa fastighetstaxeringsfrågor), 1992:1667 (om vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m. ), 2001:1218 (Förenklad fastighetstaxering istället för omräkning m.m.), 2003:1201 (Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter), 2001:546 (Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.), 1992:610 (om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 ), 1992:828 (om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 ), 1986:258 (om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988), 1990:1382 (om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992), 2009:105 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter), 1994:1909 (Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m.), 2009:1407 (Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor), 2015:60 (Vissa fastighetstaxeringsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017), 1988:200 (om följdlagstiftning till reformen av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftplanet), 1992:349 (Ny kyrkolag), 1993:1697 (Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. )

[K2]3 §  Byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.

[S2]Byggnad, som kan indelas både som småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad eller övrig byggnad och som specialbyggnad, skall indelas som specialbyggnad.

[S3]Byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomibyggnad, skall indelas som ekonomibyggnad. Lag (1999:630).

  • RÅ 1993:36:Bedömningen av om en fastighet är skattepliktig har vid tillämpning av 1 § andra meningen lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt gjorts fristående från hur fastigheten taxerats vid fastighetstaxeringen.
  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • RÅ 1993:62:En byggnad inrättades, när den uppfördes 1963, för industriellt ändamål (bagerirörelse). Efter ombyggnad 1978 användes den som lagerlokal för en industri. 1984 utfördes vissa ändringar i byggnaden. Den har därefter använts som butik (färghandel) och lager. Byggnaden har hänförts till byggnadstypen hyreshus. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1993:21:I en byggnad fanns ett tidningstryckeri och utrymmen för tidningens redaktionella verksamhet. Fråga vid indelning i byggnadstyper enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om byggnaden var att anse som industribyggnad eller hyreshus. Tillika fråga om tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). - Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.
  • RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)
  • RÅ 1993:39:Fråga om indelning som kommunikationsbyggnad av dels en färjeterminal som delvis används som förvaltningsbyggnad för rederiet dels proviantlager för färjetrafikens behov. Särskild fastighetstaxering 1985 och 1986.
  • RÅ 2004:64:En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.

[K2]4 §  Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

TomtmarkMark som upptas av småhus, ägarlägenheter, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till en sådan byggnad.
Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.
Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.
TäktmarkMark för vilken täkttillstånd enligt 9 kap.miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet gäller. Med täkttillstånd ska jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.
ÅkermarkMark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
BetesmarkMark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.
Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktionerProduktiv skogsmark som omfattas av avverkningsrestriktioner.
Med produktiv skogsmark avses detsamma som i 2 § skogsvårdslagen (1979:429). Med avverkningsrestriktioner avses avverkningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om naturreservat eller biotopskyddsområden.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktionerProduktiv skogsmark som inte omfattas av avverkningsrestriktioner.
Med produktiv skogsmark och avverkningsrestriktioner avses detsamma som i definitionen av produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner.
Skogligt impedimentImproduktiv skogsmark samt träd- och buskmark.
Med improduktiv skogsmark avses skogsmark som inte är produktiv skogsmark. Med skogsmark samt träd- och buskmark avses detsamma som i 2 och 2 a §§skogsvårdslagen.
Övrig markMark som inte ska utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.
Lag (2015:60).

Prop. 2001/02:43: Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

Prop. 2008/09:83: I paragrafen indelas och definieras de olika ägoslagen. Mark som upptas av en ägarlägenhet ska indelas i ägoslaget tomtmark. Mark till obebyggd ägarlägenhetsfastighet ska indelas som tomtmark under de förutsättningar som anges i tredje stycket till definitionen av tomtmark.

Prop. 2009/10:33: Ändringarna har kommenterats i avsnitt 8.1. De har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Skogsmark samt träd- och buskmark ges samma innebörd som i 2 och 2 a §§skogsvårdslagen (1979:429). ...

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.

3 kap. Skatte- och avgiftsplikt

  • RÅ 1993:39:Fråga om indelning som kommunikationsbyggnad av dels en färjeterminal som delvis används som förvaltningsbyggnad för rederiet dels proviantlager för färjetrafikens behov. Särskild fastighetstaxering 1985 och 1986.

[K3]1 §  Fastighet är skatte- eller avgiftspliktig, om inte annat anges i 2-4 §§. Lag (2007:1416).

  • RÅ 2008:77:Byggnader med bostäder för studenter vid universitet har inte ansetts utgöra elevhem eller skolhem enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringlagen. Fastighetstaxeringar 2003, 2004 och 2005.
  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.
  • RÅ 1993:39:Fråga om indelning som kommunikationsbyggnad av dels en färjeterminal som delvis används som förvaltningsbyggnad för rederiet dels proviantlager för färjetrafikens behov. Särskild fastighetstaxering 1985 och 1986.

[K3]2 §  Från skatte- och avgiftsplikt ska undantas specialbyggnad, sådan byggnad under uppförande samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden. Från skatte- och avgiftsplikt ska också undantas markanläggning som hör till fastigheten.

[S2]Från skatte- och avgiftsplikt undantas även nationalparker. Lag (2007:1416).

  • RÅ 1993:36:Bedömningen av om en fastighet är skattepliktig har vid tillämpning av 1 § andra meningen lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt gjorts fristående från hur fastigheten taxerats vid fastighetstaxeringen.
  • RÅ 2008:77:Byggnader med bostäder för studenter vid universitet har inte ansetts utgöra elevhem eller skolhem enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringlagen. Fastighetstaxeringar 2003, 2004 och 2005.
  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.
  • RÅ 2003:55:Aktiebolag som hyr ut tennisbanor inrymda i byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefria specialbyggnader (idrottsanläggning), har inte ansetts skattskyldigt för hyresinkomsterna. Inkomsttaxering 1994-1997.
  • RÅ 1993:39:Fråga om indelning som kommunikationsbyggnad av dels en färjeterminal som delvis används som förvaltningsbyggnad för rederiet dels proviantlager för färjetrafikens behov. Särskild fastighetstaxering 1985 och 1986.
  • RÅ 2004:64:En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.

[K3]3 §  Från skatte- och avgiftsplikt ska undantas ekonomibyggnad, åker-mark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner, skogligt impediment och övrig mark samt markanläggning som hör till fastigheten, om denna till övervägande del används för

  1. sådan vård eller omsorgsverksamhet som bedrivs i vårdbyggnad
  2. undervisning eller forskning som bedrivs vid sådan skola som nämns i definitionen av skolbyggnad i 2 kap. 2 §. Lag (2015:60).

[K3]4 §  Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten ska undantas från skatte- och avgiftsplikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana:

  1. Kyrkor samt barmhärtighetsinrättningar som avses i 7 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229) samt sådana särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.
  2. Stiftelser som uppfyller kraven i 7 kap.46 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap.46 och 10 §§inkomstskattelagen.
  3. Akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och stiftelsen Sveriges sjömanshus.
  4. Sådana studentkårer, nationer och samarbetsorgan som avses i 7 kap. 16 § inkomstskattelagen.
  5. Utländska staters beskickningar.

[S2]Skatte- och avgiftsfriheten ska endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet. Lag (2013:1104).

Prop. 2013/14:27: Ändringen i paragrafen är föranledd av att Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m. har avvecklats.

Förslaget behandlas i avsnitt 12.

  • RÅ 1994:103:Byggnader har i två fall med hänsyn till vad som utretts om deras användning ansetts skola indelas som hyreshus och inte som kulturbyggnad. Det ena fallet har gällt en byggnad tillhörande en folketshusförening (I) och det andra fallet ett kommunalt bolags byggnad som upplåtits för främst konferenser, föreningsmöten och kulturella arrangemang (II). Besvär i särskild ordning i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering resp. särskild fastighetstaxering 1989.

[K4]1 §  Taxeringsenhet är vad som skall taxeras för sig. Fastighet skall utgöra taxeringsenhet, om inte annat föreskrivs.

  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1995:45:Vid taxering av en industrianläggning har kontorslokaler och restaurang, belägna i fristående byggnader på fabriksområdet, sammanförts till en särskild hyreshusenhet. Allmän fastighetstaxering 1988.

[K4]2 §  Har skilda delar av en fastighet olika ägare skall fastigheten uppdelas i taxeringsenheter enligt ägarförhållandena.

  • RÅ 1993:65:Fastighet har ombildats genom fastighetsreglering. Grund för ny taxering av fastigheten har ansetts föreligga redan i och med slutandet av det avtal om fastighetsreglering varigenom område av fastigheten överförts till en annan fastighet. Särskild fastighetstaxering 1988.

[K4]3 §  För bildande av taxeringsenheter skall fastigheter och fastighetsdelar med samma ägare inom samma kommun föras samman. Den sammanförda egendomen skall utgöra en taxeringsenhet, om inte annat sägs i 4 - 9 §§.

[K4]4 §  Taxeringsenhet ska omfatta antingen skatte- och avgiftspliktig eller skatte- och avgiftsfri egendom. Lag (2007:1416).

Taxeringsenhet

[K4]5 §  Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet

  1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)
  2. ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad (ägarlägenhetsenhet)
  3. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)
  4. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet)
  5. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet)
  6. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
  7. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (lantbruksenhet)
  8. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft (elproduktionsenhet).

[S2]Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner eller skogligt impediment, ska ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken.

[S3]Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1–8 i första stycket. Övrig mark ska i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall ska övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, ska den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort. Lag (2015:60).

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller en uppräkning av särskilda kombinationer av byggnadstyper och ägoslag som tillsammans utgör en taxeringsenhet. Taxeringsenheten ägarlägenhetsenhet, som består av ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad, införs i en ny punkt 2.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • RÅ 1995:45:Vid taxering av en industrianläggning har kontorslokaler och restaurang, belägna i fristående byggnader på fabriksområdet, sammanförts till en särskild hyreshusenhet. Allmän fastighetstaxering 1988.

[K4]6 §  I småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

[S2]Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk ska bilda egen lantbruksenhet. Lag (2009:105).

Prop. 2008/09:83: I paragrafen stadgas att i bl.a. småhusenhet och hyreshusenhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet. Ändringen innebär att motsvarande gäller ägarlägenhetsenhet.

  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • RÅ 1995:45:Vid taxering av en industrianläggning har kontorslokaler och restaurang, belägna i fristående byggnader på fabriksområdet, sammanförts till en särskild hyreshusenhet. Allmän fastighetstaxering 1988.

[K4]7 §  Består täktmark av skilda markområden skall varje sådant område utgöra en taxeringsenhet. Omfattas områden av samma täktplan enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser skall de dock utgöra en taxeringsenhet. Lag (1998:815).

[K4]8 §  Taxeringsenhet ska omfatta ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner, skogligt impediment eller övrig mark som ingår i en brukningsenhet. Lag (2015:60).

[K4]9 §  Fastighet, som tillhör staten och som förvaltas av skilda myndigheter, får uppdelas i taxeringsenheter efter de olika myndigheternas förvaltningsområden.

[K4]10 §  Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet ska utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är småhusfastigheter eller ägarlägenhetsfastigheter. Detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.

[S2]I en elproduktionsenhet får inte kraftverksbyggnad, mark eller markanläggning ingå som tillhör mer än ett av följande slag av kraftverk: vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk eller vindkraftverk.

[S3]Regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål ska inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraftverk som har nytta av anläggningen. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: I andra stycket stryks gasturbin ur uppräkningen av olika typer av kraftverk. Ändringen är en följd av att gasturbiner i fortsättningen ska indelas som distributionsbyggnad enligt 2 kap. 2 §.

Prop. 2008/09:83: I paragrafen finns ett särskilt stadgande som tar sikte på mark- och anläggningssamfälligheter. Sådan egendom ska utgöra en egen taxeringsenhet om den förvaltas av en juridisk person. Detta gäller emellertid inte om de förvaltande fastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande är småhusfastigheter. Genom ändringen gäller detta undantag även för ägarlägenhetsfastighet.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
11 § har upphävts genom lag (1990:1382).

Grunder för taxeringen m.m.

[K5]2 §  Taxeringsvärde skall bestämmas till det belopp som motsvarar 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringarna i paragraferna innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

  • NJA 1981 s. 730:Arvsskattemål. Fråga om värdering av fast egendom i utlandet.

[K5]3 §  Med marknadsvärdet för en taxeringsenhet avses det pris som den sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden.

[S2]Vid värderingen skall inte beaktas andra privaträttsliga förpliktelser än sådana som gäller enligt servitut och liknande eller som enligt tomträttskontrakt gäller om markens utnyttjande.

[S3]Värderingen skall grundas på de belåningsförhållanden som normalt gäller för likartade fastigheter.

[S4]Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun, skall deras marknadsvärde bestämmas, som om detta hade varit förhållandet.

[K5]4 §  Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

[S2]Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: I första stycket anges att nivååret för förenklad fastighetstaxering skall vara andra året före taxeringsåret.

Prop. 2000/01:121: I paragrafen anges vilket år som skall vara utgångspunkt för att bestämma marknadsvärdet vid fastighetstaxering. Detta år benämns nivååret, en term som dock för närvarande inte förekommer i FTL. Ändringen i första stycket innebär att termen nivåår införs i lagen och att nivååret vid allmän fastighetstaxering skall vara andra året före taxeringsåret.

Andra stycket är nytt och anger att köpeskillingen för fastighetsförsäljningar från år före nivååret skall korrigeras ...

[K5]5 §  Marknadsvärdet skall i första hand bestämmas med ledning av fastighetsförsäljningar i orten (ortsprismetoden). Härvid skall inte beaktas sådana försäljningar om vilka man kan anta att ovidkommande omständigheter har inverkat på priset.

[S2]Då fastighetsförsäljningar inte ger den ledning som behövs kan marknadsvärdet bestämmas med ledning av en avkastningsberäkning. Ger inte heller en avkastningsberäkning den ledning som behövs kan marknadsvärdet uppskattas med utgångspunkt i det tekniska nuvärdet (produktionskostnadsberäkning). Även i dessa fall skall dock hänsyn tas till fastighetsförsäljningar i orten när det är möjligt. Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: Paragrafen handlar om vilka värderingsmodeller som skall användas när marknadsvärdet bestäms. Nuvarande lydelse ger intryck av att det finns tre renodlade värderingsmodeller, nämligen ortsprismetoden, avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden. Detta är dock inte fallet utan både avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden är i allmänhet ortsprisrelaterade. Detta framgår om man studerar de olika värdefaktorer och formler som skall användas för att bestämma de olika...

