Inaktuell version

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Version: 2008:232

Departement
Miljödepartementet
Utfärdad
1998-06-25
Ändring införd
SFS 1998 i lydelse enligt SFS 2008:232
Upphäver
Förordning (1993:191) om tillämpning av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Myndigheternas ansvar

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

1 §  De statliga myndigheter som anges i denna förordning har var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden. Myndigheterna ska i samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområden. Tyngdpunkten i denna verksamhet ska läggas på frågor som har stor betydelse i ett nationellt perspektiv och frågor vars utveckling Sverige enligt internationella åtaganden ska följa.

[S2]Boverket har uppsikten över hushållningen med de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap.miljöbalken. Bestämmelser om att Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. och 6 kap.19-21 §§miljöbalken finns i förordningen (2007:1065) med instruktion för Boverket. Boverket har dessutom allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden.

[S3]Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen med mark- och vattenområden. Förordning (2008:232).

Underlag om riksintressen m. m.

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

2 §  Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna paragraf, efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i andra stycket och som är berörda lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap.miljöbalken.

[S2]Uppgifterna ska i fråga om områden

  1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av Sametinget,
  2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Fiskeriverket,
  3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap. 6 §) lämnas av Naturvårdsverket,
  4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
  5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
  6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion (3 kap. 8 §) lämnas av Verket för näringslivsutveckling,
  7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens energimyndighet,
  8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
  9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 §) lämnas av Banverket, Luftfartsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket inom sina verksamhetsområden,
  10. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning eller avfallshantering (3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket, och
  11. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap. 9 §) lämnas av Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten inom sina ansvarsområden. Förordning (2008:232).

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

3 §  Länsstyrelsen ska ta de initiativ som behövs för att bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken blir beaktade i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och beslutsprocesser. Initiativen ska tas så tidigt som möjligt i processerna. När bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken ska tillämpas vid prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen särskilt verka för att riksintressena tas till vara i den prövningen. Av plan- och bygglagen (1987:10) framgår att länsstyrelsen ska verka för att riksintressen tas till vara i kommunala planer enligt den lagen.

[S2]Länsstyrelsens arbete ska grundas på underlag från de andra myndigheterna som anges i 2 §. Om det inte finns något sådant underlag från myndigheterna, ska arbetet grundas på det underlag som länsstyrelsen bedömer lämpligt.

[S3]En bestämmelse om tillämpningen av 3 och 4 kap.miljöbalken i mål och ärenden enligt miljöbalken finns i 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. Bestämmelser om att 3 och 4 kap.miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden som prövas enligt andra lagar finns i

  1. luftfartslagen (1957:297),
  2. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
  3. väglagen (1971:948),
  4. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
  5. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn,
  6. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,
  7. plan- och bygglagen (1987:10),
  8. minerallagen (1991:45),
  9. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
  10. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
  11. ellagen (1997:857), och
  12. naturgaslagen (2005:403). Förordning (2008:232).

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

4 §  Länsstyrelsen ska underrätta Boverket och andra berörda myndigheter som anges i 2 § om länsstyrelsen anser att

  1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som riksintresse enligt 3 kap.miljöbalken, eller
  2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område som riksintresse enligt 3 kap.miljöbalken bör omprövas. Förordning (2008:232).

Regionplan och översiktsplan som bedömningsunderlag

5 §  Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken i ett ärende, skall i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen.

  • MÖD 2008:41:Tillstånd till vindkraftverk ----- En kommunal översiktsplan har ansetts utgöra en av flera omständigheter som en domstol har att beakta vid tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken. Miljööverdomstolen (MÖD) har tidigare slagit fast att en aktuell och välunderbyggd översiktsplan har stor betydelse när det gäller bedömningen av vad som kan anses vara en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet (MÖD 2005:66). Om det framkommer nya omständigheter som förändrar de faktiska förutsättningarna för ett givet tillstånd kan detta utgöra grund för ändring i högre instans. Ett under ärendets handläggning ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan bör dock inte i sig medföra att en högre instans ska undanröja ett i underinstansen givet tillstånd. En företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar när han inleder ett nytt tillståndspliktigt projekt. Kommunen hade inte själv överklagat tillståndsdomen eller redovisat några konkreta planer för det aktuella områdets användning under överskådlig tid. Miljödomstolens dom fastställdes.
  • MÖD 2005:66:Tillstånd till vindkraftverk-----Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) har en aktuell och väl underbyggd översiktsplan stor betydelse när de gäller att bedöma vad som är en lämplig lokalisering av tillståndspliktig verksamhet. Under målets handläggning i MÖD hade kommunen antagit en ny översiktsplan i vilken redovisades ett område som lämpligt för vindkraft. I planen angavs också att stor restriktivitet skulle gälla för vindkraftsutbyggnad i övrigt. MÖD fann att eftersom det aktuella området var det enda som kommunen pekat ut som en lämplig plats för vindkraft var bolagets utredning tillräcklig för att kunna bedöma lokaliseringen. Sammantaget fann MÖD att det allmänna intresset att bygga ut vindkraft för att främja en hållbar utveckling (se 1 kap. 1 § miljöbalken) talade för att bifalla bolagets ansökan vid prövning enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Eftersom de motstående intressena inte var av sådan styrka att de utgjorde hinder för en etablering bifölls bolagets ansökan om tillstånd.
  • MÖD 2009:4:Tillstånd till gruppstation med vindkraftverk ----- Fråga om betydelse för prövningen av att lokaliseringen av en gruppstation med vindkraftverk stred mot en av kommunen antagen vindkraftspolicy, men inte mot översiktsplanen. Miljööverdomstolen konstaterade att en översiktsplan är ett viktigt dokument vid lokaliseringsprövningen, men att kommunens allmänna vindkraftspolicy i princip inte har större tyngd än ett yttrande från kommunen.

Underrättelse till regeringen i vissa fall

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

6 §  Länsstyrelserna och de andra myndigheterna ska vid uppsikten inom sina verksamhetsområden göra regeringen uppmärksam på om urvalet av områden av riksintresse enligt 4 kap.miljöbalken behöver regleras närmare. Förordning (2008:232).

/Träder i kraft I: 2008-06-06/

7 §  En anmälan som en statlig myndighet lämnar till regeringen enligt 6 kap. 21 § andra stycket miljöbalken ska innehålla uppgift om vilken samverkan som behövs mellan staten och den eller de berörda kommunerna för att kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) ska

  1. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap.miljöbalken, eller
  2. skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.miljöbalken uppfylls. Förordning (2008:232).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (2000:1140) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2001-01-01

Förordning (2002:524) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2002-07-01

Förordning (2004:1126) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2006:190) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2006-05-01

Förordning (2008:232) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2008.
  2. För tiden före den 1 juli 2008 ska det som i 2 § sägs om Strålsäkerhetsmyndigheten i stället gälla Statens kärnkraftinspektion.
Omfattning
ändr. 1, 2, 3, 4, 6, 7 §§
Ikraftträder
2008-06-01

Förordning (2008:1194) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:166) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2009-04-01

Förordning (2010:140) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2010-04-01

Förordning (2010:780) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2010-09-01

Förordning (2011:367) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2011:624) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2012:909) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2013-02-01

Förordning (2015:401) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Omfattning
ändr. författningsrubr., 1, 2, 3, 5 §§, rubr. närmast före 5 §; nya 1 a, 1 b §§
Ikraftträder
2015-07-15

Förordning (2016:996) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2017-01-01

Förordning (2017:970) om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

Omfattning
ändr. 1 a §, 7 §
Ikraftträder
2018-01-01