Upphävd författning

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Version: 2005:41

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1998-06-11
Ändring införd
SFS 1998 i lydelse enligt SFS 2005:41
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

[K1]1 §  I denna lag ges bestämmelser om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i fråga om

  • skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (2 kap.),
  • behörighets- och legitimationsregler (3 kap.),
  • begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (4 kap.),
  • disciplinpåföljd och återkallelse av legitimation m.m. (5 kap.),
  • Socialstyrelsens tillsyn (6 kap.),
  • Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds verksamhet (7 kap.), och
  • ansvarsbestämmelser, överklagande m.m. (8 kap.).

[K1]2 §  Med hälso- och sjukvård enligt denna lag avses sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel. Lag (2001:502).

[K1]3 §  Med vårdgivare avses i denna lag fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård.

[K1]4 §  Med hälso- och sjukvårdspersonal enligt denna lag avses

  1. den som har legitimation eller med stöd av 3 kap. 6 § använder en skyddad yrkestitel för yrke inom hälso- och sjukvården,
  2. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter,
  3. den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare,
  4. övrig personal inom sådan detaljhandel med läkemedel som omfattas av särskilda föreskrifter och personal som är verksam inom den särskilda giftinformationsverksamheten vid Apoteket Aktiebolag och som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar,
  5. personal vid larmcentral som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande,
  6. andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som skall omfattas av lagen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, eller
  7. den som i annat fall enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag tillhandahåller tjänster inom yrket under ett tillfälligt besök i Sverige utan att ha svensk legitimation för yrket.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket 1 och 3 jämställs med legitimerad yrkesutövare den som enligt särskild föreskrift har motsvarande behörighet.

Allmänna skyldigheter

[K2]1 §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt.

  • RÅ 1999:6:Läkare på akutmottagnings kirurgiska klinik som underlåtit att tillse att gravid kvinna med oklara buksmärtor blev föremål för gynekologisk bedömning har ansetts böra åläggas disciplinpåföljd (erinran).
  • RÅ 1999:21:En läkare på en vårdcentral har tilldelats erinran sedan läkaren utan erforderlig kontroll på en gång lämnat ut beroendeframkallande läkemedel, förskrivna av en annan läkare för ca tre månaders behov, till en patient som besökte vårdcentralen för daglig medicinering.
  • HFD 2011:70:Yrkande om prövotid för en legitimerad läkare har avslagits då det inte visats att läkarens handlande medfört fara för patientsäkerheten.
  • RÅ 2009:11:En tandläkares preliminära diagnos och behandlingsförslag har, då fortsatt undersökning och behandling inte kommit till stånd, inte ansetts utgöra grund för åläggande av disciplinpåföljd.
  • HFD 2011 not 36:Socionom och kurator som följt behandlingsplan och konsulterat ansvarig psykiatriker kunde inte påföras disciplinpåföljd efter en patients självmord / Socionoms och kurators underlåtenhet att anteckna läkarkonsultation i en patientjournal ansågs utgöra ett ringa fel som inte kunde föranleda disciplinpåföljd

[K2]1 a §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap.8-11 §§ denna lag och av sekretesslagen (1980:100). Lag (2003:418).

Prop. 2008/09:193: Förslaget behandlas i avsnitt 4. Andra och tredje styckena är nya. I bestämmelserna åläggs hälso- och sjukvårdspersonalen motsvarande skyldigheter som hälso- och sjukvården. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Prop. 2002/03:53: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.3.

Den ålägger hälso- och sjukvårdspersonalen att samverka med andra berörda i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att falla illa. Till undvikande av missförstånd om hur samverkan förhåller sig till eventuell sekretess och tystnadsplikt görs en hänvisning till sekretesslagen (1980:100) ...

[K2]2 §  Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

[S2]Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap.3 eller 6 §sekretesslagen (1980:100) eller i 8 § andra stycket eller 9 § första stycket i detta kapitel.

[S3]Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2003:418).

Prop. 1998/99:4: Paragrafen utgör en motsvarighet till 2 b § hälso- och sjukvårdslagen. Medan hälso- och sjukvårdslagen anger kraven på vårdgivarna riktar sig bestämmelserna i denna lag till hälso- och sjukvårdspersonalen och anger dess skyldigheter.

Skyldigheten att informera patienten enligt första stycket är ett ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal ...

Prop. 2009/10:67: Förslaget behandlas närmare i avsnitt 6.4.

Paragrafens första stycke ändras på så sätt att kravet på att ge patienten individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning och behandling som finns anges som punkterna 1 och 2.

I paragrafens första stycke 3 införs ett ansvar för hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienten en individuellt ...

Prop. 2002/03:53: Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.

Tredje stycket är nytt. Stycket innehåller en hänvisning till SoL:s bestämmelse om anmälningsskyldighet. Syftet med det nya stycket är att öka kunskaperna om anmälningsskyldigheten hos hälso- och sjukvårdspersonalen.

[K2]2 a §  När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.

[S2]Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125). Lag (1998:1661).

Prop. 1998/99:4: Paragrafen utgör en motsvarighet till 3 a § hälso- och sjukvårdslagen. Möjligheten till val av behandlingsalternativ eller en förnyad medicinsk bedömning beskrivs närmare i författningskommentaren till den bestämmelsen. Medan hälso- och sjukvårdslagen anger kraven på vårdgivarna riktar sig bestämmelserna i denna lag till hälso- och sjukvårdspersonalen och anger dess ...

Prop. 2009/10:67: Förslaget behandlas närmare i avsnitt 8.

I det andra stycket regleras skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får en förnyad medicinsk bedömning. Denna skyldighet ska utvidgas genom att stycket ändras på så sätt att den nuvarande begränsningen, avseende att skyldigheten bara gäller när vetenskap ...

[K2]3 §  Om en patient har avlidit skall den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen fullgöra sina uppgifter med respekt för den avlidne. De efterlevande skall visas hänsyn och omtanke.

[K2]4 §  Den som i sin yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården utfärdar ett intyg om någons hälsotillstånd eller vård skall utforma det med noggrannhet och omsorg.

