Rättsfall från MÖD (Mark- och miljööverdomstolen)

MÖD 2018:15

2018-06-21

Dammsäkerhetsklassificering ----- MÖD har vid klassificering av regleringsdammen Knon i Hagfors kommun funnit att risken för förlust av människoliv i samband med ett dammhaveri, även vid ett värsta fall- scenario, är försumbar och den aktuella dammen har därför klassificerats i dammsäkerhetsklass C. (MÖD har samma datum meddelat domar i målen M 1995-17 och M 1997-17 rörande samma fråga).

MÖD 2018:14

2018-06-13

Föreläggande att ansöka om lagligförklaring alternativt tillstånd för kraftverk och damm samt tillstånd att bedriva vattenverksamheten ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det genom ett domstolsutslag från 1911 finns ett gällande tillstånd omfattande damm och kraftstation samt tillhörande vattenverksamhet. Med hänsyn härtill har Mark- och miljööverdomstolen upphävt ett av länsstyrelsen utfärdat föreläggande riktat till kraftverksägaren om att ansöka om lagligförklaring och tillstånd att bedriva verksamheten.

MÖD 2018:8

2018-06-05

Byggsanktionsavgift avseende industrihall -----

MÖD 2018:10

2018-05-18

Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.

MÖD 2018:20

2018-05-17

Utdömande av vite ----- Ett bolag förelades att begränsa antalet besökare i en motionslokal. Föreläggandet förenades med ett löpande vite på 5 000 kr per tillfälle och person utöver det tillåtna antalet som vistades i lokalen. MÖD har bedömt att en ansökan om utdömande av vitet avser flera överträdelser och att det, enligt 9 § 2 st lagen (1985:206) om viten, inte är möjligt att döma ut vite för mer än en av dessa. Vitesbeloppet, 45 000 kr, har beräknats med utgångspunkt i den allvarligaste överträdelsen, då antalet besökare var nio fler än tillåtet.

MÖD 2018:6

2018-05-15

Ändringstillstånd avseende ändrad höjd av vindkraftpark ----- Ett bolag ansökte om ändringstillstånd för höjning av vindkraftverk i en vindkraftpark från 172,5 meter till 220 meter. Kommunen, inom vars område verken låg, motsatte sig ändringstillståndet. Miljöprövningsdelegationen gjorde bedömningen att någon kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inte krävdes och biföll ansökan trots kommunens inställning. Mark- och miljödomstolen gjorde samma bedömning när det gäller kravet på kommunal tillstyrkan. Målet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som konstaterade att det enligt 1 kap. 4 § miljöprövningsförordningen (2013:251) krävs tillstånd för varje ändring av tillståndspliktig verksamhet som innebär att det kan uppkomma olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Redan det förhållandet att en ändring bedöms vara tillståndspliktig får enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning anses utgöra tillräckliga skäl för att ändringstillstånd som gäller vindkraft inte ska kunna ges utan kommunal tillstyrkan. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför delegationens beslut och avslog ansökan om ändringstillstånd.

MÖD 2018:5

2018-05-11

Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.

MÖD 2018:19

2018-04-25

Tillstånd till vindkraftpark ----- Mål om ansökan att få uppföra en vindkraftpark enligt den s.k. boxmodellen, som innebär att vindkraftverkens exakta antal, i detta fall maximalt 144 verk, och närmare placering inom ett större område inte har angetts i ansökan utan att beslut om detta ska delegeras till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att på det underlag som har presenterats i målet går det inte att avgöra om verkens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken. En sådan delegering är inte heller i enlighet med 22 kap. 25 § miljöbalken som anger att endast villkor av mindre betydelse får delegeras. Detsamma har ansetts gälla för alternativyrkandet att tillstånd ska ges för vindkraftverk enligt den s.k. exempellayout som har gjorts i målet. Ansökan om tillstånd har därför avslagits.

MÖD 2018:4

2018-04-20

Bygglov för nybyggnation av flerbostadshus ----- Ansökan om bygglov för nybyggnation av flerbostadshus inom ett äldre villaområde. Åtgärden avvek från detaljplanen på så sätt att största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad överskreds med 10 procent. Domstolen konstaterade att avvikelsen inte var av obetydlig omfattning. Det hade inte heller framkommit några omständigheter som talade för att överskridandet skulle behövas för att ge byggnaden en bättre planlösning eller några andra byggnadstekniska skäl. Domstolen fann inte heller att det var förenligt med gällande praxis att schablonmässigt bedöma ett överskridande av byggnadsarean med 10 procent som en liten avvikelse. Mark- och miljööverdomstolen fann vid en samlad bedömning att avvikelsen i detta fall inte kunde anses vara en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL.

MÖD 2018:9

2018-04-18

Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd vid vite en fastighetsägare att hyra ut bostäder p.g.a. fuktskador. När en hyresgäst inte avflyttade frivilligt ansökte fastighetsägaren hos Kronofogdemyndigheten om avhysning som beviljades. Vid nämndens inspektion bodde en hyresgäst i fastigheten eftersom avhysningen inte hade hunnit verkställas. Nämndens ansökan om utdömande av vite har avslagits av Mark- och miljööverdomstolen eftersom fastighetsägaren har gjort vad han har kunnat för att efterkomma förbudet genom att ansöka om avhysning när hyresgästen inte avflyttade frivilligt.

MÖD 2018:18

2018-04-18

Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Återförvisningen har skett till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsens lokala enhet fattade beslut och inte till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsen har sitt säte.

MÖD 2018:16

2018-04-16

Buller från bergtäktsverksamhet

MÖD 2018:7

2018-04-13

Klagorätt ----- Fråga om klagorätt beträffande beslut om att anta en detaljplan. En kommun har antagit en detaljplan vars syfte är att omvandla ett tidigare industriområde till kvarter för bostadsändamål. Planområdets enda tillfartsväg utgörs av en villagata. Vissa av fastighetsägarna längs med villagatan har överklagat kommunens beslut. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den trafikökning som detaljplanen kommer medföra får, med hänsyn till gatans karaktär, anses vara påtaglig. Till skillnad från mark- och miljödomstolen har Mark- och miljööverdomstolen därför funnit att dessa fastighetsägare har rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

MÖD 2018:12

2018-04-13

Fastighetsbestämning ----- Lantmäteriet har genom fastighetsbestämning fastställt omfattning och läget av ett vägservitut samt därefter beslutat om ändring av servitutet genom fastighetsreglering. Till grund för beslutet om fastighetsreglering har Lantmäteriet lagt en överenskommelse mellan parterna. Eftersom en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL innebär att en fastighetsreglering kan ske utan beaktande av de krav som ska skydda enskilda intressen och då en överenskommelse som huvudregel inte kan frånträdas, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen av betydelse att parterna förstår att en överenskommelse är bindande och vad den innebär. Det är också viktigt att lantmätaren försäkrar sig om att parterna är införstådda med att de har träffat en överenskommelse. Med hänsyn till omständigheterna i målet fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var osannolikt att den klagande i målet kunde ha uppfattat det som att en bindande överenskommelse inte förelåg. Med hänsyn till detta ansåg domstolen att det inte fanns en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL. Målet återförvisades till Lantmäteriet.

MÖD 2018:13

2018-03-20

Bygglov för uppförande av enbostadshus ----- Den aktuella huvudbyggnaden var utformad som ett parhus. Exteriört uppfattades den som att den bestod av två lika stora sammanbyggda byggnadsdelar som var förskjutna i förhållande till varandra. Planlösningarna var spegelvända och identiska förutom att det saknades köksinredning i en av delarna. Väggen mellan byggnadsdelarna hade en tjocklek som motsvarade den som krävs för en lägenhetsskiljande vägg. I väggen redovisades dock en dörröppning på vardera planet, på bottenplanet mellan de två vardagsrummen och på det övre planet mellan två sovrum. Även om utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för har MÖD i detta fall bedömt att huvudbyggnaden i själva verket inrymmer två bostäder och att den sökta åtgärden därmed strider mot detaljplanen som anger att huvudbyggnad endast får inrymma en lägenhet. Bygglovsansökan har därför avslagits. (Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat dom i mål P 7503-17 rörande samma fråga).

MÖD 2018:3

2018-02-23

Fastighetsägares ansvar för undersökningar avseende markföroreningar ----- Fråga om fastighetsägares subsidiära ansvar för föroreningsskador som denne vid köpet inte kände till. Fastigheten var en näringsfastighet på vilken säljaren tidigare bedrivit plantskola men som vid köpet bestod av åkermark. Miljönämnden förelade fastighetsägaren att vidta vissa undersökningar avseende markföroreningar på fastigheten efter en bildemonteringsverksamhet som annan person bedrivit där fram till 1970-talet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att omständigheterna vid köpet var sådana att klaganden inte kan anses ha bort upptäcka eventuella föroreningar från bildemonteringsanläggningen och att det därför inte kan krävas att klaganden i egenskap av fastighetsägare ska vidta undersökningar i enlighet med nämndens föreläggande. Föreläggandet har upphävts.

MÖD 2018:2

2018-02-13

Fråga om fullföljd ----- Ett beslut av Lantmäterimyndigheten i fråga om en anteckning i fastighetsregistret ska tas bort enligt 34 § fjärde stycket anläggningslagen på grund av att ett anläggningsbeslut har upphört att gälla enligt 33 § samma lag är ett beslut som inte får överklagas till mark- och miljödomstol. Beslutet är att se som ett beslut i registerhänseende som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 12 § lagen om fastighetsregister.

MÖD 2018:17

2018-01-17

Bygglov för teletorn ----- Bygglov för teletorn och teknikbod på mark som i en detaljplan från år 2011 är utlagd som naturpark. Mark- och miljööverdomstolen har, främst med hänsyn till områdets uttalade värde som natur- och rekreationsområde, funnit att den sökta åtgärden inte kan godtas som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900).

MÖD 2018:1

2018-01-09

Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.

MÖD 2017:52

2017-12-22

Tillstånd till enskilt avlopp ----- Med ändring av underinstansernas avgöranden har MÖD förklarat en CE-märkt enskild avloppsanläggning för BDT- och WC-vatten som uppfyller kraven på hög skyddsnivå tillåtlig. MÖD har vid avgörandet beaktat följderna av generell tillståndsgivning och ansett att om villkor på gällande serviceavtal ställs upp är anläggningen tillräckligt robust för att erbjuda tillräcklig rening (biokemisk syreförbrukning, fosfor och kväve) och därför anses tillåtlig i den aktuella recipienten.

MÖD 2017:51

2017-12-19

Förbud mot doftsättning i galleria ----- En miljönämnd har förbjudit ett bolag att doftsätta entréer och toaletter i en centrumgalleria. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att gallerian är en lokal för allmänt ändamål enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Domstolen har vidare funnit att vid bedömningen av om doftsättning är en olägenhet för människors hälsa ska hänsyn tas till personer som lider av sensorisk hyperreaktivitet, s.k. doftöverkänslighet. Utredningen i målet har ansetts ge stöd för att doftsättning kan medföra olägenhet för doftöverkänsliga personer. Även om utredningen inte med säkerhet har visat att komponenterna i den doftsättning som bolaget använt var sådana att de orsakade besvär, har domstolen funnit att redan risken för olägenhet medför att bolaget varit skyldigt att vidta åtgärder. Doftsättningen har inte heller ansetts som ringa eller tillfällig. Ett åtagande från bolaget att hålla vissa entréer och toaletter doftfria har inte ansetts som en tillräcklig försiktighetsåtgärd. Ett föreläggande att upphöra med doftsättning har av domstolen inte ansetts vara mer ingripande än vad som krävts eller orimligt i förhållande till de kostnader som det medfört för bolaget. Nämndens föreläggande har därmed fastställts.

MÖD 2017:59

2017-12-07

Miljösanktionsavgift på grund av överträdelse av tidsintervall för läckagekontroll ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det funnits förutsättningar att påföra ett bolag en miljösanktionsavgift för varje applikation innehållande flourerade växthusgaser där föreskrivna tidsintervall för läckagekontroll inte följts.

MÖD 2017:68

2017-12-05

Ersättning enligt naturvårdslagen ----- Ett av en kommun beslutat naturreservat från år 1998 innehåller bl.a. föreskrift om att det krävs tillstånd att uppföra helt ny byggnad. Efter det att kommunen nekat uppförande av två nya boningshus på en fastighet där det i dag finns några mindre enklare fritidshus har det gjorts en ansökan om ersättning från kommunen. I första hand åberopas 31 kap. miljöbalken alternativt naturvårdslagen och i andra hand 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) alternativt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EKMR). Ansökan om ersättning har inte gjorts av fastighetsägaren utan av ett bolag till vilket fastighetsägaren har överlåtit sin ersättningsfordran. Mark- och miljödomstolen har avslagit yrkandet om ersättning och funnit att vardera parten jämlikt 25 kap. 6 § miljöbalken ska stå sina egna rättegångskostnader. Efter överklagande har Mark- och miljööverdomstolen funnit följande: 1. Ramen för prövningen utgörs av den ansökan om att uppföra två boningshus som gjorts, 2. uppförandet av de nya husen är inte att anse som pågående markanvändning och rätt till ersättning enligt i denna del tillämpliga naturvårdslagen finns inte, 3. rätt till ersättning enligt RF och EKMR föreligger inte och 4. att fordran överlåtits hindrar inte att även bolaget omfattas av i denna del tillämpliga 25 kap. 6 § och bolaget har därmed rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i underinstansen.

