Upphävd författning

Lag (1984:649) om företagshypotek

Version:

Departement
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1984-06-14
Ändring införd
SFS 1984:649
Ikraft
1986-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  Med företagshypotek avses en säkerhetsrätt enligt bestämmelserna i denna lag.

[K1]2 §  En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet har rätt att i den ordning som anges i 4 kap. få inskrivning i verksamheten av ett visst penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas företagshypoteksbrev.

[K1]3 §  Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för en fordran.

  • NJA 2000 s. 88:Ett bolags upplåtelse av företagshypotek har ansetts bli sakrättsligt gällande när företagshypoteksbrevet överlämnades till panthavaren, trots att denne också var företrädare för bolaget.

[K1]4 §  Ett konkursbo har inte rätt att få företagsinteckning eller att upplåta företagshypotek.

[S2]Om en näringsidkare avlider, träder dödsboet i hans ställe som näringsidkare.

[S3]Vad som sägs om näringsidkare i denna lag gäller även den som avser att utöva näringsverksamhet men som ännu inte har påbörjat verksamheten.

2 kap. Företagshypotek

Egendom som omfattas av företagshypotek

[K2]1 §  Ett företagshypotek omfattar näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten.

[S2]Företagshypoteket omfattar dock inte

  1. kassa- och banktillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet i bolag, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för allmän omsättning samt andelar i aktiefonder,
  2. egendom som är av beskaffenhet att kunna vara föremål för panträtt på grund av inteckning, eller
  3. egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.

Prop. 2007/08:161: Paragrafen innehåller huvudregeln om vilken egendom som omfattas av ett företagshypotek. Den motsvarar 2 kap. 1 § FHL. I andra stycket har den tidigare punkten 1 delats upp på två punkter och moderniserats. Med finansiella instrument avses detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

  • NJA 1997 s. 759:Efter det att ett bolag har försatts i konkurs har ett belopp utfallit på en av bolaget tecknad s k nyckelpersonsförsäkring. Beloppet har inte ansetts omfattat av företagshypotek.
  • NJA 2005 s. 11:Efter det att ett bolag har försatts i konkurs har ett ömsesidigt försäkringsbolag, där konkursbolaget var försäkringstagare, fördelat återbäringsmedel till bolaget. Beloppet har inte ansetts omfattat av företagshypotek enligt lagen (1984:649) om företagshypotek. (Jfr NJA 1982 s. 900 och 1997 s. 759.)
  • NJA 1990 s. 562:Medel som utgjort vederlag för kundfordringar har omedelbart före konkurs överförts från gäldenärens postgirokonto till ett checkkonto i bank. Fråga om återvinning av det överförda beloppet från banken, vilken innehade företagsinteckningar till säkerhet för sina fordringar på gäldenären.
  • NJA 1990 s. 3:Företagsinteckningar som beviljats i ett dotterbolags näringsverksamhet har ansetts ha upphört att gälla i och med att bolaget genom fusion uppgått i sitt moderbolag. Ansökan om dödning av inteckningarna har i följd härav ogillats. Därmed har även saknats förutsättningar för att vid nyinteckning i moderbolagets näringsverksamhet tillämpa regeln i 22 § stämpelskattelagen (1984:404) om skattereduktion vid samtidig ansökan om nyinteckning och dödning.
  • NJA 1989 s. 736:Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.
  • RH 1994:126:Fråga om företagshypoteks andel av försäljningsintäkterna vid fortsatt drift av detaljistföretag i konkurs.
  • NJA 1990 s. 164:Innehavaren av ett företagshypotek har gjort anspråk på att få betalt ur näringsidkarens fordran på återbetalning av överskjutande preliminärskatt. Då emellertid den erlagda preliminärskatten inte till någon del har hänfört sig till den verksamhet som omfattades av företagshypoteket, har hypoteksinnehavarens talan lämnats utan bifall. 2 kap 1 § lagen (1984:649) om företagshypotek.
  • RH 1993:81:Medel insatta på postgirokonto har ej ansetts omfattas av företagshypotek.
  • NJA 1992 s. 497:Omfattningen av företagshypotek.

[K2]2 §  Om en intecknad verksamhet överlåts, omfattar hypoteket överlåtarens fordran på ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av hypoteket vid överlåtelsen.

Prop. 2007/08:161: Bestämmelsen kompletterar regleringen i 1 § av vilken egendom som företagshypoteket gäller i. Paragrafen motsvarar 2 kap. 2 § FHL.