  • RÅ 2008:50:Fråga om en läkares brott mot tystnadsplikten kan föranleda disciplinpåföljd (I) respektive om en anmälan mot en läkare som utfärdat intyg om någons hälsotillstånd bort prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som en fråga om disciplinpåföljd (II). Prövningstillstånd i kammarrätt.

[K2]5 §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

  • NJA 2006 s. 228:En sjuksköterska som av misstag blandat en infusionslösning till ett spädbarn så att den blev tio gånger starkare än ordinerat och därigenom orsakat barnets död, har dömts för vållande till annans död.

[K2]6 §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård.

[S2]Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.

[K2]7 §  Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

Tystnadsplikt m.m.

[K2]8 §  Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

[S2]Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten.

[S3]För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

  • RÅ 2008:50:Fråga om en läkares brott mot tystnadsplikten kan föranleda disciplinpåföljd (I) respektive om en anmälan mot en läkare som utfärdat intyg om någons hälsotillstånd bort prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som en fråga om disciplinpåföljd (II). Prövningstillstånd i kammarrätt.

[K2]9 §  Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att det finns en risk för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

[S2]För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

[K2]10 §  Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja eller utnyttja sådana uppgifter om en viss varas tillverkning eller innehåll, som han eller hon har fått kännedom om i verksamheten och som har lämnats dit för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

[S2]För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

[K2]11 §  Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut sådana uppgifter

  1. som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller Skatteverket,
  2. som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,
  3. som Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet,
  4. som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en studerande från högskoleutbildning, eller
  5. som Vägverket behöver för prövning av någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490). Lag (2003:724).

Prop. 1998/99:4: Ändringen är en konsekvens av de nya bestämmelserna om taxiförarlegitimation i yrkestrafiklagen (1998:490).

Prop. 2005/06:54: Paragrafen innehåller bestämmelser om att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut vissa uppgifter som annars skulle omfattas av sekretess.

I den nya punkten 2 ─ som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag ─ föreskrivs att hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att lämna ut uppgifter som behövs i verksamhet för personskydd för riksdagens ledamöter, statschefen och övriga medlemmar av kungahuset, statsråd, statssekreterare och kabinettssekreterare, ...

[K3]1 §  I detta kapitel ges bestämmelser för yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården vad gäller

  • legitimation,
  • ensamrätt till yrke,
  • skyddad yrkestitel,
  • kompetens som Europaläkare, och
  • specialistkompetens.

Legitimation

[K3]2 §  Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring skall efter ansökan få legitimation för yrket.

[S2]Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 5 kap. om sökanden hade varit legitimerad.

[S3]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall i de fall som anges i tabellen besluta om närmare föreskrifter om vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som skall krävas för att få legitimation.

Yrke/Yrkestitel tjänstgöringUtbildningPraktisk
1. apotekare 2. arbetsterapeut 3. barnmorska 4. kiropraktor 5. logoped 6. läkare 7. naprapat 8. optiker 9. psykolog 10. psykoterapeut 11. receptarie 12. röntgensjukapotekarexamen arbetsterapeutexamen barnmorskeexamen enligt föreskrifter logopedexamen läkarexamen enligt föreskrifter optikerexamen psykologexamen psykoterapeutexamen receptarieexamen röntgensjuksköterskesköterskaenligt föreskrifter enligt föreskrifter enligt föreskrifter enligt föreskrifter examen
13. sjukgymnast 14. sjukhusfysiker 15. sjuksköterska 16. tandhygienist 17. tandläkaresjukgymnastexamen sjukhusfysikerexamen sjuksköterskeexamen tandhygienistexamen tandläkarexamen
En legitimerad psykoterapeut skall i samband med sin yrkesutövning ange sin grundutbildning.

[S4]Bestämmelser om legitimation av yrkesutövare med utländsk utbildning finns i 12 §. Lag (2000:359).

Prop. 1999/2000:56: Ett tillägg har gjorts i tabellen till 3 kap. 2 § så att även yrkesgruppen röntgensjuksköterskor kan få legitimation. Vad avser skälen för att införa titeln röntgensjuksköterska hänvisas till avsnitt 4.5.

[K3]3 §  Beteckningen legitimerad får användas endast av den som fått legitimation enligt 2 §.

Ensamrätt till yrke

[K3]4 §  Behörig att utöva yrke som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare är endast den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det.

Skyddad yrkestitel

[K3]5 §  En i 2 § angiven yrkestitel (skyddad yrkestitel) får användas endast av den som enligt nämnda paragraf antingen har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring.

[S2]Bestämmelsen i första stycket om skyddad yrkestitel gäller inte yrkena

  • kiropraktor,
  • naprapat, och
  • optiker.

Prop. 2005/06:43: Förslaget till nya legitimationsregler innebär att fyra nya yrken – audionom, biomedicinsk analytiker, dietist och ortopedingenjör – förs in i den tabell som finns intagen i 3 kap. 2 § över yrken som efter föreskriven utbildning kan berättiga till legitimation, se avsnitt 5. Samtidigt slopas de särskilda bestämmelser om skyddad yrkestitel som finns för dessa yrken i 3 kap. 6 § första stycket. Som en följd av att det i fortsättningen ...

[K3]6 §  Endast den som har avlagt högskoleexamen som anges i nedanstående tabell och utövar yrke som anges i tabellen har rätt att använda den angivna yrkestiteln (skyddad yrkestitel).

Yrke/YrkestitelUtbildning
1. audionomaudionomexamen
2. biomedicinsk analytikerbiomedicinsk analytikerexamen
3. dietistdietistexamen
4. ortopedingenjörortopedingenjörsexamen

[S2]Bestämmelser om rätt för yrkesutövare med utländsk utbildning att använda en skyddad yrkestitel finns i 12 §.

[K3]7 §  I yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område får den som saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel inte använda en titel som kan förväxlas med en skyddad yrkestitel.

Kompetens som Europaläkare

[K3]8 §  En legitimerad läkare som har gått igenom av regeringen föreskriven praktisk utbildning skall efter ansökan få kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare).

[S2]En läkare får ange att han eller hon har kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) endast om han eller hon har sådan kompetens (skyddad beteckning för Europaläkare).