MÖD 2017:49

2017-12-01

Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.

MÖD 2017:50

2017-12-01

Avvisat överklagande av startbesked ----- Fråga om klagorätt i mål om startbesked. Byggnadsnämnden har gett startbesked för uppförande av en s.k. attefallsbyggnad. Beslutet har överklagats av ett bolag i egenskap av ägare till grannfastigheten. Enligt 13 kap. 15 § PBL får endast sökanden och anmälaren överklaga ett sådant beslut. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har avvisat överklagandet. MÖD har funnit att det överklagade startbeskedet rör en prövning av bolagets civila rättigheter och skyldigheter och att bolaget med stöd av artikel 6.1 i Europa-konventionen har rätt till domstolsprövning och återförvisat målet till länsstyrelsen.

MÖD 2017:48

2017-11-28

Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.

MÖD 2017:62

2017-11-22

Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

MÖD 2017:57

2017-11-13

Strandskyddsdispens för hästhagar ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att utnyttjandet av mark till bete för hästar utgör jordbruksverksamhet och att hagar som har en koppling till beteshållningen omfattas av undantagsregeln för jordbruket enligt 7 kap. 16 § 1 miljöbalken. Strandskyddsdispens har därför inte krävts.

MÖD 2017:58

2017-11-13

Fastighetsreglering (servitut) alternativt anläggningsåtgärd berörande vissa fastigheter ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det saknas förutsättningar att bilda servitut eller inrätta gemensamhetsanläggning avseende en grannfastighets brandtrappa då väsentlighetsvillkoren i 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen respektive 5 § anläggningslagen inte varit uppfyllda.

MÖD 2017:47

2017-11-10

Bygglov för förskola ----- Bygglov för förskola beviljades av byggnadsnämnden där detaljplanen för tomt för skola saknade reglering av hur nära en skolbyggnad kunde placeras tomtgräns samt högsta tillåtna byggnadshöjd för byggbar del och högsta tillåtna byggnadsarea. Placeringen av förskolan med en hög gavel 0,7 meter från gränsen till grannfastigheten har bedömts innebära betydande olägenhet för de boende i den byggnaden på grund av minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Bygglovet har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen eftersom en alternativ placering och utformning är möjlig som inte skulle begränsa den i detaljplanen tillåtna byggrätten på ett otillåtet sätt.

MÖD 2017:46

2017-11-02

Debitering av förrättningskostnad ----- Sakägare gjorde gällande att det träffats en muntlig överenskommelse med lantmäterimyndigheten om fast pris för förrättningen. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att bestämmelsen om skriftligt anbud i 5 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar inte utesluter att en överenskommelse om fast pris kan ingås muntligt. Vid oenighet om vad som avtalats är det den som påstår att ett fast pris överenskommits som ska bevisa att så är fallet. Eftersom klaganden, mot lantmäteriets bestridande, inte visat att en överenskommelse om fast pris träffats, har Mark- och miljööverdomstolen avslagit överklagandet av debiteringsbeslutet.

MÖD 2017:66

2017-10-20

Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.

MÖD 2017:60

2017-10-19

Bygglov för fasadändring på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala kommun ----- Jernhusen Stationer AB ansökte om bygglov för att dels ersätta tre befintliga skjutdörrar på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala med tre karuselldörrar och förlänga befintliga skärmtak ovanför dessa dörrar, dels montera två slagdörrar på byggnaden. MÖD fastställde plan- och byggnadsnämndens beslut att avslå ansökan eftersom de sökta åtgärderna skulle innebära en förvanskning av såväl byggnaden i sig som stationsområdet och därför stred mot bestämmelsen i 8 kap. 13 § PBL om förbud mot förvanskning av byggnader och bebyggelseområden.

MÖD 2017:56

2017-10-18

Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.

MÖD 2017:55

2017-10-18

Tillsynsärende avseende klagomål på ovårdad tomt ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), som stadgar att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenhet för omgivningen inte uppkommer, inte är tillämplig på trädrötter som trängt in på grannes fastighet.

MÖD 2017:38

2017-10-17

Rivningslov för enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en byggnadsnämnds beslut att neka rivningslov enligt 9 kap. 34 § 2 PBL för en byggnad som uppfördes 1910 därför att byggnaden har kulturhistoriska värden. Den kulturhistoriska bedömning som nämnden låtit göra har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för nämndens beslut. Det finns ett allmänt intresse av att bevara byggnaden och detta intresse överväger fastighetsägarens intresse att få riva byggnaden och utnyttja byggrätten enligt detaljplanen.

MÖD 2017:42

2017-10-12

Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.

MÖD 2017:65

2017-10-04

Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för borttagande av stenmur ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 11 b § miljöbalken för dispens att ta bort stenmur från åkermark. Jordbruksverket har utvecklat ett beräkningsverktyg för dispensprövningen som ska bidra till att standardisera tillämpningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det ofta skäl att vara försiktig med att ensamt lägga beräkningsverktygets resultat till grund för bedömningen. Beräkningsverktyget ger en indikation på om förutsättningarna för dispens är uppfyllda men den slutliga prövningen måste alltid ske genom en saklig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller bedömningen av den företagsekonomiska nyttan av åtgärden kan beräkningsverktyget ofta ge god ledning men det finns anledning att vara försiktig då resultaten i beräkningsmodellen är beroende av vilka ingångsvärden som används och dessa kan i vissa fall vara baserade på skönsmässiga uppskattningar. Detta gäller särskilt när resultaten ligger i närheten för om dispens ska medges. Det finns i regel inte anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att åtgärden kommer att bidra till att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar om det endast är frågan om mindre avvikelser mot resultatet i beräkningsmodellen. Då det gäller bedömningen om biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses finns det större anledning att vara försiktig med vilken betydelse resultaten ges eftersom det är svårt att med någon närmare precision göra denna bedömning utifrån en samhällsekonomisk kalkyl. I det aktuella fallet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark samt att biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses även om stenmuren tas bort. Dispensen har förenats med skyldighet att utföra kompensationsåtgärder.

MÖD 2017:35

2017-09-26

Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.

MÖD 2017:45

2017-09-18

Lagligförklaring ----- En person hade ansökt om lagligförklaring av en damm som inte användes för vattenkraft eller liknande verksamhet. MÖD fann att dammen var en anläggning som syftade till att förändra vattnets djup och läge. Redan på denna grund ansåg MÖD att vattenanläggningen medförde att vattenverksamhet bedrevs. Prövningen borde därför gjorts på sådant sätt att det kunde föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och anläggningen. Frågan om lagligheten av vattenanläggningen borde enligt MÖD ha prövats tillsammans med en ansökan om tillstånd för vattenverksamheten. Någon tillståndsansökan fanns inte i målet och MÖD undanröjde därför beslutet om lagligförklaring och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:37

2017-09-13

Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att ”ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan” och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt med stöd av Boverkets yttrande i målet att den aktuella byggföreskriften skulle tolkas som att kravet på tillgänglighet är uppfyllt när alla bostadslägenheter i en byggnad med mer än tio plan också har tillgång till en ytterligare personhiss. I det föreliggande fallet innebar detta att det krävdes att varje trapphus var försett med två personhissar. Med hänsyn till att lagstiftaren lagt särskild vikt vid betydelsen av en god tillgänglighet till bostäder kunde avvikelsen vad avser antalet hissar inte godtas som en mindre avvikelse som kan medges.

MÖD 2017:41

2017-09-12

Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.

MÖD 2017:36

2017-09-04

Tillsynsavgift enligt miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen, ansett att en tillsynsmyndighet inte kan få kostnader för arbete med att upprätta en ansökan om utdömande av vite ersatt med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken.

MÖD 2017:39

2017-07-10

Fråga i tillsynsärende om planenlig åtgärd. ----- Ett trädäck har uppförts på mark som i detaljplanen är korsmarkerad och som enligt planbestämmelserna endast får bebyggas med uthus. I ett tillsynsärende beslutade nämnden, efter klagomål från grannar, att inte ingripa mot trädäcket. Mark- och miljööverdomstolen har, lika med mark- och miljödomstolen, bedömt att trädäcket är att anse som en anläggning och därmed utgör ett byggnadsverk samt att planen inte tillåter något annat byggnadsverk än uthus på marken. Eftersom trädäcket strider mot detaljplanen borde tillsynsärendet inte ha avslutats utan åtgärd.

MÖD 2017:26

2017-07-04

Klagorätt beträffande detaljplan ----- En kommun antog detaljplan för utbyggnad av befintlig marina. En fastighetsägareförening, som ägde en fastighet vid inloppet till viken där marinan finns, ansågs av mark- och miljödomstolen inte berättigad att överklaga kommunens antagandebeslut. Föreningens fastighet gränsade inte till planområdet. MÖD fann dock att detaljplanen kommer innebära en påtagligt ökad båttrafik vid föreningens fastighet och antagandebeslutet ansågs därför angå föreningen i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut undanröjdes och målet återförvisades dit för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:54

2017-06-28

Detaljplan för bl.a. nytt gårdshus för bostäder i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun ----- Området ligger mycket centralt i Stockholm och de boende har därför haft att räkna med att ett bostadshus uppförs på den idag öppna innergården relativt nära redan befintlig bebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att den relativt stora olägenhet som de befintliga lägenheterna drabbas av i form av ökad insyn och minskat dagsljusinsläpp trots allt inte är betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen.

MÖD 2017:61

2017-06-27

Utdömande av vite ----- Samhällsbyggnadsnämnden hade förelagt en fastighetsägare att dels riva ett olovligt uppfört garage, dels återställa de ursprungliga marknivåerna på fastigheten. I målet om utdömande av vite invände fastighetsägaren att garaget hade rivits och ersatts med ett förråd samt att det, med hänsyn till senare vidtagna åtgärder på fastigheten, inte längre var möjligt att återställa marknivåerna. MÖD fann att de åtgärder som vidtagits med garaget sammantagna måste betraktas som en genomgående ombyggnad och inte som en rivning och att föreläggandet i den delen därmed inte hade följts. MÖD fann vidare att fastighetsägaren hade haft faktisk möjlighet att återställa de ursprungliga marknivåerna vid tidpunkten för föreläggandets utfärdande och att han inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. Även fråga om jämkning av vite.

MÖD 2017:43

2017-06-27

Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.

MÖD 2017:34

2017-06-22

Tillsynsärende avseende hundskall ----- I ett tätbebyggt område har man inte att förvänta sig att hundskall förekommer på nätterna i större omfattning än sporadiskt. En granne har därför förelagts att hålla sina hundar inomhus på nätterna, trots att omfattningen av störningen inte var fullt utredd.

MÖD 2017:67

2017-06-22

Anmälan om vattenverksamhet ----- En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. I aktuellt fall har länsstyrelsen inte bestämt annat inom de åtta veckor som följde på anmälan. Länsstyrelsen har efter det att åttaveckorsfristen löpt ut och inom ramen för anmälningsärendet förbjudit verksamhetsutövaren att påbörja vattenverksamheten i enlighet med anmälan. Att de åtta veckorna passerat utan beslut från länsstyrelsen om att ändra tidsfristen innebär enligt Mark- och miljööverdomstolens mening att länsstyrelsen inte längre haft möjlighet att inom ramen för anmälningsärendet förbjuda verksamheten. Länsstyrelsens beslut har därför upphävts.

MÖD 2017:25

2017-06-20

Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder ----- I mål om tidsbegränsat bygglov till studentbostäder har Mark- och miljööverdomstolen funnit att den bygglovssökande har visat att det är möjligt att avveckla åtgärden och återställa platsen inom den avsedda tiden. Domstolen har vidare ansett att det saknas anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att kostnaderna för återställningsarbetena är ekonomiskt rimliga. Till skillnad mot vad som var fallet i MÖD 2016:27 var det i detta fall inte fråga om att utföra omfattande markarbeten med bl.a. sprängning, schaktning, spontning och marksanering utan endast fråga om pålningsarbeten, anläggande av bottenplatta och mindre justeringar av marknivån. Även övriga förutsättningar för att ge ett tidsbegränsat bygglov har ansetts vara uppfyllda. I - mål nr P 11278-16, II - mål nr P 11330-16.

