Prop. 1989/90:74

om ny taxeringslag m. m.

Regeringens proposition 1989/ 90: 74

om ny taxeringslag m.m. Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 januari 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Kjell-OlofFeIdt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås genomgripande förändringar av skatteorganisa- tionen och de olika förfarandena på skatteområdet. Taxeringslagen (l956:623) föreslås upphävd och ersatt av två lagar; en ny taxeringslag och en lag om självdeklaration och kontrolluppgifter.

De nuvarande länsskattemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna ersätts med en skattemyndighet i varje län. På varje ort där det nu finns en lokal skattemyndighet skall det inrättas ett lokalt skattekontor.

Taxeringsnämnderna ersätts av förtroendeorgan, skattenämnder, i skat- temyndigheterna. Det skall finnas en nämnd vid varje skattekontor. Myn- digheten skall fatta beslut med nämnd i de fall ett lekmannainflytande är värdefullt, främst när fråga är om tvistiga omprövningar. Övriga beslut skall fattas av tjänstemän.

Skattemyndigheterna får en vidare beslutsbehörighet än dagens tax- eringsnämnder. De föreslås kunna fatta vissa beslut som i dag fattas av länsrätten som första instans, bl.a. beslut om eftertaxering.

Ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande införs. De skattskyldiga föreslås kunna begära omprövning inom fem år efter utgången av tax- eringsåret. Skattemyndigheten kan fatta omprövningsbeslut till den skatt- skyldiges nackdel inom ett år från utgången av taxeringsåret. Därefter får beslut om eftenaxering fattas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Har den skattskyldige inte lämnat självdeklaration i rätt tid gäller särskilda regler.

Överklagandefristerna föreslås i princip överensstämma med ompröv- ningsperioderna.

Den skattskyldige får liksom i dag överklaga beslut även om det inte gått honom emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kom- mit in i rätt tid och snarast ompröva beslutet. Ett överklagande får över- lämnas till länsrätten utan föregående omprövning endast om det finns särskilda skäl. Ändrar Skattemyndigheten beslutet på sätt som den skatt- skyldige begär förfaller överklagandet. I annat fall skall handlingarna över- lämnas till länsrätten för vidare handläggning.

Överklagas ett taxeringsbeslut av skattskyldig förs det allmännas talan av Skattemyndigheten i länsrätt och kammarrätt. RSV för det allmännas talan i regeringsrätten.

RSV får överklaga skattemyndighetens beslut. RSV får också ta över skattemyndighetens talan i länsrätt och kammarrätt.

De allmänna ombuden på mervärdeskatte— och uppbördsområdena slo- pas. Det allmännas processföring på dessa områden ordnas som på tax- eringsområdet.

Förfarandet för särskilda avgifter föreslås i princip överensstämma med taxeringsförfarandet.

Beskattningsförfarandet för mervärdeskatt, punktskatter och prisregle— ringsavgifter samordnas med taxeringsförfarandet, vilket bl. a. innebär att de slutliga besluten och den extraordinära besvärsrätten slopas. Förfaran- det för att fastställa pensionsgrundande inkomst samordnas också med taxeringsförfarandet.

För mål om taxering, mervärdeskatt, punktskatter och prisregleringsav- gifter föreslås en övergång från beloppsprocess till sakprocess. Generösa taleändringsregler införs.

Domstolarna skall i sina domar endast uttala sig i den fråga som är föremål för prövning. Domslutets konsekvenser på taxerad och beskatt- ningsbar inkomst m.m. skall räknas ut av beskattningsmyndigheten ge- nom ett beslut om taxeringsåtgärder eller — på området för indirekt skatt — ett beslut om skatteberäkning.

På uppbördsområdet läggs ett flertal förslag fram. Anståndsreglerna och kraven på säkerhet vid anstånd mjukas upp. Anståndsränta föreslås tas ut oavsett på vilken grund anstånd medgetts. En möjlighet införs att efterge anståndsränta om det finns synnerliga skäl.

Uppbörd av tillkommande skatt föreslås ske vid ett tillfälle. En möjlig- het till eftergift av respitränta införs. Den nuvarande tvåårsbegränsningen för respitränta slopas.

Tiden för att överklaga beslut enligt uppbördsförfattningarna förlängs från nuvarande tre veckor till två månader. Vad gäller debiteringsbeslut till följd av taxeringsbeslut föreslås de skattskyldiga kunna begära ompröv- ning och överklaga inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 januari 1991. Den nya taxeringslagen skall tillämpas fr.o.m. 1991 års taxering. Vad gäller de indirekta skatterna föreslås att reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1991.

1. Förslag till Prop. l989/90: 74

Hänvisningar till S1

Taxeringslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 5 Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, . lagen ( 1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, . lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1927: 321) om utskiftningsskatt, lagen (1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, . lagen (1983. 1086) om vinstdelningsskatt, .lagen (1989. 346) om Särskild vinstskatt. Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (Skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap. Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

owseweww

2 5 Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift.

35 Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kom- munalskattelagen (l928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt.

45 I lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för taxering. [ fråga om debitering och uppbörd av skatt gäller bestämmelserna i upp- bördslagen (1953:272).

2 kap. Taxeringsorganisationen Skatteförvaltningen

] & Riksskatteverket leder och ansvarar för taxeringsarbetet i landet.

I varje län finns en skattemyndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i länet. Varje skattemyndighet har ett eller flera skattekontor. Vid varje skattekontor finns en skattenämnd.

Riksskatteverket har samma befogenheter som skattemyndigheten har enligt 3 kap. 1 förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars tillkommer skattemyndigheten.

Beslutande myndigheter

2 5 Beslut i taxeringsårende fattas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för taxeringsåret är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun i landet. fattas beslutet av skattemyndigheten i Stockholms län. En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta 5

beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige.

Skattenämnden

3 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får beslu- ta att en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar. Bestämmelserna om skattenämnd gäller även avdelning.

45. Taxeringsärende avgörs i skattenämnd, om ärendet

l. avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den skattskyldige åberopar,

2. avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige,

3. av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden.

55 [ skattenämnd finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamö- ter. Om nämnden består av flera avdelningar, skall det finnas en ordföran- de för varje avdelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer antalet vice ordförande vid varje skattekontor.

65 Ordföranden och vice ordföranden i skattenämnden skall vara tjäns- temän vid skattemyndighet. De förordnas av riksskatteverket för högst tre åri taget. Chefen för skattemyndigheten får träda in som ordförande i skatte- nämnden vid behandling av ärende som med hänsyn till dess särskilda beskaffenhet kräver hans medverkan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst tre år. För val av dessa ledamöter gäller bestämmelserna i 7 kap. 5 _ 7 åå .

75 Skattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och fyra övriga ledamöter är närvarande. Fler än ordföranden eller vice ordföranden och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende.

3 kap. Utredning i taxeringsårenden skattemyndighetens utredningsskyldighet l 5 Skattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

25 Den skattskyldige skall ges tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt. I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 Q förvaltningslagen (1986: 223).

3 5 Beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad självdekla- ration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över

1. vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om

förutsättningarna för sådan skattereduktion enligt 2å 4 mom. uppbörds- lagen (1953:272) som får ges en ogift skattskyldig, eller

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser in- komst av tjänst eller kapital eller avser räntctillägg.

45 Vill den skattskyldige lämna upplysningar muntligt inför skatte- nämnden i ett taxeringsårende som angår honom och skall avgöras i nämnden. skall han få tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.