[K5]5 a §  Om inga fastigheter har sålts inom ett värdeområde, eller för få för att värdenivån inom området med säkerhet skall kunna bestämmas, får ledning hämtas från försäljningar inom andra värdeområden, där förutsättningarna för prisbildningen kan antas vara likartade. Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: Paragrafen är ny och innebär ett stöd för att hämta ledning av försäljningar inom andra värdeområden, där förutsättningar för prisbildningen kan antas vara likartade. Förslaget kommenteras närmare i avsnitt 4.2.

[K5]6 §  Det tekniska nuvärdet skall bestämmas genom att återanskaffningskostnaden för byggnad eller markanläggning multipliceras med en nedräkningsfaktor. Denna faktor skall bestämmas så att man därigenom beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde tas i bruk (nybyggnadsåret) och andra året före taxeringsåret. Den nedräkningsfaktor som bestäms för byggnader som kunnat tas i anspråk under det sistnämnda året skall tillämpas även för byggnader som tas i anspråk senare under den löpande taxeringsperioden.

[S2]Med återanskaffningskostnad för byggnad avses kostnaden för att under andra året före taxeringsåret uppföra en motsvarande anläggning. Kostnaden kan bestämmas antingen genom en beräkning grundad på erfarenheter om byggnadskostnadernas storlek detta år, eller genom en omräkning av den faktiska byggnadskostnaden med en omräkningsfaktor. Denna faktor skall bestämmas så att man därigenom beaktar ändringen i byggnadskostnad mellan nybyggnadsåret och andra året före taxeringsåret. Lag (1992:1666).

Delvärden m.m.

[K5]7 §  Vid taxeringen ska följande delvärden bestämmas.

[S2]För småhus-, ägarlägenhets-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet:

  1. Byggnadsvärde

[S3]Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.

  1. Markvärde SFS 2009:105 Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark, fallrätt

[S4]och markanläggningar. För lantbruksenhet:

  1. Bostadsbyggnadsvärde

[S5]Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsenheten.

  1. Ekonomibyggnadsvärde

[S6]Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.

  1. Tomtmarksvärde

[S7]Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.

  1. Jordbruksvärde

[S8]Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

  1. Skogsbruksvärde

[S9]Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens produktiva skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.

  1. Skogsimpedimentsvärde

[S10]Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogliga impediment som hör till taxeringsenheten. Lag (2009:1407).

[K5]8 §  Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2 - 5 a §§ angivna grunder.

[S2]Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

[S3]Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens taxeringsvärde. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

Prop. 2000/01:121: Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av förslaget i 5 kap. 5 a § FTL.

Det tidigare tredje stycket är obehövligt eftersom den nya bestämmelsen i 5 kap. 5 a § även gäller tomtmark.

[K6]1 §  Värderingsenhet är den egendom som skall värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom som ingår i en enda taxeringsenhet.

  • RÅ 2003:77:Vid allmän fastighetstaxering av en lantbruksenhet har markområden, som upptas av småhus (bostadshus), med hänsyn till husens belägenhet och användning betraktats som skilda tomter med den följden att vart och ett område kommit att utgöra en värderingsenhet. Allmän fastighetstaxering 1992.

[K6]2 §  Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

[S2]Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.

[S3]Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att beloppsgränsen om 50 000 kronor som minsta taxeringsvärde för att en byggnad ska utgöra en värderingsenhet utvidgas till att gälla även kraftverksbyggnader.

Prop. 2008/09:83: I paragrafen anges att varje småhus, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad med ett värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet om inte annat anges i 3 eller 5 §. Paragrafen ändras så att motsvarande även gäller ägarlägenhetsenhet.

[K6]3 §  Är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler skall bostadsdelen och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lägenhetstyp och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

[S2]Är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp skall delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

[S3]Indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera värderingsenheter får även ske om det underlättar värderingen. Lag (2001:546).

[K6]4 §  Varje modern ekonomibyggnad och annan ekonomibyggnad av större värde skall utgöra en värderingsenhet. Andra ekonomibyggnader skall i regel sammanföras till en värderingsenhet. Sådan byggnad får dock utgöra en värderingsenhet om det väsentligt underlättar värderingen.

[K6]5 §  Är ett småhus eller en ekonomibyggnad inrättad för väsentligt olika ändamål får byggnaden indelas i två eller flera värderingsenheter om det underlättar värderingen. Lag (1992:1666).

6 § Har upphävts genom lag (1992:1666).

[K6]7 §  Varje tomt skall utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i andra - fjärde styckena.

[S2]Föreligger byggrätt till två eller flera småhus på en tomt får varje del av tomten, som omfattas av en byggrätt, utgöra en värderingsenhet.

[S3]Tomt som är bebyggd med hyreshus skall indelas i värderingsenheter med ledning av det sätt på vilket hyreshusen har indelats i värderingsenheter och med beaktande av hur markens byggrätt har tagits i anspråk eller skall tas i anspråk enligt plan.

[S4]Obebyggd tomtmark för hyreshus skall indelas i värderingsenheter så att tomtmark med byggrätt för bostäder och för lokaler utgör skilda värderingsenheter. Lag (1992:1666).

  • RÅ 2003:77:Vid allmän fastighetstaxering av en lantbruksenhet har markområden, som upptas av småhus (bostadshus), med hänsyn till husens belägenhet och användning betraktats som skilda tomter med den följden att vart och ett område kommit att utgöra en värderingsenhet. Allmän fastighetstaxering 1992.
8 § Har upphävts genom lag (1994:1909).

[K6]9 §  All täktmark som avser samma slags fyndighet inom en taxeringsenhet skall utgöra en värderingsenhet.

[K6]10 §  Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment inom en taxeringsenhet ska utgöra en värderingsenhet. Är arealen åkermark inom en taxeringsenhet av större omfattning får åkermarken dock uppdelas i två eller flera värderingsenheter, om det väsentligt underlättar värderingen. Lag (2015:60).

[K6]11 §  Markanläggning skall ingå i samma värderingsenhet som den mark den hör till. Markanläggning skall dock utgöra en värderingsenhet om det väsentligt underlättar värderingen.

[K6]12 §  Fastighets andelar i samfälligheter som skall värderas för sig skall utgöra en värderingsenhet för varje byggnadstyp och ägoslag. Uppdelning får dock ske i två eller flera värderingsenheter, om det väsentligt underlättar värderingen.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.

[K6]13 §  Ett vattenkraftverk skall utgöra en värderingsenhet. I en sådan värderingsenhet skall de andelar i regleringsanläggningar som hör till kraftverket ingå.

[S2]Mark som hör till ett vattenkraftverk skall utgöra en värderingsenhet tillsammans med mark som tas upp av de markanläggningar som hör till kraftverket. I en sådan värderingsenhet skall därutöver fallrätt som hör till kraftverket ingå. I värderingsenheten skall också ingå andelar i de regleringsanläggningar som hör till kraftverket till den del de avser markanläggning. Lag (1999:630).

[K6]14 §  För kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk och vindkraftverk (värmekraftverk) ska det för varje aggregat för produktion av elkraft bildas en värderingsenhet som avser byggnad och en värderingsenhet som avser mark. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att gasturbin stryks ur uppräkningen av olika typer av värmekraftverk. Gasturbiner ska i stället indelas som distributionsbyggnad enligt 2 kap. 2 §.

Värdefaktorer

[K7]1 §  Värderingen skall ske med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet.

Värdeområden

[K7]2 §  Riket skall indelas i värdeområden för byggnader och ägoslag, som skall värderas med ledning av riktvärden.

[S2]Värdeförhållandena inom ett värdeområde skall i allt väsentligt vara enhetliga. Värdeområde skall därför bestämmas så att inverkan av de värdefaktorer, som särskilt beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall kunna bedömas enligt enhetliga regler.

Riktvärden m.m.

[K7]3 §  För byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. ska taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

[S2]För övriga värdefaktorer ska riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

[S3]Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska, utom såvitt avser de under punkterna 1–6 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

  1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment.
  2. Hyra för hyreshus och ägarlägenhet.
  3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.
  4. Årligt uttag av täktmark.
  5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.
  6. Virkesförråd för löv- och barrträd.

[S4]De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde behövs för att bestämma riktvärdet ska redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

[S5]Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata. Lag (2015:60).

Prop. 2000/01:121: Ändringen innebär att begreppen avkastningsberäkning och produktionskostnadsberäkning används i stället för avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden.

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller bestämmelser om riktvärden och hur de ska bestämmas. Ägarlägenheter ska taxeras enligt den modell som gäller för hyreshus. Tredje stycket punkten 2 kompletteras därför med ägarlägenhet, vilket innebär att värdefaktorn hyra inte heller för denna byggnadstyp ska indelas i klasser.

9 kap. 1 § och rubriken närmast före 1 §

I 9 kap. anges hur riktvärdet för hyreshus beräknas. ...

[K7]4 §  Riktvärde skall bestämmas så att det leder till taxeringsvärde som efter justering som avses i 5 § står i överensstämmelse med bestämmelserna i 5 kap.2-5 a §§.

[S2]Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier. Lag (2001:1218).

[K7]4 a §  Riktvärdena för värderingsenheter som ingår i en lantbruksenhet ska, utom när det gäller värderingsenheter för småhus och tomtmark för sådan byggnad, bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. Vid bedömning av värdet för medelstora lantbruksenheter ska värde av småhus och tomtmark för sådan byggnad inte räknas med. Lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärde för småhus och tomtmark för sådan byggnad ska korrigeras med hänsyn till storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden, om det behövs på grund av prisbildningen. Detta benämns storlekskorrektion.

[S2]Det belopp med vilket korrigering sker ska fördelas och redovisas på samtliga värderingsenheter som ingår i lantbruksenheten, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, i förhållande till värderingsenheternas riktvärden före korrigering. Lag (2015:60).

[K7]5 §  Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns justering för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en storlekskorrektion enligt 4 a §.

[S2]Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och värdet utan säregna förhållanden.

[S3]Påtaglig inverkan på marknadsvärdet skall anses föreligga när säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent, dock minst 25 000 kronor. Lag (2001:546).

[K7]6 §  Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms ska först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om produktiv skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som annars skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

[S2]Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

[S3]Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § ska, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas. Lag (2009:1407).

[K7]7 §  Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, tabeller för storlekskorrektion enligt 4 a §, värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8 - 15 kap. Mot sådant beslut får talan ej föras. Lag (1997:451).

Byggnadsvärde

[K7]8 §  Byggnadsvärde är det mervärde som taxeringsenheten har på grund av att den är bebyggd. Värde av byggnad som är lös egendom skall bestämmas som om byggnadens ägare ägde marken.

Markvärde

[K7]9 §  Markvärde, tomtmarksvärde, jordbruksvärde, skogsbruksvärde och skogsimpedimentsvärde skall bestämmas som om taxeringsenheten var obebyggd, såvida inte saneringsbyggnad finns på taxeringsenheten.

[K7]10 §  Vid värdering av tomtmark skall bebyggelsemöjligheten bestämmas med utgångspunkt i den pågående markanvändningen, såvida inte annan markanvändning är tillåten enligt en detaljplan och marken därigenom får väsentligt högre värde. Lag (1987:146).

[K7]11 §  Är tomtmarken obebyggd skall föreskrifter angående markens bebyggande eller användning beaktas vid värderingen.

[S2]Finns på tomtmarken byggnad som har åsatts värde skall nybyggnad anses möjlig i den utsträckning bebyggelse har skett. Vidare skall vid bedömning av tomtmarkens delbarhet hänsyn tas till om byggnadens placering på tomten omöjliggör att denna delas. Lag (1987:146).

Byggnad under uppförande och saneringsbyggnad

[K7]12 §  Värde av byggnad under uppförande skall bestämmas till hälften av nedlagd kostnad. Kostnaden skall omräknas till det genomsnittliga kostnadsläge som gällde under andra året före taxeringsåret.

13 § Har upphävts genom lag (2001:546).

[K7]14 §  Finns saneringsbyggnad skall värdet av marken sättas ned med hänsyn till kostnaden i samband med rivning av byggnaden.

Elproduktionsenhet

Egendom för vilken värde inte bestäms

[K7]16 §  Något värde ska inte bestämmas för följande egendom:

  1. Byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.
  2. Övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark.
  3. Markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.
  4. Egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.
  5. Kondenskraftverk.
  6. Outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att taxeringsvärde inte ska bestämmas för något kondenskraftverk, oavsett om ett sådant kraftverk är i drift eller inte.

  • RÅ 2002:49:Fråga om taxering av obebyggd fastighet, belägen inom naturreservat, när fastigheten har del i en med småhus bebyggd marksamfällighet. Allmän fastighetstaxering 1990.
  • NJA 2000 s. 223:Har taxeringsvärdet fastställts för en fastighet, skall det värdet användas vid den i 9 § första stycket lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter föreskrivna jämförelsen med köpeskilling, även om det finns byggnad på fastigheten, som inte åsatts något särskilt värde till följd av att byggnadens basvärde inte uppgått till 50 000 kr.
  • HFD 2016:26:Luftningsbassänger och flissilor har vid fastighetstaxeringen ansetts utgöra allmänna fastighetstillbehör och inte industritillbehör. Förhandsbesked angående fastighetstaxering.

[K8]1 §  Riktvärde för småhus skall utgöra värdet av ett småhus med tillhörande garage, förråd och liknande byggnader.

  • RÅ 1994:60:Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.

[K8]2 §  Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker, som är av normal storlek och standard, friliggande och det enda småhuset på en tomt som utgör självständig fastighet och som inte varit föremål för om- eller tillbyggnad.

[S2]Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringen innebär att utgångspunkten för att bestämma värdet på ett normhus skall vara densamma vid såväl allmän som förenklad fastighetstaxering. Eftersom den förenklade fastighetstaxeringen äger rum tre år efter den allmänna innebär detta att normhuset vid den förenklade fastighetstaxeringen skall ha uppförts 20 år före det år då sådan taxering äger rum.

[K8]3 §  Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

StorlekStorleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets boutrymmen och biutrymmen.
ÅlderÅldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.
Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5 år.
StandardStandarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning.
För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton standardklasser.
ByggnadskategoriByggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.
Fastighetsrättsliga förhållandenFastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte.
Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om värderingsenheten är belägen inom ett område med byggnader av likartad karaktär som ligger i en grupp och som har uppförts samtidigt eller under en begränsad tidsperiod (grupphusområde).
Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark som utgör självständig fastighet. Om det på en lantbruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset brukningscentrum, såvida inte annat visas.
VärdeordningMed värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.
Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: I denna paragraf anges vilka värdefaktorer som skall användas när värdet av ett småhus bestäms. Ändring föreslås beträffande värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden. Ändringen är föranledd av förslaget i avsnitt 6.2 om att denna värdefaktor endast skall indelas i två klasser för s.k. grupphusområden medan nuvarande regler skall gälla när det på en taxeringsenhet finns enstaka eller ett mindre antal byggnader på ...