MÖD 2017:33

2017-06-20

Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av en

MÖD 2017:27

2017-06-19

Tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en ansökan om tillstånd enligt den s.k. boxmodellen till att uppföra och driva en vindkraftspark ska avslås. Med hänsyn till omfattningen av vindkraftparken och omgivningens naturvärden har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte ansetts ge tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det har därför inte gått att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken.

MÖD 2017:28

2017-06-13

Bygglov för takterrass ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att nyttjandet av en takterrass inte medför en sådan påtaglig känsla av insyn att det utgör en betydande olägenhet för grannen i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. Bygglov har därför beviljats. Vid bedömningen har beaktats att grannen har en helt insynsskyddad uteplats framför huset mot havet.

MÖD 2017:40

2017-06-09

Inrättande av gemensamhetsanläggning för väg ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det var av väsentlig betydelse för två fastigheter att få tillgång till en befintlig väg som gick över fastigheterna. Mark- och miljööverdomstolen har också funnit att båtnadsvillkoret var uppfyllt i fallet med hänvisning till att det är mer resurs- och kostnadseffektivt att flera fastigheter delar på kostnaderna för anläggande och underhåll av en gemensam väg jämfört med att de anlägger och underhåller egna utfartsvägar. Inrättandet av en gemensamhetsanläggning för vägen har inte ansetts strida mot egendomsskyddet.

MÖD 2017:64

2017-06-07

Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.

MÖD 2017:11

2017-05-31

Avvisning av överklagande ----- En kommunal nämnd beslutade att lämna klagomål på buller utan ytterligare åtgärd. Sedan mark- och miljödomstolen upphävt nämndens beslut och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning, överklagade nämnden domstolens avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ansett att nämnden haft rätt att överklaga avgörandet. Mark- och miljödomstolens avgörande angick nämnden, men det gick inte nämnden emot på ett sätt som gav nämnden rätt att överklaga. Överklagandet har därför avvisats.

MÖD 2017:10

2017-05-12

Byggsanktionsavgift ----- Byggsanktionsavgift för inrättande av cistern på fastighet med bensinstation. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det krävs bygglov för att ta bort en gammal cistern och ersätta den med en ny av samma storlek och volym. Enligt 11 kap. 51 § PBL ska byggsanktionsavgift tas ut om en lovpliktig åtgärd påbörjas innan startbesked lämnats. Nämnden har emellertid tagit ut en byggsanktionsavgift på den grunden att åtgärden har saknat bygglov, vilket inte motsvaras av någon bestämmelse i PBF. Därmed kan någon byggsanktionsavgift inte tas ut.

MÖD 2017:32

2017-05-10

Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.

MÖD 2017:20

2017-05-08

Uppförande och drift av vindkraftanläggning ----- Frågan om ett antal vindkraftverk på ett visst område innebar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård med hänsyn till vindkraftverkens placering i förhållande till äldre gårdar som av Unesco utpekats som världsarv. Även fråga om placeringen är olämplig med hänsyn till negativ påverkan på kungsörn. MÖD fann att lokaliseringen på den aktuella platsen skulle förändra det öppna landskapets orördhet och således påverka de karaktärsdrag som bidrar till gårdens värde ur kulturmiljösynpunkt. Placeringen innebar därför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. När det gäller påverkan på kungsörnen fann MÖD, bl.a. mot bakgrund av att verksamhetsområdet inte bedömdes som ett kärnområde för fåglarna, att vindkraftverken inte kom i konflikt med artskyddsbestämmelserna.

MÖD 2017:44

2017-05-04

Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.

MÖD 2017:9

2017-05-03

Inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat yrkande om inhibition av ett bygglovsbeslut eftersom startbesked inte hade getts och att bygglovsbeslutet därmed inte var förenat med verkställighet. MÖD fann med hänsyn särskilt till startbeskedets karaktär och att införande av startbesked inte inneburit någon förändring ifråga om bygglovets giltighet, att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att inhibera bygglovsbeslut oavsett om startbesked getts eller ej. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har därför undanröjts och målet återförvisats till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:19

2017-05-03

Lagligförklaring av vattenanläggningar ----- MÖD konstaterar att vattenanläggningarna i fråga och vattenverksamheten som de används till har ett direkt samband med varandra. Det är därför enligt MÖD nödvändigt att prövningen av verksamheten och anläggningarna görs på sådant sätt att det kan föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och vattenanläggningarna. För att kunna föreskriva lämpliga villkor för vattenhushållning m.m. krävs det, enligt MÖD, att vattenanläggningarnas laglighet prövas tillsammans med tillståndet till vattenverksamhet. Mot bakgrund av att sökandebolaget gjort gällande att det inte avser att söka tillstånd till vattenverksamhet har MÖD avvisat ansökan om lagligförklaring.

MÖD 2017:24

2017-04-28

Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.

MÖD 2017:53

2017-04-24

Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick en lantmäteriförrättning om fastighetsreglering för att genomföra järnvägsplanen avvisade mark- och miljödomstolen då talan enligt principen om litispendens. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat beslutet avseende ersättning för rättegångskostnader och tillerkänt fastighetsägaren ersättning för hans rättegångskostnader.

MÖD 2017:63

2017-04-21

Tillstånd till ökad avledning av vatten genom turbinerna i ett vattenkraftverk ----- Lasele kraftstation ligger i Ångermanälven, som är ett av Sveriges mest utbyggda älvsystem. Fallhöjden är 54 meter och en minimitappning är föreskriven med 100-200 liter/sekund. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns någon reell risk för negativ påverkan på vattenförekomsternas status med en ökad avledning av vatten från 275 till 340 kubikmeter/sekund. Åtgärden äventyrar inte heller möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk potential. Ett tillstånd till ökad avledning av vatten har också bedömts förenlig med miljöbalkens regler i övrigt. Några skadeförebyggande åtgärder har med hänsyn till nuvarande reglering inte bedömts motiverade. Mark- och miljööverdomstolen har också samma dag meddelat dom i mål nr M 2650-16 rörande avledning av vatten genom turbinerna i Långbjörn, som är den kraftstation som ligger närmast uppströms i förhållande till Lasele kraftstation.

MÖD 2017:16

2017-04-19

Vitesföreläggande om borttagande av brygga m.m. ----- I - Den aktuella bryggan och komplementbyggnaden hade funnits inom strandskyddat område sedan i vart fall 1986. Ny ägare förvärvade fastigheten 2010. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana förhållanden fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var skäligt att förelägga fastighetsägaren att riva bryggan och komplementbyggnaden. II - Av utredningen i målet framgick att den aktuella bryggan funnits i vart fall sedan 1989 och att det varit möjligt att förelägga tidigare fastighetsägare att riva den. Fastigheten förvärvades av ny ägare 2012. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana förhållanden fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var skäligt att förelägga fastighetsägaren att riva bryggan.

MÖD 2017:14

2017-04-18

Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.

MÖD 2017:12

2017-04-13

Ansökan om bygglov och marklov ----- Målen avsåg ansökningar om bygglov och marklov för att bygga ytterligare ett bostadshus på vardera av två intilliggande tomter inom område med samma detaljplan. Inom området var husen placerade utmed gatan. De planerade bostadshusen var tänkta att placeras en bit in på tomten bakom befintliga bostadshus utmed gatan. Enligt detaljplanen skulle byggnad förläggas på i planen angiven byggnadslinje och, där förgård finns, i dennas inre begränsningslinje om inte särskilda förhållanden föranledde annat. Såväl nämnden som länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade i sin prövning bedömt att det fanns särskilda förhållanden och att placeringen av de nya husen var planenlig. Mark- och miljööverdomstolen fann att de omständigheter som i sammanhanget var att beteckna som särskilda förhållanden borde begränsas till sådant som innebar att den aktuella fastigheten hade någon särskild egenskap eller annat kännetecken som gjorde att den skilde sig från övriga fastigheter inom detaljplaneområdet, när det gäller möjligheten att efterleva planens bestämmelse angående tillåten placering av byggnad. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hade det inte framkommit något i målet som visade att det fanns några sådana omständigheter. De sökta placeringarna av bostadshusen bedömdes därför inte vara förenliga med detaljplanen. Avvikelsen från detaljplanebestämmelsen bedömdes, med hänsyn till dess art och omfattning, inte heller vara liten. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför det givna bygglovet och avslog bygglovsansökan. Mark- och miljööverdomstolen fann vidare att de separata marklov som nämnden gett i målen endast syftade till att möjliggöra den byggnation som avsågs i bygglovsansökningarna och att det därför inte fanns skäl att ge marklov när byggnationen inte kunde tillåtas.

MÖD 2017:31

2017-04-10

Förhandsbesked för enbostadshus ----- Enligt ansökan skulle ett enbostadshus uppföras på ett idag obebyggt skifte i tätorten Vinäs vid Siljan. Platsen omfattades inte av vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot gällde strandskydd för en del av skiftet, men den föreslagna tomtplatsen låg utanför strandskyddat område. MÖD har funnit att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att konstatera att marken på den aktuella platsen utgör brukningsvärd jordbruksmark. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl för att inte tillåta byggnationen på den aktuella platsen.

MÖD 2017:30

2017-04-07

Förbindelsepunkt inom va-anläggning ----- Fråga om det fanns särskilda skäl att frångå kravet på att förbindelsepunkten ska ligga i en fastighets omedelbara närhet. Kommunen ville placera förbindelsepunkten i anslutning till en lokalgata ca 150 meter från fastigheten. Marken mellan fastigheten och lokalgatan var enligt detaljplanen allmän plats med användningen natur. Kommunen var inom detaljplaneområdet huvudman för allmänna platser och ägde marken. MÖD har funnit att det inte är förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att det därmed inte finns särskilda skäl att placera förbindelsepunkten på den plats som kommunen bestämt.

MÖD 2017:2

2017-03-20

Beslut om rättelse på den felandes bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud ----- Utsläpp av diesel skedde i ett hamnområde som arrenderades av en båtförening. Miljö- och samhällsnämnden beslutade om rättelse på föreningens bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud. MÖD fann att föreningen, som arrenderar det aktuella området och upplåter platser till båtägare, måste anses ha ett bestämmande inflytande över den verksamhet som bedrivs där. Föreningen hade därmed faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder vid störningar och olägenheter. Av arrendeavtalet med bilagor framgick tydligt vilket område som arrenderades och hur området var avgränsat. Förhållandena på platsen var sådana att det kunde uteslutas att utsläppet skulle ha skett utanför det av föreningen kontrollerade området. Föreningen ansågs vara verksamhetsutövare i aktuellt fall. MÖD fann även att det var fråga om sådana brådskande åtgärder att det fanns förutsättningar att fatta ett sådant beslut utan föregående föreläggande eller förbud. Nämndens beslut fastställdes därför.

MÖD 2017:8

2017-03-17

Byggsanktionsavgift ----- Vid bestämmande av byggsanktionsavgift har en kioskbyggnad, som efter tillbyggnad upptar en yta om 53 kvadratmeter, ansetts som annan liten byggnad i den mening som avses i 9 kap. 7 § första stycket punkten 2 PBF. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är byggnader i samma storleksordning som komplementbyggnader som avses.

MÖD 2017:23

2017-03-17

Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

MÖD 2017:15

2017-03-16

Upphävande av detaljplan ----- Detaljplan med syfte att möjliggöra utbyggnad av ett 20-tal enbostadshus i närheten av större tätort. Då det inte av underlaget till planen framgick hur utfarten från det nya området till en större länsväg, särskilt anslutningen till kollektivtrafik, kunde lösas på ett trafiksäkert sätt har planen hävts.

MÖD 2017:3

2017-03-14

Byggsanktionsavgift ----- Ett bolag fick bygglov för nybyggnad av fyra flerbostadshus och fyra uthus. Det startbesked bolaget fick i anslutning till bygglovet avsåg enbart markarbeten, pålning och grundläggning, ett s.k. partiellt startbesked. Bolaget påbörjade också andra åtgärder, bl.a. montering av husstommar för flerbostadshus, som omfattades av det aktuella bygglovet men som inte omfattades av startbeskedet. Bolaget meddelades därefter byggsanktionsavgift med stöd av 9 kap. 6 § plan- och byggförordningen. MÖD fann att bestämmelsen kan tolkas så att den inte träffar en situation där någon utför en åtgärd som omfattas av ett beviljat bygglov men inte av ett meddelat startbesked. MÖD ansåg därför att denna mildare tolkning som innebar att sanktionsavgift inte kunde tas ut, skulle ges företräde. Nämndens beslut att påföra bolaget sanktionsavgift upphävdes därför. En ledamot var skiljaktig i motiveringen och menade att det redan av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen följde att bolaget inte utfört en åtgärd i strid med kravet på startbesked.

