Upphävd författning

Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktion

Version:

Departement
Justitiedepartementet F2
Utfärdad
1979-05-31
Ändring införd
SFS 1979:572 i lydelse enligt SFS 1995:1435
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Bestämmelserna i 4--6 §§ , 7 § 1--3 samt 9, 14, 15, 28 och 29 §§verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på tingsrätterna. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

[S2]Med hovrätten avses i denna förordning den hovrätt under vilken tingsrätten hör.

[S3]Om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor finns särskilda bestämmelser. Förordning (1988:906).

Organisation m.m.

2 §  I varje tingsrätt finns en lagman. Lagmannen är administrativ chef för tingsrätten.

[S2]I tingsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, fastighetsråd, tingsfiskaler, tingsnotarier och andra anställda.

[S3]Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman. Förordning (1990:463).

3 §  Regeringen beslutar om indelning av en tingsrätt i avdelningar.

[S2]Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Förordning (1990:463).

4 §  Den som är chef för en avdelning leder och övervakar arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen. Förordning (1990:463).

5 § har upphävts genom förordning (1990:463).

6 §  Vid var och en av Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter finns en administrativ enhet, som förestås av en chef. Förordning (1990:463).

7 §  Ordförande i fastighetsdomstol leder och övervakar verksamheten i fastighetsdomstolen. Förordning (1990:463).

8 §  Lagmannen skall se till att tingsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring. Förordning (1990:463).

9 §  Lagmannen skall, med beaktande av notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, se till att tingsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Förordning (1990:463).

Arbetsordning m. m.

10 §  Grunderna för fördelningen av göromålen och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i tingsrätten skall framgå av arbetsordningen.

[S2]Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna. Förordning (1990:463).

11 §  Domargöromålen fördelas på rotlar. Vid fördelningen av mål på rotlarna tilldelas mål av viss beskaffenhet (specialmål) i första hand en eller flera bestämda rotlar. Vilka mål som är specialmål bestäms i arbetsordningen.

[S2]Bestämmelserna om mål i första stycket skall också tillämpas på ärenden.

12 §  Varje lagman, rådman och tingsfiskal skall ha en rotel. Om det finns särskilda skäl, får tingsrätten bestämma att en viss domare inte skall ha någon rotel. Förordning (1990:463).

13 §  Vid fördelningen av målen och ärendena på rotlarna skall det iakttas att

  1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla domare,
  2. ett mål eller ärende som har samband med ett annat mål eller ärende tilldelas samma rotel som det andra målet eller ärendet.

[S2]Fördelningen av domargöromålen skall ske på ett sådant sätt att arbetsuppgifter inte tilldelas en tingsfiskal i större omfattning än som är lämplig med hänsyn till fiskalens erfarenhet av tjänstgöring i domstol. Sådana arbetsuppgifter, som kräver särskild erfarenhet, får inte tilldelas en fiskal. Förordning (1990:463).

14 §  Lagmannen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av arbetsordningen. Förordning (1990:463).

15 §  Lagmannen delar in domarna och fastighetsråden till tjänstgöring inom tingsrätten.

[S2]Vid indelningen skall det tillses att domarna vinner erfarenhet av olika slag av mål och ärenden.

[S3]Vid Stockholms tingsrätt skall två av chefsrådmännen, vid sidan av dömande uppgifter, biträda lagmannen med administrativa göromål. Dessa chefsrådmän skall inte vara chef för en avdelning.

[S4]Indelning skall ske för en bestämd tid. Förordning (1991:810).

16 §  Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har föreskrivits med stöd av 10 eller 15 §. Förordning (1990:463).

Handläggningen av målen m. m.

17 §  Rotelinnehavaren svarar för handläggningen av de mål och ärenden som har tilldelats roteln.

18 §  Lagmannen får förordna tingsnotarier och andra anställda, som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar utföra följande göromål.