Specialistkompetens

[K3]9 §  En legitimerad läkare eller tandläkare som har gått igenom av regeringen föreskriven vidareutbildning skall efter ansökan få specialistkompetens.

[S2]En läkare eller tandläkare får ange att han eller hon har specialistkompetens inom specialiteten i sitt yrke endast om han eller hon har sådan specialistkompetens (skyddad specialistbeteckning).

[S3]En sjuksköterska får använda en titel som motsvaras av en specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen (1993:100) endast om han eller hon avlagt en sådan examen (skyddad specialistbeteckning).

Bestämmelser om förfarandet

[K3]10 §  Frågor om meddelande av legitimation, av särskilt förordnande att utöva yrke, av kompetens som Europaläkare och som specialist prövas av Socialstyrelsen.

Bemyndiganden

[K3]11 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att utbildningar utöver dem som anges i 6 § skall ge rätt att använda en skyddad yrkestitel.

Prop. 2005/06:43: Som Lagrådet funnit behövs inte den nuvarande bestämmelsen när det inte längre kommer att finnas några yrkesgrupper, utöver de legitimerade, med skyddad yrkestitel. Det finns emellertid i stället ett behov

av att kunna ge föreskrifter om att utbildningar utöver dem som anges i 12 § skall ge rätt till legitimation. Det rör sig då om äldre utbildningar ...

[K3]12 §  Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om att den som utomlands genomgått utbildning skall få legitimation, rätt att använda en i 6 § angiven skyddad yrkestitel eller särskilt förordnande att utöva yrke.

[K3]12 a §  Regeringen får till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) överlämna att besluta om tillhandahållande och fördelning av platser till de specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel. Lag (2002:450).

Prövningar i särskilda fall

[K3]13 §  Visar en yrkesutövare att han eller hon på annat sätt än genom utbildning eller praktisk tjänstgöring som sägs i 2 § förvärvat motsvarande kompetens, får Socialstyrelsen meddela honom eller henne legitimation.

[S2]Visar en yrkesutövare att han eller hon på annat sätt än genom utbildning som sägs i 6 § förvärvat motsvarande kompetens, får Socialstyrelsen meddela honom eller henne rätt att använda en skyddad yrkestitel.

Prop. 2005/06:43: Ändringarna är en följd av att bestämmelserna om skyddad yrkestitel för yrken som tidigare inte varit legitimationsgrundande har slopats, se avsnitt 6.2.

Enligt de bestämmelser som nu gäller i 3 kap. 12 § får regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddela föreskrifter om att den som utomlands genomgått utbildning skall få legitimation, rätt att använda en i 6 § angiven yrkestitel eller ...

4 kap. Begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder

[K4]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller den som yrkesmässigt undersöker annans hälsotillstånd eller behandlar annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte. Bestämmelserna gäller dock inte den som enligt 1 kap. 4 § tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.

[K4]2 §  Den som utövar verksamhet som avses i 1 § får inte

  1. behandla sådana smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar,
  2. behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning,
  3. undersöka eller behandla annan under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion av bedövningsmedel eller under hypnos,
  4. behandla annan med användande av radiologiska metoder,
  5. utan personlig undersökning av den som sökt honom eller henne lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling, eller
  6. prova ut eller tillhandahålla kontaktlinser. Lag (2004:186).

[K4]3 §  Den som utövar verksamhet som avses i 1 § får inte undersöka eller behandla barn under åtta år.

Allmänna bestämmelser

[K5]1 §  Detta kapitel gäller personer som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. I kapitlet ges bestämmelser om

  1. disciplinpåföljd,
  2. prövotid,
  3. återkallelse av legitimation,
  4. återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, och
  5. begränsning av behörighet att förskriva narkotiska och alkoholhaltiga läkemedel samt teknisk sprit.

[K5]2 §  Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller sådan yrkesutövning inom hälso- och sjukvården som har betydelse för patientsäkerheten.

[S2]Bestämmelsen omfattar därutöver klinisk forskning på människor.

  • RÅ 2008:50:Fråga om en läkares brott mot tystnadsplikten kan föranleda disciplinpåföljd (I) respektive om en anmälan mot en läkare som utfärdat intyg om någons hälsotillstånd bort prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som en fråga om disciplinpåföljd (II). Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 2009:11:En tandläkares preliminära diagnos och behandlingsförslag har, då fortsatt undersökning och behandling inte kommit till stånd, inte ansetts utgöra grund för åläggande av disciplinpåföljd.

Disciplinpåföljd

[K5]3 §  Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör en sådan skyldighet enligt 2 kap. 1, 2, 2 a, 4, 6, 8 eller 9 § eller någon annan föreskrift som är av direkt betydelse för säkerheten i vården, får disciplinpåföljd åläggas. Om felet är ringa eller om det framstår som ursäktligt får disciplinpåföljd underlåtas.

[S2]Disciplinpåföljd är erinran eller varning.

[S3]Disciplinpåföljd får, om det finns särskilda skäl till det, åläggas även den som har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen men inte längre gör det.

[S4]Disciplinpåföljd får inte åläggas en arbetstagare därför att han eller hon deltagit i strejk eller någon därmed jämförlig stridsåtgärd. Lag (1998:1661).

Prop. 1998/99:4: Den som ansvarar för hälso- och sjukvården av en patient skall enligt 2 kap. 2 a § denna lag medverka till att patienten ges möjlighet att välja behandlingsalternativ eller att få en förnyad medicinsk bedömning enligt de förutsättningar som gäller för sjukvårdshuvudmännens ansvar i dessa avseenden enligt 3 a och 18 a §§hälso- ...

  • RÅ 2008:50:Fråga om en läkares brott mot tystnadsplikten kan föranleda disciplinpåföljd (I) respektive om en anmälan mot en läkare som utfärdat intyg om någons hälsotillstånd bort prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som en fråga om disciplinpåföljd (II). Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 1999:21:En läkare på en vårdcentral har tilldelats erinran sedan läkaren utan erforderlig kontroll på en gång lämnat ut beroendeframkallande läkemedel, förskrivna av en annan läkare för ca tre månaders behov, till en patient som besökte vårdcentralen för daglig medicinering.
  • RÅ 2009:11:En tandläkares preliminära diagnos och behandlingsförslag har, då fortsatt undersökning och behandling inte kommit till stånd, inte ansetts utgöra grund för åläggande av disciplinpåföljd.
  • RÅ 2009:65:Fråga om återkallelse av läkarlegitimation på grund av grov oskicklighet vid yrkesutövningen.
  • HFD 2011 not 36:Socionom och kurator som följt behandlingsplan och konsulterat ansvarig psykiatriker kunde inte påföras disciplinpåföljd efter en patients självmord / Socionoms och kurators underlåtenhet att anteckna läkarkonsultation i en patientjournal ansågs utgöra ett ringa fel som inte kunde föranleda disciplinpåföljd

[K5]4 §  Om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har anmälts till åtal, får ett disciplinärt förfarande enligt detta kapitel inte inledas eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden. Underrättelse om anmälan enligt 7 kap. 12 § får dock ske.

[S2]Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt förfarande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan orsak än bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.

[K5]5 §  Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom två år efter förseelsen har underrättats om anmälan enligt 7 kap. 12 § eller enligt 21 § tredje stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän eller 5 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.

[S2]Disciplinpåföljd får inte åläggas senare än tio år efter förseelsen.

Prövotid

[K5]6 §  En prövotid om tre år kan föreskrivas för den som fått legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården, om denne varit oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig olämplig för yrket och varning inte framstår som en tillräckligt ingripande åtgärd eller inte kan komma i fråga enligt 2 eller 4 §.

[S2]Prövotid kan även föreskrivas en legitimerad yrkesutövare som på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet befaras inte komma att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande.

  • HFD 2011:70:Yrkande om prövotid för en legitimerad läkare har avslagits då det inte visats att läkarens handlande medfört fara för patientsäkerheten.

Återkallelse av legitimation

[K5]7 §  Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården skall återkallas om den legitimerade

  1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket,
  2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
  3. begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt, eller
  4. ålagts prövotid enligt 6 § första stycket och under prövotiden på nytt varit oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig olämplig att utöva yrket.

[S2]Om det finns särskilda skäl får återkallelse underlåtas i fall som avses i första stycket 4, varvid föreskrift om prövotid kan meddelas ytterligare en gång.

[S3]Har någon som blivit auktoriserad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz fått legitimation inom hälso- och sjukvården och återkallas den auktorisationen, skall även legitimationen återkallas. Lag (2001:64).

Prop. 2000/01:55: I paragrafen regleras i vilka fall legitimation att utöva ett yrke inom sjukoch hälsovården skall återkallas. I tredje stycket behandlas den situationen då någon som erhållit svensk legitimation på basis av en auktorisation från annat EES-land fått denna auktorisation återkallad. Lagen ändras så att även legitimation på basis av auktorisation i Schweiz skall återkallas om auktorisationen i Schweiz återkallas. Ändringen behandlas i avsnitt ...

  • RÅ 2007:10:Fråga om återkallelse av legitimation för läkare som dömts för barnpornografibrott (I) resp. grovt skattebrott m.m. (II).
  • RÅ 1999:15:Fråga om återkallelse av läkarlegitimation m.m. på grund av alkoholism samt oaktsamma förskrivningar av narkotiska läkemedel. Även fråga om innebörden av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1990:16) om metadonunderhållsbehandling och förskrivning av opiater på indikation narkomani.
  • RÅ 2009:65:Fråga om återkallelse av läkarlegitimation på grund av grov oskicklighet vid yrkesutövningen.
  • RÅ 2000:10:Fråga om återkallelse av legitimation som sjuksköterska på grund av bl.a. narkotikamissbruk och till missbruket relaterad brottslighet under yrkesutövning.

[K5]8 §  I ett ärende enligt 7 § första stycket 1 eller 4 får legitimationen återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse har prövats slutligt, om det finns sannolika skäl för återkallelse och det är påkallat från allmän synpunkt.

[S2]Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får beslutets giltighetstid förlängas med ytterligare högst sex månader.

[K5]9 §  Om det finns grundad anledning att anta att legitimationen bör återkallas enligt 7 § första stycket 2, får den legitimerade yrkesutövaren föreläggas att låta sig undersökas av den läkare som anvisas honom eller henne.

[S2]Om ett föreläggande om läkarundersökning har beslutats, får legitimationen återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse av legitimationen har prövats slutligt.

[S3]Har den legitimerade yrkesutövaren inte följt ett föreläggande om läkarundersökning inom ett år från det att han eller hon fick del av detta, får legitimationen återkallas.

Återkallelse av annan behörighet

[K5]10 §  Annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården än legitimation som meddelats enligt 3 kap. får återkallas om den som fått behörigheten

  1. varit oskicklig vid utövningen av yrket eller visat sig olämplig att utöva yrket, eller
  2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande.

[S2]Om det finns grundad anledning att anta att behörigheten bör återkallas, får den återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse har prövats slutligt.

Begränsning av förskrivningsrätt

[K5]11 §  Om en läkare eller tandläkare missbrukar sin behörighet att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit, får denna behörighet dras in eller begränsas. Behörigheten får också dras in eller begränsas om läkaren eller tandläkaren själv begär det.

  • RÅ 1999:15:Fråga om återkallelse av läkarlegitimation m.m. på grund av alkoholism samt oaktsamma förskrivningar av narkotiska läkemedel. Även fråga om innebörden av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1990:16) om metadonunderhållsbehandling och förskrivning av opiater på indikation narkomani.

[K5]12 §  Om det finns sannolika skäl för misstanke om sådant missbruk som avses i 11 §, får behörigheten dras in eller begränsas till dess frågan om indragningen eller begränsningen av behörigheten har prövats slutligt.

[S2]Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får beslutets giltighet förlängas med ytterligare högst sex månader.

Ny legitimation m.m.

[K5]13 §  Har en legitimation återkallats eller har en behörighet att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit dragits in eller begränsats, skall en ny legitimation respektive behörighet meddelas efter ansökan när förhållandena medger det.

Allmänna bestämmelser

[K6]1 §  Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Socialstyrelsen.

[S2]För tillsyn över hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten finns särskilda bestämmelser.

  • RÅ 2005:22:Socialstyrelsen har i ett tillsynsbeslut kritiserat en läkare för dennes ordination och intygsgivning. Beslutet har ansetts inte kunna bli föremål för rättsprövning.

[K6]2 §  Den som, utan att bedriva hälso- och sjukvård, tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården avseende provtagning, analys eller annan utredning som utgör ett led i bedömningen av en patients hälsotillstånd eller behandling, står i denna verksamhet också under tillsyn av Socialstyrelsen.

[K6]3 §  Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall genom sin tillsyn stödja och granska verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder.

[K6]4 §  Om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. Om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom genom sådan verksamhet som avses i 2 §, skall även den som bedriver sådan verksamhet anmäla detta till Socialstyrelsen.

[S2]I 2 kap. 7 § finns bestämmelser om skyldighet för personalen att rapportera till vårdgivaren om en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

[K6]5 §  Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av detta kapitel får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

[S2]För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

[S3]För den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårds- personalen inom den enskilda vården gäller bestämmelserna i 2 kap.

Anmälan av verksamhet m.m.

[K6]6 §  Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn enligt detta kapitel skall anmäla detta till Socialstyrelsen senast en månad innan verksamheten påbörjas.

[K6]7 §  Anmälan enligt 6 § skall innehålla uppgifter om

  1. verksamhetens inriktning,
  2. var verksamheten skall bedrivas,
  3. vem som är verksamhetschef,
  4. vem som svarar för anmälningsskyldighet enligt 4 §,
  5. verksamhet som avses i 2 § som anlitas eller avses anlitas, och
  6. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten.

Prop. 2005/06:63: I paragrafen regleras vilka uppgifter som skall lämnas i anmälan till Socialstyrelsen av den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av styrelsens tillsyn. Ändringarna innebär vissa tillägg i anmälningsskyldigheten avseende vårdinrättningar för vård enligt LPT och LRV. Socialstyrelsen har i 2 § 6 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. bemyndigats att meddela föreskrifter ...

[K6]8 §  Om verksamheten helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas, skall detta anmälas till Socialstyrelsen inom en månad efter genomförandet. Om verksamheten läggs ned, skall det utan dröjsmål anmälas till Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens befogenheter

[K6]9 §  Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt detta kapitel och den som tillhör hälso- och sjukvårdsperso- nalen är skyldig att på Socialstyrelsens begäran lämna handlingar, prover och annat material som rör verksamheten samt att lämna de upplysningar om verksamheten som styrelsen behöver för sin tillsyn.

[S2]Socialstyrelsen får förelägga den som bedriver verksamheten eller den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att lämna vad som begärs. I föreläggandet får vite sättas ut.

[K6]10 §  Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt att inspektera verksamhet som står under tillsyn enligt detta kapitel och hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som utför inspektion har rätt att få tillträde till lokaler eller andra utrymmen, dock inte bostäder, som används för verksamheten. Den som utför inspektionen har rätt att tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör verksamheten. Den vars verksamhet eller yrkesutövning inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.

[K6]11 §  Vid inspektion som avses i 10 § har den som utför inspektionen rätt att av polismyndigheten få den hjälp som behövs för att inspektionen skall kunna genomföras.

Åtgärder mot vårdgivare m.fl.

[K6]12 §  Om Socialstyrelsen får kännedom om att någon har brutit mot en bestämmelse som gäller verksamhet som står under Socialstyrelsens tillsyn, skall styrelsen vidta åtgärder för att vinna rättelse och, om det behövs, göra anmälan till åtal.

[K6]13 §  Om Socialstyrelsen finner att en vårdgivare inte uppfyller kraven på god vård och om missförhållandena är av betydelse för patientsäkerheten, får styrelsen förelägga vårdgivaren att avhjälpa missförhållandena. I föreläggandet får vite sättas ut. Detta gäller även verksamhet som avses i 2 § om verksamheten medför fara för patientsäkerheten.

Prop. 2005/06:63: Ändringarna i denna paragraf innebär att Socialstyrelsen ges befogenhet att vidta vissa åtgärder om styrelsen finner att kraven på god säkerhet i verksamheten inte uppfylls och om missförhållandena är av betydelse för säkerheten för andra. Vid sådana förhållanden kan Socialstyrelsen utfärda ett föreläggande om att avhjälpa missförhållandena. I föreläggandet får vite sättas ut. Paragrafen reglerar även Socialstyrelsens befogenheter när de allmänna kraven på god vård inte uppfylls. Förslaget behandlas ...

[K6]14 §  Ett föreläggande enligt 13 § skall innehålla uppgifter om de åtgärder Socialstyrelsen anser nödvändiga för att de påtalade missförhållandena skall kunna avhjälpas.

[K6]15 §  Om ett föreläggande enligt 13 § inte följs och om missförhållandena är allvarliga, får Socialstyrelsen helt eller delvis förbjuda verksamheten.

[K6]16 §  Om det är fara för patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Socialstyrelsen utan föregående föreläggande helt eller delvis förbjuda verksamheten.

[K6]17 §  Om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas enligt 15 eller 16 § och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får Socialstyrelsen tills vidare helt eller delvis förbjuda verksamheten.

[S2]Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får beslutets giltighetstid förlängas med ytterligare sex månader.

Åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal

[K6]18 §  Om Socialstyrelsen anser att det finns skäl för disciplinpåföljd, föreskrift om prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätt enligt 5 kap., skall styrelsen anmäla detta hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

[K6]19 §  Socialstyrelsen skall, om inte annat följer av 7 kap. 20 §, göra anmälan till åtal, om den mot vilken disciplinpåföljd kan övervägas är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet.

[S2]Särskilda regler gäller för åtal för brott enligt 6 § lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med ägg från människa. Lag (2005:41).

Register

[K6]20 §  Socialstyrelsen skall föra ett automatiserat register över verksamheter som anmälts enligt detta kapitel. Registret får användas för tillsyn och forskning samt för framställning av statistik.

Prop. 2005/06:63: Socialstyrelsen skall föra ett automatiserat register över sjukvårdsinrättningar för vård enligt LPT och LRV och enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Ändamålet med registret är att det skall användas vid tillsynsarbetet, för forskning och framställning av statistik samt för placering av patienter. Det har för tydlighetens skull tagits in ett nytt stycke som anger att Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registren som anges i bestämmelsen. De uppgifter ...

[K6]21 §  Registret får innehålla uppgifter om

  1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten,
  2. var verksamheten bedrivs,
  3. verksamhetens inriktning,
  4. verksamhetens omfattning,
  5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,
  6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer,
  7. patientförsäkring,
  8. när inspektion gjorts,
  9. datum för Socialstyrelsens beslut angående verksamheten, och
  10. när anmälan enligt 4 § gjorts.

[S2]Registret får inte innehålla uppgifter om enskilda patienter.

Prop. 2005/06:63: I paragrafen regleras vilka uppgifter som får ingå i registret över sjukvårdsinrättningar för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård och enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Paragrafen reglerar även de uppgifter som får ingå i det allmänna vårdgivarregistret. Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.

[K6]22 §  Uppgifter enligt 21 § första stycket8-10 som har förts in i registret skall tas bort efter fem år eller då verksamheten lagts ned. Övriga uppgifter som har förts in i registret skall tas bort när nya uppgifter kommer in eller då anmälan görs om att verksamheten lagts ned.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

[K7]1 §  Frågor om disciplinpåföljd enligt denna lag prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

[S2]Ansvarsnämnden prövar även frågor som avses i 5 kap.6-13 §§.

[K7]2 §  Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden skall ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter skall ha särskild insikt i hälso- och sjukvård.

[S2]För ordföranden skall för samma tid utses en eller flera ställföreträdare. En sådan ställföreträdare skall vara eller ha varit ordinarie domare. För varje annan ledamot skall det finnas ett tillräckligt antal ersättare som skall utses för samma tid som ledamoten.

[K7]3 §  Ansvarsnämnden är beslutför med ordföranden och sex andra ledamöter. Till sammanträde med nämnden skall samtliga ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, skall en ersättare kallas.

[K7]4 §  Ordföranden får ensam fatta beslut

  1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 5 kap. 9 § första stycket eller om tillfällig återkallelse enligt 5 kap. 8 §, 9 § andra stycket, 10 § andra stycket eller 12 §, eller om utdömande av vite enligt 10 § i detta kapitel,
  2. som innebär att ett ärende om disciplinpåföljd avgörs i sak, om det finns grundad anledning att anta att ärendet inte kan leda till någon disciplinpåföljd och beslutet inte gäller en fråga av principiell beskaffenhet,
  3. om återkallelse på egen begäran av legitimation eller behörighet i fall när det inte finns hinder mot återkallelse, eller
  4. om återkallelse av legitimation enligt 5 kap. 9 § tredje stycket då den legitimerade inte följt föreläggande om läkarundersökning.

[S2]Ärenden som har avgjorts enligt första stycket skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

[K7]5 §  I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i ansvarsnämnden skall bestämmelserna i 4 kap.rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas.

[K7]6 §  I fråga om omröstning i ansvarsnämnden skall bestämmelserna i 29 kap.rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden säger sin mening först.

Handläggning i ansvarsnämnden

[K7]7 §  Frågor om disciplinpåföljd skall tas upp på anmälan av Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till patienten.

[S2]Frågor som avses i 5 kap.6-13 §§ tas upp på anmälan av Socialstyrelsen eller på ansökan av den som saken gäller.

[S3]Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslern att göra anmälan i sådana ärenden som avses i första eller andra stycket finns i 6 § tredje stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § första stycket lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.

[K7]8 §  Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad samt innehålla uppgifter om

  1. den enskilde anmälarens eller sökandens namn, födelsetid och postadress,
  2. namn och adress för ställföreträdare eller ombud om talan förs av sådan,
  3. vem anmälan eller ansökan avser och, om de kan lämnas utan särskild utredning, uppgifter om dennes yrke, adress och arbetsplats,
  4. vilken anmärkning som riktas mot en anmäld, och
  5. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller ansökan.

[S2]Om part företräds av ombud skall fullmakt ges in.

[K7]9 §  Är anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren eller sökanden att inom en viss tid komma in med kompletterande uppgifter vid påföljd att ärendet annars inte tas upp till prövning.

[K7]10 §  Ansvarsnämnden skall se till att varje ärende blir tillräckligt utrett. Överflödig utredning skall avvisas.

[S2]Nämnden får förelägga den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att ge in patientjournaler eller andra handlingar som behövs för utredningen. I föreläggandet får vite sättas ut. Vitet döms ut av nämnden.

[K7]11 §  Förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får dock förekomma, när det kan antas vara till fördel för utredningen.

[K7]12 §  Anmälan eller ansökan enligt 7 § och det som hör till handlingen skall snarast överlämnas till den som anmälan eller ansökan avser. Mottagaren skall föreläggas att svara inom en viss tid.

[S2]En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att anmälan eller ansökan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig.

[K7]13 §  Den som förelagts att svara skall göra det skriftligen, om inte ansvarsnämnden bestämmer att svaret får lämnas vid en muntlig förhandling.

[S2]Av svaret skall det framgå om den svarande godtar eller motsätter sig den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör svaranden ange skälen för sin inställning och de omständigheter som åberopas.

[K7]14 §  Kräver en fråga särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden inhämta yttrande från myndigheter, tjänstemän eller andra som är skyldiga att lämna yttrande i ämnet. Nämnden får också anlita andra sakkunniga i frågan.

[S2]I fråga om sådana sakkunniga som avses i första stycket gäller 40 kap.2-7 och 12 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar.

[S3]Ersättning för utlåtande av myndigheter, tjänstemän eller andra som är skyldiga att lämna yttrande lämnas endast om det är särskilt föreskrivet.

[S4]Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning.

[K7]15 §  Om ansvarsnämnden finner att ett vittne eller en sakkunnig behöver höras vid domstol eller att någon behöver föreläggas att tillhandahålla en skriftlig handling eller ett föremål som bevis, skall nämnden begära detta hos den tingsrätt inom vars område den person vistas som skall höras eller på annat sätt berörs av åtgärden.

[S2]Om det inte finns laga hinder mot det skall rätten hålla förhör eller meddela föreläggande. I fråga om sådana åtgärder skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs om bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling.

[K7]16 §  Till muntlig förhandling skall parterna kallas. En enskild får föreläggas att inställa sig personligen vid påföljd att det inte utgör hinder för ärendets vidare handläggning och avgörande om han eller hon uteblir.

[S2]En enskild part som har inställt sig till en muntlig förhandling får av ansvarsnämnden beviljas skälig ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.

[K7]17 §  Bestämmelserna i 20 och 21 §§förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas även på beslut enligt 5 kap.9 § första och andra styckena, 10 § andra stycket och 12 § första stycket.

Överlämnande av vissa ärenden

[K7]18 §  En anmälan som gäller arbetstagare får helt eller delvis överlämnas av ansvarsnämnden till arbetsgivaren för den åtgärd som kan ankomma på arbetsgivaren, om det är uppenbart att ärendets behandling i nämnden inte är påkallad från allmän synpunkt eller för att tillvarata patientens rätt.

[K7]19 §  Om en anmälan till ansvarsnämnden innehåller klagomål över brister i kontakten mellan en patient och hälso- och sjukvårdspersonalen hos ett landsting eller en kommun eller över något annat liknande förhållande och om det finns grundad anledning att anta att anmälan inte kan föranleda disciplinpåföljd enligt denna lag, får nämnden överlämna anmälan i den delen till landstinget eller kommunen för åtgärd.

[K7]20 §  Finner ansvarsnämnden i ett ärende att de förutsättningar för anmälan till åtal som anges i 6 kap. 19 § föreligger, skall nämnden göra en sådan anmälan.

[K7]21 §  Bestämmelser om handläggning av sådana ärenden om disciplinpåföljd eller om prövotid, återkallelse eller begränsning av behörighet som prövas efter anmälan av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern finns i 6 § femte stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § tredje stycket lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.

Ansvarsbestämmelser

[K8]1 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar verksamhet eller i väsentlig del ändrar tidigare verksamhet utan att ha gjort föreskriven anmälan till Socialstyrelsen enligt 6 kap.6- 8 §§ döms till böter.

[K8]2 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fortsätter att bedriva verksamhet i strid med förbud enligt 6 kap.15-17 §§ döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[K8]3 §  Om en läkare, vars legitimation har återkallats eller vars behörighet eljest har upphört, eller en läkare som har begränsad behörighet, obehörigen och mot ersättning utövar läkaryrket, döms han eller hon till böter eller fängelse i högst sex månader.

[K8]4 §  Den som obehörigen och mot ersättning utövar tandläkaryrket döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]Som obehörig utövning av tandläkaryrket anses inte den yrkesverksamhet som utövas av den som har legitimation som tandhygienist eller som har föreskriven kompetens som tandhygienist eller tandsköterska.

[K8]5 §  Den som bryter mot bestämmelserna i 3 kap. 3 eller 5-7 § döms till böter.

Prop. 2005/06:43: Ändringen är en följd av att bestämmelserna i 3 kap. 6 § har slopats, se avsnitt 6.2.

[K8]6 §  Den som bryter mot någon av bestämmelserna i 4 kap. eller som under utövning av verksamhet som sägs i 4 kap. uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar den undersökte eller behandlade skada, som inte är ringa, eller framkallar fara för sådan skada, döms, om gärningen inte är belagd med straff enligt 3 eller 4 § i detta kapitel, till böter eller fängelse i högst ett år. Detta gäller oavsett om skadan eller faran orsakats av olämplig behandling eller genom avbrott i eller dröjsmål med läkarvård.

[S2]Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran befriar honom eller henne inte från ansvar.

[K8]7 §  Till ansvar enligt 3-6 §§ skall inte dömas om gärningen är belagd med strängare straff i annan lag.

Vitesföreläggande m.m.

[K8]8 §  Har någon genom dom, som vunnit laga kraft, funnits skyldig till brott som anges i 6 §, får Socialstyrelsen meddela förbud för honom eller henne att under viss tid eller för alltid utöva verksamhet som avses i 4 kap. Ett sådant förbud får förenas med vite.

[S2]Den som överträtt ett vitesförbud enligt första stycket får inte dömas till straff för gärning som omfattas av vitesförbudet.

Överklagande av ansvarsnämndens beslut

[K8]9 §  Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[K8]10 §  Ansvarsnämndens slutliga beslut får överklagas av

  1. Socialstyrelsen för att tillvarata allmänna intressen,
  2. enskild, som enligt 7 kap. 7 § första stycket har anmält en fråga om disciplinpåföljd, om beslutet har gått den enskilde emot, eller
  3. någon annan som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

[S2]Överklagande av Socialstyrelsen skall ske inom tre veckor från det att beslutet har meddelats.

[S3]Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslern att överklaga beslut om disciplinpåföljd, prövotid eller i behörighetsfråga med anledning av fel i yrkesutövning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn. Sådant överklagande skall ske inom tre veckor från det att beslutet har meddelats.

[K8]11 §  Andra beslut av ansvarsnämnden än som avses i 10 § får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

[K8]12 §  Beslut av ansvarsnämnden som inte innebär att ett ärende avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet.

[S2]Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden

  1. ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller en invändning om att det finns hinder mot prövningen,
  2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
  3. förordnat om saken i avvaktan på att ärendet avgörs,
  4. förelagt någon att genomgå läkarundersökning enligt 5 kap. 9 § första stycket,
  5. förelagt någon vid vite enligt 7 kap. 10 § andra stycket att inkomma med patientjournaler eller andra handlingar,
  6. utdömt vite, eller
  7. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.

[K8]13 §  Beslut i frågor som avses i 5 kap.6-13 §§ gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

[S2]Har verkställigheten av ett beslut om prövotid upphävts till följd av beslut av domstol efter överklagande, men föreskrivs därefter ändå prövotid, skall endast den tid under vilken prövotid pågått räknas in i prövotiden.