MÖD 2017:22

2017-03-13

Tillstånd till odling av fisk ----- Mot bakgrund av att det är frågan om ett betydande punktutsläpp av näringsämnen, den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som kan förväntas samt lokaliseringen av verksamheten till områden med ogynnsamma recipientförutsättningar, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att fiskodlingen inte kan tillåtas på den aktuella platsen. Bolaget har därför endast beviljats tillstånd till fortsatt verksamhet under en avvecklingstid om 3 år.

MÖD 2017:21

2017-03-13

Tillstånd till odling av fisk i Storsjön ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att verksamheten inte kan tillåtas i den omfattning som mark- och miljödomstolens dom medger med hänsyn till den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som verksamheten kan förväntas få samt lokaliseringen av verksamheten till en avgränsad del av en insjö med naturligt låga halter av näringsämnen. Med hänsyn till prövningsramen i målet har den tillåtna produktionen bestämts till den lägre produktion som angetts i miljöprövningsdelegationens beslut.

MÖD 2017:4

2017-03-03

Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett slakteri inte kan anses utgöra en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruket enligt 9 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ombyggnaden av en ekonomibyggnad till ett slakteri har därmed utgjort en bygglovspliktig ändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3a PBL. Ändringen har utförts innan startbesked meddelats och det har därmed funnits grund för nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift.

MÖD 2017:5

2017-02-28

Klagorätt ----- En länsstyrelse överklagade en annan länsstyrelses beslut att godkänna ett ingivet kontrollprogram. Mark- och miljödomstolen avvisade överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att beslutet, varigenom det ingivna kontrollprogrammet godkändes, inte kan anses utgöra ett led i tillståndsprövningen och att det därför inte omfattas av bestämmelsen om talerätt i 22 kap. 6 § miljöbalken. Någon annan bestämmelse som uttryckligen ger länsstyrelsen rätt att överklaga beslutet finns inte och länsstyrelsen kan därför inte tillerkännas klagorätt enligt 16 kap. 12 § första stycket 4 miljöbalken. Det har inte heller framkommit att beslutet angår länsstyrelsen i den mening som avses i 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken. Det var därför rätt av mark- och miljödomstolen att avvisa överklagandet.

MÖD 2017:13

2017-02-27

Klagorätt i mål om bygglov ----- En byggnadsnämnd hade gett bygglov för hotell- och fritidshusanläggning med stugor på tre olika fastigheter belägna intill varandra. En fastighetsägare som klagat till MÖD ägde en fastighet som inte gränsade till men var belägen relativt nära de fastigheter som byggloven avsåg. MÖD har funnit, med hänsyn till omfattningen och utformningen av anläggningen på de tre fastigheterna och anläggningsens belägenhet i nära grannskap till klagandens fastighet, att samtliga tre bygglovsbesluten angick klaganden på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga besluten. - Även fråga om bygglovens förenlighet med detaljplan.

MÖD 2017:6

2017-02-21

Klagorätt ----- En byggnadsnämnd har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsstyrelses beslut att ändra nämndens avskrivningsbeslut. Länsstyrelsens beslut angick nämnden, men det gick inte nämnden emot eftersom det inte innebar en begränsning av nämndens möjlighet att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen.

MÖD 2017:18

2017-02-16

Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.

MÖD 2017:29

2017-02-16

Tillsynsåtgärder avseende kraftledning ----- Miljö- och klimatnämnden förelade ledningsrättshavaren att minska de elektromagnetiska fälten från en kraftledning i ett koloniområde genom att dels ersätta två befintliga trästolpar med vinkelstolpar av stål, dels flytta en av stolparna ett antal meter. MÖD har inte funnit skäl att vare sig kräva mera långtgående åtgärder eller att upphäva föreläggandet. För att inte i onödan begränsa valet av metod för reducering av de elektromagnetiska fälten har MÖD däremot ansett att det är lämpligt att tillsynsmyndigheten får möjlighet att godkänna andra åtgärder än de som anges i föreläggandet förutsatt att dessa åtgärder medför angiven magnetfältsreducering. Ett sådant tillägg har därför gjorts.

MÖD 2017:17

2017-02-03

Förhandsbesked ----- Ett beslut om att viss mark fick tas ur jordbruksproduktion har inte ansetts påverka bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.

MÖD 2017:7

2017-02-01

Dispens enligt artskyddsförordningen ----- En fastighetsägare ansökte om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område av sin fastighet där inventering hade visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom förutsättningar för dispens inte ansetts föreligga. MÖD upphävde länsstyrelsens beslut att inte ge dispens enligt artskyddsförordningen och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Domstolen fann att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En bedömning av proportionaliteten måste därför ske inom ramen för dispensförfarandet. Om en tillämpning av de nationella fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten ska åtgärden bedömas som tillåten och dispens ges. Frågan om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska prövas av länsstyrelsen som första instans.

MÖD 2017:1

2017-01-10

Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.

MÖD 2016:40

2016-12-22

Bygglov för tillbyggnad samt yttre ändringar av enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på grund av åtgärdens planstridighet avseende avstånd till tomtgräns och antal våningar. Avgörandet innefattar en bedömning av hur markens medelnivå ska beräknas och om en källare ska anses vara en våning.

MÖD 2016:22

2016-12-22

Föreläggande att redovisa provtagningsprogram ----- I mål om tillsyn enligt miljöbalken har den kommunala miljönämnden riktat ett föreläggande mot fastighetsägaren med krav på att redovisa ett provtagningsprogram avseende förekomst av trikloretylen. Nämnden har bedömt att det inte funnits någon verksamhetsutövare att utkräva ansvar av och att fastighetsägaren därför är ansvarig enligt 10 kap. 3 § miljöbalken. Föreläggandet har överklagats av fastighetsägaren. Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att det inte finns någon verksamhetsutövare att rikta ansvaret mot och att det därför funnits skäl att rikta ansvaret mot fastighetsägaren. Domstolen har funnit att även övriga förutsättningar för att tillämpa 10 kap. 3 § miljöbalken varit uppfyllda.

MÖD 2016:21

2016-12-22

Strandskyddsdispens för nybyggnad av tre enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att dispens från strandskyddet inte ska beviljas för uppförande av tre enbostadshus inom ett mindre lövskogsområde med bl.a. ek som omfattas av utvidgat strandskydd. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att aktuellt område visserligen genom järnväg (Västra stambanan) är avskilt på sådant sätt att särskilda skäl föreligger trots att passage i form av gångtunnel finns. Av beslutet om utvidgat strandskydd framgår att avsikten bl.a. är att skydda mindre skogsområden. Med hänsyn till avsikten med det utvidgade strandskyddet och att aktuellt område har höga naturvärden har det inte visats att uppförandet av husen är förenligt med strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land (se 7 kap. 13 § andra stycket miljöbalken).

MÖD 2016:36

2016-12-22

Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fastställts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vattenanläggningen utgör fastighetstillbehör. Därmed är ägaren till fastigheten underhållsansvarig enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det servitutsavtal som fastighetsägaren åberopat innebär inte att det offentligrättsligt reglerade underhållsansvaret kan åsidosättas. Eftersom fastigheten hade överlåtits till ny ägare under processen har domstolen angett att föreläggandet gäller mot den nye fastighetsägaren och tiden för fullgörande av föreläggandet har flyttats fram eftersom tidpunkten hade passerat.

MÖD 2016:30

2016-12-20

Omprövning av en markavvattningssamfällighet ----- Huvudmannen för avloppsinstresset ansökte om omprövning av kostnadsfördelningslängden i ett s.k. dikningsföretag som ska tillgodose både ett markavvattningsintresse och ett avloppsintresse. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fördelningen av underhållskostnaden ska beräknas utifrån den vattenmängd per år som tillförs ledningen. Även kortvariga flödestoppar från ett samhälle, vattnets beskaffenhet och intressenternas nytta av anläggningen ska beaktas.

MÖD 2016:28

2016-12-14

Förbud att släppa ut toalettavloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att miljönämnd har haft tillräckligt underlag för att besluta att hög skyddsnivå för miljöskydd för små avloppsanläggningar ska gälla inom vissa delavrinningsområden och att det inte är orimligt att ställa krav på hög skyddsnivå för en enskild avloppsanläggning inom området.

MÖD 2016:31

2016-12-14

Reglering av kumulativt ljud vid etablering av vindkraftpark inom samma påverkansområde som flera andra tillståndsgivna vindkraftparker ----- Mark- och miljööverdomstolen har föreskrivit villkor för tillståndshavaren som är självständiga i förhållande till de villkor som gäller för närliggande parker. Vid villkorsskrivningen har hänsyn tagits till redan tillståndsgivna parker inom samma område. Det har även bedömts rimligt att föreskriva villkor som innebär att vindkraftparken får dela på bullerutrymmet tillsammans med en annan närliggande park där dom meddelas samma dag. Mark- och miljööverdomstolen har även ändrat villkor avseende skuggning och lågfrekvent buller.

MÖD 2016:32

2016-12-14

Tillstånd till gruppstation för vindkraftverk ----- Mark- och miljööverdomstolen har föreskrivit bullervillkor med hänsyn tagen till närliggande gruppstation där dom meddelas samma dag. De båda verksamheterna får dela på bullerutrymmet. Domstolen har tagit bort föreskrifter om samråd med tillsynsmyndigheten eftersom dessa inte följts upp med motsvarande delegation till tillsynsmyndigheten att besluta villkor.

MÖD 2016:20

2016-12-08

Miljöfarlig verksamhet; avvisad ansökan ----- Med undanröjande av mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att ett bolags ansökan om etanolproduktion samt återvinning och bortskaffning av avfall ska prövas som A-verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen har beaktat att bolaget inte helt råder över hur de produkter som tas emot ska klassificeras och att utredningen i målet inte visar att den beskrivna verksamheten tydligt framstår som en B-verksamhet. Vidare har det beaktats att en prövning av anläggningen som A-verksamhet medför en mer omfattande prövning än som B-verksamhet.

MÖD 2016:19

2016-12-02

Kommunal tillstyrkan avseende ansökan om tillstånd till anläggning för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har i målet prövat om en kommuns tillstyrkande enligt 16 kap. 4 § miljöbalken har lämnats avseende en ansökan om tillstånd till anläggning för vindkraft. Mark- och miljööverdomstolen har vid prövningen konstaterat följande. Det får anses ändamålsenligt att mellandom och deldom får användas i mål som överklagas till mark- och miljödomstol och frågan om korrekt tillstyrkande har skett kan således prövas separat. Med hänvisning till praxis (NJA 1998 s. 656 II) har Mark- och miljööverdomstolen vidare funnit att vad parterna har anfört om bristande kommunal delegation i samband med beslutet om tillstyrkande inte kan prövas då frågan redan har prövats av förvaltningsdomstol inom ramen för en laglighetsprövning enligt kommunallagen. Slutligen har Mark- och miljööverdomstolen i likhet med underinstansen funnit att det tillstyrkande som lämnats inte var villkorat utan korrekt utformat och att det därmed inte på prövad grund föreligger skäl att förklara miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd till anläggningen som ogiltigt.

MÖD 2016:17

2016-12-01

Överlämnande av mål till regeringen; nu fråga om avvisning ----- I mål om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus har mark- och miljödomstolen funnit att målet rör en fråga av särskild betydelse för Förvarsmakten och överlämnat målet till regeringen. Till beslutet lämnades en överklagandehänvisning. Beslutet överklagandes av sökanden till Mark- och miljööverdomstolen. Domstolen, som fann att beslutet att överlämna målet till regeringen inte var överklagbart, avvisade överklagandet.

MÖD 2016:15

2016-11-25

Byggsanktionsavgift ----- Byggnadsnämnden hade beslutat att ta ut byggsanktionsavgift för att ett skrotupplag påbörjats och tagits i bruk utan att det förelegat bygglov, startbesked eller slutbesked för åtgärden. Mark- och miljööverdomstolen fann att byggsanktionsavgift skulle tas ut endast vad avser överträdelsen av bestämmelsen om startbesked och att det saknades förutsättningar att ta ut byggsanktionsavgift p.g.a. överträdelse av bestämmelsen i 10 kap. 4 § PBL med krav på slutbesked. Motiveringen var att bestämmelsens ordalydelse förutsätter att det finns ett startbesked avseende byggåtgärderna, för att byggsanktionsavgift för att utan slutbesked ha tagit ett byggnadsverk i bruk, ska kunna tas ut. Mark- och miljööverdomstolen fann inte skäl att sätta ned och jämka byggsanktionsavgiften vad avser överträdelse av bestämmelserna om startbesked.