[S2]_____________________________________________________________________ Göromål Särskilda föreskrifter ____________________________________________________________________

  1. utfärda stämning sedan en lag- faren domare beslutat om stämning,
  2. vidta de åtgärder som ankommer på rätten eller domaren i samband med delgivningar,
  3. underteckna och expediera Förordnanden för andra an- kallelser, förelägganden, förord- ställda än tingsnotarier nanden och andra meddelanden, får inte innefatta rätt att underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m. m.
  4. underteckna och expediera Förordnanden för andra an- skrivelser, underrättelser, ställda än tingsnotarier kungörelser och uppgifter som får inte innefatta göro- rätten eller domaren skall utfärda mål som enligt särskilda eller avge i samband med domar bestämmelser ankommer på eller beslut, någon som är lagfaren.
  5. vidta de åtgärder som ankommer på rätten eller domaren sedan det har avgjorts att talan mot en dom eller ett beslut har fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid,
  6. ta emot häktningsframställningar, anmälningar enligt 24 kap.17 och 19 §§rättegångsbalken och framställ- ningar om åtgärd enligt 24 kap. 20 § rättegångsbalken,
  7. utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författ- ning måste utföras av någon som är lagfaren, i den utsträckning lagmannen bestämmer. Förordning (1990:463).

18 a §  Lagmannen får förordna domstolsbiträden, som har vunnit tillräcklig kunskap och erfarenhet och som har genomgått av domstolsverket föreskriven utbildning, att på eget ansvar handlägga mål och ärenden enligt följande.

[S2]_______________________________________________________________________ Göromål Särskilda föreskrifter _______________________________________________________________________

1. inskrivningsärenden,Förordnandet får inte avse handläggning av inskrivningsärenden som rör lagfartssammanträden, lagfarter på grundval av protokoll från sådana sammanträden, rättelser enligt 19 kap. 17 § jordabalken eller utdömande av vite. Förordnandet innefattar behörighet att göra upplägg i fastighetsboken för nybildade fastigheter eller nödvändiga ändringar i inskrivningsregistret med anledning av uppgifter från lantmäterimyndighet om ändringar i fastighetsregistret, lämna dagsgodkännande enligt 38 § inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061) och vidta de åtgärder som enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ankommer på inskrivningsmyndighet.
2. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman samt förordnande av boutredningsman, dock inte om ansökan har gjorts av annan än dödsbodelägare eller testamentsexekutor eller om ansökan avser flera boutredningsmän,Förordnanden enligt 7--9 får endast avse ärenden som kan avgöras av en lagfaren domare. De får inte avse ärenden med internationell anknytning. Domstolsbiträden får till boutredningsman, bodelningsförrättare eller skiftesman
3. entledigande av boutredningsman sedan denne slutfört sitt uppdrag,förordna endast den som är advokat eller den som genom tidigare förordnanden har vunnit erfarenhet av och
4. förordnande av bodelningsförrättare eller skiftesman vid arvskifte, dock inte om ansökan avser flera bodelningsförrättare eller skiftesmän,visat lämplighet för sådana uppdrag.
5. dödande enligt 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling av pantbrev eller vilandebevis som avser inteckning i fast egendom eller tomträtt eller av företagshypoteksbrev eller av aktiebrev,
6. dödande enligt 13 § lagen om dödande av förkommen handling av inteckning i fast egendom eller tomträtt eller av företagsinteckning,
7. inregistrera dödsboanmälan.

[S3]Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att avvisa mål eller ärenden, ompröva ärenden enligt 9 a § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden eller att meddela interimistiska beslut. Förordnanden för domstolsbiträden får inte avse mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet. Förordning (1995:1435).

18 b § har upphävts genom förordning (1990:463).
18 c § har upphävts genom förordning (1990:463).
18 d § har upphävts genom förordning (1990:463).
18 e § har upphävts genom förordning (1990:463).

19 §  Lagmannen får förordna en tingsnotarie, som har tillräcklig erfarenhet och i övrigt bedöms vara lämplig, att på eget ansvar utföra domargöromål enligt följande.