  • RÅ 2002:81:Vid bedömning av möjligheten att småhustomter skall kunna avskiljas till självständiga fastigheter bör hänsyn tas även till om ett avskiljande skulle vara förenat med avsevärd tidsutdräkt. Särskild fastighetstaxering 1992.
  • RÅ 1994:60:Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.

[K8]4 §  Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset.

[S2]Till grund för standardpoängen skall ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. För varje huvudområde anges en delsumma som i särskilda fall kan jämkas. Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: Paragrafen är ny och innehåller en närmare beskrivning av hur standarden skall beräknas. Bl.a. anges vilka huvudområden som skall användas vid poängberäkningen och att jämkning kan ske i särskilda fall. Det har ansetts viktigt att jämkningsmöjligheten framgår av lagen. Bestämmelsen innebär dock ingen saklig förändring i förhållande till vad som gäller för närvarande.

[K9]1 §  Riktvärdet för hyreshus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus.

[S2]Vad som sägs i detta kapitel om hyreshus gäller även ägarlägenhet. Lag (2009:105).

[K9]2 §  Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor. Lag (2001:1218).

[K9]3 §  Inom varje värdeområde ska riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

LägenhetstypLägenhetstyp bestäms med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad för bostäder eller lokaler. För bostäder ska dessutom antal bostadslägenheter bestämmas. Med bostadslägenhet avses en sådan lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.
HyraMed hyra avses bruksvärdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under det andra året före taxeringsåret.
ÅlderÅldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.
Lag (2007:1416).

10 kap. Riktvärde för ekonomibyggnader

[K10]1 §  Riktvärde för ekonomibyggnad skall utgöra värdet av en eller flera ekonomibyggnader eller del av ekonomibyggnad.

[K10]2 §  Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett sådant djurstall för nötkreatur som är av normal beskaffenhet får endast värden i en fastställd värdeserie anges. Lag (2015:60).

[K10]3 §  Inom varje värdeområde skall riktvärdet bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

ByggnadskategoriByggnadskategori bestäms med hänsyn till det ändamål värderingsenheten huvudsakligen är inrättad för. Beträffande växthus bestäms dock byggnadskategorin med hänsyn till växthusets konstruktion och anordning i övrigt.
StorlekStorleken bestäms med hänsyn till värderingsenhetens yta på marken. Beträffande spannmålslager och silor bestäms dock storleken med hänsyn till lagringsvolymen.
ÅlderÅldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.
BeskaffenhetBeskaffenhet bestäms med hänsyn till byggnadsmaterial och utrustning samt värderingsenhetens skick.
Lag (1990:1382).

[K11]1 §  Industribyggnad skall värderas med ledning av en avkastningsberäkning. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock värderas med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

[S2]Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig byggnad. Lag (2001:546).

[K11]2 §  Riktvärdet för industribyggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende en eller flera industribyggnader eller del av industribyggnad. Lag (1992:1666).

Avkastningsberäkning

[K11]3 §  Som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad uppförd under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och som omfattar 1 000 kvadratmeter produktionslokaler av normal standard får endast anges värden i en fastställd värdeserie. Lag (1999:630).

[K11]4 §  Inom varje värdeområde skall riktvärden för värderingsenheter bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

LokaltypLokaltyp bestäms med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad som produktionslokaler, industrikontor eller lager m. m.
StorlekStorleken bestäms med hänsyn till värderingsenhetens yta.
ÅlderÅldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter skall samma värdeår bestämmas för dessa.
StandardStandarden för en värderingsenhet bestäms med hänsyn till lokalytans utförande och utrustning.
För värdefaktorn standard skall finnas minst tre klasser.
Lag (1992:1666).

5 § Har upphävts genom lag (1992:1666).
6 § Har upphävts genom lag (1992:1666).

[K11]7 §  Som riktvärde för en värderingsenhet avseende en industribyggnad uppförd under andra året före taxeringsåret och belägen inom den ortstyp som medför högst värde skall anges 75 procent av byggnadens tekniska nuvärde detta år. Lag (1992:1666).

[K11]8 §  Riktvärden skall bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

ÅteranskaffningskostnadÅteranskaffningskostnaden enligt 5 kap. 6 § andra stycket.
ÅlderÅldern bestäms enligt 4 §.
ByggnadskategoriMed byggnadskategori avses värderingsenhetens karaktär och konstruktion.
För värdefaktorn byggnadskategori skall finnas minst tre klasser.
OrtstypOrtstypen bestäms med hänsyn till värderingsenhetens läge i förhållande till tätort.
Lag (1992:1666).

Tomtmark

[K12]1 §  Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark eller, om det finns särskilda skäl, värdet av en kvadratmeter tomtmark. Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.

[S2]Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden i en fastställd värdeserie.

[S3]För värdering av tomtmark på en elproduktionsenhet gäller bestämmelserna i 15 kap.Lag (2003:1201).

[K12]2 §  Riktvärdet skall bestämmas med utgångspunkt i att tomtmarken kan bebyggas omedelbart. Lag (1988:544).

[K12]3 §  Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.

[S2]Med de olika värdefaktorerna förstås:

StorlekMed storlek avses tomtmarkens areal.
Vatten och avloppMed vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.
Fastighetsrättsliga förhållandenFastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.
Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att värderingsenheten kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om värderingsenheten är belägen inom ett område med byggnader av likartad karaktär som ligger i en grupp och som har uppförts samtidigt eller under en begränsad tidsperiod (grupphusområde).
Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.
Typ av bebyggelseMed typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värderingsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses vara bebyggd med friliggande småhus.
Närhet till strandMed närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhållande till strand. Värdefaktorn skall indelas i minst tre och högst sju klasser varav en klass skall utgöra strand, en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.
Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: Ändringarna innebär dels att värdefaktorn speciell belägenhet föreslås bli namnändrad till närhet till strand, dels att klassindelning införs i lagen. Vidare har fastighetsrättsliga förhållanden ändrats på samma sätt som i 8 kap. 3 §.

  • RÅ 2002:81:Vid bedömning av möjligheten att småhustomter skall kunna avskiljas till självständiga fastigheter bör hänsyn tas även till om ett avskiljande skulle vara förenat med avsevärd tidsutdräkt. Särskild fastighetstaxering 1992.
  • RÅ 1994:62:Innebörden i visst fall av begreppet strandnära. Allmän fastighetstaxering 1990.

[K12]4 §  Riktvärden för tomtmark för hyreshus och ägarlägenhet ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

StorlekMed storlek avses värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter.
Typ av bebyggelseMed typ av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller lokaler.
Lag (2009:105).

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller bestämmelser om riktvärden för tomtmark för hyreshus. Ändringen innebär att bestämmelserna även blir tillämpliga för tomtmark för ägarlägenhet.

[K12]5 §  Riktvärden för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses värderingsenhetens tomtmarksareal. Om särskilda skäl föreligger skall dock avses den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

[S2]För värderingsenhet som består av utrymme till industribyggnad eller övrig byggnad inom en tredimensionell fastighet eller inom ett tredimensionellt fastighetsutrymme avses med storlek alltid den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för. Lag (2003:1201).

6 § Har upphävts genom lag (1994:1909).
7 § Har upphävts genom lag (1994:1909).

Täktmark

[K12]8 §  Riktvärdet för täktmark skall utgöra värdet av en värderingsenhet täktmark.

[S2]Värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet av olika slag, såsom sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter skall bestämmas till marknadsmässigt arrendepris vid omedelbar brytning. Värdet per kubikmeter får endast bestämmas till värden i en fastställd värdeserie. Lag (1992:1666).

[K12]9 §  Inom varje värdeområde skall riktvärden avseende täktmark bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

Årligt uttagMed årligt uttag avses den mängd material som i genomsnitt per år under brytningstiden kan antas bli utbruten från värderingsenheten. Uttaget anges i kubikmeter fast mått.
VäntetidMed väntetid avses tiden innan brytningen på värderingsenheten kan beräknas börja. Väntetiden anges i hela antal år.
BrytningstidMed brytningstid avses tiden under vilken brytningen på värderingsenheten kan beräknas anges i hela antal år.pågå. Brytningstiden
Lag (1992:1666).

13 kap. Riktvärde för åkermark och betesmark

Åkermark

[K13]1 §  Riktvärde för åkermark skall utgöra värdet per värderingsenhet åkermark. Lag (1990:1382).

[K13]2 §  Som värde per hektar åkermark som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning och är av genomsnittlig beskaffenhet får endast anges värden i en fastställd värdeserie. Lag (1997:451).

[K13]3 §  Inom varje värdeområde ska riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

StorlekMed storlek avses åkermarkens areal.
BeskaffenhetMed beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden.
För värdefaktorn beskaffenhet ska det finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet.
DräneringÅkermarkens dränering bestäms av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering.
För värdefaktorn dränering ska det finnas högst tre klasser.
Lag (2015:60).

Prop. 2003/04:76: I paragrafen regleras bl.a. värdefaktorn beskaffenhet. Denna värdefaktor delas in i tre eller fem klasser. Ändringen innebär att den högsta tillåtna värdeskillnaden mellan två klasser höjs från 3 000 kr/ha till 6 000 kr/ha.

Betesmark

[K13]4 §  Riktvärde för betesmark skall utgöra värdet per värderingsenhet betesmark och anges för varje värdeområde för åkermark. Lag (1990:1382).

[K13]5 §  Inom varje värdeområde skall riktvärden för betesmark bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

StorlekMed storlek avses betesmarkens areal.
BeskaffenhetMed beskaffenhet avses främst betesmarkens produktionsförmåga samt dess bruknings- och torrläggningsförhållanden.
För värdefaktorn beskaffenhet får finnas högst fem klasser.
Lag (1990:1382).
14 kap. Riktvärde för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner med växande skog, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner med växande skog samt skogligt impediment

Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner med växande skog

1 §  Riktvärde för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner med växande skog ska utgöra värdet per värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner. Lag (2015:60).

2 §  Som värde per hektar produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner med växande skog av genomsnittlig beskaffenhet inom ett eller flera värdeområden får endast värden i en fastställd värdeserie anges. Lag (2015:60).

3 §  Inom varje värdeområde ska riktvärden för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner med växande skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket.

StorlekMed storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.
BonitetMed bonitet avses den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga.
Virkesförråd barrträdMed virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av barrträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter.
Virkesförråd lövträdMed virkesförråd lövträd avses virkesförrådet av lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter.

För taxeringsenhet vars areal av produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner understiger 30 hektar ska dock riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

StorlekMed storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.
VirkesförrådMed virkesförråd avses summan av virkesförråden av barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För värdefaktorn virkesförråd ska det finnas högst nio klasser.
Lag (2015:60).

Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner med växande skog

[K13]3 a §  Riktvärde för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner med växande skog ska utgöra värdet per värderingsenhet produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner och anges för varje värdeområde för skog. Lag (2015:60).

[K13]3 b §  Inom varje värdeområde ska riktvärdet för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner med växande skog bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses arealen på den produktiva skogsmarken med avverkningsrestriktioner. Lag (2015:60).

Skogligt impediment

4 §  Riktvärde för skogligt impediment ska utgöra värdet per värderingsenhet skogligt impediment och anges för varje värdeområde för skog. Lag (2009:1407).

5 §  Inom varje värdeområde ska riktvärdet för skogligt impediment bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses de skogliga impedimentens areal. Lag (2009:1407).

Allmänt

[K15]1 §  Till ett vattenkraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med vattenkraft.

[S2]Till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft och vindkraft.

[S3]Med mark avses i detta kapitel tomtmark, övrig mark, fallrätt och markanläggning som ingår i elproduktionsenhet.

[S4]Av 1 kap. 4 a § andra stycket följer att vad som sägs om mark i denna lag gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Paragrafens andra stycke som reglerar indelningen av värmekraftverk ändras så att elproduktion med gasturbin utgår. Gasturbiner ska i stället indelas som distributionsbyggnad enligt 2 kap. 2 §.

Prop. 2003/04:18: Det nya fjärde stycket har kommenterats i avsnitt 5.2.3.

Övergångsbestämmelser Tredimensionella fastigheter som bildas under år 2004 kommer att taxeras första gången år 2005, vilket har kommenterats i avsnitt 5.2.5.

Vattenkraftverk

[K15]2 §  Riktvärdet för ett vattenkraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom.

[S2]Riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan egendom.

[S3]Riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdena för vattenkraftverket och för mark som hör till verket.

[S4]Riktvärden skall bestämmas utan beaktande av andels- och ersättningskraft. Lag (1999:630).

[K15]3 §  I en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § ska värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk. Med ett normkraftverk avses ett kraftverk som har tagits i drift under år 1955, som har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar, som har en genomsnittlig utnyttjandetid på 4 500 timmar per år och som saknar möjlighet till flerårsreglering samt levererar sin elproduktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta. Värdena i en riktvärdeangivelse får endast bestämmas till belopp i en fastställd värdeserie. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att den genomsnittliga utnyttjandetiden för ett normkraftverk sänks från 5 000 till 4 500 timmar per år.

[K15]4 §  Riktvärdet för ett vattenkraftverk bestäms för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

NormalårsproduktionMed normalårsproduktion avses den i genomsnitt per år tillgängliga produktionen vid kraftverket. Normalårsproduktionen anges i kilowattimmar.
UtnyttjandetidUtnyttjandetiden ger uttryck för möjligheten att anpassa elproduktionen till tidsperioder med hög efterfrågan. Utnyttjandetiden bestäms som kvoten mellan normalårsproduktionen och den installerade effekten i kilowatt.
FlerårsregleringMed flerårsreglering avses möjligheten att genom reglering fördela produktionen mellan åren. Regleringsmöjligheten bestäms av regleringsmagasinens volym, tillrinningen till magasinen och medelvattenföringen vid kraftverken.
BelägenhetBelägenheten ger uttryck för kostnader för inmatning av produktionen på stamnätet.
ÅlderÅldern ger uttryck för kraftverkets sannolika återstående livslängd. Åldern anges genom det år då kraftverket togs i drift.
Lag (1999:630).