MÖD 2016:18

2016-11-23

Bygglov och marklov ----- I ett område med egnahems- och villabebyggelse skulle enligt en stadsplan från 1925 tillämpas ett öppet eller kopplat byggnadssätt. Enligt anvisningar från Byggnadsstyrelsen, vilket det hänvisades till i målet, innebär kravet på öppet eller kopplat byggnadssätt att byggnader ska uppföras fristående eller kopplas två och två över tomtgräns. MÖD fann att den sökta byggnationen var planstridig eftersom den, med hänsyn till att det rörde sig om tre kopplade byggnader, inte uppfyllde kravet på ett öppet byggnadssätt genom fristående byggnad. Det rörde sig inte heller om byggnader som kopplats ihop två och två över tomtgräns. MÖD upphävde därför nämndens beslut om bygglov. När det gäller det till bygglovet kopplade marklovet uttalade MÖD att den sänkning av marknivån som nämnden gett marklov för utgör en förberedelse till den byggnation som avses i bygglovsansökan och att den inte kunde anses ha någon självständig betydelse vid sidan av bygglovet. MÖD upphävde därför också marklovet. Sammanfattningsvis upphävde MÖD såväl bygglovet som marklovet och avslog ansökan härom.

MÖD 2016:38

2016-11-02

Inställd lantmäteriförrättning ----- Fråga om vilandeförklaring av en fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen. En ändring av en detaljplan var en förutsättning för att förrättningen skulle kunna genomföras och kommunen hade lämnat positivt planbesked i ärendet. MÖD konstaterade att planfrågan var av synnerlig vikt för förrättningen samt att frågan hade konkretiserats på ett sådant sätt att den fick anses vara föremål för prövning i annan ordning och därmed att vilandeförklaring var möjlig. Jämför prop. 1969:128 del B s. 316.

MÖD 2016:35

2016-10-31

Klander av föreningsstämmobeslut ----- En samfällighetsförening har vid årsstämma beslutat att om man inte kan närvara på städdagen, så har man 14 dagar på sig att utföra de uppdrag som styrelsen tilldelar en, annars får man betala 500 kr. Avgiften har ansetts strida mot lagen om förvaltning av samfälligheter.

MÖD 2016:24

2016-10-27

Detaljplanekrav för uppförande av en berg- och dalbana ----- En byggnads- och miljöskyddsnämnd beviljade bygglov för uppförande av en berg- och dalbana i en djurpark utan föregående detaljplanering. I nära anslutning till området där berg- och dalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Området var beläget vid en kuststräcka som omfattades av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Utredningen visade att berg- och dalbanan skulle ge upphov till buller. I målet fanns även omfattande utredning avseende berg- och dalbanans eventuella påverkan på vissa rödlistade arter och det gick inte att utesluta att dessa arter skulle påverkas. Vad gäller trafiksituationen var de åtgärder som behövde vidtas för att förbättra den omfattande, påverkade ett stort antal sakägare och krävde kommunens medverkan. Sammanfattningsvis ansåg MÖD att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden krävde en föregående detaljplaneläggning. Nämndens beslut om bygglov upphävdes därför.

MÖD 2016:43

2016-10-24

Anläggningsförrättning ----- Genom lantmäterimyndighetens beslut inrättades en gemensamhetsanläggning bestående av anläggning med anordningar för distribution och kommunikation av media och övriga IT- tjänster (fiber). Ett antal fastighetsägare överklagade beslutet och yrkade att deras fastigheter inte skulle ingå i gemensamhetsanläggningen. MÖD fann, i likhet med underinstanserna, att de klagande fastighetsägarna inte hade gjort sannolikt att de anläggningar som de ville ha i stället för fiber var mer fördelaktiga för deras fastigheter och att väsentlighetsvillkoret i 5 § anläggningslagen därmed var uppfyllt. MÖD ändrade dock mark- och miljödomstolens dom på så sätt att kostnaden för TV-signal skulle debiteras endast de fastigheter som anslöt sig till abonnemang.

MÖD 2016:34

2016-10-12

Förrättningskostnad ----- Lantmäteriet har rätt att debitera kostnad för hyra av sammanträdeslokal som förrättningskostnad.

MÖD 2016:42

2016-09-15

Tillstånd till ett nytt vattenkraftverk ----- En befintlig damm uppströms finns sedan lång tid tillbaka för översvämningsskydd. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ett tillstånd till ett vattenkraftverk på platsen varken äventyrar icke-försämringskravet eller uppnåendet av relevant miljökvalitetsnorm utifrån det sätt som EU- domstolen har specificerat prövningen på i Weserdomen. Ett tillstånd är också förenligt med övriga regler i miljöbalken.

MÖD 2016:16

2016-09-14

Nedsättning av förrättningskostnader ----- Bestämmelsen i 36 § konsumenttjänstlagen har inte ansetts analogt tillämplig beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar (jfr NJA 2013 s. 980). Enbart den omständigheten att lantmäteriet överskridit en ungefärlig prisuppgift med mer än 15 procent utgör därmed inte grund för att sätta ned förrättningskostnaden.

MÖD 2016:27

2016-06-28

Tidsbegränsat bygglov ----- Ett bolag har ansökt om tidsbegränsat bygglov avseende bostäder för en period om tio år. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den åtgärd som omfattas av det ansökta bygglovet kräver omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten. Det har inte framstått som praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den tidsperiod för vilken tidsbegränsat lov sökts. Det har därmed inte funnits förutsättningar att ge tidsbegränsat bygglov.

MÖD 2016:10

2016-06-27

Strandskyddsdispens ----- En kommun hade på område som omfattades av strandskydd uppfört en gärdsgård som inhägnade ett område. Bakgrunden till detta var att området blivit igenväxt och otillgängligt. För att restaurera området valde kommunen fårbete. Genom fårhägnet hölls, enligt kommunen, markerna öppna och tillgängliga och bilden av det traditionella landskapet återskapades och bevarades långsiktigt. MÖD biföll ansökan om strandskyddsdispens och uttalade. Syftet med gärdsgården är att tillgodose allmänna intressen som naturvård och vård av kulturhistoriska miljöer på den tilltänkta platsen. Eftersom hägnets storlek anpassats till att det råder strandskydd på platsen och gärdsgården utformats med stättor placerade för att underlätta för allmänheten att beträda området finns det särskilda skäl att meddela strandskyddsdispens för åtgärden.

MÖD 2016:11

2016-06-27

Strandskyddsdispens ----- En kommun hade upplåtit lokaler och mark till ett bolag för restaurang-, café- och konferensverksamhet. I nyttjanderätten ingick en möjlighet för bolaget att inom nyttjanderättsområdet ställa upp bolagets kåtor för verksamhetens bedrivande. Kommunen ansökte mot denna bakgrund om strandskyddsdispens för en sådan kåta. Länsstyrelsen ansåg att kåtan genom sin placering, utformning samt användande samtaget hade sådan privatiserande effekt som begränsade allmänhetens möjlighet att vistas i området. Länsstyrelsen avslog därför ansökan om strandskyddsdispens och förelade kommunen att ta bort kåtan. Efter överklagande upphävde MÖD föreläggandet att ta bort byggnaden eftersom kommunen inte har rådighet över byggnaden. MÖD fann emellertid, liksom underinstanserna, att det inte fanns skäl att meddela strandskyddsdispens. Enligt MÖD hade kommunen inte visat att byggnaden inte kunde placeras på mark som redan fick anses ianspråktagen så att den därigenom skulle få mindre påverkan på strandskyddets syften.

MÖD 2016:33

2016-06-21

Ledningsrätt ----- Lantmäteriet fattade beslut om ledningsrätt i en tunnel som var belägen på en fastighet ägd av en kommun. Denna fastighet har på övriga av ledningsrätten berörda fastigheter servitutsrätt att ha den tunnel i vilken ledningsrätt upplåtits. Kommunen, som betraktade sig som ägare av tunneln, krävde nu att det affärsverk till vilken ledningsrätt upplåtits i sin helhet skulle lösa in tunnelanläggningen. Kommunen fick inte bifall till sitt yrkande eftersom det intrång som orsakats av den beviljade ledningsrätten inte var av sådan art att synnerligt men kunde anses ha uppkommit. Mark- och miljööverdomstolen har även funnit att 18 kap. rättegångsbalken ska tillämpas och att kommunen såsom tappande part ska stå sina rättegångskostnader.

MÖD 2016:41

2016-06-08

Anmälan om vattenverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen förbjöd en anmäld vattenverksamhet gällande byte av del av brygga och angav att vattenverksamheten borde tillståndsprövas eftersom det fanns enskilda motstående intressen bl.a. avseende rådighet. Mark- och miljööverdomstolen gjorde samma bedömning att verksamheten inte kunde prövas i ett anmälningsärende och avslog överklagandet.

MÖD 2016:14

2016-05-25

Godkännande av ekonomisk säkerhet ----- Moderbolagsborgen utställd av Vattenfall AB har godkänts som säkerhet för ett dotterbolags förpliktelser avseende ett tillstånd för nio vindkraftverk. Mark- och miljööverdomstolen anser inte att moderbolagsborgen är en form av säkerhet som generellt kan godtas. I detta fall är det belopp som borgensåtagandet gäller mycket lågt i förhållande till moderbolagets tillgångar som är betydande. Moderbolaget är ett publikt bolag som helt ägs av staten. Trots svårigheter att bedöma ett bolags betalningsförmåga på lång sikt har moderbolagsborgen i detta fall ansetts vara betryggande för sitt ändamål.

MÖD 2016:23

2016-05-23

Klander av föreningsstämmobeslut ----- Mot bakgrund av att det inte finns utrymme att tillåta någon annan form av förvaltning än delägarförvaltning eller föreningsförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, strider det mot lag att vid förvaltning av samfälligheter bilda aktiebolag, oavsett ändamålet med bolagsbildningen.

MÖD 2016:29

2016-04-27

Avvisning av statusrapport ----- Något krav att inge en statusrapport för IED-verksamheten har inte förelegat, eftersom det varken skedde i samband med en tillståndsansökan eller efter det att verksamheten för första gången omfattas av huvudslutsatser. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det saknas hinder mot att ge in en statusrapport till tillsynsmyndigheten vid andra tidpunkter än de där en sådan rapport krävs. Länsstyrelsen har därför inte haft rätt att avvisa statusrapporten.

MÖD 2016:37

2016-04-26

Bygglov för takterrass ----- Fråga om betydande olägenheter vid uppförande av en takterrass på ett enbostadshus. Mot bakgrund av områdets karaktär och vad man har anledning att förvänta sig i området samt att nyttjandet av takterrassen kommer att medföra en påtaglig känsla av insyn har MÖD funnit att nyttjandet av takterrassen utgör en betydande olägenhet. MÖD har därför upphävt nämndens beslut att bevilja bygglov.

MÖD 2016:26

2016-04-18

Anmälan avseende komplementbyggnad ----- MÖD har funnit att de s.k. attefallsbestämmelserna är tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende en bygglovsbefriad carport i anslutning till ett radhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.

MÖD 2016:25

2016-04-18

Anmälan avseende tillbyggnad ----- MÖD har funnit att de s.k. attefallsbestämmelserna är tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende bygglovsbefriad tillbyggnad på gaveln av ett parhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.

MÖD 2016:6

2016-04-14

Bygglov för nybyggnation av enbostadshus ----- I mål om bygglov för nybyggnation av enbostadshus har byggnaden bedömts ha en våning med vind, och därmed varit planenlig i denna del. Angivna mått på de ritningar som hör till bygglovsbeslutet ska ha företräde framför uppmätta skalmått på densamma. Saknas sådan måttangivelse kan däremot en skalmätning ligga till grund för den fortsatta bedömningen. På den sektionsritning som hörde till nämndens bygglovsbeslut hade den beräknade byggnadshöjden angetts till 0,6 meter högre än nivån för vindbjälklagets översida. Eftersom det angivna måttet varit lägre än 0,7 meter utgjorde vinden inte en våning.

MÖD 2016:8

2016-04-08

Interimistiskt beslut ----- Sedan närboende anmält klagomål till kommunen på en verksamhet har nämnden beslutat om försiktighetsmått. De närboende klagade till länsstyrelsen och yrkade samtidigt på omedelbar verkställighet. Länsstyrelsen avvisade yrkandet med hänvisning till att förvaltningslagen saknar bestämmelser som ger myndigheten rätt att besluta om intermistisk verkställighet. Avvisningsbeslutet fastställdes av mark- och miljödomstolen. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att 29 § förvaltningslagen (1986:223) ska tolkas på så sätt att en myndighet har möjlighet att meddela även andra interimistiska förordnanden än inhibition. Länsstyrelsen har därmed möjlighet att meddela interimistiska förordnanden i mål om försiktighetsmått. Länsstyrelsens avvisningsbeslut har därför upphävts och målet återförvisats till myndigheten för fortsatt handläggning.

MÖD 2016:9

2016-04-07

Godkännande av ekonomisk säkerhet ----- Den ställda bankgarantin hade utformats på ett sådant sätt att det fanns en risk att verksamheten skulle stå utan säkerhet för kostnader för efterbehandling m.m. Den säkerhet som ställts kunde därför inte anses vara betryggande för sitt ändamål.

MÖD 2016:7

2016-04-01

Föreläggande att söka tillstånd för bedrivande av vattenverksamhet m.m. ----- Tillståndsresolution från 1850-talet, privilegiebrev och urminnes hävd har inte utgjort hinder för länsstyrelsen att förelägga ägare av äldre kraftverk att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för framtida drift av kraftverket. Jfr samma dag meddelade domar i mål nr M 7539-15 och M 7542-15.

MÖD 2016:12

2016-03-21

Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) fann att ett bolag som låtit utföra sprängningsarbete m.m. i samband med uppförande vindkraftverk innan ett startbesked hade lämnats ansågs ha påbörjat en åtgärd i strid med 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900). Med hänsyn till att nämnden inte visat att sprängningsarbetet påbörjats efter den 1 juli 2013, då bestämmelserna om byggsanktionsavgifter ändrades, saknades förutsättningar för att ta ut byggsanktionsavgift enligt gällande övergångsbestämmelser. MÖD upphävde därför nämndens beslut om byggsanktionsavgift.

MÖD 2016:13

2016-02-22

Detaljplan för bostäder ----- En del av den föreslagna bebyggelsen enligt detaljplanen var belägen inom strandskyddat område och kommunen hade upphävt strandskyddet inom detta område. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävs inte tagits i anspråk på ett sätt som medför att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Visserligen avsåg detaljplanen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Det har dock inte visats att det saknas möjligheter att tillgodose detta intresse utanför strandskyddat område. Mot den bakgrunden har det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet. Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

MÖD 2016:5

2016-02-11

Miljöorganisations klagorätt enligt 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900). ----- Ett beslut att upphäva en detaljplan för vindkraftverk inom ett vattenområde i Kattegatt har inte ansetts medföra betydande miljöpåverkan eftersom konsekvensen av upphävandet var att området blev oreglerat. En miljöorganisation har därför saknat klagorätt.

MÖD 2016:39

2016-02-10

Strandskyddsdispens för uppförande av ett enbostadshus ----- Fråga om strandskyddsdispens för nybyggnad av ett enbostadshus med tillämpning av 7 kap. 18 d-e §§ miljöbalken avseende områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k. LIS-områden). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att utredningen i målet varit tillräcklig för att betrakta platsen som ett LIS-område och att de särskilda dispensskälen för sådana områden därför varit tillämpliga. Strandskyddsdispens har beviljats.

MÖD 2016:3

2016-02-09

Inhibition av omedelbart gällande tillsynsbeslut ----- Inhibition av ett omedelbart verkställbart tillsynsbeslut ----- Ett tillsynsbeslut som enligt 26 kap. 26 § miljöbalken gäller omedelbart har inhiberats. Tillsynsbeslutet grundas på de allmänna hänsynsreglerna och huvudregeln är att beslutet gäller först när det har vunnit laga kraft. Det har inte framkommit att risken för olägenhet i detta fall skulle vara så överhängande att det har funnits skäl att meddela ett verkställighetsförordnande.

MÖD 2016:4

2016-02-02

Reglering av kumulativt ljud vid etablering av flera vindkraftparker inom samma påverkansområde ----- När störningar från flera vindkraftparker kan påverka samma platser i omgivningen måste villkorsregleringen säkerställa att boende inte riskerar att utsättas för högre bullernivåer än vad som kan godtas från hälso- och miljösynpunkt, och vad som följer av uppställda begränsningsvärden i givna tillstånd. Utgångspunkten är att tillståndshavaren ska ha egna begränsningsvärden att förhålla sig till. Om tillstånd till skilda verksamheter prövas samtidigt ska en samordnad prövning ske av den gemensamma miljöpåverkan som verksamheterna orsakar. Vid villkorsregleringen bör hänsyn även tas åtminstone till andra lagakraftvunna tillstånd till vindkraftparker som finns inom samma påverkansområde.

MÖD 2016:1

2016-01-25

Tillstånd till befintlig och utökad täktverksamhet m.m. ----- I mål om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att verksamheten inte kommer att skada ett närliggande Natura 2000-område och att det av mark- och miljödomstolen lämnade Natura 2000-tillståndet därmed ska kvarstå. Mark- och miljööverdomstolen har vidare konstaterat att täktverksamheten inte innebär någon sådan risk för påverkan på fridlysta växter att förbuden i 8 och 9 § artskyddsförordningen aktualiseras samt att införandet av ett nytt villkor om skyddsåtgärder för skyddade fjärilsarter innebär att verksamheten inte heller kommer i konflikt med 4 § artskyddsförordningen. Då domstolen sammantaget funnit att ingen artskyddsdispens krävs, har den av mark- och miljödomstolen lämnade dispensen upphävts.

MÖD 2016:2

2016-01-20

Bygglov för tillbyggnad (carport) ----- Bygglov för tillbyggnad ----- Bygglov för tillbyggnad (carport) av bostadshus har upphävts. Fastigheten ligger inom ett detaljplanelagt område med ett stort antal tomter och skiljer sig inte från övriga på något avgörande sätt. Bestämmelsen i 39 § byggnadsstadgan är tillämplig och Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas särskilda skäl för att medge undantag från kravet på avstånd till gräns mot granntomt. Det är inte heller fråga om en liten avvikelse från planen.

MÖD 2015:45

2015-12-15

Föreläggande att söka bygglov för ändrad användning av byggnad ----- Byggnadsnämnen hade beslutat att förelägga ett bolag att upphöra med att använda ett hotell för asylboende på grund av att den ändrade användningen krävde bygglov och att förutsättningar att bevilja bygglov inte förelåg då användningen stred mot detaljplanens bestämmelser om att området var avsett för hotell. Nämnden hade även beslutat att ta ut sanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen fann att den ändrade användningen inte utgjorde en sådan väsentligt ändrad användning som krävde bygglov och upphävde nämndens beslut att förbjuda verksamheten och att ta ut sanktionsavgifter.

MÖD 2015:53

2015-12-14

Fråga om tillsyn avseende en åtgärd som medfört att höjdläget inom en tomt ändrats och om åtgärden kräver marklov ----- En fastighetsägare ändrade höjdläget inom tomten med upp till 50 cm. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att bedömningen av om en ändring av höjdläget inom en tomt är avsevärd, och om marklov därför krävs, ska ske med beaktande av förhållande på platsen och att särskild hänsyn ska tas till grannars intressen. Domstolen uttalade vidare att en ändring av höjdläget inom en tomt med 50 centimeter kan utgöra en riktlinje för vad som är en avsevärd ändring. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att åtgärden krävde marklov bl.a. på grund av den betydande skillnad som genom åtgärden uppstod mellan höjdläget på den aktuella fastigheten och grannfastigheten.

MÖD 2015:44

2015-12-11

Bygglov för flerfamiljshus ----- Ansökan om bygglov för flerfamiljshus. Sökt byggnad hade placerats i enlighet med gällande detaljplan och fått en sådan exploateringsgrad som innebar att byggrätten enligt detaljplanen i stort sett tagits i anspråk i sin helhet. Möjligheten till alternativa placeringar var små. Genom byggnadens placering uppstod en snäv vinkel mot intilliggande byggnad. Trots att de boende i den intilliggande fastigheten behövde tåla en tämligen hög grad av insyn oavsett den nya byggnadens utformning, bedömdes sökt utformning med loftgångar ge upphov till sådan olägenhet på grund av insyn som inte skäligen behövde tålas. Då det fanns alternativa utformningar som kunde leda till att olägenheten inte är att bedöma som betydande avslogs ansökan om bygglov.

MÖD 2015:34

2015-11-26

Byggsanktionsavgift ----- I ärenden om byggsanktionsavgift måste tillsynsmyndigheten visa att det finns förutsättningar att besluta om byggsanktionsavgift. Bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet om byggsanktionsavgift vilar alltså på tillsynsmyndigheten; såväl att överträdelsen verkligen har ägt rum, som att överträdelsen kan träffas av byggsanktionsavgift. Även fråga om gränsdragning mellan rivning i förening med uppförande av ny byggnad och genomgripande ändring av en byggnad samt förutsättningar att påföra byggsanktionsavgift för flera överträdelser.

MÖD 2015:39

2015-11-19

Bygglov ----- Fråga om kravet på byggnads utformning enligt 8 kap. 1 § PBL varit uppfyllt. Bygglovsritningar saknade uppgifter om måttangivelser av dörrpassager. Vid en bedömning utifrån ritningarnas skala konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att utformningskravet när det gäller dörrpassager inte var uppfyllt för flertalet av de dörrpassager som redovisats på ritningarna. Eftersom utformningskravet inte var uppfyllt har bygglovsbeslutet upphävts.

MÖD 2015:47

2015-11-19

Fråga om skälig inträdesavgift i en samfällighet ----- Sedan exploatören av ett villaområde kommit överens med säljaren om inträdesavgiften i en bestående samfällighet har avgiften ifrågasatts av såväl exploatören som de nya villaägarna. En överenskommelse om inträde i en befintlig samfällighet inklusive vilken ersättning som ska betalas ska enligt 43 § anläggningslagen godkännas som ett beslut vid ny förrättning endast om det är uppenbart att överenskommelsen inte strider mot anläggningslagen. – Mark- och miljööverdomstolen fann att den överenskomna ersättningen inte avvek från vad som kan anses skäligt i sådan mån att överenskommelsen kunde anses strida mot anläggningslagen.

MÖD 2015:42

2015-11-12

Tillsyn avseende åtgärd på tomt ----- Efter anmälan från grannar om att ett förråd hade uppförts utan bygglov beslutade nämnden att inte vidta någon åtgärd. Taket på förrådet hade tagits bort och vad som återstod kunde enligt nämnden godkännas som ett staket. Länsstyrelsen avslog överklagandet från grannar med motiveringen att konstruktionen var att jämställa med ett bygglovsfritt staket. Mark- och miljödomstolen undanröjde nämndens beslut och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen ansåg att takkonstruktionen utgjorde en tillbyggnad för vilken det krävdes bygglov. MÖD fastställde mark- och miljödomstolens domslut. Konstruktionen, som bestod av ramverk och balkar men saknade takbeklädnad, kunde inte bedömas som en tillbyggnad men utgjorde ett byggnadsverk i den mening som avses i plan- och bygglagen (2010:900). Nämnden hade inte gjort någon bedömning av om byggnadsverket var förenligt med detaljplanen eller om det utgjorde en betydande olägenhet. Målet återförvisades därför till nämnden för prövning av dessa frågor. En ledamot i rätten var skiljaktig och ansåg att nämndens beslut skulle stå fast.

MÖD 2015:35

2015-11-09

Avvisad ansökan om nätkoncession ----- Ansökan om nätkoncession för linje avseende markförlagd starkströmskabel. Sökanden har samrått med enskilda fastighetsägare, men inte andra närboende, inom särskilt avstånd från föreslagen ledningsdragning genom direktutskick och därutöver annonserat i lokaltidning. Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och verkningar har samrådets omfattning och form bedömts tillräckligt.

MÖD 2015:38

2015-11-05

Omprövning av markavvattningssamfällighet ----- En väghållare för en väg som påverkar pågående markavvattning har ansökt om omprövning av berörd markavvattningssamfällighet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att väghållaren, som inte är deltagare i samfälligheten, har rätt att ansöka om omprövning för att bl.a. bli deltagare.

MÖD 2015:46

2015-11-02

Fråga om en hur begreppet tak ska definieras i plan- och bygglagstiftningen ----- Fråga om ett ansökt bygglov bestående i uppförande av garage, carport och spaljétak skulle anses utgöra en tillbyggnad till huvudbyggnaden eller en separat komplementbyggnad. Mark- och miljööverdomstolen fann att begreppet tak inte var definierat i plan- och bygglagstiftningen varför man tog ledning i hur begreppet tak definierats i Terminologicentrum TNC, Plan- och byggtermer 1994. Där definieras ”yttertak” som ”en byggnadsdel som uppåt avgränsar en byggnad till skydd mot yttre klimat” Då en avgörande faktor för bygglov i förevarande fall var om byggnationen hade ett tak och sålunda kunde bedömas som en tillbyggnad fann Mark- och miljööverdomstolen att aktuell konstruktion närmast var att betecknas som en ”pergola” som inte kunde sägas utgöra ett klimatskydd varför ansökan om bygglov avslogs.