[S2]________________________________________________________________________ Minsta tjänstgöringstid för Göromål förordnande ------------------------------------------------------------------------

Sex månader1. handlägga inskrivningsärenden, göra upplägg i fastighetsboken för nybildade fastigheter eller erforderliga ändringar i inskrivningsregistret med anledning av uppgifter från lantmäterimyndighet beträffande ändringar i fastighetsregistret, lämna dagsgodkännande enligt 38 § inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061) och vidta de åtgärder som enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ankommer på inskrivningsmyndighet. Tingsnotarien får dock inte handlägga inskrivningsärenden som rör lagfartssammanträden, lagfarter på grundval av protokoll från sådana sammanträden, rättelser enligt 19 kap. 17 § jordabalken eller utdömande av vite,
2. handlägga ärenden som hör tillbouppteckningsprotokollet,
3. handlägga ärenden som hör tillavhandlingsprotokollet,
4. handlägga ärenden som rör förmynderskap eller godmanskap och som kan avgöras av en lagfaren domare,
5. handlägga ärenden som rör vittnesförhör om tillkomsten av skriftliga testamenten,
Ett år6. avge sådana yttranden som avses i 12 kap. 10 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
7. handlägga mål som endast rör brott för vilket inte är stadgat svårare straff än böter, dock inte mål om något annat i brottsbalken upptaget brott än förargelseväckande beteende och inte heller mål om i trafik och mål om förvandling av böter,vårdslöshet
8. handlägga konkursärenden enligt konkurslagen (1987:672) och pröva frågor om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847). Tingsnotarien får dock pröva en fråga om försättande i gäldenären själv har gjort ansökan eller medgett en ansökan. Tingsnotarien får inte handlägga konkurser där beslut om bevakning har meddelats och i övrigt inte heller pröva frågor om häktning, utdelning eller, om konkursen avslutas med utdelning, förvaltares arvodesanspråk,konkurs endast om
9. handlägga sådana mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor samt sådana mål rörande vårdnad om barn som har anhängiggjorts genom gemensam ansökan, dock inte sådana mål som har blivit tvistiga sedan ansökan gavs in,
10. handlägga ärenden enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
11. även i andra fall än som har nämnts förut handlägga sådana ärenden som enligt lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden kan avgöras av en lagfaren domare,
12. handlägga mål om penningfordran vid förberedelse och vid huvudförhandling som hålls i förenklad form. Tingsnotarien får dock inte handlägga mål, där 1 kap. 3 d § rättegångsbalken tillämpas, förberedelse eller vid huvudförhandling som hålls i förenklad form,vid sammanträde för
13. handlägga mål om avhysning på grund av dröjsmål med betalning av hyra eller årsavgift vid förberedelse och vid huvudförhandling som hålls i förenklad form,
14. besluta om avskrivning av tvistemål.

[S3]Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att ompröva ärenden enligt 9 a § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden och får inte avse mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet.

[S4]När en tingsnotarie handlägger brottmål vid huvudförhandling skall nämndemän alltid delta i avgörandet.

[S5]Förordnanden enligt första stycket 7 medför inte behörighet att handlägga mål vid vars avgörande nämndemän skall delta enligt 38 kap. 6 § brottsbalken.

[S6]I fråga om göromål som avses i första stycket 12 och 13 skall rotelinnehavaren efter prövning i varje särskilt fall avgöra om målet är av sådan beskaffenhet att det kan handläggas av en tingsnotarie. Förordning (1995:1435).

  • RH 1995:38:Skyldighet för hyresgäst att flytta på den grund att hyresrätten är förverkad till följd av dröjsmål med hyresbetalning förutsätter att hyresavtalet sagts upp i laga ordning och att hyresgästen på föreskrivet sätt underrättats om sin rätt att få tillbaka hyresrätten genom betalning. Underlåtenhet att söka klarlägga vad hyresvärden gör gällande i dessa hänseenden har ansetts utgöra rättegångsfel.

20 §  Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 19 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena, förordna en tingsnotarie

  1. som inte uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att utföra sådana domargöromål som avses i 19 § första stycket 1--5,
  2. som har tjänstgjort i tingsrätt i minst sex månader och inte uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att utföra sådana domargöromål som avses i 19 § första stycket 6--9 och 11,
  3. som har tjänstgjort minst ett år att utföra domargöromål i vidare omfattning än som anges i 19 §. Förordning (1993:174).

  • RH 1995:38:Skyldighet för hyresgäst att flytta på den grund att hyresrätten är förverkad till följd av dröjsmål med hyresbetalning förutsätter att hyresavtalet sagts upp i laga ordning och att hyresgästen på föreskrivet sätt underrättats om sin rätt att få tillbaka hyresrätten genom betalning. Underlåtenhet att söka klarlägga vad hyresvärden gör gällande i dessa hänseenden har ansetts utgöra rättegångsfel.