Föreläggande att lämna upplysningar eller visa upp handling

55 Skattemyndigheten får förelägga den skattskyldige att i den omfatt- ning som anges i föreläggandet lämna de upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för hans taxering. Skattemyndigheten får vidare förelägga den skattskyldige att visa upp kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller liknande handlingar som behövs för kontroll av deklarationen. Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta att den skattskyldige annars inte följer föreläggandet.

65 Länsrätten får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av en skattskyldig som enligt 5 & förelagts att lämna upplysningar eller visa upp handling befria honom från denna skyldighet, när upplysningarna eller handlingen avser förhållande om vilket den skattskyldige skall iaktta tyst- nad eller särskilda omständigheter i annat fall gör att upplysningarna eller handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom.

Taxeringsbesök

7 5 Om några uppgifter i en självdeklaration behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får skattemyndigheten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande. Överenskommelse får även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller annat som är av betydelse för taxeringskontrol- len.

Taxeringsrevision

8 & Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för att kontrolle- ra att skyldighet enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision får göras hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: 125) eller skyl- dig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) och hos juridisk person som inte är dödsbo. Hos andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga får taxeringsrevision göras när särskilda skäl föranleder det. Taxeringsrevision får inte göras hos myndigheter.

Taxeringsrevision får även göras för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av att andra till namnet kända personer eller någon person, som ingått viss bestämd rättshandling med den som skall revideras, fullgjort sin deklarations- och uppgiftsskyldighet.

Hos den som avses i första stycket andra meningen får taxeringsrevision dessutom göras för att samla in uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som revideras. Sådan revision beslutas, om den som revideras inte är skyldig att efter föreläggande lämna uppgifter rörande personerna i fråga. av riksskatteverket eller efter verkets bestämmande av en skattemyndighet.

9 5 1 ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förord- nas att verkställa revisionen (revisor).

105 En taxeringsrevision skall om möjligt göras på sådant sätt och på sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den som revideras. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19.00 och kl. 8.00. Skattemyndigheten får, när det behövs, bestämma tid och plats för revisionen. Revisionen får verkställas hos den som skall revideras eller på annan plats. Om denne medger det får revisionen göras också i annat ut- rymme hos honom än sådant som huvudsakligen används för verksamhe- ten. Om revisionen skall göras på någon annan plats än hos den som skall revideras, skall räkenskaper och andra handlingar på begäran av revisorn överlämnas mot kvitto till denne.

115 Vid taxeringsrevision får granskning ske av räkenskaper, anteck- ningar och verifikationer samt av korrespondens, protokoll och andra handlingar som rör verksamheten. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande be- skattningsårets räkenskaper och handlingar. Vid taxeringsrevision hos den som är bokföringsskyldig enligt bokfö- ringslagen (1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks- bokföringslagen (1979: 141) får revisorn även inventera kassan samt grans- ka varulager, maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigva- rande bruk.

12 5 Vid taxeringsrevision är den som revideras skyldig att genast tillhan- dahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Han skall också lämna tillträde till sådana utrymmen som hu- vudsakligen används i hans verksamhet, samt ge den hjälp som behövs för granskning av handlingar och varulager samt maskiner och andra för sta- digvarande bruk avsedda inventarier och för kassainventering.

Revisorn skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel.

Om den som skall revideras inte fullgör sina skyldigheter enligt första eller andra stycket, får skattemyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra dem.

135 Revisorn har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den som revideras skall iaktta tystnad om deras inne- håll. När det finns synnerliga skäl får länsrätten dock på framställning av den som revideras besluta att sådana handlingar eller handlingar, som med hän- syn till deras innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom, skall undantas från revisionen. Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i 1 1 5 andra

stycket, får domstolen besluta om sådana begränsningar i revisorns rätt att själv använda tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar, som enligt första stycket bör undantas från granskning. inte skall bli tillgängliga för revisorn.

145 Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den som reviderats i de delar som rör honom.

Uppgi/ier om utdelning på aktier m. m.

155 Skattemyndigheten får hos den som tagit emot uppgifter enligt 3 kap. 28 eller 29 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter för taxeringskontroll ta del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgif- terna förvaras är skyldig att lämna den hjälp som behövs för att genomföra kontrollen.

Utlämnande av uppgifter

165 Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för taxering skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna. Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 5 eller 3 kap. 1 5 sekretesslagen (1980: 100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna. Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekre- tesslagen och ett utlämnande skulle med-föra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om rege- ringen på ansökan av skattemyndigheten beslutar att uppgiften skall läm- nas ut.

175 Uppgifter i självdeklarationer skall på begäran lämnas ut till de myndigheter som utövar taxerings- eller skattekontroll om det behövs för kontrollverksamheten. Detsamma gäller beträffande uppgifter i andra handlingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxering enligt bestämmelserna i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.

185 Uppgifter som avses i 3 kap. 28 och 29 55 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (1990:00) får utan hinder av bestämmelserna om sekretess lämnas till dem som betalat ut ränta eller utdelning och till deras medhjälpare.

4 kap. Taxeringsbeslut

1 5 Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, ompröv- ningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.

Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till

den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet.

Ärlig laxeri ng

25 Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap. Under november taxeringsåret får skattemyndigheten dock inte till den skattskyldiges nackdel fatta grundläggande beslut om årlig taxering, om- prövningsbeslut eller beslut om skattetillägg.

35 Har den skattskyldige inte lämnat självdeklaration eller kan, på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, inkomsten av en viss förvärvskälla eller den skattepliktiga förmögenheten inte beräk- nas tillförlitligt. skall inkomsten eller förmögenheten uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

45 Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får tax— eringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 1 1 55 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om rörelse eller jordbruksfastighet eller om annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

55 Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig. om han gör sannolikt att det efter utgången av november taxeringsåret kommer att finnas förutsättningar för att han skall frikallas från skattskyldighet för inkomsten på grund av bestämmelserna i 545 första stycket f kommunalskattelagen (1928: 370).

65 Skattemyndigheten får avstå från att vid taxeringen avvika från en självdeklaration. om avvikelsen skulle avse endast ett mindre belopp.

Omprövning

7 5 Skattemyndigheten skall ompröva ett taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat ett tax- eringsbeslut framgår av 6 kap. 6 5.

Om något grundläggande beslut om årlig taxering inte har fattats får taxering ske genom omprövning.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be- slut. om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. .

85 Om en fråga som avses i 7 5 har avgjorts av allmän förvaltningsdom- stol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning på begäran av den skattskyldige

9 5 Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett taxeringsbeslut som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan hand- ling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyn- dighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

105 Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd att omprövning annars inte görs.

11 5 Även om tiden för begäran om omprövning har gått ut. får ett beslut om skattetillägg på begäran av den skattskyldige omprövas, så länge beslu- tet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

125 Trots bestämmelsen i 8 5 får en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslu- tet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skattemyndigheten

13 5 Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får om- prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgång- en av det femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av-

1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyl- dig.

2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,

3. skattemyndighets beslut om åtgärd enligt 28 kap. 125 fastighetstax- eringslagen (1979: 1152) eller om rättelse enligt 20 kap. 23 5 eller 28 kap. 10 5 samma lag,

4. beslut av riksskatteverket, kammarrätt eller regeringsrätten angående sjömansskatt,

5. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 5 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928: 370).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett

beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

14 5 Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom i fall som avses i andra stycket samt i 16 och 17 55 , inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag självdeklarationen kom in till skatte- myndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter taxerings- året.

Eftertaxering

155 Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 145 första stycket under de förutsättningar och på det sätt som anges i 16— 22 55 (eftertaxering).

165. Eftertaxering får ske om den skattskyldige

1. i självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller

3. underlåtit att lämna självdeklaration. uppgift eller infordrad upplys- ning trots att han är uppgiftspliktig enligt lagen (1990: 00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett tax- eringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom bli- vit felaktigt eller inte fattats.