MÖD 2015:41

2015-11-02

Anläggningsförrättning för väg m.m. ----- Lantmäteriet har beslutat att inrätta en gemensamhetsanläggning för väg på viss sträcka. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämmer i lantmäteriets bedömning bl.a. med hänvisning till vad som framkommit beträffande vägarnas standard i samband med domstolens undersökning. Undersökningen i målet har genomförts med stöd av 3 kap. 4 § lag- och mark- och miljödomstolar (2010:921), LOM. Av protokollet från undersökningen framgår inte vad domstolen noterat vid den. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de iakttagelser som mark- och miljödomstolen har gjort i samband med undersökningen inte enbart rör sådana tekniska frågor som kan observeras vid en undersökning enligt 3 kap. 4 § LOM. Mark- och miljödomstolen har således i praktiken hållit syn enligt 3 kap. 5 § LOM. Domstolens agerande innebär ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning. Dessutom innehåller protokollet från undersökningen inte några noteringar om den, vilket är felaktigt då åtgärden ska protokollföras på sådant sätt att det klart framgår vad domstolen har noterat. Härtill bör läggas att parterna ska få tillfälle att yttra sig över protokollet. Omständigheterna i målet är dock sådana att felet får, i aktuellt fall, anses ha blivit avhjälpt genom att klaganden har beretts tillfälle att yttra sig i Mark- och miljööverdomstolen.

MÖD 2015:43

2015-10-17

Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.

MÖD 2015:32

2015-10-15

Detaljplan ----- Strandskyddet har upphävts inom vissa delar av ett planområde. Området hade pekats ut som ett LIS-område enligt kommunens översiktsplan. Med hänsyn till det stora avståndet mellan det utpekade LIS-området och dess serviceorter fanns det skäl att ifrågasätta om det utpekade området verkligen skulle bidra till bibehållen och utökad service på dessa orter. Det fanns inget underlag i målet som visade att bebyggelsen i det utpekade området skulle ge positiva effekter för servicen på dessa orter. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att området inte är ett LIS-område och att det inte förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Eftersom upphävande av strandskyddet är en förutsättning för att kunna genomföra detaljplanen har planen upphävts.

MÖD 2015:37

2015-10-14

Utdömande av vite ----- En miljönämnd har yrkat att vite ska dömas ut mot ett bolag som inte följt ett föreläggande. Föreläggandet har delgetts med metoden särskild delgivning med juridisk person (29 § delgivningslagen) och har vunnit laga kraft. Bolaget har invänt mot yrkandet att föreläggandet inte nått bolagets ledning pga ägarbyte alternativt att personal på plats inte förstått ärendet. MÖD fann att det inte fanns hinder mot att delge föreläggande med särskild delgivning med juridisk person. Vidare gäller att, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, kravet på faktisk kännedom om vitesföreläggande inte för delgivning med aktiebolag.

MÖD 2015:40

2015-09-29

Ansökan om tillstånd till torvtäkt ----- Mark- och miljööverdomstolen har avslagit en ansökan om tillstånd till torvtäkt inom en del av en mosse som är starkt påverkad av tidigare torvtäktsverksamhet. Mossen har som helhet förts till naturvärdeklass 1 vid den nationella våtmarksinventeringen. Mark- och miljööverdomstolen har sammanfattningsvis funnit att mossen som helhet är en sådan värdefull naturmiljö där torvtäkt inte får komma till stånd enligt bestämmelsen i 9 kap. 6 g § miljöbalken.

MÖD 2015:30

2015-09-28

Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.

MÖD 2015:28

2015-09-08

Dispens från biotopskydd för avverkning av alléträd ----- En kommun hade ansökt om dispens från biotopskyddet för att ta ner 12 av 13 träd i en allé. Länsstyrelsen gav dispens för elva träd med villkor om återplantering. Kommunen överklagade och yrkade att dispens skulle ges även för det tolfte trädet, en alm. Mark- och miljödomstolen biföll kommunens talan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att de alléträd som nyplanterats omfattas av samma biotopskydd som de träd de ersätter och att almen ingår i en allé för vilken biotopskydd gäller även efter nedtagning av de elva träd för vilka dispens lämnats. Vidare ansåg domstolen inte att det fanns skärskilda skäl för dispens. Länsstyrelsens beslut fastställdes.

MÖD 2015:33

2015-09-01

Inställd förrättning och kostnadsfördelning ----- Mark- och miljödomstolen undanröjde ett beslut om klyvning och anläggningsåtgärd och ställde in förrättningen. Lantmäteriet fattade efter det att domen hade vunnit laga kraft beslut om inställande av förrättningen och fördelning av förrättningskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Förrättningskostnaderna ska beslutas senast när förrättningen avslutas eller ställs in (4 kap. 33 § FBL). Eftersom domstolen redan hade ställt in förrättningen - utan att meddela beslut om fördelning av kostnaderna - var det inte möjligt att fatta det överklagade beslutet på det sätt som skedde. Klagande begärde ersättning av Lantmäteriet för rättegångskostnader, men denna begäran avslogs. Lantmäteriet är inte att betrakta som motpart i målet och det finns inte stöd i FBL för ett sådant kostnadsansvar. Det är inte heller fråga om en sådan situation som enligt NJA 2015 s. 374 innebär att en enskild med stöd av grundlagen av staten kan få ersättning för rättegångskostnader.

MÖD 2015:31

2015-08-25

Strandskyddsdispens ----- Mål om strandskyddsdispens. En mätning från en markerad strandlinje på Lantmäteriets kartmaterial har normalt ansetts uppfylla de krav på noggrannhet som behövs för att avgöra om en planerad byggnad ligger inom strandskyddsområde eller inte. Den ansökta tillbyggnaden har bedömts ligga inom strandskyddsområdet och skäl för att meddela strandskyddsdispens har inte ansetts föreligga.

MÖD 2015:36

2015-07-20

Utdömande av vite ----- En bostadsrättsförening, i egenskap av en byggnads ägare, har inte ansetts kunna föreläggas att komma in med protokoll över s.k. obligatorisk ventilationskontroll. Föreläggandet har därför inte varit lagligen grundat och vite har inte kunnat dömas ut.

MÖD 2015:24

2015-07-02

Klagorätt i mål om anmälan avseende bristfälligt utförd besiktning av ventilationssystem ----- En funktionskontrollant genomförde en obligatorisk ventilationskontroll i en fastighet efter det att fastighetsägaren förelagts därom av samhällsbyggnadsnämnden (nämnden). Protokollet från besiktningen lämnades in till nämnden som beslutade att inte initiera vidare tillsynsärende enligt plan- och bygglagen ([2010:900], PBL) och därmed avskrev ärendet från vidare handläggning. Anmälaren i ärendet och tillika en hyresgäst i den aktuella fastigheten överklagade nämndens beslut. Länsstyrelsen avvisade överklagandet eftersom den fann att klaganden inte kunde anses vara sakägare i ärendet. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämde i länsstyrelsens bedömning och därmed avslog överklagandet. -

MÖD 2015:25

2015-06-16

Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)

MÖD 2015:52

2015-06-12

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att vidta åtgärder för att bedriva fortsatt verksamhet vid Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt, som hade anlagts, och där vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Syftet med ansökan var att åtgärda vattenanläggningen så att verksamheten kunde fortsätta i enlighet med 1918 års tillstånd och att samtidigt vidta skyddsåtgärder för miljön i form av faunapassage, fiskgaller, fiskavledare och minimitappning. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till åtgärderna med föreskrift om villkor samt beslutade att sökanden skulle betala rättegångskostnaderna. Tillståndsdomen överklagades varvid det anfördes att det fanns hinder för den ansökta verksamheten bl.a. med hänsyn till bestämmelserna om utbyggnadsförbud, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att anläggningen bibehållits och verksamheten bedrivits i sådan omfattning att utgångspunkten för prövningen skulle vara den tillståndsgivna verksamheten (nollalternativet). Domstolen bedömde vidare att de ansökta åtgärderna inte kunde förväntas medföra mer än en obetydlig påverkan på de skyddade intressena i området med hänsyn till de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att tillstånd kunde ges och ändrade mark- och miljödomstolens dom i sak endast vad avsåg lydelsen av villkoret om faunapassage och fiskavledare. Vid prövningen av beslutet om ersättning för rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen fann Mark- och miljööverdomstolen att det saknades underlag som visade den verkliga kostnaden för Kammarkollegiets arbete med målet. Mark- och miljööverdomstolen fann därför inte skäl att vid bestämmandet av ersättningen utgå från högre timtaxa än den övriga myndigheter utgått ifrån.

MÖD 2015:51

2015-06-12

Ansökan om återkallelse av tillstånd enligt miljöbalken gällande Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg återkallelse av tillstånd för vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt. Kraftverket hade anlagts och vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Anläggningarna var i behov av underhåll. Verksamhetsutövaren hade dock för avsikt att vidta sådana underhållsåtgärder att verksamheten kunde bedrivas enligt 1918 års tillstånd. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan om återkallelse. Domen överklagades varvid det bl.a. anfördes att verksamheten inte bedrevs enligt tillståndet, att tillståndet förfallit p.g.a. av bristande underhåll, och att tillståndet innebar hinder för att uppfylla Sveriges åtagande gentemot EU vad avsåg Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att kraftverket och dämningen i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att underhållit inte försummats i sådan omfattning att anläggningen utgjorde en fara. Domstolen fann vidare att efter tillståndet tillkomna krav på hänsyn till Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer inte innebar att verksamheten var förbjuden och att kraven kunde tillgodoses genom de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen bedömde därför sammanfattningsvis att det inte fanns tillräckliga skäl för att återkalla tillståndet och avslog överklagandet av mark- och miljödomstolens dom. (jfr MÖD 2015:52)

MÖD 2015:27

2015-05-28

Föreläggande om byte av värmekälla för uppvärmning av byggnad ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att miljönämnden haft fog för att förelägga verksamhetsutövaren att byta ut befintlig oljeeldning till en värmekälla med lågt eller inget inslag av ej förnybara energikällor. Trots att det rörde sig om en mindre verksamhet bedömdes miljönyttan av åtgärden vara beaktansvärd. Det konstaterades även att åtgärden skulle innebära en sänkning av värmekostnaderna och återbetala sig över tid, att inga särskilda svårigheter med byte framkommit och då ett byte i detta fall inte heller skulle medföra komplikationer för verksamheten ansågs föreläggandet inte orimligt.

MÖD 2015:18

2015-05-21

Producentansvar för insamling och transport av returpapper ----- Ett kommunalt renhållningsföretag har inte ansetts som producent, vare sig enligt förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper eller den nya returpappersförordningen (2014:1074), trots att företaget

MÖD 2015:21

2015-05-20

Avvisande av anslutningsöverklagande ----- Sedan ena parten i ett fastighetsbildningsmål överklagat en dom från mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolen har motparterna i målet, efter överklagandetidens utgång, överklagat domen i en handling rubricerad ”Anslutningsöverklagande”. På handlingen har mark- och miljödomstolen gjort en anteckning om att överklagandet gjorts i rätt tid. Mark- och miljööverdomstolen avvisade överklagandet och anförde följande. Någon möjlighet att anslutningsöverklaga finns inte eftersom det är lagen (1996:242) om domstolsärenden som tillämpas i målet. Att mark- och miljödomstolen har gjort en rättidsprövning och funnit att överklagandet gjorts i rätt tid kan inte heller medföra att en möjlighet att anslutningsöverklaga har tillskapats.

MÖD 2015:20

2015-05-19

Utdömande av vite ----- Länsstyrelsen beslutade den 11 juli 2013 att förelägga ett bolag att senast den 31 december 2013 förse ett vattenkraftverk med lutande fingrindar och tillhörande fiskränna. Föreläggande förenades med vite på 500 000 kr. Föreläggandet vann laga kraft den 28 februari 2014 genom att Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Efter det att länsstyrelsen hos mark- och miljödomstolen ansökt om utdömande av vitet förpliktades bolaget i dom att till staten utbetala det förelagda vitet. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen klargjorde att bolaget inte har haft någon skyldighet att rätta sig efter föreläggandet innan detta vunnit laga kraft, det vill säga den 28 februari 2014. Av handlingarna framgår att länsstyrelsen inspekterade fastigheten drygt två veckor efter detta datum och att länsstyrelsen då kunde konstatera att åtgärderna inte var utförda. Mark- och miljööverdomstolen fann, med hänsyn till den korta tid som förflutit mellan tidpunkten för föreläggandets lagakraftvinnande och länsstyrelsens inspektion av kraftverket den 18 mars 2014, att det saknats faktiska möjligheter för bolaget att följa föreläggandet under denna korta tid. Mark-och miljödomstolens dom, såvitt avsåg skyldigheten för bolaget att betala vitet, upphävdes därför.

MÖD 2015:26

2015-05-06

Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att ansökt byggnadsåtgärd var planenlig och uppfyllde kraven på utformning och anpassning till omgivning och befintlig bebyggelse. Detaljplanen reglerade enbart våningsytan (bruttoarean) vari öppenarean inte ingår. Byggnaden med sin höga andel öppenarea överskred därför inte byggrätten. Byggnadens volym bedömdes istället utifrån anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL, med beaktande av utformningskravet i 8 kap. 1 § 2 PBL. Byggnadsnämndens meddelade bygglov fastställdes då tomtens storlek och platsens läge medförde att såväl byggnadens volym som placering var lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen samt intresset av en god helhetsverkan.