[K2]3 §  Om en intecknad verksamhet överlåts och i överlåtelsen ingår egendom som omfattas av företagshypotek, gäller hypoteket i denna egendom hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller upplåter särskild rätt i denna eller om egendomen skadas eller tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, omfattar hypoteket förvärvarens fordran på ersättning. Hypoteket ger företräde till betalning framför ett företagshypotek i samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren.

[S2]Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom sex månader från det överlåtaren eller förvärvaren har underrättat honom om överlåtelsen och senast inom arton månader från det verksamheten frånträddes väcker talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.

[S3]Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo.

  • NJA 1990 s. 3:Företagsinteckningar som beviljats i ett dotterbolags näringsverksamhet har ansetts ha upphört att gälla i och med att bolaget genom fusion uppgått i sitt moderbolag. Ansökan om dödning av inteckningarna har i följd härav ogillats. Därmed har även saknats förutsättningar för att vid nyinteckning i moderbolagets näringsverksamhet tillämpa regeln i 22 § stämpelskattelagen (1984:404) om skattereduktion vid samtidig ansökan om nyinteckning och dödning.
  • RH 1999:123:Innehavaren av en företagsinteckning väckte talan mot en förvärvare av den intecknade rörelsen och yrkade bl.a. att förvärvaren skulle utge i första hand ett visst belopp och i andra hand den aktuella egendomen och åberopade som grund den s.k. förföljelserätten i 2 kap. 3 § lagen (1984:649) om företagshypotek. Hypotekshavaren har ansetts sakna talerätt med avseende på denna fullgörelsetalan då det inte ens påståtts att förvärvaren är den förpliktade parten i det fordringsförhållande till vilket fullgörelsen är knuten. Rättegångshinder har därför förelegat och tingsrättens dom har undanröjts och talan har avvisats.

[K2]4 §  Bestämmelserna i 3 § tillämpas också om den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsidkarens död.

[S2]Utan hinder av att en köpehandling om försäljning av lösöre som tillhör näringsidkaren har behandlats enligt bestämmelserna i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, omfattas den sålda egendomen av hypotek på grund av en företagsinteckning som har sökts senast trettio dagar efter det att handlingen registrerades hos kronofogdemyndigheten. Lag (1996:260).

  • NJA 1990 s. 3:Företagsinteckningar som beviljats i ett dotterbolags näringsverksamhet har ansetts ha upphört att gälla i och med att bolaget genom fusion uppgått i sitt moderbolag. Ansökan om dödning av inteckningarna har i följd härav ogillats. Därmed har även saknats förutsättningar för att vid nyinteckning i moderbolagets näringsverksamhet tillämpa regeln i 22 § stämpelskattelagen (1984:404) om skattereduktion vid samtidig ansökan om nyinteckning och dödning.

Rätt till betalning på grund av företagshypotek

[K2]5 §  En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har rätt att vid utmätning eller i konkurs, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag, få betalt för fordringen ur egendom som omfattas av hypoteket intill företagshypoteksbrevets belopp. I den mån detta inte räcker till har borgenären rätt att få betalt ur egendomen genom ett tillägg. Tillägget får inte överstiga femton procent av hypoteksbrevets belopp jämte ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes eller konkursansökan gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) ökad med fyra procentenheter.

[S2]Har flera hypoteksbrev överlämnats som säkerhet för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om hypoteksbrevets belopp avse hypoteksbrevens sammanlagda belopp.

[S3]Borgenärens rätt till betalning ur egendomen gäller, även om fordringen har preskriberats eller inte har anmälts av borgenären efter kallelse på okända borgenärer.

[S4]En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om hypoteksbrevet utgör säkerhet för honom i andra hand. Lag (2002:355).

  • NJA 1989 s. 57:Ett handelsbolag har ställt en företagsinteckning som säkerhet för ett borgensåtagande som en person har gjort till förmån för en bolagsmans personliga skulder. Fråga om borgensmannens rätt att i handelsbolagets konkurs erhålla betalnings- och förmånsrätt för den regressfordran som kan uppkomma om han infriar borgensåtagandet. 13 § 1 st lagen (1966:454) om företagsinteckning, 136 § KL (1921:225); jfr 2 kap 5 § 1 st lagen (1984:649) om företagshypotek och 5 kap 10 § KL 1987:672).
  • NJA 1987 s. 80:Ett aktiebolag har lämnat en företagsinteckning som säkerhet för några närstående företags förbindelser mot en bank. Fråga i aktiebolagets konkurs om bolagets ansvar var primärt eller subsidiärt?
  • NJA 1989 s. 736:Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.