[K15]5 §  Riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk bestäms för skilda förhållanden för de värdefaktorer som anges i 4 § med undantag för värdefaktorn ålder. Lag (1999:630).

[K15]6 §  För normkraftverket skall värdet per kilowattimme i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i elproduktionens lönsamhet och med beaktande av priserna vid köp av likartade vattenkraftverk eller delar därav.

[S2]Värdet av marken till normkraftverket i en riktvärdeangivelse skall bestämmas med hänsyn till hur stor del av det för normkraftverket angivna värdet som med ledning främst av kostnaderna att uppföra ett nytt kraftverk kan anses belöpa på marken. Lag (1999:630).

[K15]7 §  Riktvärdet för ett vattenkraftverk beräknas som produkten av verkets normalårsproduktion i kilowattimmar och dess värde i kronor per kilowattimme. Det senare värdet bestäms genom att det i riktvärdeangivelsen för normkraftverket angivna värdet per kilowattimme, om det behövs, korrigeras för den inverkan på värdet per kilowattimme som beror på att kraftverket avviker från normkraftverket beträffande normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet eller ålder.

[S2]Riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme. Det senare värdet bestäms genom att det i riktvärdeangivelsen för mark angivna värdet per kilowattimme, om det behövs, korrigeras för den inverkan på värdet per kilowattimme som beror på att kraftverket avviker från normkraftverket beträffande normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering eller belägenhet. Lag (1999:630).

[K15]8 §  Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

[S2]För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

[S3]Värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala uttagskostnaden, skall behandlas som andelskraft. Ersättningskraften skall anges i procent av det levererande kraftverkets taxeringsvärde. Lag (2001:1218).

[K15]9 §  Andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, skall anges i det antal kilowattimmar som i genomsnitt tas ut per år.

[S2]För den taxeringsenhet som lämnar kraft skall värdet per kilowattimme bestämmas efter det för kraftverket gällande värdet per kilowattimme förhöjt med 40 procent.

[S3]För den mottagande taxeringsenheten skall värdet per kilowattimme bestämmas utifrån det värde andels- eller ersättningskraften har för denna taxeringsenhet.

[S4]Belastningen av andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte betalar uttagskostnader, skall i första hand dras av från det levererande kraftverkets markvärde och i andra hand från dess byggnadsvärde. Förmånen av sådan kraft skall läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör. Lag (1999:630).

Värmekraftverk

[K15]10 §  Riktvärdet för mark till ett värmekraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan mark.

[S2]Riktvärdet för en kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk skall utgöra värdet av en värderingsenhet som avser sådan byggnad. Lag (1999:630).

[K15]11 §  I en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § skall värden per kilowatt installerad effekt anges för var och en av de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk som avses i 12 §. Lag (1999:630).

[K15]12 §  Totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

EffektMed effekt avses aggregatets installerade effekt i kilowatt.
Typ av värmekraftverkMed typ av värmekraftverk avses om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft eller vindkraft.
Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Ändringen innebär att gasturbin stryks ur uppräkningen av olika typer av värmekraftverk. Gasturbiner ska i stället indelas som distributionsbyggnad enligt 2 kap. 2 §.

[K15]13 §  För ett nybyggt värmekraftverk skall värdet per kilowatt installerad effekt i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden för kraftverk som hör till de olika klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk och efter jämkning med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

[K15]14 §  Totalvärdet av ett nybyggt värmekraftverk bestäms som produkten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett värde per kilowatt installerad effekt.

[K15]15 §  Riktvärdet för en värderingsenhet avseende mark till ett värmekraftverk skall beräknas till 1,5 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick.

[S2]Riktvärdet för en värderingsenhet som avser kraftverksbyggnad till ett värmekraftverk beräknas genom att 73,5 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde tas i bruk (nybyggnadsåret) och andra året före det år då allmän fastighetstaxering sker. Lag (1999:630).

[K16]1 §  Vid särskild fastighetstaxering fastställs det föregående årets fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 25 §§ inte ska ske och det för mottagande taxeringsenhet inte ska bestämmas något värde av sådan andels- eller ersättningskraft som avses i 15 kap.8 och 9 §§.

[S2]Om värde av andels- eller ersättningskraft ska bestämmas för mottagande taxeringsenhet vid särskild fastighetstaxering, ska det föregående årets fastighetstaxering i övrigt lämnas oförändrad. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Paragrafen innehåller huvudregeln för särskild fastighetstaxering att föregående års taxering ska fastställas oförändrad om inte nytaxering ska ske enligt bestämmelserna i 16 kap. 2–5 §§.

Bestämmelsen kompletteras med en bestämmelse av innebörden att föregående års fastighetstaxering ska fastställas oförändrad om mottagande taxeringsenhet inte heller ...

Nytaxeringsgrunder

[K16]2 §  Ny taxering av fastighet ska ske om under löpande taxeringsperiod

  1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas
  2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skatte- eller avgiftspliktsförhållande bör ändras.

[S2]Ny taxering av fastighet ska ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som ska taxeras vid viss allmän eller förenklad fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas i annan typ av taxeringsenhet.

[S3]Ny taxering av fastighet ska ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering ska dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner eller skogligt impediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag. Lag (2015:60).

[K16]3 §  Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill hörande tomtmark, om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst 100 000 kronor.

[S2]Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

[S3]Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden. Lag (2001:1218).

  • RÅ 1994:60:Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.

[K16]4 §  Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

  1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
  2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten, eller
  3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

[S2]Ny taxering ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare. Lag (2012:89).

[K16]4 a §  Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Paragrafen är ny och innebär att en ytterligare grund för ny taxering av taxeringsenhet införs. Förslaget kommenteras närmare i avsnitt 4.4. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

[K16]5 §  Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

[S2]Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare och om taxeringsvärdet till följd av värdeminskning i anledning av nedläggningen bör sänkas med minst hälften. Lag (2001:1218).

Uppskattningsgrunder m.m.

[K16]6 §  Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Ändringen innebär att vid ny taxering skall hänsyn tas till det allmänna prisläget m.m. vid närmast föregående förenklade fastighetstaxering om en sådan har ägt rum efter en allmän fastighetstaxering.

[K16]7 §  Vid bedömning av frågan om värdet av en taxeringsenhet vid ingången av visst taxeringsår har förändrats så mycket, att ny taxering skall ske under den löpande taxeringsperioden, skall hänsyn tas till värdeändringen sedan periodens början. Har ny taxering skett vid särskild fastighetstaxering tidigare under perioden, skall dock hänsyn därefter inte tas till värdeändring som har skett före den tidpunkt den nya taxeringen avser. Lag (1981:1119).

[K16]8 §  Om en taxeringsenhets värde under löpande taxeringsperiod ändrats av flera sådana anledningar som avses i 3 § skall, vid bedömningen om ny taxering skall ske, hänsyn tas till den sammanlagda förändringen. Motsvarande skall gälla då taxeringsenhets värde ändrats av flera sådana anledningar som avses i 4 §.

[S2]Om den sammanlagda ökningen eller minskningen av en taxeringsenhets värde av sådana anledningar som avses i 4 § uppgår till minst 100000 kronor och taxeringsenhetens värde ändrats även av sådan anledning som avses i 3 § skall, vid bedömningen om ny taxering skall ske, hänsyn tas till den sammanlagda ändringen av samtliga anledningar vid prövningen om värdeförändringarna uppfyller beloppskraven i nämnda paragrafer. Detta skall gälla även om värdeförändringen enligt 4 § understiger 100000 kronor under förutsättning att ägaren gör framställning om detta. Lag (1981:1119).

Åtgärder vid ny taxering

[K16]9 §  Om ny taxering sker på grund av föreskrifterna i 2 - 8 §§ får taxeringen i sin helhet prövas. Indelningen i taxeringsenheter skall dock inte omprövas om ny taxering sker av annan anledning än som avses i 2 § punkt 1. Lag (1981:1119).

16 A kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
Avd. 2. Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering

[K17]1 §  Skatteverket ansvarar för det allmännas beskattningsverksamhet enligt denna lag. Lag (2003:650).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna är en direkt konsekvens av att det allmännas beskattningsverksamhet enligt lagen skall tas över av Skatteverket.

Beslutande myndighet

[K17]2 §  Beslut i taxeringsärende och beslut om förseningsavgift fattas av Skatteverket. Lag (2016:2).

Prop. 2015/16:36: I lagen finns bestämmelser om förseningsavgift. I närmast förtydligande syfte läggs ”och beslut om förseningsavgift” till i första stycket.

Med anledning av skattenämndernas avskaffande tas andra stycket bort.

3 § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 a § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 b § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 c § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 d § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 e § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 f § Har upphävts genom lag (2016:2).
3 g § Har upphävts genom lag (2016:2).

Konsulenter m.m.

[K17]4 §  Skatteverket får förordna det antal personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering (konsulenter för fastighetstaxering) som behövs för att biträda vid den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Lag (2016:2).

Prop. 2015/16:36: Ändringen är en följd av skattenämndernas avskaffande.

Prop. 2002/03:99: Formuleringen i andra stycket innebär att stadgandet är undantagslöst genom att ledamotskap i skattenämnd, oavsett vilken skattenämnd det är fråga om, i sig är diskvalificerande när det gäller uppdrag som konsulent.

[K17]5 §  Konsulent för fastighetstaxering skall enligt Skatteverkets bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som Skatteverket för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda Skatteverket vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap. Lag (2003:650).

Prop. 2001/02:43: Ändringarna innebär att dessa paragrafer skall gälla beträffande både den allmänna och den förenklade fastighetstaxeringen.

[K17]6 §  Ersättning för konsulent eller tolk betalas av statsmedel med belopp som bestäms av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1993:1193).

Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

[K17]7 §  I ärenden och mål om fastighetstaxering och förseningsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1248).

8 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
9 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
10 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
11 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
12 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
13 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
14 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
16 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
18 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
20 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
21 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
22 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
24 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
25 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K18]1 §  Till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering ska ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän respektive förenklad fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. Deklaration ska dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatte- och avgiftsplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor.

[S2]Deklaration ska inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatte- och avgiftsplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

[S3]Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål ska dock deklaration lämnas.

[S4]Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration. Lag (2007:1416).

[K18]1 a §  Uppgifter i allmän och förenklad fastighetsdeklaration samt påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering ska undertecknas av fastighetsägare eller behörig ställföreträdare. Lag (2017:394).

Prop. 2001/02:43: Paragrafen, som är ny, innehåller regler om förenklad fastighetstaxering. Till skillnad från den allmänna fastighetstaxeringen skall huvudregeln vid förenklad fastighetstaxering vara att fastighetsdeklaration inte behöver lämnas. Endast ägare av hyreshusenhet skall lämna sådan deklaration. Detta beror på att hyresintäkterna förändras över tiden på ett sådant sätt att uppgifter om hyran måste lämnas även vid den förenklade fastighetstaxeringen. Av första stycket framgår också att skattemyndigheten, ...

[K18]1 b §  Uppgifterna enligt 1 a § får undertecknas av ett ombud i följande fall:

  1. Ett deklarationsombud enligt 2 a § får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt.
  2. En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna uppgifter i en deklaration samt påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering. Lag (2017:394).

[K18]1 c §  Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats av en behörig företrädare, anses uppgiften ha lämnats av den som företräds. Lag (2017:394).

[K18]2 §  Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen. Lag (2017:394).

[K18]2 a §  Skyldigheten att lämna deklaration eller annan uppgift enligt denna lag får fullgöras genom ett deklarationsombud. I fråga om deklarationsombud och beslut om sådant ombud tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

  1. behörig företrädare i 4 kap. 1 § och deklarationsombud i 6 kap.48 §§,
  2. föreläggande i 37 kap. 3 § och 44 kap.,
  3. omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., samt
  4. besluts verkställbarhet i 68 kap.1 och 3 §§. Lag (2012:89).

Prop. 2011/12:41: Paragrafen är ny.

Av paragrafen följer att en ägare av fastighet – fysisk eller juridisk person – får utse deklarationsombud för att lämna deklaration och andra uppgifter i samband med fastighetstaxering.

I paragrafen finns hänvisningar till bestämmelserna om deklarationsombud i den i prop. 2010/11:165 föreslagna skatteförfarandelagen, ...

[K18]3 §  Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och förslag till fastighetstaxering skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Bestämmelserna i denna paragraf föreslås i fortsättningen gälla såväl förenklad som allmän fastighetsdeklaration och ändringarna är avsedda att ange detta förhållande.

[K18]3 a §  Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att allmän och förenklad fastighetsdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument.

[S2]Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Lag (2004:279).

Prop. 2003/04:76: Paragrafen, som är ny, är utformad med 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter som förebild. I första stycket anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att en fastighetsdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument.

I andra stycket ...

[K18]4 §  Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

[S2]I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig på.

[S3]Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

[S4]Vad som sägs i första-tredje styckena skall också tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration.

[S5]Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av Skatteverket kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen. Lag (2003:650).

Prop. 1999/2000:6: Ändringen föranleds av att personer som inte är eller har varit folkbokförda här i landet från och med den 1 januari 2000 skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer (prop. 1997/97:9). Samordningsnummer skall bl.a. få tilldelas för beskattningsändamål.

Prop. 2001/02:43: Paragrafen handlar om vad en allmän fastighetsdeklaration skall innehålla. I ett nytt fjärde stycke anges att samma regler skall tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration. Eftersom endast ägare till hyreshusenheter är skyldiga att lämna sådan fastighetsdeklaration är det i normal-

fallet inte nödvändigt att lämna uppgifter om alla de förhållanden ...

[K18]5 §  Allmän fastighetsdeklaration i förenklad form får där så är lämpligt lämnas för sådan skatte- och avgiftsfri fastighet som bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen förordnar. Deklarationen ska innehålla uppgifter enligt 4 § i den omfattning som föreskrivs på nyss angivet sätt. Lag (2007:1416).

[K18]6 §  Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

[S2]Efter föreläggande är en fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret eller i förslaget till fastighetstaxering. Upplysningar skall lämnas skriftligen om annat inte har sagts i föreläggandet. Lag (1994:1909).

[K18]7 §  Den som är deklarationsskyldig skall efter föreläggande visa alla handlingar som behövs för kontroll av egen fastighetsdeklaration, såsom skogsbruksplan eller annan uppskattningshandling som avser skog på fastigheten, byggnadsritningar eller köpeavtal. Lag (1993:1193).