[K8]14 §  Om inte något annat föreskrivits, är Socialstyrelsen motpart till den yrkesutövare som överklagat ansvarsnämndens eller domstols slutliga beslut enligt denna lag. Om en enskild har anmält disciplinärendet är också han eller hon yrkesutövarens motpart.

[S2]Bestämmelsen i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål där ansvarsnämnden fattat beslut enligt denna lag.

Överklagande av Socialstyrelsens beslut m.m.

[K8]15 §  Beslut som Socialstyrelsen eller allmän förvaltningsdomstol meddelar enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

[K8]16 §  Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om beslutet gäller

  1. behörighet, rätt att använda en skyddad yrkestitel och legitimation enligt 3 kap.,
  2. förbud att utöva verksamhet enligt 8 §,
  3. föreläggande enligt 6 kap. 9 § att lämna upplysningar, handlingar eller annat material,
  4. föreläggande enligt 6 kap. 13 § att avhjälpa missförhållanden i verksamheten,
  5. förbud att driva verksamhet enligt 6 kap.15 eller 16 §, eller
  6. förbud tills vidare att driva verksamhet enligt 6 kap. 17 §.

[S2]Andra beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag får inte överklagas.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

  • RÅ 2005:22:Socialstyrelsen har i ett tillsynsbeslut kritiserat en läkare för dennes ordination och intygsgivning. Beslutet har ansetts inte kunna bli föremål för rättsprövning.

Bemyndiganden

[K8]17 §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. behörighet och legitimation för hälso- och sjukvårdspersonalen,
  2. skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen om detta behövs till skydd för enskilda eller hälso- och sjukvårdens bedrivande i övrigt,
  3. att anmälan enligt 6 kap. 6 § skall innehålla uppgifter utöver dem som anges i 6 kap. 7 §, om det är av särskilt värde för tillsynen, och
  4. hur anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 4 § första stycket skall fullgöras.

[S2]Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter som avses i första stycket.

Prop. 2005/06:63: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering av inrättningar för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsen bemyndigas även att meddela närmare föreskrifter hur anmälningar om brister i säkerheten skall fullgöras. Paragrafen har även ändrats redaktionellt på så sätt att bemyndigandet till regeringen att kunna delegera föreskriftsrätt till Socialstyrelsen, som ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Övergångsbestämmelse

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1998:532) om införande av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:290, Prop. 1997/98:109, Bet. 1997/98:SoU22
Ikraftträder
1999-01-01

Ändring, SFS 1998:532

Omfattning
ikrafttr.

Lag (1998:1661) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 2 kap 2, 11 §§, 5 kap 3 §; ny 2 kap 2 a §

Lag (2000:359) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:195, Prop. 1999/2000:56, Bet. 1999/2000:SoU11
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:64) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2000/01:137, Prop. 2000/01:55, Bet. 2000/01:UU6
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §
Ikraftträder
2002-06-01

Lag (2001:502) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2000/01:258, Prop. 2001/01:81, Bet. 2000/01:SoU17
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §
Ikraftträder
2001-10-01

Ändring, SFS 2002:144

Omfattning
ikrafttr. av 2001:64

Lag (2002:450) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2001/02:263, Prop. 2001/02:163, Bet. 2001/02:SoU21
Omfattning
ny 3 kap 12 a §
Ikraftträder
2002-09-01

Lag (2003:418) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §; ny 2 kap 1 a §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:724) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 2 kap. 11 § har begärt uppgifter från hälso- och sjukvårdspersonalen, skall efter ikraftträdandet i stället uppgifterna lämnas till Skatteverket.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 2 kap 11 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:186) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2003/04:178, Prop. 2003/04:30, Bet. 2003/04:SoU6
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2005:41) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2004/05:152
Omfattning
ändr. 6 kap 19 §
Ikraftträder
2005-04-01

Lag (2006:50) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2005/06:148, Prop. 2005/06:43, Bet. 2005/06:SoU10
Omfattning
upph. 3 kap 6 §; ändr. 1 kap 4 §, 3 kap 2, 5, 11, 12, 13 §§, 8 kap 5 §
Ikraftträder
2006-04-01

Lag (2006:132) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2005/06:156, Prop. 2005/06:54, Bet. 2005/06:SoU11
Omfattning
ändr. 2 kap 11 §
Ikraftträder
2006-04-01

Lag (2006:249) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2005/06:195, Prop. 2005/06:63, Bet. 2005/06:SoU14
Omfattning
ändr. 6 kap 7, 13, 20, 21 §§, 8 kap 17 §; nya 6 kap 3 a, 4 a §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:355) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2005/06:219, Prop. 2005/06:64, Bet. 2005/06:SoU16
Omfattning
ändr. 6 kap 19 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:728) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 2 kap 11 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:1458) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2007/08:107, Prop. 2007/08:17, Bet. 2007/08:SoU7
Omfattning
ändr. 1 kap 2, 4 §§
Ikraftträder
2008-03-01

Lag (2008:1372) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2008/09:94, Prop. 2008/09:31, Bet. 2008/09:TU3
Omfattning
ändr. 2 kap 11 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:372) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2008/09:226, Prop. 2008/09:145, Bet. 2008/09:SoU21
Omfattning
ändr. 1 kap. 2, 4 §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:471) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 a, 2, 8, 9, 10 §§, 6 kap. 5 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:599) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2008/09:259, Prop. 2008/09:160, Bet. 2008/09:SoU22
Omfattning
ändr. 6 kap. 9 §; nya 6 kap. 2 a, 2 b, 2 c §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:732) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2008/09:288, Prop. 2008/09:190, Bet. 2008/09:SoU25
Omfattning
ändr. 1 kap. 2, 4 §§
Ikraftträder
2009-11-01

Lag (2009:980 ) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Förarbeten
Rskr. 2009/10:12, Prop. 2008/09:193, Bet. 2009/10:SoU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:244) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Omfattning
ändr. 2 kap. 2, 2 a §§
Ikraftträder
2010-07-01

Ändring, SFS 2010:659

Omfattning
upph.