Inaktuell version

Åklagarförordning (2004:1265)

Version: 2010:1808

Departement
Justitiedepartementet Å
Utfärdad
2004-12-09
Ändring införd
SFS 2004 i lydelse enligt SFS 2010:1808
Upphäver
Åklagarförordning (1996:205)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Allmänna bestämmelser

1 §  I åklagarväsendet ingår Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

[S2]Grundläggande bestämmelser om vilka som är allmänna åklagare och om åklagarväsendet finns i rättegångsbalken. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten och i förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Förordning (2007:973).

1 a §  Åklagarmyndigheten ska verka för samordning och effektivitet inom åklagarväsendet i syfte att upprätthålla en enhetlig och sammanhållen åklagarverksamhet i landet.

[S2]Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ska i samråd bestämma och fortlöpande utveckla formerna för samverkan mellan myndigheterna. Förordning (2007:973).

1 b §  Åklagarmyndigheten får, efter samråd med Ekobrottsmyndigheten, meddela de föreskrifter som behövs för att uppnå samordning, effektivitet, enhetlighet och följdriktighet i åklagarverksamheten.

[S2]Åklagarmyndigheten ska när den meddelar föreskrifter utgå från att Ekobrottsmyndigheten är en självständig myndighet under regeringen. Förordning (2007:973).

2 §  Riksåklagaren ska, som högste åklagare under regeringen, verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid åklagarnas rättstillämpning.

[S2]Riksåklagaren ansvarar för att Åklagarmyndigheten meddelar de föreskrifter, allmänna råd och övriga riktlinjer och anvisningar som behövs för att uppnå enhetlighet och följdriktighet vid åklagarnas rättstillämpning. Förordning (2007:973).

Allmänna behörighetsregler

Riksåklagaren, vice riksåklagaren och biträdande åklagare

3 §  Bestämmelser om riksåklagarens och vice riksåklagarens uppgifter som åklagare finns i rättegångsbalken.

[S2]Riksåklagaren utför åklagaruppgifter i mål som hör under allmänt åtal, dock inte i mål om brott som i tjänsten begåtts av statsråd, justitieråd, justitieombudsman, justitiekanslern eller den som utövar riksåklagarens tjänst. Förordning (2010:1808).

4 §  Riksåklagaren får förordna biträdande åklagare vid riksåklagarens kansli. Dessa åklagare får i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra. De får dock inte väcka eller fullfölja åtal i Högsta domstolen. Biträdande åklagare får heller inte fatta beslut på riksåklagarens vägnar i ärenden som är av principiellt intresse eller av större vikt eller som av någon annan anledning bör avgöras av riksåklagaren. Förordning (2007:973).

Överåklagare, vice överåklagare och chefer för åklagarkammare

5 §  Överåklagares och vice överåklagares ansvarsområden och arbetsuppgifter vid Åklagarmyndigheten bestäms av riksåklagaren. Riksåklagaren förordnar åklagare vid myndigheten att tjänstgöra vid och vara chefer för åklagarkammare.

[S2]Överåklagares och vice överåklagares ansvarsområden och arbetsuppgifter vid Ekobrottsmyndigheten bestäms av chefen för Ekobrottsmyndigheten. Chefen för Ekobrottsmyndigheten förordnar åklagare vid myndigheten att tjänstgöra vid och vara chefer för åklagarkammare. Förordning (2005:669).

Åklagares geografiska behörighet

6 §  Åklagare inom åklagarväsendet får utföra åklagaruppgifter i hela landet. Förordning (2007:973).

Assistentåklagare och extra åklagare

7 §  Vid Åklagarmyndigheten finns det assistentåklagare som genomgår grundläggande åklagarutbildning. Dessa åklagare får utföra de åklagaruppgifter som skall utföras av kammaråklagare om inte Åklagarmyndigheten bestämmer annat. Assistentåklagare får dock inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. De får inte heller tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är förenligt med den utbildning som de genomgår.

8 §  Åklagarmyndigheten får förordna extra åklagare att utföra uppgifter som skall utföras av åklagare vid myndigheten. Detsamma gäller Ekobrottsmyndigheten i fråga om åklagaruppgifter vid myndigheten.

9 § Ny beteckning 11 a § genom förordning (2008:973).

Särskilda behörighetsregler

10 §  Endast riksåklagaren, vice riksåklagaren, överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare får

  1. besluta om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken och om återkallelse av sådan åtalsunderlåtelse,
  2. besluta att inte inleda eller lägga ned en förundersökning i sådana fall som avses i 23 kap. 4 a § första stycket 1 rättegångsbalken, och
  3. utföra åklagarens uppgifter i fråga om bevistalan.

11 §  Endast sådana åklagare som anges i 10 § får handlägga frågor om ansvar för brott som anställda inom polisväsendet misstänks ha begått i samband med arbetet. I fråga om trafikbrott gäller detta endast sådana brott som avses i 1 § andra stycket eller 3-5 §§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

[S2]I fall som avses i första stycket får dock andra åklagare vidta sådana åtgärder som inte utan olägenhet kan skjutas upp.

Delegation till andra arbetstagare än åklagare

11 a §  Överåklagare och chefsåklagare, som är kammarchef, får förordna arbetstagare som inte är åklagare, men som har tillräcklig erfarenhet att på eget ansvar

  1. efter beslut av åklagare i varje särskilt fall hämta in yttranden som krävs i ärenden som rör åtalsunderlåtelse,
  2. underteckna och expediera underrättelser och meddelanden,
  3. fullgöra åklagares eller myndighetens underrättelseskyldighet med undantag för underrättelser enligt
    1. 18 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
    2. 1 § förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och
    3. 3 och 4 §§ förordningen (1964:740) med föreskrifter för åklagare i vissa brottmål,
  4. hämta in sådana upplysningar som avses i 3 och 5 §§ förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
  5. efter beslut av åklagare i varje särskilt fall hämta in yttranden som avses i 1 § lagen (1990:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m.,
  6. underteckna och expediera kallelser och förelägganden, och
  7. utföra andra arbetsuppgifter vid handläggningen av mål eller ärenden som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av åklagare. Förordning (2007:973).

Skyldighet att utföra uppdrag

12 §  En allmän åklagare är skyldig att ta emot uppdrag att väcka och utföra åtal som beslutas av justitiekanslern eller en justitieombudsman samt i övrigt lämna den hjälp som de begär. Förordning (2007:973).

Jour och beredskap

13 §  Åklagarmyndigheten delar, efter samråd med Ekobrottsmyndigheten, in myndigheternas åklagare för jour- och beredskapstjänstgöring.

[S2]Assistentåklagare får inte delas in för sådan tjänstgöring. Förordning (2007:973).

14 § Har upphävts genom förordning (2007:973).

Anställning och utbildning

15 §  Åklagarmyndigheten beslutar om anställning av överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare vid myndigheten. Anställning av sådana åklagare vid Ekobrottsmyndigheten beslutas av den myndigheten. Beslut om anställning av överåklagare och vice överåklagare vid Ekobrottsmyndigheten får dock fattas endast efter yttrande av riksåklagaren.

[S2]Bestämmelser om anställning av assistentåklagare och kammaråklagare i vissa fall finns i 19 och 20 §§. Förordning (2010:72).

16 §  Endast den som är eller har varit anställd som kammaråklagare får anställas som chefsåklagare och vice chefsåklagare. Detsamma gäller vid anställning som kammaråklagare i annat fall än som avses i 20 §.

17 §  Den som har avlagt juristexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande äldre examen och förvärvat notariemeritering får antas som åklagaraspirant.

[S2]Med svensk juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning är mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå kompletteringsutbildning som avslutas med ett kunskapsprov. Förordning (2007:387).

18 §  Åklagarmyndigheten beslutar om anställning för tjänstgöring som kan räknas till godo som notarietjänstgöring. Det finns bestämmelser om tillgodoräknande av sådan tjänstgöring i notarieförordningen (1990:469).

19 §  Utbildningen för åklagaraspiranter skall omfatta minst nio och högst tolv månaders provtjänstgöring. Åklagarmyndigheten beslutar vid provtjänstgöringens slut om åklagaraspiranten skall anställas som assistentåklagare.

20 §  Utbildningen för assistentåklagare skall omfatta två års tjänstgöring som sådan åklagare. Åklagarmyndigheten beslutar vid utbildningstidens slut om assistentåklagaren skall anställas som kammaråklagare.

21 §  Åklagarmyndigheten får medge undantag från de behörighetskrav som gäller för chefsåklagare, vice chefsåklagare, kammaråklagare och assistentåklagare utom i fråga om kraven på juristexamen eller motsvarande äldre examen och notariemeritering. Förordning (2007:387).

22 §  Vid anställning av åklagaraspirant eller assistentåklagare behöver 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373) inte tillämpas. Detsamma gäller vid anställning av kammaråklagare i fall som avses i 20 §.

Upphörande av anställning

23 §  Frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning prövas av Statens ansvarsnämnd också när det gäller andra åklagare än dem som anställs genom beslut av regeringen. Anmälan till nämnden görs av Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten.

Överklagande

24 §  Riksåklagarens beslut i brottmålsfrågor får inte överklagas.

25 § Har upphävts genom förordning (2007:973).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Åklagarförordning (2004:1265)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005, då åklagarförordningen (1996:205) upphör att gälla.
  2. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ i den upphävda förordningen gäller fortfarande för överklagande av beslut som en åklagarmyndighet respektive Ekobrottsmyndigheten har meddelat före den 1 januari 2005. Vad som där sägs om Riksåklagaren skall då i stället gälla Åklagarmyndigheten.
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2005:669) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 5, 15 §§
Ikraftträder
2005-10-01

Förordning (2006:1410) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2007:387) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 17, 21 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Förordning (2007:973) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
upph. 14, 25 §§, rubr. närmast före 14 §; nuvarande 9 § betecknas 11 a §; ändr. 1, 2, 4, 6, 12, 13 §§, rubr. närmast före 1, 6 §§; nya 1 a, 1 b §§, rubr. närmast före 7 §, den nya 11 a §
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2010:72) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2010-05-01

Förordning (2010:1808) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2012:168) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 10, 11 §§
Ikraftträder
2012-07-01

Förordning (2012:473) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2012-08-01

Förordning (2014:1166) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 11 §
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2015:90) om ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
ändr. 11 a §
Ikraftträder
2015-07-01

Förordning med ändring i åklagarförordningen (2004:1265)

Omfattning
upph. 1 a, 5, 15, 18, 22, 23 §§, rubr. närmast före 5, 23 §§; ändr. 2 §
Ikraftträder
2016-01-01