[K2]6 §  Företagshypotek för vilket inteckning söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad eller senare omfattar inte den kvarstadsbelagda egendomen. Hävs kvarstaden, gäller dock företagshypoteket även i den egendomen såvida den inte är utmätt eller tagen i anspråk genom betalningssäkring.

[K2]7 §  En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har rätt att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte är förfallen till betalning, om

  1. den intecknade verksamheten eller en väsentlig del därav överlåts eller upphör eller övergår till någon annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsidkarens död eller, när företagsinteckningen är begränsad till ett visst område, flyttas från detta, eller
  2. egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av någon annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att säkerhetens värde går ned väsentligt.

[S2]Vid utmätning av egendom som omfattas av företagshypotek har inteckningsborgenären rätt till betalning ur egendomen enligt 8 kap.utsökningsbalken, även om hans fordran inte är förfallen till betalning.

Omfattningen av intecknad verksamhet

[K3]1 §  Företagsinteckningar beviljas i all den näringsverksamhet som näringsidkaren vid varje tid utövar här i landet, om inte annat följer av andra stycket.

[S2]En inteckning får begränsas till näringsverksamhet av viss art. Inteckningar i verksamhet för produktion av elenergi genom vattenkraft får dessutom begränsas till verksamheten på en eller flera fastigheter och inteckningar i gruvdrift till den verksamhet som hänför sig till ett eller flera utmål eller koncessionsområden.

[K3]2 §  En näringsverksamhet som flera utövar gemensamt får intecknas endast som en enhet för sig.

[S2]En företagsinteckning får inte beviljas gemensamt i flera verksamheter som utövas av olika näringsidkare.

[S3]En inteckning får inte beviljas om den i fråga om den intecknade verksamhetens art eller giltighetsområdet skulle avvika från en annan inteckning som är beviljad eller sökt i samma verksamhet.

Företagsinteckningars företräde

[K3]3 §  Bestämmelser om den förmånsrätt som följer med företagsinteckning finns i förmånsrättslagen (1970:979).

[K3]4 §  En företagsinteckning ger företräde i förhållande till en annan företagsinteckning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar som söks på samma inskrivningsdag ger lika rätt.

[S2]I 4 kap. finns bestämmelser om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar som söks på samma inskrivningsdag på ett annat sätt och om ändring i företrädesordningen genom sammanföring eller nedsättning.

Företagsinteckningars och företagshypoteksbrevs giltighet i vissa fall

[K3]5 §  Om egendom som omfattas av företagshypotek har blivit utmätt och inteckningsborgenären har tillerkänts betalning ur egendomen, är företagsinteckningen utan verkan till ett belopp som motsvarar vad som har utfallit på företagshypoteksbrevets belopp. Detsamma gäller om borgenären har tillerkänts betalning ur sådan egendom i konkurs.

[K3]6 §  Om en företagsinteckning blir utan verkan, är även företagshypoteksbrevet utan verkan. Ändras i annat fall en inteckning till belopp eller omfattning, får hypoteksbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.

[S2]Dödning av ett förkommet hypoteksbrev medför inte att inteckningen blir utan verkan.

Inskrivningsregister och inskrivningsmyndighet

[K4]1 §  För inskrivning enligt denna lag skall med hjälp av automatiserad behandling föras ett register, benämnt företagsinteckningsregistret. Detta skall ge offentlighet åt den information som ingår i registret.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om företagsinteckningsregistrets innehåll, närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204).

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis om inskrivningsåtgärd. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Bestämmelsen föreskriver inledningsvis att det för inskrivning enligt denna lag skall finnas ett företagsinteckningsregister (se ovan under avsnitt 5.1.1.). Bestämmelsen beskriver härefter syftet med det registret, nämligen att ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Detta utgör registrets grundläggande ändamål. Skälen för detta har behandlats i avsnitt ...

[K4]2 §  Ärenden om företagsinteckning eller annan införing i företagsinteckningsregistret på grund av föreskrift i denna lag eller annan författning (inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam inskrivningsmyndighet. Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara inskrivningsmyndighet. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Eftersom inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar flyttas över från allmän domstol till en fristående förvaltningsmyndighet har andra stycket, som föreskriver att inskrivningsmyndigheten skall förestås av en lagfaren inskrivningsdomare, utmönstrats.

Handläggningen av inskrivningsärenden

[K4]3 §  Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsärenden tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket, 27 och 28 §§förvaltningslagen (1986:223).

[S2]Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara skriftliga. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Ändringen i första stycket motsvarar den som har gjorts i 10 § båtregistreringslagen (se avsnitt 7.3). Härutöver har, med hänsyn till intresset av att inskrivningsmyndigheten utan särskilda undersökningar skall kunna avsluta pågående inskrivningsdag, även reglerna i 10 § andra stycket förvaltningslagen om betydelsen av att en handling har avskiljts ...

[K4]4 §  Inskrivningsärendena tas upp på en inskrivningsdag. Inskrivningsdag hålls till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag som inte är helgdag. Lika med helgdag anses midsommarafton, julafton och nyårsafton. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att en inskrivningsdag skall ställas in, om det finns särskilda skäl till det.

[S2]En ansökan eller anmälan som har kommit in efter klockan tolv en viss dag anses gjord på nästföljande inskrivningsdag.

[K4]5 §  Hos inskrivningsmyndigheten förs dagbok över inskrivningsärendena. Handlingarna i sådana ärenden förs samman i akter.

[S2]Har sökanden eller någon annan lämnat en uppgift eller förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har en särskild utredning gjorts i ärendet, skall detta antecknas i akten. I akten tas även upp förelägganden och andra beslut som inte skall föras in i företagsinteckningsregistret.

[K4]6 §  Om det är nödvändigt för utredningen, får ett inskrivningsärende skjutas upp till en senare inskrivningsdag.

[S2]Om ett ärende skjuts upp, får sökanden föreläggas att lägga fram den utredning som behövs. Ansökningen får förklaras förfallen, om sökanden inte följer föreläggandet. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om detta.

[S3]Ett inskrivningsärende får vidare skjutas upp till en senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning inte lämpligen kan prövas omedelbart. Ett ärende som har skjutits upp av denna anledning skall tas upp till prövning senast på femte inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då ansökningen gjordes.

[K4]7 §  Beslut skall föras in i företagsinteckningsregistret om beslutet innebär att en ansökan i inskrivningsärende bifalls, avslås eller förklaras förfallen eller att ett ärende skjuts upp. Skälen för beslutet skall antecknas i akten eller i dagboken, om beslutet innebär att ansökningen inte bifalls.

[S2]Beslut som skall föras in i registret meddelas genom införandet och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.

[K4]8 §  Om ett beslut i inskrivningsärende har gått emot sökanden eller någon annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet. I underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har antecknats i akten eller i dagboken och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.

[K4]9 §  Om ett inskrivningsärende enligt beslut av domstol skall tas upp till ny handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter det att beslutet har kommit myndigheten till handa. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Eftersom inskrivningsmyndigheten inte längre är knuten till allmän domstol och då dess beslut skall överklagas till tingsrätt i stället för hovrätt har uttrycket ”högre rätt” bytts ut mot ”domstol”.

Inteckningsansökan

[K4]10 §  En ansökan om företagsinteckning skall göras av näringsidkaren. Ansökan skall innehålla uppgift om det belopp i svenska kronor för vilket inteckningen skall gälla. Om inteckningen skall begränsas enligt 3 kap. 1 § andra stycket, skall den avsedda begränsningen anges i ansökan.

[S2]Sökanden skall lämna styrkt uppgift om namn eller firma och person- eller organisationsnummer. Om uppgifterna redan finns registrerade hos inskrivningsmyndigheten, behöver sökanden inte styrka dessa. Är sökanden ett dödsbo skall den avlidnes personnummer anges. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Enligt den hittillsvarande lydelsen av paragrafens andra stycke har det ålegat sökanden att styrka sin uppgift om namn och person- eller organisationsnummer. Domstolsverket föreslog i sin rapport att skyldigheten att styrka uppgift helt skulle tas bort. Patent- och registreringsverket framförde dock att nödvändiga kontroller endast kan utföras beträffande de näringsidkare som verket registrerar och föreslog därför att skyldigheten att styrka sin uppgift alltjämt skall föreligga för de näringsidkare ...

[K4]11 §  En ansökan om företagsinteckning skall avslås, om

  1. vad som gäller enligt 3 § andra stycket eller 10 § inte har iakttagits,
  2. den verksamhet ansökningen avser uppenbarligen inte kan intecknas,
  3. ansökningen strider mot 3 kap.1 eller 2 §,
  4. sökanden eller, om inteckningen söks av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs den inskrivningsdag då inteckningen söks.

[K4]12 §  Om det inte finns något hinder skall företagsinteckning beviljas och företagshypoteksbrev utfärdas på grund av inteckningen.

[S2]Bestämmelser om utfärdande av nytt hypoteksbrev i stället för hypoteksbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

[K4]13 §  En företagsinteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som en annan företagsinteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra inteckningen, om sökanden begär det. En inteckning som sätts efter en annan inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslutet.

Inteckningsåtgärder

[K4]14 §  En företagsinteckning som är begränsad enligt 3 kap. 1 § andra stycket får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av företagshypoteksbrevets innehavare utsträckas till att omfatta ytterligare verksamhet (utsträckning). För en sådan ansökan gäller i tillämpliga delar bestämmelserna angående ansökan om inteckning.

[K4]15 §  Ett företagshypoteksbrev får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av hypoteksbrevets innehavare bytas ut mot två eller flera nya hypoteksbrev (utbyte). I fråga om de nya hypoteksbrevens inbördes företrädesrätt gäller 13 §.

[K4]16 §  Företagsinteckningar som besvärar samma verksamhet och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av företagshypoteksbrevens innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteckningarna som har sämsta rätt.

[S2]En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och hypoteksbrevens innehavare medger det.

[K4]17 §  En företagsinteckning får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av företagshypoteksbrevets innehavare sättas ned efter en annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned efter en annan inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslutet.

[K4]18 §  På ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av företagshypoteksbrevets innehavare får en företagsinteckning dödas helt eller i viss verksamhet (dödning).

[S2]En inteckning får inte dödas så att inteckningsförhållandena därigenom blir oförenliga med 3 kap.1 eller 2 §.

[S3]Bestämmelser om dödning av inteckning när hypoteksbrevet har förkommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

[K4]19 §  I fall då medgivande krävs enligt 14--18 §§ skall hypoteksbrevet ges in till inskrivningsmyndigheten.

[K4]20 §  På ansökan av den som innehar ett företagshypoteksbrev skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. Föreläggande skall meddelas sökanden att visa upp hypoteksbrevet, om det finns anledning att anta att han inte innehar detta. Om någon annan redan är antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan det nya innehavet har antecknats föra av den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat.

[S2]En anteckning om innehav skall avföras, om den vars innehav har antecknats anmäler att innehavet har upphört.

Anteckning och rättelse i företagsinteckningsregistret

[K4]21 §  I företagsinteckningsregistret skall antecknas när

  1. en borgenär enligt 2 kap. 3 § andra stycket har anmält att han har sökt betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek,
  2. det har anmälts till inskrivningsmyndigheten att betalning vid utmätning eller i konkurs har utfallit på ett företagshypoteksbrevs belopp.

[S2]Det kan även i andra fall följa av lag eller annan författning att ett visst förhållande skall antecknas i registret.

[S3]En anteckning i registret skall avföras, om den uppenbarligen inte längre kan vara av betydelse.

[K4]22 §  En införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt, om rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företagshypoteksbrev.

[S2]Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även den myndighet som avses i 5 kap. 3 § skall ges tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart obehövligt.

[S3]En anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut meddelas samma dag som ärendet har tagits upp.

[S4]Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: I avsnitt 4.5. och 4.6 har det lämnats en redogörelse för den särskilda rättelsebestämmelse som finns i lagen om företagshypotek. Som framgår av avsnitt 5.4. görs bedömningen att denna särreglering skall finnas kvar. Lagtexten har därför utformats så att bestämmelsen är exklusiv i förhållande till bestämmelsen om rättelse i ...

[K4]23 §  Beslut i ärenden om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i akten eller i dagboken. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen skall en ny sådan handling utfärdas.

[S2]Den tidigare handlingen skall fordras in, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Vitet döms ut av inskrivningsmyndigheten.

Överklagande

[K4]24 §  Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende får överklagas till tingsrätten av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot. Ett beslut som inte är slutligt får överklagas endast i de fall som avses i 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden. Behörig domstol är den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten är belägen.

[S2]Vid överklagande tillämpas lagen om domstolsärenden, om inte annat följer av denna lag.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Bestämmelsen reglerar vem som har att pröva ett överklagande av ett beslut av inskrivningsmyndigheten. Hittills har gällt att sådana beslut prövas av hovrätten. Enligt förslaget skall besluten i fortsättningen prövas av den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten är belägen. Lydelsen i första stycket har därför ändrats så att den beskriver denna ordning. Skälen för den valda modellen har behandlats i avsnitt 5.3. ...

[K4]24 a §  Den som vill överklaga ett beslut av inskrivningsmyndigheten skall göra det skriftligen. Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten.

[S2]Om överklagandet avser ett slutligt beslut, skall skrivelsen ha kommit in till inskrivningsmyndigheten inom tre veckor från den dag en underrättelse eller ett bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får dock alltid ges in inom fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet meddelades.

[S3]I fråga om klagotid för överklagande av sådant beslut som avses i 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas bestämmelserna i 38 § första och andra styckena samma lag. Lag (2001:381).

[S4]24 b § Om det överklagade beslutet har antecknats i företagsinteckningsregistret, skall uppgift om överklagandet föras in i registret. När det finns ett lagakraftvunnet beslut med anledning av överklagandet, skall beslutets innehåll antecknas i registret. Lag (2001:381).

[K4]25 §  Beslut i ärenden om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 5 kap. 3 §.

[K5]1 §  Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i företagsinteckningsregistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten.

[S2]Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt eller genom eget vållande på annat sätt.

[S3]Om personuppgifter i företagsinteckningsregistret har behandlats i strid med denna lag eller andra föreskrifter om registret, är också 48 § personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. Lag (2001:381).

Prop. 2000/01:88: Skadeståndsbestämmelserna i första och andra styckena har till syfte att skydda den allmänna omsättningen. För att 48 § personuppgiftslagen skall vara tillämplig vid skada och kränkning av den registrerades personliga integritet som en behandling av personuppgifter i strid med

denna ...

[K5]2 §  En rättsägare som avses i 4 kap. 22 § har rätt till ersättning av staten, om han lider skada till följd av ett beslut i ärende om rättelse. Ersättning utgår dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.

[K5]3 §  Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 1 eller 2 § av den myndighet som regeringen bestämmer.

[K5]4 §  Om den som enligt 1 eller 2 § är berättigad till ersättning av staten har haft rätt att kräva beloppet som skadestånd av någon annan, träder staten in i rätten mot denne.

[S2]Ersättning enligt 1 eller 2 § på grund av domstols dom betalas ut sedan domen har vunnit laga kraft.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1984:649) om företagshypotek

    Övergångsbestämmelse

    Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs i särskild lag.
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:128
    Ikraftträder
    1986-01-01

Lag (1985:174) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:54
    Omfattning
    ändr. 2 kap 5 §
    Ikraftträder
    1986-01-01

Lag (1990:455) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:71
    Omfattning
    ändr. 4 kap 22 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1994:1049) om ändrad lydelse av lagen (1984:649) om företagshypotek

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:377, Prop. 1993/94:190, Bet. 1993/94:JuU30
    Omfattning
    ändr. 4 kap 24 §, rubr. närmast före 4 kap 24 §
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1996:260) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande om en köpeavhandling om försäljning av lösöre som tillhör näringsidkaren före ikraftträdandet har visats upp för en kronofogdemyndighet enligt bestämmelserna i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:193, Prop. 1995/96:115, Bet. 1995/96:JuU17
    Omfattning
    ändr. 2 kap 4 §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (2000:185) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre föreskrifter gäller för beräkning av ränta som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:182, Prop. 1999/2000:50, Bet. 1999/2000:FiU18
Omfattning
ändr. 2 kap 5 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:381) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
  2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:223, Prop. 2000/01:88, Bet. 2000/01:JuU24
Omfattning
ändr. 4 kap 1, 2, 3, 9, 10, 22, 24 §§, 5 kap 1 §; nya 4 kap 24 a, 24 b §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:355) om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. För beräkning av ränta som avser tid före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:237, Prop. 2001/02:132, Bet. 2001/02:LU30
Omfattning
ändr. 2 kap 5 §
Ikraftträder
2002-07-01

Ändring, SFS 2003:528

Omfattning
upph.