21 §  När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller följande.

[S2]Ordföranden skall vara ordinarie domare i tingsrätten eller, efter ett förordnande av regeringen, uppehålla en tjänst som lagman eller chefsrådman. Om det behövs får hovrätten förordna en ordinarie domare i hovrätten eller i en annan tingsrätt att tjänstgöra som ordförande.

[S3]Minst en ytterligare ledamot skall inneha eller ha innehaft en ordinarie domartjänst eller, efter ett förordnande av regeringen, uppehålla eller ha uppehållit en tjänst som lagman eller rådman. Denna ledamot kan också vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor eller ha tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt minst nio månader och bedömts vara lämplig att förordnas till assessor.

[S4]En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om handläggning av sådana mål och ärenden som avses i 13 § andra stycket andra meningen.

[S5]Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 19 § första stycket första meningen samt andra stycket, förordna en tingsnotarie som har tjänstgjort minst ett år att delta i rätten vid enstaka tillfällen. Förordnande för en tingsnotarie skall företrädesvis avse mål om penningfordran eller domstolsärenden. Förordning (1990:463).

[S6]21 a § betecknas 22 § genom förordning (1990:463).

22 §  Om det behövs för att kunskaper om ett särskilt rättsområde skall finnas i rätten får, utöver vad som gäller på grund av andra bestämmelser i denna förordning, för tjänstgöring vid en huvudförhandling där flera lagfarna domare deltar förordnas

  1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som lagman eller rådman,
  2. den som har förordnats till hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,
  3. en åklagare,
  4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
  5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,
  6. den som förut har varit adjungerad.

[S2]En ledamot som förordnats enligt första stycket får inte tjänstgöra som ordförande. Förordning (1990:463).

23 §  Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller ärende avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller ärendets beskaffenhet.

Tillkännagivanden om domstolssammanträden m. m.

24 §  För varje dag då det hålls sammanträde för huvudförhandling eller andra sammanträden skall tingsrätten upprätta en förteckning över de mål och ärenden som har utsatts till förhandling (uppropslista).

[S2]På uppropslistan skall det för varje mål och ärende eller grupp av mål eller ärenden anges när förhandlingen beräknas börja.

[S3]Under rättegångsdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där rätten sammanträder. Uppropslistan för en huvudförhandling skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före rättegångsdagen.

25 §  Om det behövs, skall tingsrätten i förväg ge tillkänna när sammanträden för huvudförhandling skall hållas utanför kansliorten.

26 §  Tingsrätten får begränsa den tid då inskrivningsmyndigheten lämnar muntliga upplysningar om innehållet i inskrivningsregister, fastighetsböcker eller andra handlingar som förvaras hos inskrivningsmyndigheten till lägst tre timmar varje arbetsdag. Förordning (1990:463).

Handläggningen av administrativa ärenden m. m.

27 §  Administrativa ärenden avgörs av tingsrätten i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning.

[S2]Plenum skall finnas i samtliga tingsrätter utom Stockholms tingsrätt.

[S3]Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätter. Förordning (1991:810).

28 §  Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller innehar förordnande att vara rådman, fastighetsråd eller tingsfiskal.

29 §  Kollegium består av lagmannen som ordförande, tre av chefsrådmännen samt chefen för den administrativa enheten.

[S2]För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman.

[S3]Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i tingsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder. Förordning (1981:560).

30 §  I tingsrätter som har plenum men inte kollegium avgörs i plenum ärenden som avser

  1. viktigare frågor om tingsrättens organisation eller arbetsformer,
  2. arbetsordningen,
  3. yttranden i lagstiftningsfrågor,
  4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställning,
  5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum. Förordning (1991:810).

31 §  I tingsrätter där det finns kollegium avgörs de ärenden som avses i 30 § 1--4 i kollegium.

32 §  Innan tingsrätten beslutar om arbetsordning skall den samråda med den eller de åklagarmyndigheter som berörs. Förordning (1990:463).

33 §  I de tingsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor skall avgöras på avdelning i den sammansättning som lagmannen bestämmer.