17 5 Eftertaxering får också ske 1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise- ende. 2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,

3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 5 andra stycket 1 — 5.

Eftertaxering enligt första stycket 3 med anledning av beslut som anges i 13 5 andra stycket 1 avseende annan skattskyldig får inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.

185 Eftertaxering enligt 16 5 samt 17 5 första stycket stycket 1 och 2 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Eftertaxering får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om eftertaxering avseende samma fråga.

19 5 Skattemyndighetens beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat anges i 20— 22 55 .

20 5 Beslut om eftertaxering enligt 17 5 första stycket 3 får meddelas även efter den tid som anges i 19 5 men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsären- de eller mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i 19 5 men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.

Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering inte med- delas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteck- ningen efter honom gavs in för registrering.

21 5 Har den skattskyldige på sätt som anges i 14 5 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser hans beskattning eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av skattemyndigheten även efter utgången av den tid som anges i 19 5. Det- samma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a 5 skattebrottslagen.

Beslut om eftertaxering får i fall som avses i 12 5 skattebrottslagen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 19 5.

Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12 5 skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyl- dige avlidit skall dock beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet. Beslut enligt första stycket skall. utom i fall som avses i 12 5 skattebrotts- lagen, undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

22 5 Vad som sägs i 21 5 tillämpas också beträffande en juridisk persons beskattning, om åtgärd som avses i 21 5 första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om fall som avses i 12 5 skattebrottslagen (1971 :69) föreligger beträffande honom.

Beslut om taxeringsåtgärder

235 Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges beskattningsbara inkomst och vidta de taxeringsåtgärder i övrigt som föranleds av domstolens beslut.

Förteckning av beslut

245 Taxeringsbeslut skall förtecknas på sätt som regeringen bestämmer.

5 kap. Särskilda avgifter Skattetillägg

1 5 Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelan- de, som han avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig. skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats.

Skattetillägg enligt första stycket tas ut med fyrtio procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent i fall då den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxering. Sådant kontroll- material kan vara taxeringsavi, den skattskyldiges självdeklaration för det nästföregående beskattningsåret eller uppgifter som det enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter åligger arbetsgivare eller andra, att utan föreläggande lämna till ledning för taxering avseende någon annan. För annat kontrollmaterial än taxeringsavi och självdeklara- tion för det nästföregående beskattningsåret gäller vad som sagts nu endast om materialet varit tillgängligt för skattemyndigheten före utgången av november taxeringsåret. Som normalt tillgängligt kontrollmaterial anses inte meddelande från en annan skattemyndighet.

2 5 Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering, påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Vid beräkningen skall dessutom bestäm- melserna i 1 5 andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen inne- fattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelsemai 1 5.

Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxeringen.

35 Beslut om skattetillägg enligt 25 andra stycket skall undanröjas om' en självdeklaration har kommit in till skattemyndighet eller allmän förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då beslutet fattades. Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om skattetillägg eller skattsedeln eller någon annan handling med uppgift om skattetilläggets storlek. skall skattetillägget undanröjas om en självde- klaration har kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

4 5 Skattetillägg tas inte ut i samband med rättelse av en felräkning eller misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:00) om självdekla- ration och kontrolluppgifter och som var tillgänglig för skattemyndigheten före november månads utgång taxeringsåret.

Skattetillägg tas inte heller ut i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av natura- förmån eller tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak. Om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift, skall skattetillägg inte tas ut.

Förseningsavgift

55 Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor. Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket. Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshand- ling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläg- gande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Eftergtft av särskild avgift

65 Särskild avgift skall efterges helt, om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder. sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet. Skattetillägg får efterges helt när det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är ringa.

75 Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts. i den mån det föranleds av vad som förekom- mit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Beslut om särskild avglfl

85 Beslut om eftertaxering får inte avsc enbart särskild avgift, utom i fall som avses i 4 kap. 1751.

95 Utöver vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. får beslut om skattetillägg fattas på sätt som angesi 10 och 11 55 .

105 Beslut efter utgången av året efter taxeringsåret om påförande av skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende skall medde- las samtidigt med beslutet i omprövningsärendet. Beslut om påförande av skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om taxering får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft.

11 5 Ändras ett taxeringsbeslut skall skattemyndigheten vidta den änd- ring av beslut om skattetillägg som föranleds av taxeringsbeslutet.

Övriga bestämmelser om särskild avgift

12 5 Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.

Vid tillämpning av 72 5 2 mom. kommunalskattelagen (19281370), 205 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 205 2 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt får regeringen meddela befrielse från särskild avgift.

135 Särskild avgift påförs som slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift tillfaller staten. Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt påföras skattetillägg, som skall beräknas efter såväl fyrtio som tjugo procent uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen. Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon i annat fall än som avses där skall påföras skattetillägg efter skilda procentsatser.

6 kap. Överklagande

Överklagande av skattemyndighetens beslut 1 5 En skattemyndighets taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmän- na får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige, riksskatteverket och, i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen.

Den skattskyldige får också överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av taxeringsbeslut.

25 Föreläggande vid vite och beslut om taxeringsrevision får inte över- klagas.

Den skattskyldiges överklagande

35 Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om taxeringsbeslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och den skattskyldige har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år. får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet. Den skattskyldige får överklaga ett taxeringsbeslut även om det inte gått honom emot.

45 Även om tiden för överklagande har gått ut. får ett beslut om skatte— tillägg överklagas så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

55 Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall myndigheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att skatte- myndigheten har lämnat den skattskyldige en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Prop. 1989/90: 74

Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

65 Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 5 eller hinder mot omprövning föreligger enligt 4 kap. 8 5. Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ändrar beslutet så som den skattskyldige begär. Om myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överkla- gandet.

7 5 Om överklagandet inte avvisas enligt 5 5 eller förfaller enligt 6 5, skall skattemyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till länsrätten. Om det finns särskilda skäl får överklagandet överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning.

Riksskatteverkets eller kommuns överklagande

85 Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av skatte- myndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

95 Om riksskatteverket har överklagat ett taxeringsbeslut, skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

10 5 Överklagande får inte ske av länsrättens beslut avseende

1. befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa upp hand- ling som behövs för utredning,

2. undantagande av handling från taxeringsrevision,

3. en skattemyndighets beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen.

11 5 Har den skattskyldige hos länsrätten överklagat skattemyndighe- tens taxeringsbeslut, får myndigheten överklaga länsrättens beslut, om det innebär att den skattskyldige har fått helt eller delvis bifall till sin talan.

12 5 Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammar- rätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

135 Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet. Om länsrättens beslut överklagas av skattemyndigheten, riksskattever-

ket eller kommunen, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om riksskatteverket överklagar kammarrättens beslut.

14 5 Om någon har överklagat ett beslut av länsrätt eller kammarrätt. får även någon annan som haft rätt att överklaga beslutet ge in ett överklagande, trots att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Ett sådant överklagande skall ges in inom en månad från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon annan anled— ning, förfaller också det senare.

Företrädare/ör det allmänna m. m.

155 Om en skattskyldig överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar riksskat— teverket, skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten.

165 En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det. Riksskatteverket får ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

17 5 Riksskatteverket får inom den för verket gällande tiden för överkla- gande föra talan till den skattskyldiges förmån. Verket har då samma behörighet som den skattskyldige.

Handläggning vid domstol

18 5 En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 19 och 20 55 .

Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller. utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan.

195 Klaganden får framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga därigenom förs in i målet. 1 mål i länsrätten får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för överklagande, föra in en ny fråga som har samband med den fråga som skall prövas, om länsrätten finner att frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

205 1 ett mål om taxering får klaganden föra in en fråga om skattetillägg som har föranletts av den taxeringsfråga som är föremål för prövning. om domstolen finner att skattetilläggsfrågan utan olägenhet kan prövas i må- let.

21 5 Om domstolen i fall som avses i 19 5 andra stycket och 205 inte tar upp den nya frågan till prövning, får rätten överlämna den till skattemyn- digheten för omprövning.

225 Om det finns fler frågori samma mål, får särskilt beslut meddelas i någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats.

235 Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får särskilt beslut ges över en av flera omständigheter som var för sig har omedelbar betydel- se för utgången i målet eller över hur en viss uppkommen fråga, som främst angår rättstillämpningen, skall bedömas vid avgörandet av saken. När särskilt beslut meddelas bestämmer rätten med hänsyn till omstän- digheterna om talan mot beslutet skall föras särskilt eller endast i samband med talan mot rättens slutliga avgörande i målet. Om rätten bestämmer att talan skall föras särskilt, får den förordna att målet i övrigt skall vila till dess det särskilda beslutet har vunnit laga kraft.

245 Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas. om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas ut.

7 kap. Övriga bestämmelser Vite

1 5 Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.

25 Vid prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Stål/jöreträdare

35 Vid bedömningen av vem som är behörig ställföreträdare för skatt- skyldig enligt denna lag skall 4 kap. 25 lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter tillämpas. Uppgifter som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person, anses ha lämnats av den skattskyldige. om det inte var uppenbart att uppgifts- lämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.

Ändring i taxeringsbeslut till följd av dubbelbeskattningsavtal

45 Om en bestämmelse i avtal för att undvika eller lindra dubbelbeskatt- ning som Sverige har träffat med någon annan stat leder till att ändring skall vidtas i fråga om taxering som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om någon annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vidta sådan ändring.

Val till skattenämnd

55 Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstinget. Om det i länet finns en kommun som inte ingår i landstingskommunen förrättas valet av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som skattemyndigheten bestämmer efter befolkningstalen. ! Gotlands län för- rättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda-

möter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamö- ter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. 1 lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. finns särskilda föreskrifter om förfarandet.

Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.

65 Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är kyrkobokförd i en kommun som ingår i skatte- myndighetens verksamhetsområde och inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken. Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltnings- domstol eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd. Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot.

Skattemyndigheten prövar självmant den valdes behörighet.

75 Den som fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara leda- mot. Skattemyndigheten får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder. Om en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget. När ett uppdrag blir ledigt, utses en ny ledamot för den tid som återstår. Om antalet valda ledamöter ändras, får en nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år.

8 5 Landstinget får besluta att av landstingskommunens medel skall till de landstingsvalda ledamöterna i skattenämnd betalas arvoden, reseersätt- ningar, traktamenten och andra ekonomiska förmåner enligt de grunder som enligt kommunallagen (1977: 179) gäller för ersättning till ledamöter i landstingskommunala nämnder. Kommunfullmäktige har motsvarande rätt i fråga om de kommunvalda ledamöterna.

1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 då taxeringslagen (19561623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen tillämpas första gången på ärenden och mål som avser 1991 års taxering.

2. Den gamla lagen skall fortfarande tillämpas på ärenden och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i den gamla lagen sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den ljanuari 1991 gälla skattemyndighet.

3. Bestämmelserna i 2 kap. 2 5 och 3 kap. 85 i den nya lagen om vem som får besluta om taxeringsrevision tillämpas i fråga om beslut om taxeringsrevision som fattas från och med den 1 januari 1991.

4. I mål som anhängiggörs hos regeringsrätten från och med den 1 januari 1991 skall riksskatteverket föra det allmännas talan. Bestämmelserna i 6 kap. 16 5 tredje stycket och 17 5 i den nya lagen gäller därvid.

2. Förslag till Lag (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 5 I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:00) m.m.

25 Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kom- munalskattelagen (19281370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uppbördslagen (1953:272) och taxeringslagen (1990:00).

35 Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheterna att meddela förelägganden.

2 kap. Självdeklaration m. m. Allmänna bestämmelser

1 5 Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av självdeklara- tion.

2 5 Självdeklaration skall avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär förjörenklad självdeklaration eller allmän självdeklara- tion.

35 Var och en bör. utöver vad som framgår av deklarationsformuläret eller av någon annan blankett enligt fastställt formulär, meddela de ytterli- gare upplysningar som kan vara av betydelse för egen taxering.

Deklarationsskyldighet_lörjj/siska personer

45 Fysisk person skall, om inte annat följer av 6 5. lämna självdeklara- tron

1. när hans bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskatt- ningsåret uppgått till sammanlagt minst 10000 kronor,

2. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller om han under denna tid betalat sjömansskatt, när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3. när hans tillgångar av den art som anges i 3 5 1 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 800000 kronor, eller

4. när underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyl- dighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928z370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- skatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller

förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmö- genhet som tillhör barn eller någon annan. skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

55 Vid tillämpning av 45 första stycket. skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets be- tjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt i Sverige. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person som under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat i Sverige eller beskickningens eller kon- sulatets betjäning. skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 45 första stycket inte anses ha varit bosatt i Sverige under förutsättning att han inte har varit svensk medborgare och inte var bosatt i Sverige när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet. Detsamma skall gälla sådan per- sons make. barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

65 Den som uppburit folkpension skall, med de undantag som anges i fjärde stycket, lämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande intäkten för en person, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6kap. 25 första stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 25 lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift person, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension på 78.5 procent av basbeloppet. För övriga personer beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension på 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift person som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspen- sion, änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Bestämmelsen i första stycket gäller inte för en person vars make är skyldig att lämna självdeklaration eller för person som har varit bosatt i Sverige endast en del av beskattningsåret och inte heller för en ogift person om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 100000 kronor och för en gift person om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhets- tillgångar överstiger 200000 kronor, vilket innebär att dessa personer skall lämna självdeklaration.

75 Om en person avlider under beskattningsåret skall dödsboet efter honom fullgöra den deklarationsskyldighet som skulle ha gällt för den avlidne.

Deklarationsskyldighetför juridiska personer

Hänvisningar till S2

85. Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt Skadeförsäk- ringsföretag och aktiefond samt sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen

2. ideell förening, som avses i 7 5 5 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäker av en eller flera förvärvs- källor under beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 5 nämnda lag,

3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kro— nor,

4. juridisk person, vars tillgångar av den att som anges i 35 lmom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets ut— gång haft ett värde som överstiger 800000 kronor eller, i fråga om sådan juridisk person som avses i 6 5 1 mom. b nämnda lag, 25000 kronor.

5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2—4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Deklarationsskyldighet efter föreläggande

95 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är deklarationsskyldig enligt 4 — 8 55 lämna självdeklaration.

Förenklad självdeklaration

105 Fysisk person får, om inte annat följer av 115, lämna förenklad självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast

1. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten skall beräknas enligt 245 2mom. kommunalskattelagen (1928:370), dels taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 335 2mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten,

3. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar,

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring.

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses i 505 2mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

11 5 Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om 1. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall sam- taxeras inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret,

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig förmögenhet i utlandet,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företagsledare i fåmansföretag, närstående till sådan person eller delägare i fåmansföretag, eller

5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jordbruksfas- tighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

12 5 En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemorts- kommun,

2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtax- eras eller inte,

3. de intäkter och avdrag som skall hänföras till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för be- skattningsåret,

4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 5,

5. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3kap. 595 samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar,

6. sådant räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 5,

7. de avdrag som den skattskyldige yrkar för underhåll av icke hemma- varande barn, för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatteför- måga enligt 50 5 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928: 370),

8. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid ut- gången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 90000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 125 lmom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst 180000 kronor,

9. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1051) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmögen- het, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Allmän självdeklaration

135. En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, be- träffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte. samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings- året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. alla skattepliktiga förvärvskällor; därvid skall i fråga om förvärvskäl- la, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om något sådant inte varit fastställt det året, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, samt

c) om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan,

3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla,

4. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,

5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings- året, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet,

6. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret,

7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstå- ende persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för när- stående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget,

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till- läggsbelopp,

9. om den skattskyldige är delägare i ett handelsbolag, de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 5 5 eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen- het, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Gemensamma bestämmelser om självdeklaration

14 5 I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om 1. avyttring i fall som avses i 35 5 3 mom. första stycket kommunalskat- telagen (1928:370), om det sammanlagda försäljningsbeloppet under be- skattningsåret uppgått till högst 1 000 kronor, 2. avyttring i fall som avses i 35 5 3 mom. andra stycket kommunalskat- telagen, om det sammanlagda försäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst 5 300 kronor, eller

3. ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 5 första stycket 9, först efter föreläggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

15 5 Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), eller vid beräkning av inkomst av kapital, skall han lämna uppgifter om skuldbeloppets storlek vid be- skattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. Uppgifterna skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blan- kett enligt fastställt formulär.

Ytterligare uppgi/is.s'k_i-'ldigltet avseende allmän självdeklaration

165 Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för kostnader för repre- sentation och liknande ändamål. skall vid självdeklarationen fogas uppgif- ter enligt fastställt formulär som visar hur kostnaderna fördelar sig på följande huvudgrupper: l. kostnader för mat. dryck, betjäning. hotellrum, teaterbiljetter och dylikt i samband med affärsförhandlingar och liknande, med angivande av hur mycket av kostnaderna, som avser representation i den skattskyldiges eller någon av hans anställdas hem,

2. kostnader som avses i 1 i samband med jubileum för företaget, invigning av anläggning för verksamheten. stapclavlöpning och jämförliga händelser. med angivande av hur mycket av kostnaderna som avser repre- sentation i den skattskyldiges eller någon av hans anställdas hem,

3. kostnader i form av underhåll, hyra, löner och dylikt avseende fastig- het, våning och inventarier, som helt eller huvudsakligen nyttjas för repre- sentationsändamål och liknande,

4. kostnader för representation gentemot anställda i samband med per- sonalfester, informationsmöten och dylikt och för annan till personalvård hänförlig representation,

5. kostnader för gåvor som inte är att hänföra till reklam och som inte tagits upp såsom löneförmån på kontrolluppgift,

6. utgivna representationsersättningar och representationsbidrag, med angivande av hur mycket av detta som tagits upp på kontrolluppgift, samt

7. övriga representationskostnader.

Kostnader för spritdrycker och vin skall även om kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen — anges särskilt.

17 5 Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självdeklarationen foga nödvändiga uppgifter enligt fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 35 5 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 355 kommunalskattelagen (1928:370) skall jämställas med avyttring av fastighet. Om det vid avyttring av egendom har bestämts att ytterligare ersättning under vissa förutsättningar skall lämnas på grund av avyttring- en, skall uppgift om detta lämnas i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inte tas upp till beskattning vid taxeringen för det året på grund av att inte någon del av köpeskillingen blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, skall i självdeklarationen ändå lämnas uppgift om den avyttrade egendomen. avyttringspriset och tidpunkten då köpeskillingen till någon del blir till- gänglig för lyftning.

185 Har en överenskommelse enligt 3kap. 25 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring träffats om att en viss ersättning skall anses som inkomst av anställning, skall den som uppbär ersättningen ange detta i sin självdeklaration. Detsamma skall gälla om ersättning från arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person enligt överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a 5 nämnda lag skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.

Särskilda bestämmelser/ör verksamhet som redovisas enligt bok/öringsmässiga grunder

19 5 Om inkomst avjordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäk- terna beräknas enligt 245 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslut- ning med användande av vinst- och förlustkonto, skall självdeklarationen utöver vad annars är föreskrivet innehålla uppgifter om

1. storleken av omsättningen,

2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett.

3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överens- stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grun- derna,

4. avdrag i räkenskaperna för värdeminskning.

5. avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag, -

6. vad den skattskyldige tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter. som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av fastigheten eller rörelsen,

7. belopp, som vid inkomstberäkningen dragits av såsom resekostnader. i den mån sådant belopp inte betalts ut till anställda och tagits upp på kontrolluppgifter för dem, dock att, om lämnandet är förenat med synner- liga svårigheter uppgiften efter medgivande av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt, får lämnas först efter föreläggande,

8. kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,

9. kontraktsnedskrivning och kontraktsavskrivning, 10. avsättningar i räkenskaperna för framtida garantiutgifter, samt 1 I. sådana avsättningar i räkenskaperna till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten enligt koncernrcdovisningen som belöper på avsättningarna i fråga.

Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 5 1 mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmäSSiga grunder men utan räkenskapsavslutning med an- vändande av vinst- och förlustkonto, skall beträffande innehållet i själv- deklaration i tillämpliga delar gälla även vad som sägs ovan.

Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall en gift skattskyldig uppge arten och omfattningen av sitt och makens arbete i förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som behövs för tillämp- ningen av anvisningarna till 52 5 kommunalskattelagen.

Livförsäkringsföretag skall i fråga om försäkringsrörelsen iaktta bestäm- melserna i denna paragraf endast när det gäller uppgifter om hur värdesätt- ningen på lager och fordringar skett. Därutöver skall iakttas vad som föreskrivs i 21 5 om skyldighet att lämna vissa uppgifter.

205 Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskattningen för något av följande slag av ersätt- ningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet, skall i självdeklaration- en lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar som avser 1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid, 2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan

liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt och konstnärligt verk.

215 lnländskt försäkringsföretag. som är skattskyldigt för inkomst av försäkringsrörelse, skall i självdeklarationen också lämna uppgift i de avseenden som anges i 25 6mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. Detsamma gäller beträffande utländskt livförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i Sverige.

Understödsförening som enligt sina stadgar får meddela annan kapital- försäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verk- samhet som är hänförlig till livförsäkring.

Utländskt skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i Sveri- ge, skall i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkomsten i Sverige, fördelad på dels sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring, dels annan försäkring. Vidare skall uppgift lämnas om den eller de kommuner där sysslomannen (generalagenten) haft kontor samt, då flera kontor fun- nits, uppgift om de vid varje kontor influtna premiekostnadema, fördela- de på nämnda olika slag av försäkring.

22 5 Har en deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 245 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse, skall vid hans självdeklaration fogas en bestyrkt kopia av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskatt- ningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen tagits in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en bestyrkt kopia av kontot. Om ett fåmansföretag i sin bokföring har använt något annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt kopia av sådant konto bifogas. Om ett fåmansföretag redovisar likvida medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt.

Vid självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestäm- melser om avdrag för värdeminskning samt utdrag ur räkenskaperna för att styrka dessa uppgifter.

För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall lämnas en bestyrkt kopia eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revi- sionsberättelser, som avgetts för beskattningsåret. För fåmansföretag skall också lämnas förteckning som avses i 12kap. 9 5 aktiebolagslagen (1975: 1385) samt förteckning över utbetald rörlig ränta till personer som avses i 2 5 9 mom. sjätte stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

För lnländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och ba- lansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.

235 Deklarationsskyldig, som avses i 22 5 och som för beskattningsåret enligt lagen (1967z531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen- sioner. skall i självdeklarationen under den särskilda underrubriken Av- dragsgilla pensionsåtaganden redovisa vad som avser sådana pensionsåta— ganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört

med punkt 2 e av anvisningarna till 29 5 kommunalskattelagen (1928:370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl beskatt- ningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser jörfb'retagsledare m.fl. i fåmansföretag

245 Företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan person samt delägare i företaget skall vid självdeklaration foga uppställning enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för tillämpningen av gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans inkomst från företa- get. Därvid skall uppgifter lämnas bland annat om hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form av _ pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra liknande förhållanden mellan honom och företaget.

Särskild uppgiftsskyldighet för handelsbolag m.fl.

255 Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registrerings- pliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering lämna sär- skild uppgift för varje delägare om hans andel av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet. Särskild uppgift skall avfattas enligt bestämmelserna för allmän självde- klaration. Till uppgiften skall fogas de i 225 första och andra styckena nämnda handlingarna.

Uppgiften skall lämnas på det sätt som anges i 28 och 29 55 i fråga om självdeklaration. '

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Särskild uppgiftsskyldighetjör vissa stiftelser och föreningar

265 Stiftelser eller föreningar, som är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet, skall i fall som anges nedan lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet, som inte uppgetts till beskattning i självdeklara- tron. Uppgiftsskyldighet har

1. pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

2. personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästel- se m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall,

3. stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4. stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till en viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5. föreningar som avses i 75 5mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt, samt

6. föreningar och stiftelser som avses i 7 5 5mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga till denna Skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskaps- år som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.

Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som anges i 295 i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter framställning medgett befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får återkallas.

Stiftelsen eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de ytterligare. upplysningar som kan behövas för att bedöma stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

Anmälningsskyldighet om nedsättning av utländsk skatt

275 Har den skattskyldige fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i dubbelbeskatt- ningsavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och nedsätts härefter den utländska skatten, är han skyldig att anmäla detta till skattemyndigheten. Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten nedsatts och skall avfattas på fastställt formulär. Till anmälan skall fogas beslutet eller bestyrkt kopia av detta.

Tidpunkt och sätt/ör att lämna självdeklaration m. m.

285 Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under tax- eringsåret. Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, nämligen

1. staten, landstingSkommun, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokfö- ringslagen (1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks- bokföringslagen (1979: 141 ), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 au- gusti året före taxeringsåret,

3. delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig.

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

295 Självdeklaration som skall lämnas utan föreläggande och de hand- lingar som hör till den skall lämnas till skattemyndigheten eller till ett mottagningsställe som godkänts av skattemyndigheten.

305 De handlingar som anges i 225 tredje och fjärde styckena skall lämnas samtidigt med och fogas vid den eller de självdeklarationer som den skattskyldige lämnar. Om detta möter något hinder skall handlingarna lämnas inom två veckor efter det de upprättats.

31 5 Självdeklaration och andra uppgifter eller upplysningar till ledning för egen taxering som skall lämnas först efter föreläggande, skall lämnas på det sätt och inom den tid som anges i föreläggandet, dock inte tidigare än vad som gäller för självdeklaration eller uppgift som skall lämnas utan föreläggande.

Anstånd med att lämna självdeklaration

32 5 Om någon visar att han är förhindrad på grund av särskilda omstän- digheter att lämna självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret.

En sådan ansökan görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län där sökandens hemortskommun för beskattningsåret är belägen eller. om sökanden saknar hemortskommun i Sverige, skattemyndigheten i Stock- holms län. Har ansökan gjorts hos en annan skattemyndighet, skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet.

335 Den som i varaktigt bedriven rörelse biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som avses i 28 5 andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april — den 31 maj under taxerings- året. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklara- tionsskyldiga. Om tillståndet medges, skall den som är upptagen i förteck- ningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen. Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län inom vilket sökanden utövar sin rörelse.

Föreläggande attfullgöra dek/ara!ionsskyldighet

345 Den som inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet i rätt tid får föreläggas av skattemyndigheten att lämna självdeklaration. Om självdeklaration inte är upprättad så som föreskrivs i detta kapitel, får skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de uppgifter som saknas eller, om deklarationen är bristfällig i väsent- liga avseenden, mcd ny deklaration som är upprättad på riktigt sätt. Ett sådant föreläggande får också avse de övriga uppgifter som anges i detta kapitel och lämnas till ledning för taxering.

3 kap. Kontrolluppgifter m. m. Allmänna bestämmelser

15. Uppgifter till ledning för taxering av andra än uppgiftslämnaren själv och för registrering av preliminär skatt som har innehållits genom skatte- avdrag, lämnas i form av kontrolluppgift

25 Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i detta kapitel skall, om inte annat föreskrivs, varje år lämna kontrolluppgift för det föregående kalenderåret.

1 55—62 55 finns gemensamma bestämmelser om hur kontrolluppgifter skall utformas och hur de skall lämnas.

35 Länsrätten får, om det finns synnerliga skäl. på framställning av en uppgiftsskyldig som förelagts att lämna kontrolluppgift som enligt bestäm- melserna i detta kapitel skall lämnas först efter föreläggande, befria honom från denna skyldighet, när uppgiften omfattas av den uppgiftsskyldiges tyst- nadsplikt eller särskilda omständigheteri annat fall gör att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom.

Kontrolluppgifter om lön m. m.

Hänvisningar till S15

45 Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner skall lämnas av

1. myndighet,

2. aktiebolag, ekonomisk förening, fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

3. fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter skall lämnas för

a) den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete,

b) den som av den uppgiftsskyldige har fått pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för följande personer:

1. Fysisk person som varit skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbörds- lagen (1953:272). Uppgifterna skall avse den på vilkens inkomst skatte- avdrag skall ha gjorts.

2. Den som har gjort avdrag för preliminär A-skatt eller avdrag enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och Uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Uppgifterna skall avse den för vilken avdrag har gjorts. Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av- dragen preliminär skatt. 1 6— 12 55 lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

55 Uppgiftsskyldighet enligt 45 föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande l. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, om det som mottagaren sammanlagt fått, haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,

2. ersättning och förmån till någon med anledning av tillfälligt arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet, om vad som sammanlagt getts ut har lägre värde än 300 kronor för hela året och det inte utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse,

3. utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren och arbetsgivaravgifter inte skall beräknas på grundval av ersättningen,

4. förmån som inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren och som är utgiven i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 5 kommunalskattelagen (1928: 370),

5. förmåner i annat än pengar som enligt 325 3f mom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som intäkt,

6. förmån från stiftelse, om vad som utgetts uppenbarligen inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,

7. ersättning eller förmån, för vilken mottagaren betalat sjömansskatt,

8. ersättning för uppdrag enligt 45 1—3 lagen (1982: 1006) om avdrags- och Uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostadslägenhet som avses i 85 första stycket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts,

9. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i tjänsten inom Sverige med allmänt kommunikationsmedel eller taxi, motsvarande gjorda utlägg.

b) annan kostnadsersättning för resa i tjänsten som inte överstiger sammanlagt 1000 kronor,

0) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg. sammanlagt inte överstigande 500 kronor. samt

(1) traktamentsersättning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten. som varit förenad med övernattning och som sammanlagt inte överstiger 500 kronor eller inte avser mer än 24 dagar för år räknat.

Är den uppgiftsskyldige ett fåmansföretag, eller en personalstiftelse som hör till ett sådant företag. skall dock uppgifter avseende företagsledaren eller honom närstående person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten.

65 l kontrolluppgiften skall utgiven förmån tas upp oavsett om den utgått kontant eller som naturaförmån eller utgjort ersättning för kostna- der som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat ersättning för.-en naturaförmån, skall uppgift om förmånen och ersättningen lämnas.

Om någon förmån endast avser en del av året. skall uppgift lämnas om den tid för vilken förmånen utgått.

75 Värdet av naturaförmåner skall anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 425 kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisning- arna utom punkt 2 tredje stycket andra meningen och punkt 4 andra stycket av anvisningarna. I fråga om annan bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av förmånen anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 8 5 tredje stycket uppbördslagen ( 1953: 272).

85 Om det när lön betalats ut gjorts avdrag för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften anges bruttolönen och vad som dragits av. Avser livränta skadestånd till följd av personskada, skall anges om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

95 I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (l981:691 ) om socialavgifter. l kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp representationsersätt- ning och särskilt för sig andra kostnadsersättningar än resekostnads— och traktamentsersättningar. [ kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (198221006) om avdrags- och Uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

10 5 l kontrolluppgiften skall lämnas uppgift om lån som har lämnats till arbets- eller uppdragstagare räntefritt eller mot ränta som understiger

'33

sedvanlig ränta, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde.

11 5 1 en kontrolluppgift som tar upp särskild resekostnads- och trakta- mentsersättning, skall anges beloppet av dels resekostnadsersättning, dels traktamentsersättning vid resa i tjänsten som varit förenad med övernatt- ning samt den tid för vilken sådan traktamentsersättning utgått. Därvid skall uppgifter lämnas om sådan traktamentsersättning dels för förrätt- ningar i Sverige i enlighet med vad nedan sägs, dels för förrättningar utomlands.

] fråga om förrättningar i Sverige skall uppgifter lämnas särskilt för för- rättningar som varit förenade med övernattning men inte medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar). samt övriga resor som varit förenade med övernattning (långtidsförrätt- ningar). .

För korttids— och långtidsförrättningar uppges utgiven traktamentser- sättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppges såsom korttidsförrättning.

] kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas att arbets- givaren haft utgifter utöver traktamentsersättningen för den anställdes bo- stad eller uppehälle under förrättningen. Traktamentsersättning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning skall i kontrolluppgift anges som lön. arvode eller motsvarande.

125 Om skattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemortskom- mun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt 1 l 5 om traktamentsersättning vid förrättning i Sverige, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsätt- ning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antas inte komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnader- na. Medgivande enligt första stycket lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda som mera regelbundet företar tjänsteresor. och med- givandet bedöms vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får inte lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgi- vande gäller tills vidare. Det kan begränsas till en viss grupp av anställda. Ansökan om medgivande enligt första stycket görs hos skattemyndighe- ten senast den 31 oktober året före taxeringsåret.

K cittra/[uppgifter om sjukpenning m. m. samt vissa bidrag, stöd och ersättningar

13 5 Kontrolluppgifter om sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag. kontant arbetsmarknadsstöd samt andra förmåner i form av bidrag. stöd eller ersättning som är skattepliktiga intäkter för mottagaren skall lämnas av

. riksförsäkringsverket, . allmän försäkringskassa, . arbetslöshetskassa. . universitet och högskola, . vuxenutbildningsnämnd. . länsarbetsnämnd,

05%th—

7. den som utgett ersättning enligt 165 lagen (l989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetal— da beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kon- trolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A- skatt.

Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.

Kontrolluppgifter om viss pension och livränta samt vissa försäkringar

145 Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäk- ri ngsföretag och understödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte- plikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 5 3amom., punkt 16 av anvisningarna till 21 5 eller punkt 11 av anvisningarna till 28 5 kommunal- skattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalts ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetal- ningsåret anges.

15 5 Kontrolluppgift om försäkrings värde skall lämnas av försäkringsfö- retag och understödsförening avseende sådan livförsäkring som avses i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 455 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar uppgår till minst 1000 kronor. Kontrolluppgiften skall uppta försäkringarnas värde vid årets utgång.

165 Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 5, som avser pensionsförsäkring tagen på annat sätt än i samband med tjänst. skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, på vilket sätt äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som fått förfo- ganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 5 , som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteav- talet skall åtnjuta pensionsförmånen.

175 Kontrolluppgift om ändring av pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsföretag om en försäkring som meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 5 kommunalskatte- lagen (1928z370), har ändrats eller om en förmånstagare under beskatt- ningsåret satts in till försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt. Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagaren. Kontrolluppgiften

skall ta upp vidtagen ändring samt den mot försäkringen svarande premie- rescrven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen.

18 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall ett försäkringsföretag eller en understödsförening lämna kontrolluppgift beträffande en namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse arten av uppgiven försäk- ring, beloppet av premie eller någon annan avgift. tid då sådan mottagits. utbetalt försäkringsbclopp samt värdet och arten av andra förmåner som inte uppgetts enligt annan föreskrift.

Kontrolluppgi fter om royalty, näringsbidrag och räntebidrag

19 5 Kontrolluppgift om royalty eller liknande avgift skall lämnas av den som betalt ut royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av goodwillnatur, exempelvis varumärke, firmanamn och dylikt, eller för att utnyttja patent, mönster och dylikt.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken royaltyn eller avgiften betalats ut. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

205 Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som lämnat stöd som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19 5 kommunalskattelagen (1928: 370). Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall få stödet. Kontrolluppgiften skall ta upp näringsbidraget eller det belopp som efter- getts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.

21 5 Kontrolluppgift om räntebidrag eller eftergift på räntelånefordran skall lämnas av plan- och bostadsverket.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person som fått bidrag eller eftergift. Kontrolluppgiften skall ta upp debiterad ränta, räntebidrag. eftergiven ränta eller amortering samt lånenummer.

Kontrolluppgifter om räntor m. m.

22 5 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs- sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande.

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer.

6. valutabank och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt särskil- da bestämmelser.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige samman- lagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång. ] fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits

under året samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

lnnehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna. om inte annat förhållande är känt för den upp- giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi- sas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

23 å Uppgiftsskyldighet enligt 22 5 föreligger inte

1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt, aktiebo- lag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnummer,

2. för ränta som i fråga om Värdepappcrseentralen VPC Aktiebolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 5 första stycket,

3. för ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 5 lagen (l978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (l988z847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomssparande,

4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller om kontot innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor.

5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyl- dighet inte skall medräknas,

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954: 142). lagen (1979z61 1) om upphovsmannakonto eller lagen (l982:2) om uppfinnarkonto.

24 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall bankaktiebolag, spar- bank eller någon annan penninginrättning lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse gottgjord ränta för föregå- ende år, beloppet av innestående medel vid en viss angiven tidpunkt samt insättningar och uttag under viss tid.

255 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall även andra än de penninginrättningar som avses i 24 & lämna kontrolluppgift för varje bor- genär om de betalt ut ränta eller haft skuld som inte gällt lån mot obligatio- ner, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- ningar. Kontrolluppgiften skall avse namn, hemvist, räntans belopp under föregående år och skulden vid en viss angiven tidpunkt.

265 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namngiven person (gäldenär). Kontrolluppgiften skall avse ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

Kontrolluppgi/ier m. m. om aktier och andra värdepapper

27 & Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3kap. 85 aktiebolagslagen (197511385), 3 kap. 85 försäkringsrörelselagen (l982:7l3) eller 3 kap. 85 bankaktiebolags- lagen (19872618).

2. bank som avses i l 5 aktiefondslagen (1974z93l) och som utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 & sistnämnda lag,

3. fondbolag som avses i 1 & aktiefondslagen och som förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 & sistnämnda lag,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdel- ningen utbetalats genom Värdepappersccntralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutabank och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt särskil- da bestämmelser.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning och kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.

28 & Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 & aktiebolagslagen (1975: 1385), 3 kap. 8 & försäkringsrörelselagen (l982:7l3) eller 3kap. 85 bankaktiebolagslagen (l987:6l8), samt

2. den som i Sverige har fått

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register inte förs enligt 31 & aktiefondslagen (19742931), eller, om utdelningen inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 27 5 första stycket 5, från utländsk juridisk person, eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 225 första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och läm- nas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas innan betalning sker.

29 5 Den som begär registrering hos Värdepappersccntralen VPC Aktie- bolag av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i 28å första stycket b, skall samtidigt

lämna uppgift om namn och hemvist på den för vilkens räkning utdelning- en eller räntan skall lyftas. Om namn eller hemvist ändras, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligt till Värdepap- persccntralen VPC Aktiebolag. Bank eller fondkommissionär som är auk- toriserad som förvaltare av aktier enligt lagen (l987:623) om förenklad aktiehantcring, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från Värdepappersccntralen VPC Aktiebolag. Sådan anmodan får inte göras senare än fem år efter det att räntan betalts ut.

30 & Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt 28 å och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond finns i kupongskattelagen (1970:624).

Övriga enligt 28 & avgivna uppgifter som avser utdelning, skall av den som har tagit emot uppgifterna lämnas på det sätt som gäller för kontrolluppgif- ter. Om utdelning i något fall har betalts ut utan att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts, skall en upplysning lämnas om detta samtidigt som uppgifterna lämnas.

31 5 1 den omfattning och på det sätt riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 55, svenskt bolag eller svensk ekonomisk förening lämna kontrolluppgift rörande utbetald utdelning. Detsamma gäller utgivare av obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om utbetald ränta.

325 Om det finns särskilda skäl, kan riksskatteverket jämka uppgifts- skyldighet enligt 28 och 29 5 5 .

33 & Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979: 748) lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgif- ten skall avse sådana uppgifter som enligt 19 5 lagen (1985: 57) om värde- pappersmarknaden skall tas in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 45 samma lag eller av optioner som, utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning.

Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggan- de får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.

34 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall valutabank eller fondkommissionär hos vilken utländsk aktie eller annat utländskt värdc- papper förvaras i depå eller kontoförs enligt särskilda bestämmelser lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse det antal och de slag av värdepapper som'avyttrats samt det erhållna beloppet.

Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant förelägganä de får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av skattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.

Kontrolluppgifter om ackords'överskott och viss sjöinkomsi

355 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den som uppburit visst avlöningsbelopp som ackordsöverskott eller dylikt för att fördelas inom ett arbetslag eller liknande grupp av personer lämna kontrolluppgift

för medlem av gruppen. Kontrolluppgiften skall avse det belopp som betalats ut till medlemmen med upplysning huruvida arbetsgivaren för beloppet skall betala avgift enligt l9kap. l 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring.

365 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall redare lämna kon- trolluppgift för den som uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958z295) om sjömansskatt. Kon- trolluppgiften skall avse åtnjutna förmåner.

Kontrolluppgifter om beta/ningar till näringsidkare m. m.

37 & Kontrolluppgift om försäkringsersättning för skada skall lämnas av försäkringsföretag om

1. ersättning på minst 1 000 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på byggnad, inventarier och maskiner, produkter från jordbruket eller skogsbruket. växande gröda, skog, varulager, varor under tillverk- ning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktionen, eller

2. ersättning på minst 500 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på levande djur.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse,

b) den som innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet. Kontrolluppgift skall ta upp utbetalt belopp. Har delutbetalning av ersättning förekommit, behöver kontrolluppgift inte lämnas förrän året efter det år då skadan slutreglerats.

Kontrolluppgift behöver inte lämnas beträffande ersättning för person- ligt l'ösöre eller annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.

385 Kontrolluppgift om pristillägg skall lämnas av köttbesiktningsbyrå. offentligt slakthus, kontrollslakteri och fristående sanitetsslakteriavdel- ning. Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått pristillägg enligt lagen (1974: 1021) om utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiften skall ta upp utgett belopp.

39å Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdspro- dukter eller husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kontroll- uppgiften skall uppta utgett vcderlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat än slakt- eller livdjur.

405 Kontrolluppgift om ersättning för avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått förvärv av avverkningsrätt eller inköp av virke eller andra skogseffekter.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som ägt eller brukat en fastighet, från vilken upplåtelse av avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter ägt rum. Kontrolluppgiften skall ta upp ersättning som utgetts eller gottgjorts samt uppgift om ersättning som enligt avtal skall utges under senare år.

415 Kontrolluppgift om ersättning som förmedlats i förmedlingsverk- samhet eller annan liknande verksamhet skall lämnas av den som bedrivit verksamheten. Kontrolluppgift skall lämnas för den som genom verksamheten har fått anställning, uppdrag eller tillfälligt arbete eller har försålt egendom. Kon- trolluppgiften skall ta upp ersättning som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig.

425 Uppgiftsskyldighet enligt 39—41 55 behöver fullgöras endast om och i den omfattning regeringen bestämmer. Efter föreläggande av skatte- myndigheten skall dock kontrolluppgift enligt 41 5 lämnas för namngiven person.

435. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas av

1. den som bedrivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse,

2. den som innehaft annan fastighet än jordbruksfastighet samt

3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt. Kontrolluppgiften skall lämnas under förutsättning att beloppet i motta- garens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift och avse

a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor, eller

b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda tjänster.

Om det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrolluppgif- ten även anges varuslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda arbeten.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna nä- ringsidkare.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte beträffande köp inom detaljhandeln eller försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln, där uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan full- goras.

Kontrolluppgifter om bostadsrätter m. m.

445 Kontrolluppgift om upplåten lägenhet skall lämnas av bostadsföre- ning, bostadsaktiebolag och av ekonomisk förening eller aktiebolag som enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385 kommunalskatte- lagen (1928: 370) likställs med bostadsförening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen beträffande sådan lägenhet som helt eller till över- vägande del upplåtits till annan än medlem eller delägare under hela eller större delen av beskattningsåret. Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit en lägenhet som han har i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontroll- uppgiften skall ta upp belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den uppgiftsskyldige, i den omfattning som anges i föreläggandet. lämna kontrolluppgift om värdet av en medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

455 Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en bo- stadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret var av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385 kommunalskattelagen (1928: 370). Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till föreningen och innehålla uppgift om

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisa- tionsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk- ten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltillskott som överlåtaren enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 5 kommunalskattelagen (1928: 370) får räkna in i om- kostnadsbeloppet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvs— respektive avyttringstidpunkten samt

i) bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 janu- ari 1974 beräknad enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 5 kommunal- skattelagen, om överlåtarens förvärv skett före år 1974.

Om överlåtelsen avser en bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvstidpunkten inte lämnas. Har förvärvet skett före den 1 juli 1982, behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvär- vet inte lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterli- gare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 5, bevara det underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

46 5 Uppgiftsskyldighet enligt 45 5 och skyldighet att bevara underlaget för uppgiftslämnandet gäller även för annan ekonomisk förening än bo- stadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller aktiebolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385 kommunalskattelagen (1928: 370).

Avser överlåtelsen en andel eller en aktie som förvärvats före den 1 januari 1984, behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Har förvärvet skett före år 1974, behöver någon uppgift om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid för- värvstidpunkten inte lämnas.

475 Kontrolluppgift som enligt 44—46 55 skall lämnas utan föreläggan- de, skall lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till skattemyndigheten i det län där föreningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som skattemyndigheten bestämmer. . Riksskatteverket får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge undan- tag från bestämmelserna i första stycket andra meningen. