Upphävd författning

Skollag (1985:1100)

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1985-12-12
Ändring införd
SFS 1985:1100 i lydelse enligt SFS 2010:699
Ikraft
1986-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Utbildning för barn och ungdom

[K1]1 §  För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.

[S2]Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.

[S3]Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. För dessa verksamheter gäller i denna lag endast 1 kap.2 a, 2 b och 15 §§, 2 a kap., 14 a kap. samt 15 kap.5 och 11 §§. Lag (2009:337).

Prop. 2000/01:115: I denna inledande paragraf i skollagen anges vilka utbildningsformer och vilken annan verksamhet som regleras i skollagen. Ändringen i tredje stycket innebär att för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller, förutom bestämmelserna i 2 a kap., även bestämmelserna i 15 kap. 5 § skollagen. ...

Prop. 2007/08:94: Paragrafens tredje stycke har kompletterats med en hänvisning till den nya upplysningsbestämmelsen i 1 kap. 2 b §.

Prop. 2002/03:53: I tredje stycket har 1 kap. 2 a § lagts till de bestämmelser som gäller för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

[K1]2 §  Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

[S2]Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

[S3]Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

  1. främja jämställdhet mellan könen samt
  2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i sista meningen i andra stycket har behandlats i avsnitt 5.1. Den innebär att det tydligare markeras att det snarare kan vara i elevens omgivning som åtgärder behöver vidtas än hos eleven själv.

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt skollagen finns i diskrimineringslagen. Se avsnitt 19.1 om diskrimineringslagen.

  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.
  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

[K1]2 a §  Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

[S2]Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2009:433).

[K1]2 b §  Bestämmelser om skyldighet för huvudmannen för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem eller skola att i vissa fall utfärda intyg om barns frånvaro finns i 20 kap. 9 b § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2009:337).

Prop. 2007/08:94: Paragrafen är ny och upplyser om att det för huvudmannen för förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola eller motsvarande fristående skola i vissa fall finns skyldighet att utfärda intyg om barns frånvaro enligt bestämmelsen i 20 kap. 9 b § lagen (1962:381) om allmän försäkring. ...

[K1]3 §  Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (fristående skolor).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller definitioner av elev, barn, personal, huvudman och kränkande behandling. Definitionerna av elev, barn och personal är desamma som i 2 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 135 f.). I ...

  • RÅ 2008:29:Att en kommun är ägare till ett aktiebolag utgör inte något hinder för bolaget att bedriva fristående skolor.

[K1]4 §  Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen och grundskolan.

[S2]Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan. Lag (1997:1212).

  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.

[K1]5 §  För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Kommunerna är huvudmän för särskolan.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara huvudman för viss utbildning inom särskolan. Lag (1996:566).

5 a § Har upphävts genom lag (1990:1477).

[K1]6 §  För barn som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan. Lag (2008:403).

Prop. 1998/99:105: Ändringen innebär att specialskolan inte längre skall finnas som skolform för barn som är syn- eller talskadade.

Prop. 2007/08:112: Paragrafen har genom hänvisningen till 3 kap. 3 § ändrats så att specialskolan ska finnas som skolform även för barn med synskada och ytterligare funktionshinder och för barn med grav språkstörning.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.1.

[K1]7 §  Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Utbildning för vuxna

[K1]8 §  För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi).

[S2]Komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för vuxna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Lag (1993:800).

[K1]9 §  Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

[S2]Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet

  1. främja jämställdhet mellan könen samt
  2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1997:1212).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller kapitlets förbud mot att huvudmannen eller personalen utsätter ett barn eller en elev för kränkande behandling. Kränkande behandling har definierats i 2 §. Bestämmelsen motsvarar i sak 13 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. ...

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

[K1]10 §  Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.

[S2]Kommunerna är huvudmän för särvux och sfi.

[S3]En folkhögskola kan enligt bestämmelserna i 13 kap. vara huvudman för utbildning som motsvarar sfi.

[S4]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara huvudman för viss utbildning inom särvux. Lag (2010:252).

Gemensamma bestämmelser för det offentliga skolväsendet

[K1]11 §  Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna bildar tillsammans det offentliga skolväsendet.

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller lagens förbud mot att huvudmannen eller personalen utsätter ett barn eller en elev för repressalier. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 14 § lagen (2006:67) om förbud mot

[K1]12 §  Den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.

[S2]Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om

  • mål och riktlinjer för utbildningen,
  • utbildningens innehåll och
  • utbildningens omfattning i tiden.

  • NJA 2001 s. 755:Fråga om kommuns skadeståndsansvar gentemot en grundskoleelev som utsatts för mobbning i skolan.
  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

[K1]13 §  För det offentliga skolväsendet finns statliga skolmyndigheter.

[K1]14 §  Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område.

[S2]Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

[S3]Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.

[K1]15 §  För den som är bosatt i landet avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken han är folkbokförd. Är han inte folkbokförd i landet eller är han kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han för tillfället uppehåller sig.

[S2]Med hemlandsting avses det landsting till vilken hemkommunen hör. Lag (1991:1684).

Prop. 2007/08:95: Paragrafen innehåller en bevisregel som motsvaras av 18 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (jfr prop. 2005/06:38 s. 150). Den särskilda bevisregeln i 19 § i 2006 års lag har tagits bort och har således inte förts över till det ...

  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.
  • RÅ 2002:91:Rätten till kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelev, som enligt ett fast system växelvis bor hos föräldrar med gemensam vårdnad och som därför har två likvärdiga hem, har ansetts omfatta resor till och från båda hemmen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

[K1]16 §  Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

[S2]I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. Lag (1993:800).

[K1]17 §  Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att också annan skall räknas som utlandssvensk elev. Lag (1996:60).

Information om icke skolpliktiga ungdomar

[K1]18 §  En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.

[S2]Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Lag (2009:1038).

Prop. 2004/05:2: Förslaget innebär ett förtydligande av hemkommunens skyldighet att kontinuerligt hålla sig informerad om vad ungdomar i kommunen är sysselsatta med. Kommunens syfte med inhämtandet av informationen skall vara att erbjuda dem lämplig individuell åtgärd. Härmed avses sådan verksamhet för vilken kommunen svarar, till exempel gymnasieskola eller socialtjänst. Begreppet hemkommun definieras i 1 kap. 15 § skollagen.

Av ...

Omhändertagande av föremål

[K1]19 §  Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller utbildning i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Tillämpningsområdet för fristående skolor anges i 9 kap. 18 §. Lag (2007:378).

[K1]20 §  Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Lag (2007:378).

[K1]21 §  Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 20 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har underrättats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.

[S2]Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor skall rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet skall tas i beslag har prövats. Lag (2007:378).

[K1]22 §  Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § inte återlämnas senast vid lektionens slut skall omhändertagandet dokumenteras skriftligt av den som genomfört omhändertagandet. Lag (2007:378).

Tillgång till studie- och yrkesvägledning

[K1]23 §  Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till sådan vägledning. Lag (2009:1038).

[K2]1 §  Varje kommun och landsting skall som styrelse för sitt offentliga skolväsende utse en eller flera nämnder.

[S2]För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om självförvaltningsorgan i 7 kap.18-22 §§ skall dock inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt denna lag eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon annan. Lag (1994:696).

[K2]2 a §  Varje kommun och landsting ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

[S2]Skyldigheten för en kommun eller ett landsting enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Skyldigheten gäller inte heller i fråga om rektorer som genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket. Lag (2009:1521).

[K2]3 §  Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva.

[S2]Undantag för göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

[S3]Varje kommun och landsting ska också sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Lag (2009:129).

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • NJA 2008 s. 990:Förvaltningsdomstol har med stöd av 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) upphävt en kommuns beslut att tillsätta en person utan erforderlig utbildning på en lärartjänst. Tjänsten hade samtidigt sökts av en person med erforderlig utbildning. Fråga om kommunen är skyldig att ersätta den behöriga sökanden för förmögenhetsskada som hon drabbats av därför att kommunen inte anställde henne.

[K2]4 §  Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är

  1. den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller
  2. den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis enligt vad som föreskrivs i 4 a och 4 b §§.

[S2]Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Ändringen innebär att det i första stycket 1 stadgas att personer med viss examen är behöriga att anställas tills vidare. Liksom tidigare krävs också att utbildningen skall ha en huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser. De personer som uppfyller dessa villkor behöver alltså endast visa detta för att de skall vara behöriga att tillsvidareanställas. Av första stycket 2 framgår att även vissa andra personer kan vara behöriga att anställas tills vidare. Kravet som uppställs ...

  • AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.

[K2]4 a §  Den som har en utländsk lärarutbildning skall få ett behörighetsbevis, om den utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan pedagogisk utbildning som avses i 4 § 1.Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är helt ny till sitt innehåll. Bestämmelser om överklagande flyttas till den nya 4 d §. Innebörden av den nya lydelsen av paragrafen är att Högskoleverket skall efter ansökan fatta beslut om utfärdande av behörighetsbevis beträffande personer med viss utländsk utbildning. Prövningen skall avse en bedömning av om den sökandes utbildning, ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet, kan anses motsvara sådan svensk examen som anges i 4 § första stycket 1. Någon skillnad görs inte mellan ...

[K2]4 b §  Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Språkkravet har i huvudsak formulerats med motsvarande krav som de är uttryckta i 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) som förebild. Det är alltså ett villkor för att behörighetsbevis skall utfärdas att vederbörande har de kunskaper i svenska språket som behövs.

[K2]4 c §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2.Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om villkoren för sådant behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2. Det kan bl.a. bli aktuellt för Högskoleverket att genom föreskrifter närmare ange vilka krav på kunskaper i det svenska språket som ställs.

[K2]4 d §  Beslut av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av behörighetsbevis enligt 4 § första stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Enligt artikel 8 i direktiv 89/48/EEG och artikel 12 i direktiv 92/51/EEG skall en sökande kunna få ett beslut prövat av en

domstol eller nämnd i enlighet med vad landets lagar föreskriver. Nu införs en möjlighet att överklaga beslut i ärende om utfärdande av behörighetsbevis till allmän förvaltningsdomstol.

[K2]5 §  Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder. Lag (1997:1212).

  • AD 2013 nr 42:En utbildad förskollärare har hos en kommun haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar, dels som vikarierande förskollärare, dels som obehörig lärare. Fråga om den senaste anställningen som vikarierande förskollärare övergått till en tillsvidareanställning till följd av regeln i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen. Avgörande för tvistefrågan är om arbetstagaren vid tillämpning av den regeln ska tillgodoräknas anställningstiden då han hade tidsbegränsade anställningar som obehörig lärare.

[K2]6 §  För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning i det offentliga skolväsendet ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

[S2]Den som inte uppfyller detta krav får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. Lag (2009:1038).

[K2]7 a §  Kommuner och landsting skall se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Lag (1999:887).

Prop. 1998/99:110: Paragrafen är ny. Krav på nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet har tidigare gällt endast för personer som varit aktuella att anställas tills vidare. Innebörden av den nya paragrafen är att kommuner och landsting skall se till att alla de aktuella personalkategorierna, sedan de anställts, har de nödvändiga insikterna i styrdokumenten. Kommunernas och landstingens skyldighet i aktuellt avseende gäller för både visstidsanställda och tillsvidareanställda.

[K2]8 §  I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan.

[S2]Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

  • RÅ 1995:14:Kommunfullmäktige (I) respektive landstingsfullmäktige (II) har beslutat att i skolplan infoga uttalanden, utgörande tillägg till de av statsmakterna angivna nationella utbildningsmålen. Besluten har ansetts befogenhetsöverskridande.

[K2a]1 §  Hemkommunen svarar för att barn som är bosatta i Sverige erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Verksamheterna kan också anordnas av enskilda.

[S2]Förskoleverksamheten avser barn som inte går i skolan.

[S3]Skolbarnsomsorgen avser barn till och med tolv års ålder som går i skolan. Lag (2009:337).

[K2a]2 §  Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola.

[S2]Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och pedagogisk omsorg. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Skolbarnsomsorgen ska ta emot barn under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under lov. Lag (2009:337).

[K2a]3 §  Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

[S2]För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga.

[S3]Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Lag (1997:1212).

[K2a]4 §  Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola eller fritidshem. Lag (1998:352).

[K2a]5 §  Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

[S2]Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte med stöd av denna bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag (1997:1212).

[K2a]6 §  Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov.

[S2]Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som har fyllt ett år. Barn som inte har fyllt ett år skall tillhandahållas förskola om barnet omfattas av 9 §. Lag (1997:1212).

  • RÅ 2007:2:Fråga om kommuns beslut att avslå en begäran om förskoleplats nattetid och under veckoslut kan anses strida mot skollagen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 1998:22:En kommuns beslut att begränsa barnomsorg med hänvisning till att moderns sambo blivit arbetslös har upplösts. Sambo har ej ansetts kunna jämställas med förälder vid tillämpning av 14 a § socialtjänstlagen (numera 2 a kap. 6 § skollagen).

[K2a]6 a §  Barn vars föräldrar är arbetslösa skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).

[K2a]6 b §  Barn vars föräldrar är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn skall tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket. Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).

[K2a]7 §  När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål.

[S2]Kommunen kan fullgöra sin skyldighet enligt 6 § också genom att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats i enskild förskola eller enskilt fritidshem.

[S3]Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen enligt första eller andra stycket. Lag (1998:352).

[K2a]8 §  Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Lag (1997:1212).

[K2a]9 §  Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt.

[S2]Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.

[S3]Om ett barn efter beslut av en kommun vistas i familjehem eller i hem för vård eller boende i en annan kommun, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det individuellt behovsprövade stöd enligt första stycket som barnet kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 16 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2001:462).

[K2a]10 §  För plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som kommunen anordnar får skäliga avgifter tas ut enligt grunder som kommunen bestämmer.

[S2]För sådana platser i förskola som avses i 8 a och 9 §§ får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Lag (2009:337).

  • RÅ 2000:35:En kommunal barnomsorgstaxa har givits en sådan utformning att olika avgifter kan komma att utgå vid kommunens barnstugor för i princip likvärdiga tjänster. Avgiftsskillnaderna beror på att kommunen behandlar varje barnstuga som en särskild resultatenhet. Taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 2001:71:Barnomsorgstaxa inkomstdifferentierad efter föräldrarnas bruttoinkomst och med självkostnaden som avgiftstak har inte ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900).

[K2a]11 §  I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:

[S2]14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,

[S3]16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

[S4]20 § om motivering av beslut, samt

[S5]26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

[S6]Bestämmelserna i 16 och 17 §§förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i förskola eller fritidshem. Lag (1997:1212).

[K2a]12 §  Om kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser. Lag (1997:1212).

[K2a]12 a §  En kommun ska i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ta emot ett barn från en annan kommun om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun, om det inte bedöms som onödigt.

[S2]En kommun får även i andra fall i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ta emot ett barn från en annan kommun.

[S3]En kommun som i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har tagit emot ett barn från en annan kommun har rätt till ersättning av barnets hemkommun. I sådana fall som avses i första stycket har den mottagande kommunen rätt till ersättning för sina kostnader. I andra fall ska ersättningen bestämmas efter samma grunder som barnets hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen, om inte de berörda kommunerna kommer överens om något annat. Lag (2009:337).

[K2a]13 §  Förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i form av förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som bedrivs av ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en stiftelse eller en enskild individ ska efter ansökan godkännas av den kommun där verksamheten bedrivs, om verksamheten har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de krav som anges i 3 §.

[S2]Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska beslutet om godkännande upphävas. Lag (2009:337).

14 § Har upphävts genom lag (2009:337).

[K2a]15 §  Verksamhet som har godkänts enligt 13 § står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Lag (2009:337).

[K2a]16 §  Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som har godkänts enligt 13 §, ska kommunen förelägga huvudmannen att avhjälpa missförhållandet.

[S2]Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla godkännandet.

[S3]Ett godkännande ska återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Lag (2009:337).

Prop. 1999/2000:123: Tredje stycket är nytt och innebär att ett tillstånd skall återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg när det gäller anställning av personal och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.

[K2a]17 §  Den kommun där verksamhet som har godkänts enligt 13 § bedrivs ska besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om

  1. verksamheten är öppen för alla barn som ska erbjudas motsvarande offentlig verksamhet enligt 66 b, 8 a och 9 §§, med undantag för barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den enskilda verksamheten,
  2. påtagliga negativa följder inte uppstår för motsvarande verksamhet i kommunen, och
  3. avgifterna inte är oskäligt höga.

[S2]Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.

[S3]Om godkännandet återkallas, eller övriga villkor enligt första stycket inte längre är uppfyllda, ska rätten till bidrag återkallas. Lag (2009:337).

  • RÅ 1999:46:Kommuns beslut att utge lägre bidrag till sådana enskilda daghem som inte anslutit sig till det kommunala avgiftssystemet än till övriga daghem har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.

[K2a]17 a §  Barnets hemkommun ska lämna bidrag till en huvudman som har rätt till bidrag enligt 17 §.

[S2]Bidraget (grundbelopp) till förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg ska avse ersättning för

  1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
  2. pedagogiskt material och utrustning,
  3. måltider,
  4. administration,
  5. mervärdesskatt, och
  6. lokalkostnader.

[S3]Därutöver ska bidrag (tilläggsbelopp) lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd.

[S4]Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna motsvarande verksamheten.

[S5]Om kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg, ska bidraget bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll och omfattning.

[S6]Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning som den är skyldig att erbjuda motsvarande offentliga verksamhet enligt 66 b, 8 a och 9 §§.

[S7]Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag för samma barn till fler än två huvudmän. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för hemkommunen.

[S8]Om barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en enskild och en kommunal verksamhet, är kommunen inte skyldig att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för verksamheterna.

[S9]När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, där deras vårdnadshavare arbetar, får bidrag inte lämnas för fler sådana barn än det antal andra barn som har tagits emot.

[S10]Kommunen kan lämna bidrag till annan huvudman för enskild förskoleverksamhet eller enskild skolbarnsomsorg än som omfattas av första stycket, om verksamheten uppfyller de krav som anges i 3 § och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas på det sätt som anges i andra–femte styckena. Lag (2010:699).

[K2a]17 b §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i 17 a §, om statsbidrag lämnas till kommunen för ett barn som har tagits emot i enskild förskoleverksamhet eller enskild skolbarnsomsorg. Lag (2009:671).

[K2a]18 §  Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).

[K2a]19 §  Beslut av en kommun får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller

  • godkännande enligt 13 §,
  • föreläggande eller återkallande av godkännande enligt 16 §,
  • rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt enligt 17 §, och
  • bidrag enligt 17 a § andra–femte och åttonde styckena.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S3]Kommunens beslut om föreläggande eller återkallande av godkännande enligt 16 § och om återkallande av rätt till bidrag enligt 17 § samt domstols beslut gäller omedelbart. Lag (2010:699).

[K2a]20 §  Kommunen ska informera om den förskoleverksamhet och den skolbarnsomsorg som kommunen anordnar samt om motsvarande enskild verksamhet som kommunen har godkänt. Informationen ska även avse möjligheten att driva enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg med bidrag enligt 17 §. Lag (2009:337).

Allmänna bestämmelser om förskoleklassen inom det offentliga skolväsendet

[K2b]1 §  Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång.

[S2]Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det. Lag (1997:1212).

[K2b]2 §  För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.

[S2]Barn får tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då barnet fyller sex år.

[S3]Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag (1997:1212).

[K2b]3 §  Plats i förskoleklassen skall anvisas så nära barnets eget hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål.

[S2]Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna. Lag (1997:1212).

  • HFD 2011:7:Beslut om anvisning av plats i förskoleklass har ansetts överklagbart enligt kommunallagen.

[K2b]4 §  Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskoleklassen. Lag (1997:1212).

[K2b]5 §  Utbildningen i förskoleklassen skall vara avgiftsfri. Till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året får dock kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas emot med stöd av 2 § andra stycket. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Lag (1997:1212).

Godkännande m.m. för enskilda att bedriva utbildning motsvarande förskoleklassen

[K2b]6 §  Utbildning som motsvarar förskoleklassen får bedrivas yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild person, om utbildningen är godkänd enligt 7 §. Ärenden om godkännande prövas av den kommun där utbildningen ska bedrivas, om inte annat följer av andra stycket.

[S2]Ärenden om godkännande av utbildning som motsvarar förskoleklassen för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 1 § andra stycket prövas av Statens skolinspektion.

[S3]Godkännande behövs inte för sådan utbildning som kommunen genom avtal enligt 2 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra. Lag (2008:220).

[K2b]7 §  Utbildning som avses i 6 § skall godkännas, om

  1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och
  2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.

[S2]Utbildning som bedrivs av en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan skall godkännas, om villkoren enligt första stycket är uppfyllda, och om

  1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan,
  2. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Lag (2002:159).

[K2b]8 §  Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där utbildningen bedrivs, om inte annat följer av andra stycket. Kommunen har rätt att inspektera utbildningen och får hämta in de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av Statens skolinspektion. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.

[S3]Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §. Skolan är också skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S4]Den kommunala tillsynen och den tillsyn som utövas av Skolinspektionen ska också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Lag (2008:220).

Prop. 1999/2000:123: I paragrafen anges bl.a. att en godkänd enskilt bedriven utbildning motsvarande förskoleklassen står under tillsyn av den kommun där utbildningen bedrivs eller, om det är fråga om utbildning som bedrivs av en fristående skola, av Statens skolverk. Det nya fjärde stycket visar att den aktuella tillsynen skall omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

[K2b]9 §  Om en utbildning som avses i 6 § inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen ska kommunen eller, när det gäller utbildning som bedrivs av en fristående skola, Statens skolinspektion återkalla godkännandet.

[S2]Ett godkännande ska återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Lag (2008:220).

Bidrag

[K2b]10 §  En kommun kan lämna bidrag till utbildning som avses i 6 § och som inte bedrivs av en godkänd fristående skola, om avgifterna inte är oskäligt höga. Om kommunen lämnar bidrag (grundbelopp) ska detta avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. måltider,
  4. administration,
  5. mervärdesskatt, och
  6. lokalkostnader.

[S2]Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Bidrag enligt första stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen förskoleklass. Om avgifter i den kommunala och den enskilda verksamheten tas ut ska de beaktas.

[S4]Om statsbidrag lämnas till kommunen för ett barn som har tagits emot i sådan utbildning som avses i första stycket ska kommunen lämna bidrag till utbildningen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i sådant fall meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i första–tredje styckena. Lag (2009:670).

[K2b]10 a §  En fristående skola som av Statens skolinspektion har fått godkännande att anordna utbildning som motsvarar förskoleklassen ska av Skolinspektionen förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 10 b §.

[S2]Skolinspektionen ska dock inte lämna någon förklaring om rätt till bidrag, om verksamheten skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §. Lag (2010:699).

[K2b]10 b §  En hemkommun ska till en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan lämna bidrag för varje elev som deltar i utbildningen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. måltider,
  4. administration,
  5. mervärdesskatt, och
  6. lokalkostnader.

[S2]Därutöver ska hemkommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.

[S3]Bidrag enligt första stycket ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen förskoleklass.

[S4]Hemkommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S5]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i första–tredje styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Lag (2009:670).

10 c § Har upphävts genom lag (2002:159).

[K2b]10 d §  Utbildning som en fristående skola får bidrag för enligt 10 a § skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser.

[S2]För den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året får dock skolan ta ut skäliga avgifter. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas emot före höstterminen det år då de fyller sex år.

[S3]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).

[K2b]10 e §  Om utbildningen vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 10 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, ska Statens skolinspektion återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag ska också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §. Lag (2008:220).

Övriga föreskrifter

[K2b]11 §  Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).

[K2b]12 §  Beslut av en kommun får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärende som gäller

[S2]Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärende som gäller

[S3]Beslut om återkallande av godkännande enligt 9 § gäller omedelbart.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2009:670).

Prop. 2008/09:171: I första stycket har möjligheten till överklagande av kommunens bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol enligt reglerna i förvaltningslagen lagts till. Av hänvisningarna till 10 och 10 b §§ framgår att det endast är kommunens beslut om bidragets storlek och om tilläggsbelopp som får överklagas med stöd av den här bestämmelsen. Uppräkningen avser att vara uttömmande såvitt avser beslut som fattats enligt kapitlet. När det ...

[K2b]13 §  Till böter döms den som utan godkännande bedriver utbildning som avses i 6 §.

[S2]Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av den kommun där utbildningen bedrivs eller av Statens skolinspektion. Lag (2008:220).

Inledande bestämmelser

[K3]1 §  Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola.

[S2]Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

[K3]2 §  Barn skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Skolplikten får också fullgöras enligt 8- 10 kap.Lag (1995:1248).

[K3]3 §  Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan.

[S2]Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda ska tas emot i särskolan.

[S3]Barn som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är synskadade och har ytterligare funktionshinder,
  2. är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning. Lag (2008:403).

Prop. 1998/99:105: I paragrafen anges vilka barn som skall tas emot i de olika skolformerna. Ändringen i tredje stycket är en följd av att specialskolan inte längre skall vara en skolform för barn som är syn- eller talskadade och innebär att dessa barn inte längre skall tas emot i specialskolan.

Prop. 2007/08:112: Ändringarna i första och andra styckena är redaktionella.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att specialskolan ska finnas som skolform även för barn med synskada och ytterligare funktionshinder och för barn med grav språkstörning. Målgruppen har således utökats. Vad gäller synskadade avgränsas målgruppen till barn med såväl synskada som ytterligare funktionshinder. Vidare innebär förslaget att det kan finnas andra särskilda skäl än barnets funktionshinder som medför att ...

[K3]4 §  Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare.

[S2]Huvudmannen för specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun.

[S3]Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev där. Motsvarande gäller för huvudmannen för specialskolan, om den som tagits emot i specialskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan. Lag (1992:598).

[K3]5 §  Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[S2]Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

[K3]6 §  Den som är elev i grundskolan eller motsvarande del av särskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de skolhuvudmän som berörs är överens om detta och barnets vårdnadshavare lämnar sitt medgivande.

Skolpliktens inträde och skolstarten

[K3]7 §  Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen på begäran av ett barns vårdnadshavare besluta att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

[S3]Beslut i ärenden enligt andra stycket får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1997:1212).

[K3]8 §  Om ett barns vårdnadshavare begär det, skall barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

9 § har upphävts genom lag (1991:1111).

Skolpliktens upphörande

[K3]10 §  Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år.

[S2]Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.

[S3]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1995:1248).

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

[K3]11 §  Varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentlig skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.

[S2]En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.

[S3]Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, skyldig att gå i skolan för att delta i obligatoriska inslag i utbildningen mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta i sådana inslag mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, mer än sex timmar.

[K3]12 §  På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

[S2]Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Andra stycket som innebar att befrielse från undervisning i religionskunskap alltid skulle medges om vissa förutsättningar var uppfyllda har slopats. Förslaget har behandlats i avsnitt 12. Möjligheten enligt första stycket till befrielse från annars obligatorisk undervisning finns dock kvar.

Beträffande motiven till första stycket se prop. ...

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

[K3]13 §  Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat sätt får föreskriven utbildning.

[S2]Huvudmannen för specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolor under dess ledning fullgör sin skolgång. Lag (1992:598).

[K3]14 §  Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för skolan anmäla förhållandet till barnets hemkommun. Kommunen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till huvudmannen för specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång där.

[S2]Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1248).

[K3]15 §  Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.

[K3]16 §  Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas.

[S2]Vitet får inte förvandlas till fängelse.

[S3]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:63).

17 § har upphävts genom lag (1991:1111).
18 § har upphävts genom lag (1991:1107).
19 § har upphävts genom lag (1991:1111).
19 a § har upphävts genom lag (1991:1107).
20 § har upphävts genom lag (1991:1111).
21 § har upphävts genom lag (1991:1111).

4 kap. Grundskolan

Prop. 1992/93:230: Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss

[K4]1 §  Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

[S2]Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

[K4]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

[K4]3 §  Grundskolan skall ha nio årskurser.

[S2]Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

[S3]Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1993:1679).

[K4]3 a §  Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

  1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av timplanen som behövs,
  2. för särskilda utbildningar meddela föreskrifter om avvikelser från timplanen, och
  3. i övrigt göra begränsade avvikelser från timplanen, om det finns särskilda skäl. Lag (1998:1829).

[K4]4 §  Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

[K4]4 a §  Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K4]5 §  För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd.

[S2]Denna skyldighet skall normalt fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan.

[S3]Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med någon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen har att sörja för.

  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.

[K4]6 §  Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt.

[S2]Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall särskild vikt fästas vid elevens ålder.

[S3]Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Kommunen får även frångå vårdnadshavarens önskemål om att deras barn skall vara placerade i en viss skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett placeringsbeslut som på denna grund avviker från vårdnadshavarens önskemål gäller omedelbart om inte Skolväsendets överklagandenämnd beslutar något annat. Lag (2007:378).

[K4]7 §  Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

[S2]När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

[S3]Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar inte

  1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte framställts, eller
  2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.

[S4]För sådana elever som avses i 8 § första stycket skall den mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §. Lag (1998:1829).

  • RÅ 2002:91:Rätten till kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelev, som enligt ett fast system växelvis bor hos föräldrar med gemensam vårdnad och som därför har två likvärdiga hem, har ansetts omfatta resor till och från båda hemmen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 2002:43:Kostnader för handikappad pojkes resor till fristående skola i grannkommun har i visst fall ansetts utgöra en ersättningsgill merkostnad som skall beaktas vid fastställande av rätt till vårdbidrag.
  • RÅ 1994:84:Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) har omfattat frågan huruvida en kommun med hänsyn till trafikförhållandena på en viss väg varit skyldig enligt 4 kap. 7 § skollagen (1985:1100) att anordna kostnadsfri skolskjuts för de barn som till och från skolan har att färdas utmed vägen. Kommunens beslut, varigenom en förälders framställning om anordnande av skolskjuts avslagits, har ansetts strida mot nämnda bestämmelse i skollagen och har därför upphävts.

[K4]8 §  En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

[S2]Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun, om sådant yttrande inte bedöms som onödigt.

[S3]Den rätt en kommun har enligt första stycket att få ersättning för sina kostnader skall kommunen också ha i fråga om elever i sådana särskilda utbildningar som regeringen bestämmer. Vid fastställande av kostnaderna skall hänsyn tas till utgående statsbidrag. Lag (1998:1829).

[K4]8 a §  Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen har ändrats så att den i fråga om ersättningen i huvudsak motsvarar den nya bidragskonstruktionen enligt 9 kap. 6 § tredje stycket för fristående skolor som motsvarar grundskolan.

[K4]9 §  Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång. Om det för eleven endast återstår en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

[S2]I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun där eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (1993:800).

[K4]10 §  Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde.

[K4]11 §  Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller företrädare för denne. Lag (1993:800).

[K4]12 §  Beslut om placering som avses i 6 § fjärde stycket får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (2007:378).

5 kap. Gymnasieskolan

Prop. 1992/93:230: I första stycket 2 har den ändringen gjorts att kommunen inte är skyl- dig att erbjuda den elev som har gått igenom en i förhållande till ett na- tionellt program i gymnasieskolan likvärdig utbildning utbildning på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Med en likvärdig utbildning avses exempelvis en utbildning på ett specialutformat program i gymna- sieskolan, en utbildning i en fristående skola som motsvarar ett natio- nellt eller ett specialutformat program ...

Gymnasieskolans målgrupp

[K5]1 §  Gymnasieskolan är öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

[S2]I 32 § finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från den obligatoriska särskolan.

[S3]Detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra ungdomar ska omfattas av bestämmelserna. Lag (2009:1038).

Gymnasieskolans roll och syfte

[K5]2 §  Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. Lag (2009:1038).

[K5]3 §  Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

[S2]Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.

[S3]Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Lag (2009:1038).

Prop. 1997/98:169: Andra stycket är nytt. Styrelsen för utbildningen ges en möjlighet att bestämma om att de utbildningar kommunen eller landstinget är huvudman för skall fördelas över en längre tid än tre läsår. För att fördela utbildningen på kortare tid än tre läsår krävs regeringens medgivande.

Ändringen i tredje stycket, som har behandlats i avsnitt 6.2, innebär att begreppet "grenar" tas bort och ersättas av uttrycket ...

Gymnasieskolans program

Nationella och individuella program

Yrkesprogram och högskoleförberedande program

[K5]5 §  Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning.

[S2]De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.

[S3]Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Lag (2009:1038).

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

[K5]6 §  Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10 §, i huvudsak vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från första stycket. Lag (2009:1038).

Rh-anpassad utbildning

[K5]7 §  För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola.

[S2]För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i 5662 §§. Lag (2009:1038).

Nationella program

[K5]8 §  De nationella programmen framgår av bilaga 1.

[S2]De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår.

[S3]Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella program får fördelas på längre tid än tre läsår. Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en myndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses. Lag (2009:1038).

Nationella inriktningar och särskilda varianter

[K5]9 §  Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och särskilda varianter, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.

[S2]Inriktningarna är nationella. Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. Lag (2009:1038).

Gymnasial lärlingsutbildning

[K5]10 §  Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.

[S2]Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. Lag (2009:1038).

Utbildningens omfattning på nationella program

[K5]11 §  Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.

[S2]Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. Lag (2009:1038).

[K5]12 §  Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng.

[S2]Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. Lag (2009:1038).

Examensmål

[K5]13 §  För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:110: Ändringen i första meningen i andra stycket är en följd av ändringen i 13 a § nedan. Ändringen i sista meningen i andra stycket görs för att samstämmighet skall råda med vad som står i sista meningen i 5 § andra stycket.

Prop. 1996/97:110: Andra stycket har helt nytt innehåll. Här anvisas möjligheten för kommuner och landsting att genom samverkansavtal erbjuda grupper av elever utbildning. För kommunernas del gäller möjligheten till samverkan både specialutformade och individuella program som erbjuds en grupp av elever. Genom den regel som införs i 13 a § kan ett landsting endast anordna specialutformade program genom samverkansavtal med en kommun.

Kurser och betyg

[K5]14 §  Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska det också ingå ett gymnasiearbete.

[S2]Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen och gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven eller nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om annat inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av tredje stycket.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs. Lag (2009:1038).

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll

[K5]15 §  Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana avvikelser.

[S2]I 35 § finns bestämmelser om möjlighet att vid riksrekryterande utbildningar avvika från vad som annars gäller om utbildningens struktur, innehåll och examensmål. Lag (2009:1038).

Gymnasieexamen

[K5]16 §  Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.

[S2]För elever som har betyg från ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren i 17 eller 18 § är uppfyllda. Lag (2009:1038).

[K5]17 §  Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar

  1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
  2. gymnasiearbetet.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om de andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram. Lag (2009:1038).

[K5]18 §  Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i

  1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,
  2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
  3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.

[S2]Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

[S3]Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända. Lag (2009:1038).

Individuella program

[K5]19 §  Individuella program ska förbereda eleven för studier på ett nationellt program.

[S2]Individuella program kan utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Om programmet särskilt inriktas mot studier på ett visst nationellt program (programinriktat individuellt program), ska det utformas för en grupp elever.

[S3]Ett individuellt program kan utformas även för att

  1. göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller
  2. på annat sätt möta en elevs speciella utbildningsbehov. Lag (2009:1038).

[K5]20 §  Utbildningen på individuella program ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. Lag (2009:1038).

Prop. 1996/97:110: Ä ndringen i första stycket medför att även elever som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat program, anordnat av ett landsting, har rätt att fullfölja programmet enligt de bestämmelser som finns i paragrafen.

[K5]21 §  Utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som beslutas av styrelsen för utbildningen.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbildningen på sådana individuella program som avses i 19 § tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa ämnen. Lag (2009:1038).

Behörighet

Gemensamma behörighetskrav

[K5]22 §  För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 1 § första stycket, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 2326 §§.

[S2]Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan. Lag (2009:1038).

Särskilda behörighetskrav för nationella program

[K5]24 §  För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.

[S2]En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande

  1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och
  2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. Lag (2009:1038).

[K5]25 §  En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska. Lag (2009:1038).

[K5]26 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar. Lag (2009:1038).

Erbjudande av utbildning

Kommunens ansvar

[K5]27 §  Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

[S2]Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

[S3]När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Ändringarna i paragrafen är i huvudsak redaktionella. Dock avses visas i den nya punkten 1, vars innehåll behandlats i avsnitt 7.2.1, att ett rörelsehinder skall vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder. Den innehållsmässiga ändringen i den nya punkten 1 innebär vidare att uttrycket ”reguljär studiegång” byts mot ”ett nationellt eller specialutformat ...

Utbildning anordnad av landsting

[K5]28 §  Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna utbildning även på andra nationella program och på individuella program. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Ändringen innebär att gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning även kan anordna specialutformade program. Vidare ändras behörighetsvillkoren för ungdomar som söker till Rh-anpassad utbildning. Ungdomarna skall enligt den föreslagna punkten 1 ha slutfört sista årskursen i grundskolan i stället för som tidigare ha avslutat grundskoleutbildning. Det nu valda uttrycket ”har slutfört sista årskursen i grundskolan” motsvarar det som enligt 5 § gäller för mottagande till nationella och specialutformade ...

Nationella program

[K5]29 §  Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.

[S2]Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Lag (2009:1038).

[K5]30 §  När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program, får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Förslaget innebär att det tidigare andra stycket tas bort. Innehållet i det borttagna stycket skall i stället föras in i förordningen (1990:1110) med instruktion för Nämnden för Rh-anpassad utbildning.

Individuella program

[K5]31 §  Hemkommunen ansvarar för att alla ungdomar i kommunen, som är behöriga enligt 22 § och som inte har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning, erbjuds utbildning på individuella program.

[S2]Hemkommunens ansvar omfattar också ungdomar, som har påbörjat någon av de utbildningar som nämns i första stycket men som har avbrutit utbildningen, om de fortfarande uppfyller behörighetskraven för gymnasieskolan. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Av förarbetena till lagrummet (prop. 1989/90:92 s. 29) framgår bl.a. att omvårdnadsinsatserna i boendet och habiliteringen skall tillhandahållas kostnadsfritt för eleven. Den nu föreslagna ändringen innebär ingen ändring i sak utan endast ett förtydligande med avseende på att avgiftsfriheten i aktuellt avseende gäller för eleverna.

[K5]32 §  För elever från särskolan gäller hemkommunens ansvar för att utbildning på individuella program erbjuds bara om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i gymnasiesärskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Ändringen är en följd av att det i 28 § nu stadgas att gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning även kan anordna specialutformade program.

Mottagande till nationella program

Ansökan

[K5]33 §  En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, som börjar första läsåret, ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

[S2]Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Lag (2009:1038).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i andra stycket görs till följd av vad som stadgas i den nya 31 a §. Hemkommunen skall även fortsättningsvis inte ha någon skyldighet att utge stöd till inackordering enligt denna paragraf för elever som genomgår Rh-anpassad utbildning.

Tredje stycket är nytt. Det nya stycket innehåller en hänvisning till 31 a § där det finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge ersättning för vissa kostnader i samband med att en elev från den egna kommunen ...

Mottagande i första hand

[K5]34 §  Av de behöriga sökande till sådan utbildning som avses i 33 § ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i den anordnande kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.

[S2]Utöver vad som följer av första stycket ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till

  1. sådan utbildning som avses i 33 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,
  2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
  3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
  4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret, vilken hemkommunen inte erbjuder,
  5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller
  6. en utbildning för vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt 35 §. Lag (2009:1038).

Riksrekryterande utbildning

[K5]35 §  Regeringen eller en myndighet får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering får innebära att den riksrekryterande utbildningen i fråga om struktur, innehåll och examensmål får avvika från vad som annars gäller för nationella program.

[S2]Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.

[S3]Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses i första stycket. Regeringen får vidare meddela föreskrifter med villkor för att en utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Lag (2009:1038).

Mottagande i andra hand

[K5]36 §  Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt 34 § får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. Lag (2009:1038).

Yttrande från hemkommunen

[K5]37 §  Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. Lag (2009:1038).

Beslut om behörighet och mottagande till ett nationellt program

[K5]38 §  Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. Lag (2009:1038).

Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till nationella program

[K5]39 §  Beslut enligt 38 § om behörighet och om mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Beslut om mottagande i andra hand får inte överklagas. Lag (2009:1038).

Mottagande till individuella program

Ansökan

[K5]40 §  En ansökan till ett individuellt program som har utformats för en grupp elever ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun.

[S2]Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Om hemkommunen inte tillhör samverkansområdet för utbildningen, ska styrelsen bifoga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Lag (2009:1038).

Mottagande

[K5]41 §  En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning på ett individuellt program som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot en sökande till utbildningen, om den sökande är behörig enligt 1 § och 22 § andra stycket och hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildning eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen. Lag (2009:1038).

Riksrekryterande utbildning

[K5]42 §  Regeringen eller en myndighet får för individuella program besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.

[S2]Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Lag (2009:1038).

Beslut om behörighet och mottagande till individuellt program

[K5]43 §  Styrelsen för utbildningen i anordnande kommun eller landsting prövar om en sökande till ett individuellt program som utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. Lag (2009:1038).

Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till individuella program

[K5]44 §  Beslut enligt 43 § får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Lag (2009:1038).

Antagning

[K5]45 §  Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av kommunen eller landstinget.

[S2]I 59 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh- anpassad utbildning.

[S3]Beslut i fråga om antagning får inte överklagas. Lag (2009:1038).

[K5]46 §  Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 8 §. Lag (2009:1038).

[K5]47 §  Regeringen meddelar föreskrifter om urval mellan behöriga sökande. Lag (2009:1038).

Rätten att fullfölja utbildningen

Nationella program

[K5]48 §  En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma gäller om huvudmannen har lämnat ett sådant erbjudande som avses i 30 § i fråga om en inriktning eller variant. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

[S2]Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. En sådan rätt att fullfölja utbildningen finns dock inte, om det erbjudande som avses i 30 § när det lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll. Lag (2009:1038).

[K5]49 §  En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Lag (2009:1038).

[K5]50 §  Vad som sägs i 48 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning eller om huvudmannen har lämnat ett sådant erbjudande som avses i 30 § i fråga om gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. Lag (2009:1038).

Individuella program

[K5]51 §  Den som har påbörjat ett individuellt program har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan som gällde när utbildningen inleddes.

[S2]Om eleven har medgivit att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

[S3]Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. Lag (2009:1038).

Avgiftsfri utbildning

[K5]52 §  Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får det också finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Lag (2009:1038).

Interkommunal ersättning

[K5]53 §  En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Detsamma gäller ett landsting som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning. Lag (2009:1038).

[K5]54 §  Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.

[S2]När eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

[S3]När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses. Lag (2009:1038).

[K5]55 §  En elevs hemkommun ska betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Detta gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning när IB-utbildningen började och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.

[S2]Om parterna inte kommer överens om annat, ska ersättning betalas med ett belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses. Lag (2009:1038).

Rh-anpassad utbildning

Målgrupp

[K5]56 §  I denna lag avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att en ungdom

  1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
  2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Lag (2009:1038).

Rätt till utbildning

[K5]57 §  Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

  1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
  2. kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår de fyller 21 år, och
  3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 2326 §§, när det gäller nationella program.

[S2]Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett individuellt program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats. Lag (2009:1038).

Riksrekrytering

[K5]58 §  En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. Lag (2009:1038).

Beslut om antagning och rätt till utbildning

[K5]59 §  Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd. Lag (2009:1038).

Överklagande av beslut om rätt till utbildning

[K5]60 §  Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om rätt till Rh-anpassad utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande.

[S2]Ett beslut får dock inte överklagas om det gäller placering vid en viss gymnasieskola. Lag (2009:1038).

Kostnader

[K5]61 §  Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi. Lag (2009:1038).

Interkommunal ersättning

[K5]62 §  Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket. Lag (2009:1038).

Stöd till inackordering

[K5]63 §  Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering på grund av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Denna skyldighet gäller dock inte

  1. elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 §,
  2. elever på Rh-anpassad utbildning, och
  3. utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

[S2]Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.

[S3]Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2009:1038).

  • RÅ 2010:26:Skyldigheten för en hemkommun att ansvara för en gymnasieelevs dagliga resor mellan bostaden och skolan har inte ansetts omfatta resor mellan en inackorderingsbostad och en fristående skola som båda är belägna i en annan kommun. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

[K6]1 §  Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Lag (1993:800).

[K6]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

[K6]3 §  Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och individuella program).

[S2]Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio årskurser. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller träningsskolan.

[S3]En elev som började fullgöra sin skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta år har, när skolplikten upphör, rätt att få fortsatt utbildning i årskurs 9 i den obligatoriska särskolan. Lag (1997:1212).

[K6]3 a §  De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskolan har rätt att få fortsatt utbildning i årskurs 10 i den obligatoriska särskolan. Lag (1992:598).

[K6]4 §  Utbildningen i särskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[K6]4 a §  Eleverna i den obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K6]5 §  För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i särskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd.

[S2]Denna skyldighet skall fullgöras genom att hemkommunen anordnar särskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med någon annan kommun att denna i sin särskola skall ta emot elever vars särskoleutbildning hemkommunen har att sörja för. Lag (1992:598).

[K6]6 §  Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. Även i övrigt skall vid utformningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna.

[S2]Vid fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts.

[S4]I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Lag (1993:800).

[K6]6 a §  Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall hemkommunen betala det belopp som regeringen beslutat. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: I paragrafen har föreskriver bytts ut mot beslutat. Bestämmelsen överensstämmer därmed med vad som gäller för fristående särskolor enligt 9 kap. 6 a § tredje stycket. Ändringen innebär att om berörda kommuner inte kommer överens om ersättningen, får denna bestämmas genom förvaltningsbeslut av regeringen i varje enskilt fall och inte genom föreskrifter.

  • RÅ 2003:79:Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har beviljats i form av ledsagarservice vid en resa till Danmark (I) och i form av bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet för skolgång utanför hemkommunen (II) men inte i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet för en resa till London (III).

[K6]7 §  Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda.

[S2]Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning under fyra år i gymnasiesärskolan.

[S3]En elev som har påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan före utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, har rätt att fullfölja utbildningen. Lag (1999:886).

[K6]8 §  Beslut som styrelsen för utbildningen fattar enligt 7 § om att en elev inte skall tas emot i särskolan därför att denne bedöms kunna gå i gymnasieskolan trots att eleven är utvecklingsstörd får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[K6]9 §  Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan.

[S2]Styrelsen för särskolan avgör om en elev i gymnasiesärskolan skall gå på

  1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller
  2. ett individuellt program.

[S3]Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet skall få yrkesträning eller verksamhetsträning. Lag (1993:1478).

[K6]10 §  Varje kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna gå på ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna utbildning på nationella och specialutformade program.

[S3]Ett erbjudande enligt första stycket skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Tillägget i andra stycket innebär att ett landsting efter överenskommelse med en kommun även får anordna utbildning på specialutformade program.

[K6]10 a §  Om ett landsting anordnar utbildning, gäller vad som sägs i 6 § tredje stycket om skyldighet att anordna skolskjuts för landstinget. Lag (1997:575).

Prop. 1996/97:110: Som en följd av vad som nu stadgas om landstingens möjlighet att anordna specialutformade program inom gymnasiesärskolan ökar landstingens skyldighet att anordna skolskjuts för eleverna. Landstingen är alltså skyldiga att anordna skolskjuts för eleverna oavsett om de går på ett nationellt eller ett specialutformat program.

[K6]11 §  Den minsta garanterade undervisningstiden för varje elev skall utgöra 3 600 timmar.

[S2]Regeringen får föreskriva att utbildningen i gymnasiesärskolan skall omfatta minst vissa ämnen och omfattningen av dessa ämnen. Lag (1993:1478).

[K7]1 §  Utbildningen i specialskolan ska syfta till att ge barn och ungdomar med sådana funktionshinder som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Lag (2008:403).

Prop. 1998/99:105: I paragrafens första stycke anges specialskolans grundläggande syfte. Ändringen är en följd av att specialskolan inte längre skall vara en skolform för barn som är syn- eller talskadade.

Andra stycket tas bort vilket föranleds av ändringen i 6 § (jämför kommentaren till nämnda paragraf).

Prop. 2007/08:112: Ändringen är en följd av att specialskolan ska finnas som skolform även för barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder samt för barn och ungdomar med grav språkstörning. Vidare har det gjorts en redaktionell ändring av texten.

Lagtexten har utformats med beaktande av Lagrådets yttrande. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.1. ...

[K7]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

[K7]4 §  Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[S2]Eleverna i specialskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

[S3]Staten skall svara för att eleverna i specialskolan kostnadsfritt erhåller för utbildningen erforderliga resor.

[S4]För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden. Lag (1997:1212).

[K7]5 §  Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter. För enheterna skall det finnas en gemensam styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden. Lag (1999:886).

[K7]6 §  Om en elev i specialskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, ska eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Det gäller inte om eleven är utvecklingsstörd. En utvecklingsstörd elev som började fullgöra sin skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta år har dock rätt att när skolplikten upphör slutföra sista årskursen.

[S2]En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 3 kap. 3 § tredje stycket 1 och som på grund av sina funktionshinder inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, om eleven

  1. har en utvecklingsstörning, eller
  2. bedöms inte ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt första stycket. Lag (2009:333).

Prop. 1998/99:105: Andra stycket tas bort eftersom möjligheten att efter fullgjord skolplikt erbjudas annan utbildning i specialskolan upphör. Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.

Prop. 2008/09:112: Ändringarna i första stycket är redaktionella.

Andra stycket är nytt och innebär att möjligheten att efter fullgjord skolplikt genomgå ytterligare utbildning i specialskolan återinförs (jfr 7 kap. 6 § andra stycket skollagen i dess lydelse före den 1 juli 2000).

Elever som bedöms ha förutsättningar för en fortsatt skolgång i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ...

[K7]7 §  Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första stycket samt om ersättningens storlek. Lag (1994:152).

[K7]8 §  Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 4 § fjärde stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma samt enligt 6 § första stycket om rätten att fullfölja utbildningen får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (2009:333).

Prop. 1998/99:105: Ändringen i paragrafen föranleds dels av en tidigare felaktig hänvisning till 4 §, dels av ändringen i 6 §.

Prop. 2008/09:112: Ändringen föranleds av att det genom ändringen i 6 § införs ett andra stycke i paragrafen. Innebörden av ändringen är att beslut enligt första stycket kan överklagas men inte ett beslut enligt andra stycket.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.

8 kap. Sameskolan

[K8]1 §  Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan.

[S2]Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

[K8]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.

[K8]3 §  Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.

[K8]4 §  Utbildningen i sameskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[K8]4 a §  Eleverna i sameskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).

[K8]5 §  För elever i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

[S2]Staten skall svara för att eleverna i sameskolan kostnadsfritt erhåller för utbildningen erforderliga resor.

[K8]6 §  För sameskolan skall finnas en styrelse.

[S2]Styrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana frågor får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[K8]7 §  Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (1994:152).

9 kap. Fristående skolor

Prop. 2000/01:115: 6 , 6 a , 8 a och 8 c §§ I dessa paragrafer införs bestämmelser som innebär att det belopp en kommun skall betala i bidrag till en fristående skola för en asylsökande elev som genomgår utbildning i en sådan skola, skall vara detsamma som det belopp som kommunen kan få i statlig ersättning för en sådan elev. En asylsökande elev omfattas av 1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). För en sådan ...

Prop. 1992/93:230: Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av Statens skol- verk.

Införd: SFS 2009:1038 (Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan), 2006:1447 (Budgetpropositionen för 2007), 1991:1111 (om vissa skollagsfrågor m.m.), 1993:800 (Valfrihet i skolan), 2002:159 (Fristående skolor), 1996:1044 (Fristående skolor m.m.), 1992:598 (om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux), 1994:739 (Vissa ändringar i skollagen)
Ändrad: SFS 2009:1038 (Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan), 2006:1447 (Budgetpropositionen för 2007), 1988:631 (med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89), 2008:220 (Nya skolmyndigheter), 2000:875 (Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg), 2009:670 (Offentliga bidrag på lika villkor), 1997:1212 (Förskoleklass och andra skollagsfrågor), 2001:799 (Asylsökande barns skolgång m.m.), 2002:159 (Fristående skolor), 1996:1044 (Fristående skolor m.m.), 1995:1248 (Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet), 1993:1679 (En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan), 1993:1478 (Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnaslesärskolan och särvux), 1992:598 (om ändrat huvudmannaskap för särskolan och särvux), 1992:710 (om valfrihet och fristående skolor), 1995:816 (Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m.), 1994:739 (Vissa ändringar i skollagen), 2010:699 (Bidragsvillkor för fristående verksamheter), 1996:60 (Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar)
Upphävd: SFS 1991:1111 (om vissa skollagsfrågor m.m.), 1993:800 (Valfrihet i skolan)

Godkännande m.m.

[K9]1 §  Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd enligt 2 §.

[S2]Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar grundskolan eller särskolan prövas av Statens skolinspektion.

[S3]Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan. Lag (2008:220).

[K9]2 §  En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
  4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
  5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs,
  6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

[S3]Ett godkännande kan avse vissa årskurser. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: I paragrafen regleras förutsättningarna för att en fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande. Förutom en del ändringar i sak har paragrafen strukturerats om. De fristående skolor som behandlas i paragrafen är sådana som motsvarar grundskolan, särskolan och specialskolan.

Vad som anges i första stycket gällde tidigare enbart ...

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • RÅ 1996:3:Beslut som Skolverket meddelat inom ramen för sin tillsynsverksamhet, varigenom fristående skola beretts möjlighet att uppfylla bl.a. vissa krav som verket uppställt för godkännande, har inte ansetts kunna överklagas särskilt.
  • RÅ 2008:29:Att en kommun är ägare till ett aktiebolag utgör inte något hinder för bolaget att bedriva fristående skolor.

[K9]3 §  Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att det är utvecklingsstört. Lag (1995:1248).

[K9]4 §  Om ett barn har ett sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för mottagande i specialskolan, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar specialskolan endast om

  1. skolan är godkänd för elever som har samma funktionshinder som barnet eller
  2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Lag (1995:1248).

[K9]5 §  Den som endast för en kortare tid är bosatt i Sverige eller den som har andra skäl att få utbildning i en internationell skola på grundskolenivå får fullgöra sin skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens skolinspektion. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap.3 § andra och tredje styckena.

[S2]Med internationell skola på grundskolenivå avses en fristående skola som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan ska förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ska ges i den omfattning som de i Sverige för kortare tid bosatta eleverna behöver.

[S3]Regeringen får besluta att en internationell skola på grundskolenivå får ta emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra skolplikten vid skolan. Lag (2008:220).

Prop. 1995/96:200: Tredje stycket är nytt. Ändringen har motiverats i avsnitt 10.1. Avsikten är att några internationella skolor skall få möjlighet att ta emot andra skolpliktiga barn än sådana som skolorna är avsedda för. En begränsning av hur många sådana elever som skolan skall få ta emot kan bli aktuell.

Tilldelning av bidrag m.m.

[K9]6 §  En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i andra och tredje styckena. En förklaring ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.

[S2]För varje elev som genomgår en utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. elevvård och hälsovård,
  4. måltider,
  5. administration,
  6. mervärdesskatt, och
  7. lokalkostnader.

[S3]Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.

[S5]Det som sägs i första–fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom förordning eller särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och tredje styckena gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning.

[S6]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra–fjärde styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Lag (2010:699).

Prop. 1995/96:200: Till skillnad mot tidigare kommer en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan inte automatiskt att få rätt till bidrag. Enligt bestämmelsen skall Skolverket besluta om skolan skall ha rätt till bidrag. En skola skall inte ha rätt till bidrag, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En förutsättning för att Skolverket skall kunna underlåta att förklara skolan berättigad till bidrag är att kommunen har anfört ...

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.
  • HFD 2012:46:Fråga om förutsättningarna för bidrag enligt skollagen till fristående skola i form av tilläggsbelopp.

[K9]6 a §  En godkänd fristående skola som motsvarar obligatoriska särskolan ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i andra–fjärde styckena. En förklaring ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.

[S2]För varje elev som genomgår en utbildning motsvarande den som ges i obligatorisk särskola lämnas bidrag av hemkommunen.

[S3]Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. elevvård och hälsovård,
  4. måltider,
  5. administration,
  6. mervärdesskatt, och
  7. lokalkostnader.

[S4]Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

[S5]Bidrag enligt tredje stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna obligatoriska särskolan.

[S6]Det som sägs i första–femte styckena gäller inte de fristående skolor för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning.

[S7]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i tredje–femte styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Lag (2010:699).

Prop. 2008/09:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om bidrag till fristående obligatoriska särskolor I tredje stycket har den tidigare bidragsprincipen tagits bort. I stället har de nu föreslagna bidragsreglerna och likabehandlingsprincipen arbetats in i de nya fjärde–sjätte styckena, se avsnitt 6.1, 6.3 och ...

Prop. 1995/96:200: Första och andra styckena motsvarar vad som enligt 6 § första och andra styckena gäller för fristående grundskolor. Det tidigare andra stycket har slopats eftersom några bestämmelser om utbetalning av bidrag m.m. inte längre finns i 6 §. De bestämmelser om utbetalning m.m. som kan behövas, avses bli meddelade av regeringen.

[K9]7 §  Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 6 eller 6 a §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Eleverna skall också erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

[S2]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen, som behandlar elevavgifter, har ändrats vad gäller fristående skolor som får bidrag enligt 6 §. Möjligheten att ta ut skäliga elevavgifter i en fristående grundskola som får kommunala bidrag har tagits bort. I stället motsvarar första stycket vad som gäller för utbildningen i grundskolan (4 kap. 4 §). Exempel på inslag som kan få föranleda en blygsam avgift är studiebesök, teaterbesök o.d. Tredje och fjärde styckena har slopats till följd av att skolorna inte längre i och med ...

[K9]7 a §  En godkänd internationell skola på grundskolenivå ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 7 b § om

  1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner, med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig,
  2. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska offentliga skolväsendet,
  3. elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,
  4. eleverna erbjuds sådan skolhälsovård som ska erbjudas inom grundskolan,
  5. elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,
  6. skolan är öppen för alla elever som avses i 7 b § första stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan,
  7. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
  8. vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den internationella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola kan innebära vid fortsatt skolgång i det svenska skolväsendet, samt
  9. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter som avser internationella skolor på grundskolenivå.

[S2]Skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige och som omfattas av skolans bidragsrätt.

[S3]För att en nystartad skola ska ha rätt till bidrag ska skolan ha ansökt om att bli bidragsberättigad före den 1 april kalenderåret innan skolan startar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ansökningsförfarandet. Lag (2008:220).

[K9]7 b §  Elevens hemkommun skall lämna bidrag till den internationella skolan för en elev som genomgår sådan utbildning som avses i 7 a § från och med höstterminen det år eleven fyller 6 år om

  1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven, och
  2. eleven
    1. för en kortare tid är bosatt i Sverige,
    2. har andra skäl att få utbildning i en internationell skola på grundskolenivå, eller
    3. har mottagits med stöd av regeringens beslut enligt 5 § tredje stycket.

[S2]Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag skall bestämmas i stället för det som anges i andra stycket, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på grundskolenivå.

[S4]Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat, skall bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2006:1447).

[K9]8 §  Om en fristående skola anordnar sådan utbildning som en kommun enligt 5 kap. får anordna inom ramen för nationella program i gymnasieskolan och alla elever ges möjlighet att inom ramen för utbildningen uppnå grundläggande behörighet för högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, ska Statens skolinspektion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. En sådan förklaring får dock lämnas endast om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter om de skulle antas,
  4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor som avses i första stycket 5.

[S3]En fristående skola som avses i denna paragraf får även anordna individuellt program. Skyldighet att ta emot en elev på ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer överens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan för eleven. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen.

[S4]En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

[S5]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

[S6]De bestämmelser i 5 kap. och de föreskrifter som har meddelats med stöd av och i anslutning till dessa bestämmelser, som ger regeringen, en myndighet eller styrelsen för utbildningen rätt att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana inskränkningar i möjligheterna att anordna vissa utbildningar som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. Huvudmannen för utbildningen ska likställas med styrelsen för utbildningen.

[S7]Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om vilket nationellt program i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbildningen motsvarar. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall en inriktning ska anges i beslutet. Lag (2010:699).

Prop. 1995/96:200: Av paragrafens nya lydelse framgår att det är Statens skolverk som skall pröva om en fristående skola är berättigad till bidrag för en viss utbildning. Av första stycket framgår att utbildningens innehåll väsentligen skall motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella och specialutformade program. Att uttrycket "väsentligen" valts visar att en fristående gymnasieskola inte helt behöver följa de regler som omgärdar de ifrågavarande programmen inom gymnasieskolans ram. Att det nu förs ...

  • RÅ 2009:96:En fristående gymnasieskola som vill anordna körkortsutbildning inom ramen för elevens individuella val har inte ansetts berättigad till bidrag enligt skollagen.

[K9]8 a §  För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för de elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

[S2]Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. elevvård och hälsovård,
  4. måltider,
  5. administration,
  6. mervärdesskatt, och
  7. lokalkostnader.

[S3]Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Om utbildningen enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett nationellt program eller en nationell inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

[S5]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om eleven har antagits till en utbildning som enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett program eller en nationell inriktning eller en särskild variant som kommunen inte erbjuder. Kommunen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.

[S6]För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med den fristående skolan.

[S7]Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra–fjärde styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Lag (2009:1038).

[K9]8 b §  Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan ska förmedla, ska Statens skolinspektion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om

  1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
  2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
  3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
  4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
  5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor som avses i första stycket 5.

[S3]En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

[S4]En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Lag (2010:699).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen är ny. Den behandlar förutsättningarna att en fristående gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta reglerades tidigare i 8 a §. Regleringen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för fristående gymnasieskolor enligt 8 §. En fristående gymnasiesärskola kan dock anordna utbildning på individuella program.

[K9]8 c §  För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 b § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för de elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började.

[S2]Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för

  1. undervisning,
  2. läromedel och utrustning,
  3. elevvård och hälsovård,
  4. måltider,
  5. administration,
  6. mervärdesskatt, och
  7. lokalkostnader.

[S3]Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasiesärskola som kommunen erbjuder.

[S5]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om kommunen inte erbjuder utbildning i gymnasiesärskolan. Kommunen ska vid tilllämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket.

[S6]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra–femte styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. Lag (2009:670).

[K9]8 d §  Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller vid en fristående skola som motsvarar gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (en internationell skola på gymnasienivå), ska Statens skolinspektion förklara skolan berättigad till sådant bidrag som avses i 8 e § om

  1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner, med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig,
  2. utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i gymnasieskolan,
  3. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska offentliga skolväsendet,
  4. utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta studier utomlands,
  5. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ges i den omfattning som behövs för de elever som under kortare tid är bosatta i Sverige,
  6. elever som avses i 8 e § första stycket som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,
  7. elever som avses i 8 e § första stycket erbjuds sådan skolhälsovård som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,
  8. elevavgiften för elever som avses i 8 e § första stycket är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,
  9. skolan är öppen för alla elever som avses i 8 e § första stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan,
  10. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
  11. sådana elever som avses i 8 e § första stycket och deras vårdnadshavare ges tydlig information om skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell skola på gymnasienivå kan innebära vid fortsatt utbildning i Sverige, samt
  12. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra föreskrifter som avser internationella skolor på gymnasienivå.

[S2]Skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om rätt till bidrag ange vilket nationellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende. I beslutet ska Skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige och som omfattas av skolans bidragsrätt. Lag (2010:699).

[K9]8 e §  Elevens hemkommun skall lämna bidrag till den internationella skolan för en elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 d § om

  1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven,
  2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i Sverige eller har andra skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå, och
  3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

[S2]Bidraget enligt första stycket skall uppgå till det belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner skall betala enligt första stycket om dessa och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer överens om beloppet.

[S3]För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. Bidraget skall motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kommunen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag skall bestämmas i stället för det som anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på gymnasienivå.

[S5]Om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om annat, skall bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2006:1447).

[K9]9 §  Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat, ska bidraget enligt 8 c § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2010:699).

Prop. 1998/99:110: Ändringen i första stycket innebär att bidragsåret skall sammanfalla med kalenderåret.

Ändringen i andra stycket är en följd av att bidragsåret inte längre skall börja den 1 juli. Ändringen innebär ingen förändring i sak.

Prop. 1995/96:200: De tidigare första och andra styckena, som i huvudsak reglerade hur bidraget skulle betalas ut, har till stora delar tagits bort. Avsikten är att motsvarande regler skall föreskrivas i förordningsform. Kvar i paragrafen är i huvudsak en bestämmelse om när ett bidragsår börjar och när en ansökan skall vara inlämnad inför det första bidragsåret. I den nya ordningen skall ansökan lämnas in till Statens skolverk.

[K9]10 §  Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolan får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

[S2]Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 8 b §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.

[S3]Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i en utbildning som avses i första eller andra stycket. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: En konsekvensändring har gjorts med anledning av att rätten till bidrag för fristående gymnasiesärskolor regleras i 8 b §. Vidare har några förtydliganden gjorts.

Tillsyn m.m.

[K9]11 §  Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ ska i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever och utbildning för vilken bidrag lämnas enligt 7 a §, stå under tillsyn av Statens skolinspektion och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk. Skolinspektionens tillsyn ska också omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

[S2]I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 6, 6 a eller 7 a § ska den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen i ett enskilt fall beslutar delta i den uppföljning och den utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S3]Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighetens omfattning. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid sådana prov. Lag (2008:220).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.

Andra stycket är nytt. Det behandlar dels rätten till insyn för kommunen i den fristående skolans verksamhet, dels skyldigheten att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Förslaget till insyn har behandlats i avsnitt ...

Prop. 1999/2000:123: Det nya andra stycket motsvarar det som föreslås i 2 b kap. 8 § fjärde stycket.

[K9]12 §  Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om proven. Ett godkännande skall också återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.

[S2]Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om

  1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller
  2. skolan inte erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

[S3]Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande eller om rätt till bidrag. Lag (2002:159).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har gjorts en ändring på grund av införandet av skyldighet att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av godkännande eller rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen. Andra stycket är nytt. Ett återkallande av bidragsrätten på grundval av att verksamheten förändras kommer främst att vara aktuellt om elevantalet ökar markant vid en skola. Vad som utgör påtagliga negativa ...

Prop. 1999/2000:123: Ändringen i första stycket motsvarar det som föreslås i 2 a kap. 16 §.

  • RÅ 2006:7:Förutsättningar för återkallelse av godkännande av fristående skola.

[K9]13 §  Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8, 8 b eller 8 d § ska, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolinspektion och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.

[S2]I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8, 8 b eller 8 d § ska, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen i ett enskilt fall beslutar delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[S3]Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighetens omfattning. Lag (2008:220).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts. Andra stycket är nytt och motsvarar 11 § andra stycket. Lägeskommunen ges rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet. Dessutom införs en skyldighet för de fristående skolorna att delta i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

[K9]14 §  Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 7 a, 8, 8 b eller 8 d § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, ska förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.

[S2]Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, ska Statens skolinspektion återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag ska också återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 §. Lag (2008:220).

Prop. 1995/96:200: I första stycket har gjorts en justering på grund av införandet av skyldighet att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen. Andra stycket är nytt. Om verksamheten vid den fristående skolan förändras kan det bli aktuellt för Skolverket att återkalla förklaringen om rätt till bidrag. Förändringen kan t.ex. bestå i att elevantalet vid skolan kraftigt ...

Övriga föreskrifter

[K9]15 §  När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, ska huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. Detsamma gäller när en elev börjar eller slutar vid en sådan skola som avses i 8 §.

[S2]I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro. Lag (2009:1038).

[K9]15 a §  En ansökan om att antas till en utbildning som anordnas för en grupp elever vid en fristående skola som avses i 8 § ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

[S2]Styrelsen ska omedelbart sända ansökan vidare till huvudmannen för den fristående skolan. Lag (2009:1038).

[K9]15 b §  En fristående skola som avses i 8 § ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman. Lag (2009:1038).

[K9]16 §  Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar gymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att de är utvecklingsstörda. Lag (1993:1478).

[K9]16 a §  Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja

  1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden,
  2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Lag (1996:1044).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 9.

Föremålet för tystnadsplikten är framför allt uppgifter som hänför sig till skolans elevvårdande verksamhet. Det är inte bara uppgifter som rör eleven som kan omfattas av tystnadsplikten. Också uppgifter av personlig natur som rör andra personer kan omfattas, t.ex uppgifter om en elevs föräldrar och syskon. I begreppet elevvård ryms en verksamhet ...

[K9]16 b §  Bestämmelserna i 2 kap.4 och 5 §§ om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket. Lag (2002:159).

[K9]16 c §  Den som vill överta verksamheten vid en godkänd fristående skola eller en fristående skola som har förklarats berättigad till bidrag enligt 8 eller 8 b §, ska ansöka om fortsatt godkännande respektive förklaring om fortsatt rätt till bidrag. En sådan ansökan ska bifallas, om den som vill överta verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 respektive 8 b § första stycket 2.

[S2]Ärenden enligt första stycket prövas av Statens skolinspektion. Om ärendet avser en fristående skola som motsvarar specialskolan prövas dock ärendet av styrelsen för specialskolan. Lag (2008:220).

[K9]16 d §  Bestämmelserna i 2 kap. 2 a § om kommuners och landstings skyldighet att se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna gäller också för huvudmän för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §. Lag (2009:1521).

[K9]17 §  Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller

  • godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 §,
  • fortsatt godkännande enligt 16 c §,
  • rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt enligt 6, 6 a, 7 a, 8, 8 b, 8 d, 12 eller 14 §, eller
  • förklaring om fortsatt rätt till bidrag enligt 16 c §.

[S2]Beslut av styrelsen för utbildningen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller

  • godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje stycket eller 12 §, eller
  • fortsatt godkännande enligt 16 c §.