MÖD 2015:19

2015-05-05

Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.

MÖD 2015:22

2015-04-29

Avvisning av anmälan avseende reparation och ändring av dammluckor ----- Ett bolag har till länsstyrelsen anmält att bolaget avser att renovera två utskov i ett kraftverks betongdamm. Renoveringen avsåg bl.a. byte av luckor i utskoven. Åtgärden skulle innebära att anläggningens avbördningsförmåga ökar med 10 procent. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att verksamheten, i och med den ökade avbördningsförmågan, är tillståndspliktig och därför fastställt länsstyrelsens beslut att avvisa anmälan.

MÖD 2015:16

2015-04-24

Fråga om en byggnadsdel är att anses som ett skärmtak ----- Ett skärmtak får enligt Mark- och miljööverdomstolens mening anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör enligt domstolen som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av och är i sin påtagligaste form en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad den kragar ut från.- Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. Vid en sammanvägd bedömning ansåg Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kunde anses vara ett skärmtak.

MÖD 2015:14

2015-04-21

Fastighetsreglering, ansökan om servitut för ledning ----- Ägarna till en fastighet ansökte om fastighetsreglering för bildande av servitut avseende befintlig VA-ledning över en angränsande fastighet. Ägaren av den angränsande fastigheten motsatte sig detta eftersom byggrätten på hennes fastighet skulle begränsas om servitutet skulle bildas på detta sätt. Lantmäteriet fann att åtgärden stred mot detaljplanen och mot bestämmelserna i 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (FBL) och beslutade att ställa in förrättningen. Mark- och miljödomstolen fann att det visserligen innebar en olägenhet för ägaren av den angränsande fastigheten att inte kunna bebygga tomten på det sätt hon önskade samt att detta medförde en värdeminskning för hennes fastighet. Å andra sidan hade sökandena visat att kostnaden för en alternativ ledningssträckning skulle bli mycket hög. Domstolen fann att det inte förelåg hinder mot den sökta fastighetsregleringen. Mark- och miljööverdomstolen fann att ett servitut enligt ansökan skulle medföra att den byggbara ytan ytterligare begränsades. I fastighetsplanen fanns inget servitut redovisat. Enligt Lantmäteriets handbok bör bedömningen av om servitut kan bildas i dessa fall göras med viss försiktighet. Särskilt med beaktande av att det normalt i äldre detaljplaner, ”stadsplaner”, förutsattes att fastigheter som i likhet med denna fastighet ligger i anslutning till kommunal gata, ansluts till den kommunala ledningen där. Fastighetsplanens begränsade servitutsredovisning och den genomförda avstyckningen pekade enligt Mark- och miljööverdomstolen på att så var planens syfte även här. Mark- och miljööverdomstolen fann att den yrkade åtgärden inte överensstämde med detaljplanen. Domstolen fann därutöver att den angränsande fastigheten med ett servitut i det sökta läget skulle i mindre mån än före en sådan reglering lämpa sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Mark- och miljööverdomstolen fastställde lantmäteriets beslut att ställa in förrättningen.

MÖD 2015:15

2015-04-15

Bygglov för uppförande av vindkraftverk ----- Område som i kommunens översiktsplan har avsatts som strövområde (friluftsområde) har inte ansetts lämpligt för vindkraft trots att området i ett tidigare skede av Energimyndigheten bedömts vara av riksintresse för vindkraft.

MÖD 2015:17

2015-04-15

Fråga om miljöorganisationers klagorätt ----- En miljönämnd beslutade att godta en anmälan om anläggande och drift av tre vindkraftverk och förelade verksamhetsutövaren att vidta vissa försiktighetsåtgärder. Mark- och miljööverdomstolen har funnit dels att Ornitologiska Klubben Örebro, som överklagat nämndens beslut, är en sådan miljöorganisation som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken, dels att nämndens beslut omfattas av artikel 9.3 i Århuskonventionen och att 16 kap. 13 § miljöbalken, i likhet med domstolens tidigare praxis, därmed ska tolkas konventionsenligt. Då det vid prövningen uppkommit frågor som aktualiserat en tillämpning av bestämmelserna i artskyddsförordningen och därmed också en bedömning av frågan om artskyddsdispens har nämndens beslut ansetts omfattas av 16 kap. 13 § miljöbalken. Ornitologiska Klubben Örebro har därmed tillerkänts rätt att överklaga nämndens beslut.

MÖD 2015:13

2015-03-12

Byggsanktionsavgift ----- Fasadrenovering genom fönsterbyte och tilläggsisolering har ansetts som en åtgärd vid tillämpning av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900).

MÖD 2015:12

2015-03-09

Undanröjande av överklagat beslut om förlängd tid för ianspråktagande av tillstånd ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen, funnit att miljöprövningsdelegationen i egenskap av tillståndsmyndighet varit behörig att pröva en ansökan om förlängd igångsättningstid.

MÖD 2015:8

2015-03-05

Enskilds rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har vid en prövning av enskilds rätt att överklaga ett beslut med anledning av en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken och om tillstånd enligt ett förordande om landskapsbildsskydd tolkat 16 kap. 12 § miljöbalken på ett sätt som innebär att ägaren av den fastighet som berörs av beslutet har haft rätt att överklaga detta. Bedömningen av klagorätten har bl.a. gjorts mot bakgrund av Århuskonventionens krav på en effektiv tillgång till rättslig prövning.

MÖD 2015:23

2015-03-03

Ansökan om tillstånd till kalkstenstäkt ----- Mark- och miljödomstolen avslog ansökan bl.a. på den grunden att sökandens utredning rörande täktens effekter på ett närliggande Natura 2000-område var så ofullständig att en bedömning inte kunde göras. Ett omfattande nytt material i fråga om påverkan på Natura 2000-området presenterades i Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att mark- och miljödomstolen borde ha gett sökanden möjlighet att komplettera utredningen och mark- och miljödomstolen hade därmed brustit i sin utredningsskyldighet. Den kompletterande utredning som sökanden gav in till Mark- och miljööverdomstolen borde i första hand prövas av mark- och miljödomstolen varför målet visades åter dit för en ny prövning.

MÖD 2015:11

2015-03-02

Fråga om en byggnad är förfallen eller skadad i väsentlig omfattning och om det därför finns skäl att förelägga fastighetsägaren att riva byggnaden ----- En byggnadsnämnd har med stöd av 11 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), efter att utvändigt ha inspekterat en byggnad, förelagt en fastighetsägare att vid äventyr av vite riva denna. I Mark- och miljööverdomstolen anförde fastighetsägaren att samtliga de brister som nämnden hade påtalat nu var åtgärdade eller var föremål för åtgärder från hans sida, ett påstående som inte bemöttes av nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det enligt den nämnda bestämmelsen krävs att en byggnad är förfallen eller skadad i väsentlig omfattning för att ett rivningsföreläggande ska komma ifråga och att det är byggnadens skick vid tidpunkten för domstolens prövning som är avgörande för domstolens bedömning av om rivningsföreläggandet ska stå fast eller inte. Då det inte enbart genom en okulärbesiktning gick att bedöma om byggnaden var förfallen eller skadad i sådan omfattning att den borde rivas ansåg Mark- och miljööverdomstolen, i brist på en mer djupgående undersökning, att nämnden inte hade visat att byggnaden var i sådant skick att det motiverade en rivning av den.

MÖD 2015:7

2015-02-23

Strandskyddsdispens för ändrad användning av byggnad ----- Strandskyddsdispens söktes för ändrad användning (fritidshus) av en byggnad som använts som personalbyggnad. Vid den aktuella byggnaden fanns ett antal andra byggnader för verksamhet (skogsindustri), vilka bedömts sakna egna hemfridszoner, samt en delvis grusad gårdsplan. Ändringen har ansetts medföra en ökad privatisering av området och därför varit dispenspliktig. Om en åtgärd innebär ökad privatisering, och därmed minskning av allemansrättsligt tillgängligt område, innebär det att området inte kan anses vara ianspråktaget innan åtgärden vidtas. Området har inte ansetts ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Det har därför inte funnits särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken.

MÖD 2015:5

2015-02-18

Klagorätt ----- Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) fann att organisationen med miljöprövningsdelegationer inom vissa länsstyrelser inte utgör något hinder för en länsstyrelse att i syfte att tillvarata allmänna intressen överklaga ett beslut meddelat av

MÖD 2015:48

2015-02-17

Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.

MÖD 2015:3

2015-02-16

Dispens enligt 14 § artskyddsförordningen ----- Ett bolag ansökte om dispens för att anlägga en skid- och turistanläggning inom ett kungsörnsrevir i Härjedalens kommun. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att anläggningen var att betrakta som ett ”tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse” och gav bolaget dispens enligt artskyddsförordningen. Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen, som kom fram till att anläggningen inte nådde upp till kravet på allt överskuggande allmänintresse och avslog ansökan om dispens. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den planerade anläggningen kommer att innebära ett avsiktligt störande av kungsörnarna, vilket inte är tillåtet utan dispens. Trots att etableringen skulle innebära ca 300 nya arbetstillfällen i Härjedalens kommun fann Mark- och miljööverdomstolen att anläggningen inte kunde betraktas som ett ”tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse”, vilket är vad som krävs för att dispens ska kunna ges. Någon dispens kunde därför inte beviljas och bolagets överklagande avslogs.

MÖD 2015:50

2015-02-16

Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.

MÖD 2015:10

2015-02-06

Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.

MÖD 2015:2

2015-02-05

Bygglov ----- Mark- och miljööverdomstolen, har i ett mål om ansökan om bygglov för åtgärd som numera är bygglovsbefriad, funnit att ansökan om bygglov alltid ska prövas enligt reglerna därom även om åtgärden numera inte kräver bygglov.

MÖD 2015:6

2015-02-05

Ansökan om utdömande av löpande vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit 1) att ett föreläggande inte behöver ha delgetts en tidigare ägare eller tomträttsinnehavare av en fastighet för att föreläggandet enligt 26 kap. 15 § miljöbalken ska gälla mot en ny ägare, men 2) att anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel av dels föreläggandet, dels det löpande vitet måste ha skett för att vite ska kunna dömas ut.

MÖD 2015:9

2015-02-05

Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.

MÖD 2015:29

2015-02-04

Ansökan om utdömande av vite ----- Kommun har inte, med stöd av 11 kap. 19 § plan- och bygglagen (2010:900), ansetts kunna genom ett åtgärdsföreläggande begära in dokumentation som visar att tekniska egenskapskrav har uppfyllts.

MÖD 2015:4

2015-02-03

Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.

MÖD 2015:1

2015-02-02

Förbud mot utsläpp av orenat avloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen fastställde nämndens beslut att förbjuda utsläpp av avloppsvatten (BDT-vatten) från befintlig avloppsanordning (stenkista). Domstolen fann att en stenkista inte kan anses uppfylla dagens krav på rening och omhändertagande av avloppsvatten. Anläggningen kunde inte anses uppfylla de miljö- och hälsoskyddskrav som bör ställas på en avloppsanordning för BDT-vatten.

MÖD 2015:49

2015-01-16

Ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken ----- En fastställelsetalan i mål om ansvar för efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken framstår enligt Mark- och miljööverdomstolen som mindre lämplig. Eftersom det inte på förhand går att bestämma fördelningen mellan verksamhetsutövarna utan att det lagts fram utredning om tekniken för och omfattningen av avhjälpandet samt andra ansvarsbegränsade faktorer borde mark- och miljödomstolen ha avvisat en sådan talan.

MÖD 2014:48

2014-12-22

Dispens enligt 14 § artskyddsförordningen (2007:845) ----- Ett vindkraftsbolag ansökte hos länsstyrelsen om dispens från artskyddsförordningen för att få uppföra vindkraftverk inom ett område där det sedan flera år häckat ett havsörnspar. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att verken skulle komma att hamna så nära örnboet att sannolikheten för att havsörnen skulle komma att förolyckas var stor. Att medge en dispens under dessa förhållanden innebar enligt länsstyrelsens mening ett avsiktligt dödande eller störande enligt 4 § punkterna 2 och 4 i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen avslog därför ansökan. Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandet. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att det stod helt klart att bolagets avsikt inte var att döda eller störa havsörn. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det var fråga om tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet där verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas och att artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. Kommer man vid denna miljöprövning fram till att verksamheten, med föreskrivna villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder, inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna blir det inte aktuellt med någon dispensgivning. I motsatt fall är verksamheten olämpligt lokaliserad och ska inte tillåtas. Domstolen fann därför att dispens från artskyddsförordningen inte borde prövas i detta skede och bolagets ansökan avvisades.