34 §  Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning, avgörs av lagmannen.

[S2]Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid tingsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av lagmannen. Sådana ärenden som avses i 18 § och 19--21 §§ får lagmannen uppdra åt chefsrådman att avgöra i enlighet med av lagmannen meddelade riktlinjer.

[S3]Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en tingsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum. Förordning (1993:174).

35 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är tingsrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Förordning (1986:1092).

36 §  Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte tingsrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som tingsrätten utser. Förordning (1986:1092).

37 §  Tingsrättens beslut i administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas.

[S2]Tingsrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som lagman, chefsrådman eller rådman får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:906).

Tjänstetillsättning m. m.

38 §  Lagmännen i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter utnämns av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:917).

39 §  Andra lagmän än de som anges i 38 § samt rådmän och fastighetsråd utnämns av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

[S2]Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1994:917).

39 a §  Tjänsterna som fastighetsråd är inrättade gemensamt för de tingsrätter som är fastighetsdomstol eller vattendomstol. Domstolsverket beslutar vid vilken tingsrätt ett fastighetsråd företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka tingsrätter fastighetsrådet därutöver i första hand skall tjänstgöra.

[S2]De tingsrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring skall fördelas mellan tingsrätterna. Om tingsrätterna inte kan enas, avgörs frågan av den hovrätt under vilken den tingsrätt hör vid vilken fastighetsrådet företrädesvis skall tjänstgöra.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får domstolsverket besluta att ett fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra tingsrätter. Förordning (1990:463).

40 §  I Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter utses ordföranden i fastighetsdomstolen av tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses ordföranden i fastighetsdomstolen av hovrätten.

[S2]I Stockholms tingsrätt utses ordförande i vattendomstolen av tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses ordförande i vattendomstolen av hovrätten. Förordning (1985:770).

40 a §  Chef för den administrativa enheten vid Stockholms tingsrätt är en kanslichef. Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen efter anmälan av tingsrätten. Förordning (1990:3).

41 §  Tingsfiskal förordnas av hovrätten. Ett sådant förordnande får meddelas en hovrättsfiskal.

[S2]Ett förordnande som tingsfiskal får också meddelas den som under minst sex månader har utfört en hovrättsfiskals arbetsuppgifter och som har vunnit tillräcklig erfarenhet av tjänstgöring i allmän domstol.

[S3]Domstolsverket bestämmer hur många tingsfiskaler som skall finnas anställda vid en tingsrätt. Domstolsverket får överlämna till hovrätten eller tingsrätten att besluta detta.

[S4]Vid förordnande av tingsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:917).

41 a §  Förordnande för en hovrättsassessor att utföra domargöromål i en tingsrätt enligt 54 § andra stycket förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion meddelas av hovrätten. Förordning (1986:102).

42 §  Tjänster som tingsnotarie tillsätts av domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

[S2]Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som tingsnotarie. Förordning (1990:463).

42 a §  Att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen. Förordning (1988:906).

43 §  En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra som tingsnotarie vid andra tingsrätter än den han hör till. I fråga om förordnanden vid tingsrätter på annan ort är skyldigheten begränsad till en tid av sammanlagt tre månader.

[S2]Sådana förordnanden meddelas av domstolsverket. Innan ett förordnande meddelas skall domstolsverket samråda med tingsnotarien och de domstolar som berörs.

44 § har upphävts genom förordning (1990:463).

45 §  Chef för en annan administrativ enhet än den vid Stockholms tingsrätt anställs genom beslut av Domstolsverket efter förslag av tingsrätten. Domstolsverket får överlämna till tingsrätten att besluta om sådana anställningar.

[S2]Ansökningshandlingarna ges in till tingsrätten. Förordning (1994:917).

46 §  Övriga tjänster tillsätts av tingsrätten. Förordnanden på arvodestjänster meddelas av tingsrätten. Förordning (1990:463).

47 §  Ett förordnande enligt 14 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning för en ordinarie domare att tjänstgöra i en annan tingsrätt än den han hör till meddelas av hovrätten. Ett sådant förordnande får inte avse tjänstgöring i större utsträckning än som är lämpligt med hänsyn till domarens arbetsuppgifter och arbetsbelastningen vid den tingsrätt han hör till. Tjänstgöringen skall företrädesvis förläggas till en tingsrätt i eller nära kansliorten för den tingsrätt som domaren hör till.