[K18]8 §  Besiktning av fastighet får göras vid förfarande enligt 19 kap. 3 § och vid taxering, om Skatteverket kommer överens med fastighetsägaren om sådan besiktning. Lag (2003:650).

[K18]9 §  Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen äger rum.

[S2]Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till Skatteverket.

[S3]Skatteverket får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden. Lag (2003:650).

[K18]9 a §  Om någon visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration eller påpekanden inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen eller påpekandena. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret.

[S2]Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

[S3]Ansökan enligt första och andra styckena prövas av Skatteverket. Lag (2003:650).

[K18]10 §  Om en fastighet överlåts efter det att allmän eller förenklad fastighetsdeklaration har lämnats men före taxeringsårets ingång, är såväl den förutvarande som den nye ägaren skyldiga att inom tio dagar därefter göra anmälan om överlåtelsen till Skatteverket.

[S2]Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Lag (2003:650).

[K18]11 §  Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet ska i behövlig omfattning, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, lämna Skatteverket uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med bygglov, rivningslov, marklov, anmälan eller tillstånd enligt förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900).

[S2]Uppgift ska lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats samt de anmälningar som kommit in under kvartalet.

[S3]Länsstyrelsen ska, enligt föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, lämna Skatteverket uppgift om sådana beslut av länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxeringen. Lag (2010:907).

[K18]12 §  Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada. Lag (2001:1218).

13 § Har upphävts genom lag (2011:1248).

[K18]14 §  En uppgiftspliktig person, som inte har lämnat in allmän eller förenklad fastighetsdeklaration eller annan uppgift inom föreskriven tid, får föreläggas att lämna sådan deklaration eller uppgift.

[S2]Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen. Lag (2001:1218).

[K18]15 §  Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande. Lag (2001:1218).

16 § Har upphävts genom lag (2011:1248).
17 § Har upphävts genom lag (1980:1087).
18 § Har upphävts genom lag (1980:1087).
19 § Har upphävts genom lag (1980:1087).
20 § Har upphävts genom lag (1980:1087).
21 § Har upphävts genom lag (1980:1087).

[K18]22 §  Föreläggande får utfärdas av Skatteverket eller en konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration. Lag (2003:650).

[K18]23 §  Fastighetsdeklaration eller annan uppgift skall efter föreläggande lämnas till den som utfärdat föreläggandet, inom viss efter omständigheterna lämpad tid, minst fem dagar efter mottagandet. Föreläggandet skall innehålla uppgift om postadress för den som utfärdat föreläggandet.

[S2]Uppgift som lämnas till konsulent som biträder Skatteverket vid fastighetstaxeringen anses vid tillämpningen av skattebrottslagen (1971:69) lämnad till myndighet. Lag (2003:650).

[K18]24 §  Ett föreläggande som utfärdas av Skatteverket får förenas med vite utom i fall som sägs i 7 §. Lag (2003:650).

[K18]25 §  Finner man, beträffande föreläggande eller annan i denna lag avsedd handling, att det är betydelsefullt att få bevis för att handlingen kommer den deklarationsskyldige eller annan till handa, skall handlingen delges honom, om det inte är känt att han inte kan anträffas. Lag (1993:1193).

[K18]26 §  Om ett föreläggande har förenats med vite, skall föreläggandet delges den som avses med detta. Lag (1993:1193).

[K18]27 §  Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten. Lag (1990:379).

[K18]28 §  Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag. Lag (2012:271).

Prop. 2011/12:96: Paragrafens andra stycke tas bort. Ändringen innebär att paragrafen anpassas till regleringen i skatteförfarandelagen.

Prop. 2002/03:99: I första stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen syftar till att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Se vidare avsnitt 6.15.4.

[K18]29 §  Skatteverket får besiktiga en fastighet även i annat fall än som avses i 8 §, om uppgift som behövs för att taxera en fastighet saknas eller det finns grundad anledning anta att uppgift som fastighetsägaren lämnat är felaktig eller ofullständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan fås på annat sätt och uppgiften är av väsentlig betydelse för att åsätta en riktig taxering. I fråga om besiktning enligt denna paragraf gäller 30 - 40 §§. Lag (2003:650).

[K18]31 §  I beslut om besiktning skall redovisas vad denna skall avse. Om det finnes påkallat får även tid för besiktningen bestämmas.

[S2]Beslutet skall senast vid förrättning för verkställighet mot bevis lämnas till fastighetsägaren och annan, hos vilken verkställighet sker. Kan beslutet inte överlämnas vid förrättningen skall det snarast därefter delges genom försorg av den som verkställt besiktningen. Lag (1981:280).

[K18]32 §  Om Skatteverket har gjort framställning om besiktning och åtgärden inte längre behövs skall Skatteverket genast anmäla detta till förvaltningsrätten. Lag (2009:793).

[K18]33 §  Förvaltningsrätten skall omedelbart upphäva beslut om besiktning när anmälan enligt 32 § har skett. Lag (2009:793).

[K18]34 §  Innan beslut om besiktning verkställs skall fastighetsägaren beredas tillfälle att inställa sig till förrättningen. Detsamma gäller nyttjanderättshavare som berörs av åtgärden.

[S2]Kan den som avses i första stycket inte utan nämnvärt uppskov kallas till förrättningen eller inställa sig vid denna, får verkställighet ändå ske under förutsättning att särskilt tillkallat vittne är närvarande. Är den, hos vilken besiktning av bostadsutrymme skall ske, inte närvarande, får dock förrättningen genomföras endast om det kan antas att fastighetsägaren eller annan söker förhala besiktningen eller att den av annat skäl kommer att försenas. Lag (1981:280).

[K18]35 §  Fastighetsägaren och annan hos vilken verkställigh sker har rätt att tillkalla vittne. Förrättningen får dock inte i onödan uppehållas i väntan på att vittne skall inställa sig. Lag (1981:280).

[K18]36 §  Besiktning skall verkställas så att den innebär minsta möjliga olägenhet för den som berörs av besiktningen. Skada får inte förorsakas på egendom. Lås och annan stängningsanordning får dock brytas. Lag (1981:280).

[K18]37 §  Verkställighet av besiktning i bostadsutrymme får inte utan medgivande av den som berörs därav påbörjas mellan kl. 19 och kl. 8. Lag (1981:280).

[K18]38 §  Skatteverket eller en konsulent verkställer beslut om besiktning.

[S2]Åtgärd som avses i 36 § sista meningen skall verkställas av kronofogdemyndigheten. Lag (2003:650).

[K18]39 §  Vid besiktning är fastighetsägaren skyldig att lämna de upplysningar som behöv för besiktningens verkställande samt att lämna tillträde till fastigheten och dess byggnader. Lag (1981:280).

[K18]40 §  Angående verkställighet av beslut om besiktning skall utfärdas bevis. Vad i 31 § andra stycket föreskrivs rörande beslut om besiktning skall i tillämpliga delar gälla även bevis om verkställighet. Är den som skall erhålla bevis inte närvarande vid förrättningen, skall bevis lämnas även till någon som kan anses företräda honom, om sådan person är närvarande. Lag (1981:280).

41 § Har upphävts genom lag (1996:668).

Förseningsavgift

[K18]42 §  Om en deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän eller förenklad fastighetsdeklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) om 500 kronor påföras honom.

[S2]Om en deklarationsskyldig som utan föreläggande skall lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om han dessförinnan endast har kommit in med en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till 2 000 kronor.

[S3]Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket. Lag (2001:1218).

[K18]43 §  Förseningsavgift skall efterges helt om underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den deklarationsskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till särskilda omständigheter eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften. Lag (1993:1193).

[K18]44 §  Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om förseningsavgift. Lag (1993:1193).

[K18]45 §  Förseningsavgift får inte påföras sedan den deklarationsskyldige har avlidit. Lag (1993:1193).

[K18]46 §  Bestämmelserna i denna lag om omprövning och överklagande av beslut om fastighetstaxering gäller i tillämpliga delar för beslut om förseningsavgift.

[S2]I fråga om förseningsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om betalning och återbetalning i 61–65 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1248).

Allmän fastighetstaxering

[K19]1 §  Senast den 1 oktober andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

[S2]Senast den 15 november samma år lämnar Skatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § med undantag för föreskrifter om indelning i värdeområden. Senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar Skatteverket förslag till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 §. Lag (2003:650).

Prop. 2002/03:99: I den nuvarande lydelsen av tredje och fjärde styckena regleras vilken myndighet, skattemyndighet eller Riksskatteverket, som skall lämna förslag till indelning i värdeområden och till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 §. Vidare regleras i dessa stycken vid vilket senaste datum som dessa förslag skall lämnas. Efter skatteförvaltningens omorganisation behöver en reglering endast ske av de tidpunkter vid vilka förslagen skall lämnas. Denna reglering finns i tredje stycket, som blir paragrafens ...

2 § Har upphävts genom lag (2016:2).

[K19]3 §  Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska undersöka och upprätta förslag till

  1. vilka riktvärdestabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av ett län, och 2. riktvärdeskartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

[S2]Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering). Motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket.

[S3]Provvärdering ska göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsområde.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas. Lag (2008:535).

Prop. 2001/02:43: I andra stycket har begreppen basvärde och basvärdenivå ändrats till taxeringsvärde och taxeringsvärdenivå.

Prop. 2000/01:121: Eftersom paragrafen handlar om provvärdering har detta begrepp förts in i andra stycket.

Tredje stycket är nytt och beskriver närmare hur provvärderingen skall göras. Där anges att provvärdering i första hand skall göras för varje värdeområde. Provvärderingen kan dock göras för ett s.k. provvärderingsområde som består av grupper av värdeområden. Provvärderingsområden bör bildas om det saknas tillräckligt antal provvärderingsobjekt inom ett värdeområde. Även om så ...

4 § Har upphävts genom lag (1985:820).

[K19]5 §  Skatteverket ska, i samråd med den statliga lantmäterimyndigheten senast den 1 juni året före det år då allmän fastighetstaxering därom äger rum, upprätta förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet och riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet. På samma gång ska det föreslås ändringar som behövs i de förslag till föreskrifter som avses i 1 § andra- fjärde styckena.

[S2]En referensgrupp ska under arbetets gång ges möjlighet att lämna synpunkter. Lag (2008:535).

6 § Har upphävts genom lag (2009:1407).

[K19]7 §  Senast den 1 september året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 §. Lag (2001:546).

Prop. 2000/01:121: I denna paragraf anges den senaste tidpunkten för beslut om bl.a. indelning i värdeområden. Samma tidpunkt skall gälla för beslut om indelning i provvärderingsområden.

[K19]8 §  Den som under andra året före taxeringsåret äger en småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter föreläggande av Skatteverket skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

[S2]Den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger en hyreshusenhet, industrienhet, elproduktionsenhet eller lantbruksenhet är efter föreläggande av Skatteverket skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

[S3]Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller annars är tillåten, är efter föreläggande från Skatteverket skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet. Lag (2011:299).

Förenklad fastighetstaxering

[K19]9 §  Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: I paragrafen, som är ny, anges den senaste tidpunkten för beslut om förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Ett sådant beslut bör fattas av RSV senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering sker. Paragrafen har utformats med 19 kap. 1 § första stycket som förebild.

[K19]10 §  Bestämmelserna i 2, 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering. Lag (2001:1218).

Prop. 2001/02:43: Hänvisningen i paragrafen, som är ny, till 2 och 3 §§ innebär bl.a. att det även under förberedelsearbetet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall bildas referensgrupper och att provvärdering skall ske. Medverkan av referensgrupper och provvärdering är viktiga inslag även vid förenklad fastighetstaxering. Hänvisningen till 8 § innebär bl.a. att de skyldigheter som en ny fastighetsägare har att lämna uppgifter vid allmän fastighetstaxering också skall tillämpas vid förenklad fastighetstaxering. ...

[K20]1 §  Beslut om fastighetstaxering är grundläggande beslut om fastighetstaxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Lag (1993:1193).

[K20]2 §  Skatteverket ska senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet.

[S2]Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

[S3]Om uppgift om antal bostadslägenheter i hyreshus enligt 9 kap. 3 § inte har lämnats, eller inte kan bestämmas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska antalet uppskattas till det antal som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet. Lag (2007:1416).

[K20]2 a §  Grundläggande beslut om taxering av en fastighet får fattas genom automatiserad behandling om en klargörande motivering för beslutet får utelämnas enligt 32 § första stycket förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:789).

[K20]2 b §  Beslut om föreläggande som har förenats med vite gäller omedelbart. Lag (2012:271).

Prop. 2011/12:96: I paragrafen, som är ny, stadgas att ett beslut om föreläggande som har förenats med vite gäller omedelbart.

[K20]3 §  Ett beslut i taxeringsärende ska omprövas av en särskilt kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte har prövat frågan, om

  1. den som beslutet gäller har begärt omprövning eller överklagat och inte är ense med Skatteverket om utgången,
  2. de omständigheter och bevis som åberopas inte redan har prövats vid en sådan omprövning,
  3. frågan ska prövas i sak, och
  4. prövningen inte är enkel.

[S2]Första stycket gäller inte den första omprövningen av ett beslut som fattats i enlighet med

  1. de uppgifter som lämnats av fastighetsägaren i en fastighetsdeklaration, eller
  2. ett påpekande med anledning av förslag till fastighetstaxering. Lag (2016:2).

Prop. 2015/16:36: Ändringarna i första stycket innebär att beslut i taxeringsärenden som tidigare fattats av skattenämnd i fortsättningen ska fattas av Skatteverkets tjänstemän. Ett omprövningsärende ska normalt avgöras av en särskilt kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte har prövat de frågor som ärendet avser.

Bestämmelsen ska enligt punkten 1 tillämpas om den som beslutet gäller har begärt omprövning eller överklagat. Det gäller dock inte om den som beslutet gäller och ...

[K20]3 a §  Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Lag (2016:2).

Prop. 2015/16:36: Andra stycket upphävs eftersom skattenämnderna avskaffas. Möjligheten att lämna uppgifter muntligt till Skatteverket kvarstår ändå. Enligt 14 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) ska en sökande, klagande eller annan part som vill lämna uppgift muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning få tillfälle till det om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.

[K20]4 §  I Skatteverkets beslut om fastighetstaxering ska redovisas

  1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
  2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skatte- och avgiftspliktsförhållanden,
  3. skatte- och avgiftspliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet,
  4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,
  5. storleken av riktvärde samt
  6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

[S2]Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs. Lag (2007:1416).