[S3]Beslut av kommunen i ärenden om bidrag till en fristående skola enligt 6, 6 a, 8 a eller 8 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S4]Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

[S5]Beslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

[S6]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2009:670).

[K9]18 §  Bestämmelserna i 1 kap.20-22 §§ om omhändertagande av föremål gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §. Lag (2007:378).

[K10]1 a §  I den del som en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikten där anses vara en fristående skola som godkänts enligt 9 kap.1 § första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem. Lag (1996:60).

[K10]1 b §  Regeringen får medge att en riksinternatskola vid sidan av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Lag (1996:60).

[K10]1 c §  En kommun ska lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlandssvensk. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor ska då tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap.8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB) ska bestämmelserna i 5 kap. 55 § tillämpas. Lag (2009:1038).

Prop. 1995/96:200: Paragrafen har ändrats med anledning av att bestämmelserna om ersättningens storlek till fristående gymnasieskolor och om vilka elever skyldigheten avser numera finns i 9 kap. 8 a §.

[K10]2 §  Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.

[S2]Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och tillsynen över den.

[K10]3 §  För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

[S2]Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[S3]Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

3 a § Har upphävts genom lag (2008:403).

[K10]4 §  Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

[S2]Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.

[K10]5 §  Frågor enligt 4 § prövas av styrelsen för den skola där barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för mottagande i särskolan eller specialskolan, skall styrelsen höra Socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Lag (1995:1248).

[K10]6 §  Beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:63).

  • RÅ 2008:4:I mål om en friskolas rätt till bidrag från kommunen är friskolan - men inte Skolverket - kommunens motpart när denna överklagat Skolverkets beslut.

Gemensamma bestämmelser

[K11]1 §  Komvux består av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.

[S2]Utbildningen i komvux ska anordnas i form av kurser. Lag (2009:129).

[K11]2 §  Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier.

[S2]Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Lag (2009:129).

[K11]3 §  Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver undervisning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux. Lag (1992:598).

[K11]4 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

[K11]5 §  Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna, om inte annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.

[S2]Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

[S3]I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1992:599).

[K11]6 §  En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna komvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.

[S2]Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att anordna komvux, får kommunen eller landstinget till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).

[K11]7 §  För sådan komvux som anordnas av någon annan än en kommun eller ett landsting gäller inte bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§. Lag (1991:1684).

[K11]7 a §  Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

[S3]Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Den för vilken annan komvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).

Grundläggande vuxenutbildning

Huvudmannens ansvar

[K11]8 §  Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som enligt 10 § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det.

[K11]9 §  Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen.

Rätt att delta

[K11]10 §  Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet.

[S2]Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta.

[S3]Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns där.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Anmälan

[K11]11 §  Den som vill delta i grundläggande vuxenutbildning skall anmäla detta till styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om anmälan avser en utbildning som en annan kommun anordnar eller låter anordna, skall styrelsen omedelbart sända anmälan vidare till den kommunen.

Undervisning på annat språk än svenska

[K11]12 §  Om en elev i grundläggande vuxenutbildning har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisning meddelas på elevens eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

13 § Har upphävts genom lag (1993:1478).

Styrelsens uppgifter

[K11]14 §  Frågor om mottagande av en elev till grundläggande vuxenutbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

[K11]15 §  Styrelsens beslut enligt 14 § får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

Interkommunal ersättning

[K11]16 §  En kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har tagit emot en elev som kommer från en annan kommun, har rätt till ersättning för kostnaderna för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Gymnasial vuxenutbildning

Huvudmannens ansvar

[K11]17 §  Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

[S2]Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk och omvårdnad.

[S3]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna gymnasial vuxenutbildning även inom andra områden. Lag (1996:566).

[K11]18 §  Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.

[K11]19 §  Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,

  1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller
  2. när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet ska vara behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges i första stycket 1.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och urval mellan behöriga sökande.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2009:1038).

[K11]20 §  Kommuner och landsting är skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om

  1. hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, eller
  2. det är fråga om en sådan utbildning eller utbildningsplats för vilken kommunen eller landstinget har rätt till ersättning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 24 §. Lag (2009:129).

Ansökan

[K11]21 §  Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.

[S2]Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Regeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver fogas till en ansökan.

[S3]Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas, om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning. I ett sådant fall ska 5 kap. 63 § tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år. Lag (2009:1038).

Kostnader

[K11]21 a §  Huvudmannen får, när det gäller gymnasial vuxenutbildning, ta ut ansökningsavgift av den som ansöker om att få delta i utbildningen.

[S2]Avgiften skall vara skälig.

[S3]Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket, skall betalas tillbaka

  1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, eller
  2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgiften avser. Lag (1992:599).

Styrelsens uppgifter

[K11]22 §  Frågor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning och om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

[S2]Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag (1993:1478).

Överklagande

[K11]23 §  Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

[S2]Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1993:1478).

Interkommunal ersättning

[K11]24 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackordering enligt 5 kap. 63 § till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år. Lag (2009:1038).

Allmänna bestämmelser

[K12]1 a §  Grundläggande särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan.

[S2]Gymnasial särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Lag (2006:528).

[K12]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras förutsättningar.

Grundläggande särvux

Huvudmannens ansvar

[K12]2 a §  Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som enligt 2 c § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det. Lag (2006:528).

[K12]2 b §  Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande särvux och att motivera dem att delta i utbildningen. Lag (2006:528).

Rätt att delta

[K12]2 c §  Varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvux från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

  1. är bosatt i landet,
  2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till att ge, och
  3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528).

Undervisning på annat språk än svenska

[K12]2 d §  Om en elev i grundläggande särvux har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen ges på elevens eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. Lag (2006:528).

Gymnasial särvux

Huvudmannens ansvar

[K12]3 §  Kommunerna skall erbjuda gymnasial särvux. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.

[S2]Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna gymnasial särvux som motsvarar den utbildning som ges på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Lag (2006:528).

4 § Har upphävts genom lag (1992:598).

Behörighet

[K12]6 §  Varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd är behörig att delta i gymnasial särvux, om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor

  1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller
  2. när han eller hon har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet skall vara behörig att delta.

[S3]Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528).

[S5]”Sökande från annan kommu

[K12]7 §  En kommun eller ett landsting är skyldig att till sin särvux ta emot en sökande som kommer från en annan kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning. Lag (1996:566).

Kostnader

[K12]8 §  Utbildningen i särvux skall vara avgiftsfri för eleverna.

[S2]Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

[S3]I övrigt skall hjälpmedel som används i särvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.

Uppdrag att anordna utbildning

[K12]9 §  En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna särvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.

[S2]Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att anordna särvux, får kommunen eller landstinget till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).

Ansökan

[K12]11 §  Den som vill delta i särvux skall ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Lag (1996:566).

Rätt att slutföra en kurs

[K12]12 §  Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.

[S3]Den för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).

Styrelsens uppgifter

[K12]13 §  Frågor om mottagande av en elev till särvux och om intagning till sådan utbildning prövas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

[K12]14 §  Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

[S2]Beslut om intagning får inte överklagas.

13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Allmänna bestämmelser

[K13]1 §  Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.

[S2]Sfi syftar också till att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller annat språk.

[S3]Utbildningen anordnas som kurser. Lag (2006:528).

[K13]2 §  Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Huvudmannens ansvar

/Upphör att gälla U: 2010-12-01/

3 §  Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 §.

Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt. Om inte särskilda skäl finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom tre månader. Lag (1994:517).

/Träder i kraft I: 2010-12-10/

[K13]3 §  Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 §.

[S2]Undervisningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till sfi inträtt. Om det inte finns särskilda skäl, ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader.

[S3]Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja undervisningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen. Lag (2010:199).

[K13]4 §  Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen.

[K13]4 a §  Sfi ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. Lag (2010:252).

[K13]4 b §  Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter som

  • arbetslivsorientering,
  • validering,
  • praktik, eller
  • annan utbildning.

[S2]Huvudmannen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Lag (2010:252).

[K13]5 §  Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning. Lag (2010:252).

Rätt att delta

[K13]6 §  Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som följer av 7 §, följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:

  1. Den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta i sfi.
  2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Lag (1994:517).

[K13]6 a §  Den som enligt 6 § har rätt att delta i en kommuns sfi har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi om

  1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 8 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och
  2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen. Lag (2010:252).

[K13]6 b §  Det som anges i detta kapitel om sfi gäller också en folkhögskolas sfi som en person är behörig att delta i enligt 12 § första stycket, om inte något annat framgår. Lag (2010:252).

[K13]6 c §  Den som vill delta i en folkhögskolas sfi enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin hemkommun. Lag (2010:252).

[K13]7 §  Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi. Lag (1994:517).

Kostnader

[K13]8 §  Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Uppdrag att anordna utbildning

[K13]9 §  En kommun får uppdra åt andra att anordna sfi. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.

[S2]Om en kommun uppdrar åt någon annan att anordna sfi, får kommunen till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).

[K13]10 §  För sådan sfi som anordnas av någon annan än en kommun gäller inte bestämmelserna i 2 kap.4-7 §§.

Undervisningens upphörande

[K13]11 §  Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen.

[S2]Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

[S3]Den för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1994:517).

Styrelsens uppgifter

[K13]12 §  Frågor om mottagande av en elev till sfi avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen ska i samband med ett beslut om mottagande förklara eleven behörig att delta i sfi i folkhögskola om

  1. de villkor som anges i 6 a § är uppfyllda, och
  2. anmälan har lämnats enligt 6 c §.

[S2]När det gäller annan sfi än sfi i folkhögskola beslutar styrelsen även i frågor om att utbildningen för en elev ska upphöra och att en elev på nytt ska beredas utbildning.

[S3]En folkhögskola blir huvudman för sfi enligt bestämmelserna i detta kapitel och i förhållande till eleven när styrelsen har lämnat en sådan förklaring som avses i första stycket. Lag (2010:252).

Överklagande

[K13]13 §  Styrelsens beslut enligt 12 § i fråga om mottagande, upphörande av utbildning och att på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven. Lag (2010:252).

Ersättning för sfi i folkhögskola

[K13]14 §  En folkhögskola som till sin sfi har antagit en elev som har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 12 § första stycket, har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun.

[S2]Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen sfi.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får lämnas. Lag (2010:252).

[K14]1 §  Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2002:158).