[S2]Innan ett sådant förordnande meddelas skall hovrätten samråda med domaren och de tingsrätter som berörs.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även på förordnande enligt 21 § andra stycket andra meningen. Förordning (1994:917).

48 §  Vid tillämpningen av 19, 20 eller 21 § eller 52 § andra stycket skall notarietjänstgöring enligt notarieförordningen (1990:469) räknas som tjänstgöring som tingsnotarie även om den inte har fullgjorts vid en tingsrätt. En tingsnotarie får dock inte förordnas enligt någon av dessa paragrafer innan han genom tjänstgöring vid en tingsrätt har vunnit tillräcklig erfarenhet av det område som förordnandet avser. Förordning (1990:463).

49 §  En polischefsaspirant som fullgör praktiktjänstgöring vid en tingsrätt anses därvid fullgöra tjänst som tingsnotarie och kallas tingsnotarie. Han skall få en utbildning som är anpassad till tjänstgöringens ändamål.

[S2]Vid tillämpningen av 19 eller 20 § på polischefsaspirant skall tjänstgöring som polischefsaspirant räknas som tjänstgöring som tingsnotarie. I sådana fall skall vidare 48 § andra meningen tillämpas. Förordning (1990:3).

Tjänstledighet m. m.

49 a §  Den som är ordinarie domare får -- i stället för vad som anges i 19 § anställningsförordningen (1994:373) -- endast efter särskilt beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen (1982:1177).

[S2]Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b § tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning. Förordning (1994:917).

50 §  Tingsrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1988:906).

50 a §  Om inte regeringen eller tingsrätten skall besluta om ledighet enligt 49 a eller 50 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket får lämna över till tingsrätten att besluta i sådana fall. Förordning (1987:955).

51 § har upphävts genom förordning (1994:917).

52 §  Ett förordnande som vikarie på en tjänst som lagman, rådman eller tingsfiskal får meddelas den som är eller har varit innehavare av ordinarie domartjänst eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller som under minst sex månader har fullgjort sådana göromål som ankommer på en hovrättsfiskal.

[S2]Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som vikarie för en lagman, får hovrätten förordna en tingsnotarie som har tjänstgjort sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft förordnanden enligt 19 § i sådan utsträckning att han kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggningen av mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet.

53 §  Om regeringen har beslutat om ledighet för kortare tid än sex månader för en lagman eller rådman förordnas en vikarie av tingsrätten.

[S2]Om en lagman är förhindrad att utöva sin tjänst och någon vikarie inte har förordnats, skall hovrätten förordna en vikarie.

54 §  Domstolsverket beslutar vilka tingsrätter som skall ha ersättare för ordföranden i fastighetsdomstolen. Sådan ersättare utses av tingsrätten.

[S2]Om det behövs förordnar tingsrätten vikarie eller tillfällig ersättare för ordföranden i fastighetsdomstolen. Förordning (1985:770).

55 §  Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:917).

56 §  När det gäller frågor om anställning anses ett fastighetsråd vara anställd i den tingsrätt, till vilken hans tjänstgöring företrädesvis är förlagd. Förordning (1994:917).

Övriga bestämmelser

57 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande också när det gäller icke ordinarie domare i tingsrätt.

[S2]Tingsrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av Domstolsverket. Notarienämnden beslutar dock när det gäller tingsnotarier.

[S3]Andra stycket gäller inte polischefsaspiranter som avses i 49 §. Förordning (1994:917).

58 §  Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen (1994:373) lämnas av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet när det gäller arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:917).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979, då förordningen (1975:511) med tingsrättsinstruktion skall upphöra att gälla.
    2. En fullmakt eller ett förordnande som har utfärdats för någon på en tjänst som rådman, tillika avdelningsordförande skall från och med den 1 juli 1979 avse en tjänst som chefsrådman.
    3. En fullmakt som har utfärdats för någon på en tjänst som teknisk ledamot i tingsrätterna skall från och med den 1 juli 1979 avse en tjänst som fastighetsråd.

Förordning (1979:943) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18, 19, 20 §§

Förordning (1979:1192) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 19 §

Förordning (1980:553) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 19 §; ny 18 a §

Förordning (1981:560) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 2, 6, 13, 21, 29, 47 §§

Förordning (1981:1020) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 19, 20 §§

Förordning (1982:966) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 38 §

Förordning (1983:803) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18, 54 §§
    Ikraftträder
    1984-01-01

Förordning (1984:489) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18, 19, 20, 22, 42, 48, 49 §§
    Ikraftträder
    1984-07-01

Förordning (1984:963) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.
    2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§anställningsförordningen (1965:601) om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1 januari 1985.
    Omfattning
    ändr. 1, 10, 18 a, 21, 34, 41, 50 §§; nya 49 a, 50 a §§
    Ikraftträder
    1985-01-01

Förordning (1985:770) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 40, 54 §§
    Ikraftträder
    1985-11-01

Förordning (1986:102) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ny 41 a §
    Ikraftträder
    1986-04-01

Förordning (1986:206) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 19, 51, 55 §§; omtryck
    Ikraftträder
    1986-06-01

Förordning (1986:1092) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 35, 36 §§
    Ikraftträder
    1987-01-01

Förordning (1987:455) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Förordning (1987:955) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om konkurser, där konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet, i fråga om mål som även efter ikraftträdandet handläggs enligt lagen (1974: 8) om rättegången i tvistemål om mindre värden och i fråga om vadeanmälan som görs efter ikraftträdandet.
    Genom förordningen upphävs
    1. förordningen (1984:184) om försöksverksamhet med handläggningen av mål om betalningsföreläggande.
    2. förordningen (1985:35) om försöksverksamhet med handläggningen av förmynderskapsärenden.
    Omfattning
    ändr. 1, 18, 19, 20, 22, 37, 45, 50 a, 55 §§; nya 18 b, 18 c, 18 d §§
    Ikraftträder
    1988-01-01

Förordning (1988:34) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 1, 18 §§
    Ikraftträder
    1988-04-12

Förordning (1988:906) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 1, 9, 10, 37, 50 §§; ny 42 a §
    Ikraftträder
    1988-09-01

Förordning (1988:1174) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 49 a, 57 §§
    Ikraftträder
    1989-01-01

Förordning (1988:1367) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18 c §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Förordning (1989:388) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 41 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Förordning (1989:669) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 22 §; ny 21 a §
    Ikraftträder
    1989-09-01

Förordning (1989:739) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1989.
    Genom förordningen upphävs förordningen (1987:1110) om försöksverksamhet med handläggningen av vissa domstolsärenden.
    Omfattning
    nuvarande 18 d § betecknas 18 e §; ändr. den nya 18 e, 38, 41, 45 §§; ny 18 d §
    Ikraftträder
    1989-10-01

Förordning (1990:3) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18, 19, 49, 57 §§; ny 40 a §
    Ikraftträder
    1990-02-15

Förordning (1990:463) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    upph. 18 b, 18 c, 18 d, 18 e, 44 §§; 3 § betecknas 39 a §, 5, 6 §§ betecknas 3, 4 §§, 7, 8 § betecknas 6, 7 §, 21 a § betecknas 22 §; ändr. 2 §, den nya 7 §, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21 §§, den nya 22 §, 26, 32, 41, 42, 45, 46, 48 §§; nya 8 §, rubr. närmast före 49 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1990-07-01

Förordning (1991:810) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 15, 27, 30, 34 §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Förordning (1991:1344) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om betalningsföreläggande, lagsökning och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.
    Omfattning
    ändr. 18 a, 19, 20 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Förordning (1992:31) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 41 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Förordning (1993:174) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 20, 34 §§
    Ikraftträder
    1993-04-15

Förordning (1994:917) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    upph. 51 §; ändr. 38, 39, 41, 45, 47, 49 a, 55, 56, 57, 58 §§
    Ikraftträder
    1994-07-01

Förordning (1995:386) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 18 a, 19 §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Förordning (1995:1435) om ändring i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
    Omfattning
    ändr. 18 a, 19 §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Ändring, SFS 1996:381

    Omfattning
    upph.