[K20]5 §  I beslutet skall vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt innehavda landareal. För lantbruksenhet skall den anges i hektar och för övriga enheter i kvadratmeter.

[S2]Totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägoslag. Har åkermark delats in i flera värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. Avrundning av arealen för ägoslag eller värderingsenhet skall ske till hela hektar. Areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt.

[S3]För tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter. Lag (1997:451).

[K20]5 a §  Skatteverket skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om

  1. innehållet i Skatteverkets grundläggande beslut om fastighetstaxering,
  2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,
  3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga beslutet. Lag (2003:650).

[K20]6 §  Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall Skatteverket efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos Skatteverket av ägaren eller arrendatorn. Lag (2003:650).

[K20]7 §  Skatteverket skall ompröva ett beslut om fastighetstaxering om fastighetsägaren begär det eller om det finns skäl för det. Att omprövning skall ske när fastighetsägare överklagat ett beslut om fastighetstaxering framgår av 21 kap. 5 §.

[S2]Om något grundläggande beslut om fastighetstaxering inte har fattats får taxering ske genom omprövning.

[S3]Skatteverket får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Lag (2003:650).

[K20]8 §  En fråga som avgjorts av allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket enligt 7 §. Lag (2003:650).

[K20]9 §  Vill fastighetsägaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

[S2]Om fastighetsägaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om fastighetstaxering som är till hans nackdel, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

[S3]Har fastighetsägaren inom den tid som anges i första eller andra stycket lämnat in skrivelsen med begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till Skatteverket med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen. Lag (2003:650).

[K20]10 §  Om en begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som har begärt omprövningen att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske. Lag (2017:394).

[K20]11 §  Trots bestämmelsen i 8 § får en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats därefter. Lag (2010:1443).

[K20]12 §  Omprövar Skatteverket självmant ett beslut om fastighetstaxering, får omprövningsbeslut som är till fastighetsägarens fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

[S2]Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om fastighetstaxering avseende ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet. Lag (2003:650).

[K20]13 §  Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

[S2]Har fastighetsägaren inte gett in allmän eller förenklad fastighetsdeklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till Skatteverket, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Lag (2003:650).

[K20]14 §  Skatteverket får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av den tid som anges i 13 § första stycket under de förutsättningar och på det sätt som anges i 15 - 20 §§ (eftertaxering). Lag (2003:650).

[K20]15 §  Eftertaxering får ske om fastighetsägaren

  1. i fastighetsdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,
  2. lämnat oriktig uppgift i mål om fastighetstaxering eller
  3. underlåtit att lämna fastighetsdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är deklarationsskyldig eller uppgiftspliktig.

[S2]Vad nu sagts gäller om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beslut om fastighetstaxering blivit felaktigt eller inte fattats. Lag (1993:1193).

[K20]16 §  Eftertaxering får också ske

  1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
  2. när en ändring i ett beslut om fastighetstaxering föranleds av beslut som avses i 12 § andra stycket. Lag (1993:1193).

[K20]17 §  Eftertaxering enligt 15 § samt 16 § 1 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse.

[S2]Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om Skatteverket tidigare fattat beslut om eftertaxering i samma fråga. Lag (2003:650).

[K20]19 §  Beslut om eftertaxering enligt 16 § 2 får meddelas även efter den tid som anges i 18 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

[S2]Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål om fastighetstaxering får meddelas efter den tid som anges i 18 § men senast inom ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft. Lag (2003:650).

[K20]20 §  Skatteverket skall snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om fastighetstaxering vidta de taxeringsåtgärder som föranleds av domstolens beslut. Lag (2003:650).

21 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
22 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
23 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K21]1 §  Fastighetsägaren och det allmänna ombudet hos Skatteverket får överklaga Skatteverkets beslut om fastighetstaxering hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets den taxeringsenhet som överklagandet avser är belägen.

[S2]Fastighetsägaren får överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av beslut om fastighetstaxering. Lag (2009:793).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna i första stycket föranleds bl.a. av att myndigheterna inom skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, Skatteverket, och av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos Skatteverket. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 6.13.

I första stycket har också tagits in en forumregel. Den syftar till att målen normalt skall komma att handläggas av den länsrätt som ...

[K21]2 §  Ett beslut om föreläggande som har förenats med vite får överklagas till den förvaltningsrätt som avses i 1 §. Lag (2012:271).

Prop. 2011/12:96: Ändringen innebär att ett beslut om föreläggande som har förenats med vite ska få överklagas. Beslutet överklagas till den förvaltningsrätt som avses i 1 §. Det innebär att överklagande ska ske till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den taxeringsenhet som ett föreläggande gäller är belägen.

Fastighetsägares överklagande

[K21]3 §  Fastighetsägares överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om beslutet om fastighetstaxering har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och fastighetsägaren har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.

[S2]Fastighetsägare får överklaga ett beslut om fastighetstaxering även om det inte gått honom emot. Lag (1993:1193).

[K21]4 §  Skatteverket skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall verket avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

[S2]Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att Skatteverket har lämnat fastighetsägaren en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

[S3]Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till Skatteverket med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen. Lag (2003:650).

[K21]5 §  Skatteverket skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 4 § eller om en omprövning strider mot 20 kap. 8 §.

[S2]Ett överklagande förfaller, om Skatteverket ändrar beslutet så som fastighetsägaren begär.

[S3]Om Skatteverket ändrar beslutet på annat sätt än fastighetsägaren begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns det skäl för det, får Skatteverket lämna fastighetsägaren tillfälle att återkalla överklagandet. Lag (2003:650).

[K21]6 §  Om överklagandet inte avvisas enligt 4 § eller förfaller enligt 5 §, skall Skatteverket överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om det finns särskilda skäl får överklagandet överlämnas till förvaltningsrätten utan föregående omprövning. Lag (2009:793).

Allmänna ombudets överklagande

[K21]7 §  Det allmänna ombudets överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in inom den tidsfrist som enligt 20 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av Skatteverket, eller efter sådan tid, inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

[S2]Om ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering överklagas och en ändring till fastighetsägarens nackdel yrkas, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelats. Lag (2003:650).

Prop. 2002/03:99: Ändringen i första stycket föranleds dels av att myndigheterna inom skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, Skatteverket, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos Skatteverket. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 6.13.

Lagrådet har påpekat att rubriken före 7 § passar mindre väl till innehållet i 8–10 §§ och därför förordat att det före 8 § införs ...

Förvaltningsrättens sammansättning

[K21]8 §  Vid prövning av mål om fastighetstaxering består förvaltningsrätten av en lagfaren domare, en värderingsteknisk ledamot och två nämndemän. Detta gäller dock inte om annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

[S2]Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får ytterligare antingen en värderingsteknisk ledamot eller en nämndeman ingå i rätten.

[S3]Inträffar sedan handläggningen påbörjats förfall för en värderingsteknisk ledamot eller för en eller två av nämndemännen, är rätten ändå domför, om minst en värderingsteknisk ledamot och minst en nämndeman fortfarande ingår i rätten. Lag (2014:906).

Prop. 2013/14:169: Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får ytterligare antingen en värderingsteknisk ledamot eller en nämndeman ingå i rätten.

Inträffar sedan handläggningen påbörjats förfall för en värderingsteknisk ledamot eller för en eller två av nämndemännen, är rätten ändå domför, om minst en värderingsteknisk ledamot och minst en nämndeman fortfarande ingår i rätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om domförhet. ...

[K21]9 §  En värderingsteknisk ledamot i förvaltningsrätten ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig, i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Ledamoten ska ha sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska ledamöterna ska det finnas sådan sakkunskap om olika slag av fastigheter.

[S2]Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska också tillämpas på en värderingsteknisk ledamot. Lag (2018:417).

Prop. 2017/18:88: I första stycket införs konkursfrihet som ett ytterligare behörighetskrav för värderingstekniska ledamöter i förvaltningsrätt.

Övriga ändringar är endast språkliga.

[K21]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar värderingstekniska ledamöter för varje förvaltningsrätt för tiden från och med den 1 juli det år då allmän fastighetstaxering äger rum av ägarlägenhets-, hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. Om en sådan ledamot avgår under den tid som han eller hon har blivit utsedd för, får en annan ledamot förordnas för den tid som återstår.

[S2]Om det medan en värderingsteknisk ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet. Lag (2014:906).

Prop. 2012/13:45: Nämndemän som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. En nämndeman har dock rätt att avgå efter tre år.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar värderingstekniska ledamöter för varje förvaltningsrätt för den tid som anges i första ...

Prop. 2000/01:121: Elproduktionsenhet utgör i enlighet med en lagändring (SFS 1999:630) en särskild taxeringsenhet. Ändringen innebär att elproduktionsenhet införs i bestämmelsen.

Prop. 2013/14:169: hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. Om en sådan ledamot avgår under den tid som han eller hon har blivit utsedd för, får en annan ledamot förordnas för den tid som återstår.

Om det medan en värderingsteknisk ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående ...

[K22]1 §  Förvaltningsrätts beslut i mål om fastighetstaxering får överklagas även om det inte följer av 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsrätten har ändrat fastighetens taxering utan att klaganden har yrkat en sådan ändring. Lag (2009:793).

[K22]2 §  Överklagande får inte ske av en förvaltningsrätts beslut som avser

  1. frågor som avses i 20 kap. 6 §, eller
  2. beslut om besiktning enligt 18 kap. 30 §. Lag (2013:91).

Prop. 2012/13:45: I paragrafen anges vissa beslut av förvaltningsrätt som inte kan överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

Den nuvarande punkten 1 – som avser beslut av Skatteverket att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen – upphävs med anledning av att 33 § fjärde stycket FPL i dess nya lydelse innehåller ett motsvarande överklagandeförbud. Punkterna 1 och 2 motsvarar punkterna 2 och ...

[K22]4 §  Vid prövning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering består kammarrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som avses i 5 §. Utevaro av en av de särskilda ledamöterna hindrar dock inte att mål avgörs om tre av kammarrättens ledamöter är ense om slutet.

[S2]Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas. Lag (2001:1218).

Prop. 2017/18:279: Vid prövning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering ska kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 5 §. Om en av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför om tre av de kvarvarande ledamöterna är ense om slutet.

[K22]5 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid för varje kammarrätt minst nio och högst tjugo i praktiskt arbete erfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att tjänstgöra i kammarrätten som särskilda ledamöter vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer ska i fråga om varje kammarrätt

  1. minst tre ha kunskap om värdering av produktiv skogsmark och växande skog,
  2. minst två ha kunskap om värdering av vattenfallsfastigheter,
  3. minst två ha kunskap om värdering av lantbruksenheter i övrigt, och
  4. minst två ha kunskap om värdering av andra taxeringsenheter än lantbruksenheter i övrigt.

[S2]Om det medan en särskild ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet.

[S3]Den som ska tjänstgöra som särskild ledamot ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (2013:91).

Prop. 2012/13:45: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid för varje kammarrätt minst nio och högst tjugo i praktiskt arbete erfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att tjänstgöra i kammarrätten som särskilda ledamöter vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer ska i fråga om varje kammarrätt

[K22]6 §  Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående inkallande av de särskilda ledamöterna till tjänstgöring i kammarrätt samt angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om allmän och förenklad fastighetstaxering och därmed sammanhängande frågor.

[S2]Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2001:1218).

7 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
23 kap. Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K24]1 §  Rätt att begära omprövning och att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, har den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Denna rätt har även en arrendator som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare ska ansvara för skatt eller fastighetsavgift för fastigheten.

[S2]En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga endast när ärende avser senaste allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller ny taxering avseende taxeringsenheten som därefter skett genom särskild fastighetstaxering. Lag (2009:1407).

Prop. 2001/02:43: Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

Prop. 2009/10:33: Paragrafen reglerar vem som har rätt att begära omprövning och att överklaga vid allmän och förenklad fastighetstaxering. I bestämmelsen anges bl.a. vissa arrendatorer. Ändringen innebär att även arrendatorer med avtal om att svara för fastighetsavgift för en fastighet ges rätt att begära omprövning och att överklaga. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

Därutöver görs några redaktionella ändringar.

2 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
3 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
4 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
5 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
6 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
7 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
Avd. 3. Förfarandet m.m. vid särskild fastighetstaxering
1 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
2 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
3 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
4 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
5 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
7 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K26]1 §  Den som vid årets ingång var ägare till fastighet får lämna särskild fastighetsdeklaration rörande fastigheten.

[S2]Deklaration med tillhörande handlingar skall lämnas till Skatteverket senast den 15 februari under taxeringsåret. Detsamma gäller framställningar enligt 16 kap.4 och 5 §§. Lag (2003:650).

[K26]2 §  Efter föreläggande är den som vid årets ingång var ägare till en fastighet skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration.

[S2]Deklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat föreläggandet eller till Skatteverket inom den tid som anges i föreläggandet. Sluttiden får inte bestämmas till tidigare dag än tionde dagen efter mottagandet av föreläggandet. Sluttiden får inte heller bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsåret.

[S3]Föreläggande utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits sådant förhållande som enligt 16 kap. skall medföra ny taxering. Föreläggande får också utfärdas om framställning enligt 16 kap.4 eller 5 § har gjorts utan att särskild fastighetsdeklaration har lämnats. Föreläggande behöver inte utfärdas, om det är uppenbart att någon deklaration inte behövs för taxeringen. Lag (2003:650).

[K26]3 §  Bestämmelserna i 18 kap.1 a9, 12, 14 och 2240 §§ ska, om inte annat är föreskrivet i detta kapitel, gälla vid särskild fastighetstaxering. I föreläggande att lämna fastighetsdeklaration ska vidare lämnas uppgift om den grund på vilken föreläggandet sker.

[S2]Föreläggande får inte förenas med vite i fall som sägs i 2 §. Förnyat föreläggande att lämna särskild fastighetsdeklaration får däremot förenas med vite. Lag (2017:394).

[K26]4 §  Om en deklarationsskyldig som förelagts att lämna särskild fastighetsdeklaration inte har kommit in med deklarationen inom föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) om 500 kronor påföras honom. Har någon deklaration inte lämnats inom föreskriven tid efter förnyat föreläggande bestäms förseningsavgiften till 2 000 kronor.

[S2]Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall bestäms avgiften till 500 kronor.

[S3]Bestämmelserna i 18 kap.43 - 46 §§ gäller för förseningsavgift enligt denna paragraf. Lag (1993:1193).

27 kap. Har upphävts genom lag (1993:1193).
2 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K28]3 §  Bestämmelserna i 20 kap.4 och 5 §§ om beslut gäller vid särskild fastighetstaxering. I beslutet skall också redovisas de skäl som ligger till grund för verkställd ny taxering eller, om särskild fastighetsdeklaration har lämnats eller om framställning om ny taxering har gjorts, de skäl som ligger till grund för beslut att ny taxering inte skall ske. Lag (1993:1193).

[K28]4 §  Skatteverket skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta den som var ägare till fastighet vid ingången av året om

  1. innehållet i Skatteverkets beslut om ny taxering av fastighet,
  2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,
  3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets beslut.

[S2]Senast den 30 juni under taxeringsåret skall Skatteverket underrätta den som har lämnat särskild fastighetsdeklaration eller som har gjort framställning om ny taxering i det fall Skatteverket har beslutat att ny taxering inte skall ske. Vidare skall gälla vad som sägs i första stycket punkterna 2 - 3.

[S3]Underrättelse skall också sändas till den som har blivit ägare till en fastighet efter ingången av året om han hos Skatteverket har anmält att han vill ha en sådan underrättelse. Lag (2003:650).

5 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
6 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
7 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
8 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
9 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
10 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
11 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
12 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

29 kap. Överklagande av Skatteverkets beslut

[K29]1 §  Bestämmelserna i 21 kap. skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. Lag (1993:1193).

2 § Har upphävts genom lag (1993:1193).
3 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K30]1 §  Bestämmelserna i 22 kap. skall i tillämpliga delar även gälla i fråga om särskild fastighetstaxering. Lag (1993:1193).

31 kap. Har upphävts genom lag (1993:1193).

[K32]1 §  Rätt att begära omprövning och att överklaga som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, har den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Denna rätt har även en arrendator som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare ska ansvara för skatt eller fastighetsavgift för fastigheten. Lag (2009:1407).

Prop. 2001/02:43: Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

Prop. 2009/10:33: Paragrafen reglerar vem som har rätt att begära omprövning och att överklaga vid särskild fastighetstaxering. Ändringen av denna rätt är av motsvarande slag som den som görs i 24 kap. 1 §. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Därutöver görs några redaktionella ändringar.

2 § Har upphävts genom lag (1993:1193).

Avd. 4

33 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
34 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
35 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
36 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
37 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).
38 kap. Har upphävts genom lag (2001:1218).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)

Lag (1980:149) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1979/80:86
    Omfattning
    ändr. 4 kap 5 §, 5 kap 6 §, 6 kap 2, 3 §§, 11 kap, 15 kap 7 §, 20 kap 12 §, 3, 4 p övergångsbest.; nytt 21 kap

Lag (1980:1087) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1980/81:70
    Omfattning
    upph. 18 kap 17-21, 29 §§; ändr. 18 kap 13, 16 §§

Lag (1981:280) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1980/81:111
    Omfattning
    nuvarande 18 kap 30 § betecknas 18 kap 41 §; ändr. 21 kap; nya 18 kap 29-40 §§, 22-24 kap

Lag (1981:1111) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Lag (1981:1119) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:19
    Omfattning
    ändr. 1 kap 7 §, 5 kap 4 §, 20 kap 12, 23 §§, 21 kap 10 §, 23 kap 1, 2 §§, rubr. till 17-23 kap; nya 16 kap 1-9 §§, 25-32 kap, rubr. närmast före 1, 17, 25 kap

Lag (1983:373) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:126
    Omfattning
    ändr. 21 kap 8 §
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1983:664) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Beträffande mark för vilken täkttillstånd har meddelats enligt vattenlagen (1918:523) tillämpas 2 kap. 4 § i äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1982/83:26
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §
    Ikraftträder
    1984-01-01

Lag (1984:1082) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:70
    Omfattning
    ändr. 1 kap 5 §
    Ikraftträder
    1985-01-01

Lag (1985:820) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.
    Förarbeten
    Prop. 1984/85:222
    Omfattning
    upph. 19 kap 4 §; ändr. 1 kap 7 §, 5 kap 4 §, 16 kap 1, 6 §§, 17 kap 2 §, 20 kap 7, 11, 14, 16-18, 21, 22 §§, 21 kap 3-6, 10 §§, 23 kap 1 §, 28 kap 5-7 §§, 29 kap 2 §, 31 kap 2 §
    Ikraftträder
    1985-12-03

Lag (1985:1023) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:45
    Omfattning
    ändr. 1 kap 5 §, 3 kap 4 §
    Ikraftträder
    1986-01-13

Lag (1986:258) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.
    Förarbeten
    Prop. 1985/86:160
    Omfattning
    ändr. 1 kap 7 §, 2 kap 2 §, 4 kap 5, 6, 10, 11 §§, 5 kap 7 §, 6 kap 13 §, 7 kap 15 §, 9 kap 2, 3 §§, 11 kap 1 §, 15 kap, 18 kap 4, 9 §§, 19 kap 5-7 §§, 20 kap 10, 12, 18 §§, rubr. närmast före 7 kap 15 §; ny 19 kap 8 §
    Ikraftträder
    1986-06-24

Lag (1986:1300) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
    2. Den nya bestämmelsen i 21 kap. 1 § sjätte stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering.
    3. 29 kap. 2 § tillämpas i sin lydelse enligt lagen (1981:1119) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) vid särskild fastighetstaxering år 1987 eller tidigare såvitt gäller vid vilken tidpunkt besvär skall ha kommit in.
    4. Med avvikelse från vad annars stadgas skall följande gälla beträffande överklagande av fastighetstaxeringsnämnds beslut, som rör 1987 och tidigare års taxeringar.
    En fastighetsägare eller en kommun skall ge in skrivelsen med överklagandet till länsrätten. Har skrivelsen inom överklagandetiden kommit in till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet eller till en fastighetstaxeringsnämnd, en lokal skattemyndighet eller en länsskattemyndighet utgör detta inte hinder för målets prövning. Skrivelsen skall i sådana fall översändas till den länsrätt som har att pröva besvären.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:47
    Omfattning
    upph. 17 kap 1 §; ändr. 17 kap 6-9, 11, 13-15, 17, 19-22, 24 §§, 18 kap 9, 10, 22, 24, 28 §§, 19 kap 1, 5, 6, 8 §§, 20 kap 1, 4 §§, 21 kap 1, 2, 5, 6 §§, 22 kap 3 §, 24 kap 2 §, 25 kap 4, 6, 7 §§, 26 kap 1 §, 28 kap 12 §, 29 kap 2 §
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1987:146) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:90
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §, 6 kap 8 §, 7 kap 10, 11, 13 §§, 16 kap 4 §, 18 kap 11 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:391) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:156
    Omfattning
    ändr. 9 kap 2, 3 §§, 12 kap 5 §, 16 kap 2 §
    Ikraftträder
    1987-07-06

Lag (1988:200) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:67
    Omfattning
    ändr. 1 kap 5 §, 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1988:544) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1990.
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:164
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §, 7 kap 3, 5 §§, 8 kap 3 §, 12 kap 2 §, 16 kap 2 §, 17 kap 6 §, 19 kap 8 §, 25 kap 6 §
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1988:620) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:138
    Omfattning
    ändr. 21 kap 10 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:954) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:104
    Omfattning
    ändr. 7 kap 13 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1283) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:124
    Omfattning
    ändr. 17 kap 9, 10 §§, 18 kap 2 §, 21 kap 9 §, 22 kap 5 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1989:477) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid särskild fastighetstaxering år 1989 och allmän fastighetstaxering år 1990.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:137
    Omfattning
    ändr. 12 kap 3 §, 17 kap 16 §, 20 kap 7, 11 §§, 21 kap 10 §, 28 kap 2, 5, 6 §§
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:1034) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:50
    Omfattning
    ändr. 19 kap 8 §
    Ikraftträder
    1990-01-01

Lag (1990:379) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:74
    Omfattning
    ändr. 17 kap 6-9, 11, 13-22, 24 §§, 18 kap 9-11, 13, 16, 22, 24, 27, 28 §§, 19 kap 1, 5, 6, 8 §§, 20 kap 1, 4, 7, 9, 14, 15, 18, 21, 23 §§, 21 kap 1, 2, 5, 6 §§, 22 kap 3 §, 24 kap 2 §, 25 kap 4, 6, 7 §§, 26 kap 1, 2 §§, 28 kap 4, 7, 9, 12 §§, 29 kap 2 §, 31 kap 1 §
    Ikraftträder
    1990-06-30

Lag (1990:1382) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1992.
    Bestämmelsen i 4 kap 11 § skall dock upphöra att tillämpas redan vid 1991 års särskilda fastighetstaxering.
    Den nya rubriken till 4 kap. och de nya bestämmelserna i 1 kap. 1 §, 3 kap. 4 §, 4 kap. 5 § första stycket, 16 kap. 2 §, 20 kap. 12 § samt 22 kap. 5 § skall tillämpas redan vid 1991 års särskilda fastighetstaxering.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:47
    Omfattning
    upph. 4 kap 11 §; ändr. 1 kap 1 §, 2 kap 2 §, 3 kap 4 §, 4 kap 5, 10 §§, 5 kap 7, 8 §§, 6 kap 10 §, 7 kap 3 §, 8 kap 3 §, 10 kap 2, 3 §§, 12 kap 3 §, 13 kap 1-5 §§, 14 kap 1-5 §§, 16 kap 2 §, 19 kap 1, 3, 5, 8 §§, 20 kap 12, 13 §§, 22 kap 5 §, rubr. till 4 kap
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1990:1488) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:27
    Omfattning
    ändr. 18 kap 11 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:523) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:153
    Omfattning
    ändr. 17 kap 10 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1679) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 17 kap 7, 8, 10, 12, 14, 18 kap 11 §, 19 kap 2 §, 20 kap 1, 2, 4 §§, 24 kap 6 §, 25 kap 5, 7 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:349) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:85
    Omfattning
    ändr. 1 kap 5 §, 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:610) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:140
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:828) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:140
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:1127) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om föreskrifter för 1994 års allmänna fastighetstaxering.
    Omfattning
    ändr. 19 kap 1 §
    Ikraftträder
    1992-12-17

Lag (1992:1666) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1994.
    2. I stället för vad som föreskrivs i punkt 1 skall bestämmelserna i 2 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap.5 och 16 §§, 12 kap.6 och 7 §§, 18 kap. 1 §, 20 kap. 20 § och 28 kap. 9 § såvitt avser småhusenheter och lantbruksenheter tillämpas först vid nästkommande allmänna fastighetstaxering av dessa år 1996 respektive 1998.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:122, Bet. 1992/93:SkU16
    Omfattning
    upph. 6 kap 6 §, 11 kap 5, 6 §§; ändr. 2 kap 4 §, 5 kap 6 §, 6 kap 2, 3, 5, 7 §§, 7 kap 3, 5, 16 §§, 9 kap 1, 2, 3 §§, 11 kap 1, 2, 3, 4, 7, 8 §§, 12 kap 1, 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§, 15 kap 4 §, 18 kap 1 §, 20 kap 12, 20 §§, 28 kap 9, 12 §§; rubr. närmast före 11 kap 2 § sätts närmast före 11 kap 3 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:1667) om ändring i lagen (1992:828) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:122, Bet. 1992/93:SkU16
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 § i 1992:828

Lag (1993:606) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:443, Prop. 1992/93:200, Bet. 1992/93:TU30
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:1193) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 december 1993 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1994. Bestämmelserna i 18 kap. 9 a § om anstånd och i 18 kap. 42 § om förseningsavgift tillämpas dock först vid den allmänna fastighetstaxeringen 1996.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:13, Prop. 1993/94:1, Bet. 1993/94:SkU8
    Omfattning
    upph. 17 kap 4-14 §§, 16, 18, 20-22, 24, 25 §§, 20 kap 2, 4, 21-23 §§, 22 kap 7 §, 23 kap, 24 kap 2-7 §§, 25 kap 1-5, 7 §§, 27 kap, 28 kap 2, 5-12 §§, 29 kap 2, 3 §§, 31 kap, 32 kap 2 §; nuvarande 17 kap 15, 17, 19, 23 §§ betecknas 17 kap 4, 5, 1, 6 §§, 20 kap 5, 11, 12, 13, 14, 15 §§ betecknas 20 kap 3 a §, 2, 4, 5, 5 a, 6 §§; ändr. 17 kap, nya 1 §, 2, 3 §§, nya 4-6 §§, 18 kap 1, 6-10, 12, 14, 15, 22-26, 28-30, 32, 38, 41 §§, 19 kap 1-3, 5-8 §§, 20 kap 1 §, nya 2 §, 3 §, 3 a, 4, 5 a, 6 §§, 7-10 §§, nya 11-15 §§, 16-20 §§, 21 kap 1-7 §§, 22 kap 1-3 §§, 24 kap 1 §, 25 kap 6 §, 26 kap 2, 3 §§, 28 kap 1, 3, 4 §§, 29 kap 1 §, 30 kap 1 §, 32 kap 1 §, rubr. till 20-22, 24, 28-30, 32 kap
    Ikraftträder
    1993-12-01

Lag (1993:1697) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:119, Prop. 1993/94:38, Bet. 1993/94:TU11
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1994-03-01

Lag (1994:849) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:372, Prop. 1993/94:178, Bet. 1993/94:BoU18
    Omfattning
    ändr. 18 kap 11 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1994:849) om ändring i lagen (1994:849) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:91, Prop. 1994/95:106, Bet. 1994/95:BoU8
    Omfattning
    ändr. ikrafttr.best till 1994:849

Lag (1994:1909) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1996.
    Den nya lydelsen av 2 kap. 2 §, 4 kap. 5 § andra stycket, 8 kap. 3 § och 12 kap. 3 § tillämpas dock första gången vid fastighetstaxering år 1998.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:150, Prop. 1994/95:53, Bet. 1994/95:SkU13
    Omfattning
    upph. 6 kap 8 §, 12 kap 6, 7 §§, rubr. närmast före 12 kap 6 §; ändr. 1 kap 1, 3, 5, 6, 7 §§, 2 kap 2, 4 §§, 4 kap 5, 6, 7 §§, 5 kap 1, 2, 7, 8 §§, 7 kap 3, 4, 6, 16 §§, 8 kap 2, 3 §§, 12 kap 3 §, 16 kap 1, 3, 4, 5, 6 §§, 18 kap 1, 3, 4, 9, 9 a §§, 19 kap 3 §, 20 kap 2, 4, 6 §§, 25 kap 6 §, rubr. till 5, 12, 28 kap; nya 1 kap 8, 9 §§, 16 A, 33, 34, 35, 36, 37, 38 kap, rubr. närmast före 1 kap 7, 8, 9 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:1409) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:102, Prop. 1995/96:78, Bet. 1995/96:BoU4
    Omfattning
    ändr. 19 kap 3, 5 §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:668) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:277, Prop. 1995/96:170, Bet. 1995/96:JuU23
    Omfattning
    upph. 18 kap 41 §; ändr. 18 kap 23 §, 26 kap 3 §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1997:451) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering 1998.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:261, Prop. 1996/97:74, Bet. 1996/97:SkU21
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §, 5 kap 8 §, 7 kap 3, 5, 6, 7 §§, 8 kap 2, 3 §§, 12 kap 3 §, 13 kap 2 §, 14 kap 2, 3, 5 §§, 18 kap 4 §, 20 kap 4, 5 §§; ny 7 kap 4 a §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:521) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:276, Prop. 1996/97:100, Bet. 1996/97:SkU23
    Omfattning
    ändr. 18 kap 46 §
    Ikraftträder
    1997-11-01

Lag (1997:1090) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:65, Prop. 1997/98:17, Bet. 1997/98:JuU6
    Omfattning
    ändr. 18 kap 30 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:239) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:218, Prop. 1997/98:134, Bet. 1997/98:SkU24
    Omfattning
    ändr. 17 kap 1, 2 §§, 18 kap 9 §, 20 kap 2 §
    Ikraftträder
    1999-01-01

Lag (1998:815) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 1999.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
Omfattning
ändr. 2 kap 4 §, 4 kap 7 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:300) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:176, Prop. 1998/99:38, Bet. 1998/99:KU18
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, 3 kap 4 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:630) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:255, Prop. 1998/99:109, Bet. 1998/99:SkU22
Omfattning
ändr. 1 kap 7, 9 §§, 2 kap 3, 4 §§, 4 kap 5, 10 §§, 5 kap 7 §, 6 kap 13 §, 7 kap 3, 15, 16 §§, 9 kap 2 §, 11 kap 1, 3 §§, 12 kap 1 §, 15 kap, 16 kap 4 §, 20 kap 4 §; nya 6 kap 14 §, 20 kap 2 a §
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:635) om ändring i lagen (1999:300) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:255, Prop. 1998/99:109, Bet. 1998/99:SkU22
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, ikrafttr. best. till 1999:300
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:1052) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:66, Prop. 1999/2000:6, Bet. 1999/2000:SkU7
Omfattning
ändr. 18 kap 4 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1247) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 3 kap 4 §, 24 kap 1 §, 32 kap 1 §, 38 kap 1 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:244) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:185, Prop. 1999/2000:39, Bet. 1999/2000:BoU8
Omfattning
ändr. 4 kap 5 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:546) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:271, Prop. 2000/01:121, Bet. 2000/01:SkU25
Omfattning
upph. 7 kap 13 §; ändr. 2 kap 2 §, 5 kap 4, 5, 8 §§, 6 kap 3 §, 7 kap 3, 4, 5 §§, 8 kap 3 §, 11 kap 1 §, 12 kap 3 §, 19 kap 3, 7 §§, 21 kap 10 §, rubr. närmast före 7 kap 12, 11 kap 3, 7 §§; nya 5 kap 5 a §, 8 kap 4 §
Ikraftträder
2001-08-01

Lag (2001:1218) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för hyreshusenheter vid 2003 års fastighetstaxering och för lantbruksenheter vid 2003 och 2004 års fastighetstaxeringar.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:121, Prop. 2001/02:43, Bet. 2001/02:SkU11
Omfattning
upph. 1 kap 9 §, 16 A kap, 33, 34, 35, 36, 37, 38 kap, rubr. till avd. 4, rubr. närmast före 1 kap 9; ändr. 1 kap 1, 3, 6, 7, 8 §§, 2 kap 2, 4 §§, 5 kap 1, 2, 4, 8 §§, 7 kap 3, 4, 6, 16 §§, 8 kap 2 §, 9 kap 2 §, 15 kap 8 §, 16 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6 §§, 17 kap 4, 5 §§, 18 kap 1, 3, 4, 9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22, 42 §§, 19 kap 3 §, 20 kap 2, 4, 6, 13 §§, 22 kap 4, 5, 6 §§, 24 kap 1 §, 32 kap 1 §, rubr. till 5, 18 kap, rubr. närmast före 1 kap 7 §, rubr. till avd. 2; nya 1 kap 7 a, 7 b §§, 16 kap 4 a §, 18 kap 1 a §, 19 kap 9, 10 §§, 19 kap 9 §, rubr. närmast före 19 kap 1 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1229) om ändring fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:124, Prop. 2001/02:25, Bet. 2001/02:SkU10
Omfattning
ändr. 18 kap 16 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:230) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:166, Prop. 2002/03:96, Bet. 2002/03:SkU14
Omfattning
ändr. 18 kap 46 §, 19 kap 8 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:650) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Om någon före ikraftträdandet har förelagts enligt äldre föreskrifter i 18 kap. 23 § första stycket, 19 kap. 8 §, 20 kap. 10 § eller 26 kap. 2 § att ge in uppgifter till skattemyndighet, skall efter ikraftträdandet uppgifterna i stället ges in till Skatteverket.
  3. Äldre föreskrifter i 18 kap. 23 § andra stycket gäller fortfarande för uppgift som lämnats före ikraftträdandet.
  4. Äldre föreskrifter i 18 kap. 30 § gäller fortfarande för framställning som har getts in före ikraftträdandet.
  5. Äldre föreskrifter i 20 kap. 9 § tredje stycket gäller fortfarande om begäran om omprövning har lämnats in före ikraftträdandet.
  6. Äldre föreskrifter i 20 kap. 12 § andra stycket och 19 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.
  7. Äldre föreskrifter i 21 kap. 1 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
  8. Äldre föreskrifter i 21 kap.4 § andra och tredje styckena gäller fortfarande för överklagande som har kommit in före ikraftträdandet.
  9. Äldre föreskrifter i 28 kap. 4 § tredje stycket gäller fortfarande om fastighetsägaren gjort anmälan till skattemyndighet.
  10. Äldre föreskrifter i 21 kap. 7 § gäller fortfarande för beslut som har meddelats av skattemyndighet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
  11. Föreskrifterna i 18 kap. 28 § första stycket gäller inte för ansökan om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
  12. Föreskrifterna i 20 kap. 13 § andra stycket gäller även om fastighetsdeklaration kommit in till skattemyndighet.
  13. Föreskrifterna i 20 kap. 17 § andra stycket om hinder mot eftertaxering i samma fråga gäller även om det tidigare beslutet fattats av skattemyndighet.
  14. Föreskrifterna i 22 kap. 2 § 1 gäller även skattemyndighets avvisningsbeslut.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 17 kap 1, 2, 4, 5 §§, 18 kap 1 a, 4, 8, 9, 9 a, 10, 11, 22, 23, 24, 28, 29, 30, 32, 38 §§, 19 kap 1, 2, 3, 5, 6, 8 §§, 20 kap 2, 3 a, 4, 5 a, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 17, 18, 19, 20 §§, 21 kap 1, 4, 5, 6, 7 §§, 22 kap 2, 3 §, 26 kap 1, 2 §§, 28 kap 4 §, rubr. till 21, 29 kap, rubr. närmast före 17 kap 2 §, 21 kap 7 §; ny rubr. närmast före 21 kap 8 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1201) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2005.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:118, Prop. 2003/04:18, Bet. 2003/04:SkU10
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, 12 kap 1, 5 §§, 15 kap 1 §; ny 1 kap 4 a §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:279) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004.
  2. Den upphävda 18 kap. 1 a § gäller dock till och med 2005 års fastighetstaxering.
  3. De nya föreskrifterna i 7 kap. 4 a §, 10 kap. 2 § och 13 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering.
  4. De nya föreskrifterna i 18 kap.1 och 3 a §§ tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:190, Prop. 2003/04:76, Bet. 2003/04:SkU29
Omfattning
upph. 18 kap 1 a §; ändr. 7 kap 4 a §, 10 kap 2 §, 13 kap 3 §, 18 kap 1 §; ny 18 kap 3 a §
Ikraftträder
2004-06-01

Lag (2007:1416) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:90, Prop. 2007/08:27, Bet. 2007/08:SkU10
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 3 kap 1, 2, 3, 4 §§, 4 kap 4 §, 5 kap 1 §, 9 kap 3 §, 16 kap 2 §, 18 kap 1, 5 §§, 20 kap 2, 4 §§, rubr. till 3 kap
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:535) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:223, Prop. 2007/08:134, Bet. 2007/08:CU23
Omfattning
ändr. 19 kap 3, 5 §§
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2009:105) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:171, Prop. 2008/09:83, Bet. 2008/09:SkU21
Omfattning
ändr. 1 kap. 7, 7 a §§, 2 kap. 2, 4 §§, 4 kap. 5, 6, 10 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 §, 9 kap. 1 §, 12 kap. 4 §, rubr. närmast före 9 kap.
Ikraftträder
2009-05-01

Lag (2009:767) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
Omfattning
ändr. 3 kap. 4 §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2009:793) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 18 kap. 28, 30, 32, 33 §§, 20 kap. 11 §, 21 kap. 1, 6, 8, 9, 10 §§, 22 kap. 1, 2 §§, rubr. till 22, 30 kap, rubr. närmast före 21 kap 8 §
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2009:1407) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas, utom såvitt avser 24 kap. 1 § och 32 kap. 1 §, första gången vid 2011 års fastighetstaxering.
  2. Vid tillämpning av 2 kap. 4 § ska täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller vattenlagen (1983:291) anses som täkttillstånd enligt miljöbalken.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:108, Prop. 2009/10:33, Bet. 2009/10:SkU15
Omfattning
upph. 19 kap. 6 §; ändr. 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 5, 8 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 10 §, 7 kap. 3, 6 §§, 14 kap. 1, 2, 3, 4, 5 §§, 16 kap. 2 §, 22 kap. 5 §, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 §, rubr. till 14 kap., rubr. närmast före 14 kap. 1, 4 §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:97) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:183, Prop. 2009/10:59, Bet. 2009/10:TU9
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §
Ikraftträder
2010-04-01

Lag (2010:907) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011.
  2. Det som sägs om bygglov och tillstånd enligt förhandsbesked i 2 kap. 4 § ska tillämpas också på lov och tillstånd enligt förhandsbesked enligt den upphävda plan- och bygglagen (1987:10).
  3. Det som sägs om lov, anmälningar och tillstånd enligt förhandsbesked i 18 kap. 11 § ska tillämpas också på lov, bygganmälningar och tillstånd enligt förhandsbesked enligt den upphävda plan- och bygglagen (1987:10).
Förarbeten
Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
Omfattning
ändr. 2 kap. 4 §, 18 kap. 11 §
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1443) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 20 kap. 11 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:299) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:185, Prop. 2010/11:57, Bet. 2010/11:SkU28
Omfattning
ändr. 19 kap. 8 §
Ikraftträder
2011-04-15

Lag (2011:1248) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Den nya bestämmelsen i 17 kap. 7 § tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2011.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:28, Prop. 2010/11:165, Bet. 2011/12:SkU3
Omfattning
upph. 18 kap. 13, 16 §§; ändr. 17 kap. 3 §, 18 kap. 46 §, 22 kap. 3 §, 26 kap. 3 §; nya 17 kap. 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g, 7 §§, rubr. närmast före 17 kap. 7 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2012:89) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012.
  2. Bestämmelserna i 2 kap. 2 §, 4 kap. 10 §, 6 kap.2 och 14 §§, 7 kap. 16 §, 15 kap.1, 3 och 12 §§ samt 16 kap.1 och 4 §§ i sina nya lydelser tilllämpas första gången vid 2013 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:134, Prop. 2011/12:41, Bet. 2011/12:SkU11
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §, 4 kap. 10 §, 6 kap. 2, 14 §§, 7 kap. 16 §, 15 kap. 1, 3, 12 §§, 16 kap. 1, 4 §§; ny 18 kap. 2 a §
Ikraftträder
2012-04-01

Lag (2012:271) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas på vitesförelägganden som meddelas efter den 30 juni 2012.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:208, Prop. 2011/12:96, Bet. 2011/12:SkU19
Omfattning
ändr. 18 kap. 28 §, 21 kap. 2 §; ny 20 kap. 2 b §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2013:91) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 21 kap. 10 §, 22 kap. 2, 5 §§
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:951) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid 2014 års fastighetstaxering.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:56, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:FiU1
Omfattning
ändr. 3 kap. 4 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:1104) om ändring i lagen (2013:951) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:90, Prop. 2013/14:27, Bet. 2013/14:SkU10
Omfattning
ändr. 3 kap. 4 § i 2013:951
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:906) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:391, Prop. 2013/14:169, Bet. 2013/14:JuU32
Omfattning
ändr. 21 kap. 8 och 10 §§
Ikraftträder
2014-09-01

Lag (2015:60) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
  2. Lagen tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2017.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:108, Prop. 2014/15:48, Bet. 2014/15:SkU21
Omfattning
ändr. 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 5, 8 §§, 6 kap. 10 §, 7 kap. 3, 4 a §§, 10 kap. 2 §, 13 kap. 3 §, 14 kap. 1, 2, 3 §§, 16 kap. 2 §, rubr. till 14 kap., rubr. närmast före 14 kap. 1 §; nya 14 kap. 3 a, 3 b §§, rubr. närmast före 14 kap. 3 a §
Ikraftträder
2015-04-01

Lag (2016:2) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:112, Prop. 2015/16:36, Bet. 2015/16:SkU14
Omfattning
upph. 17 kap. 3, 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g §§, 19 kap. 2 §, rubr. närmast före 17 kap. 3 §; ändr. 17 kap. 2, 4 §§, 20 kap. 3, 3 a §§
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2017:394) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:268, Prop. 2016/17:142, Bet. 2016/17:SkU31
Omfattning
upph. 18 kap. 2 §; ändr. 20 kap. 10 §, 26 kap. 3 §; nya 18 kap. 1 a, 1 b, 1 c, 2 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:417) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
ändr. 21 kap. 9 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:789) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 20 kap. 2 a §
Ikraftträder
2018-07-01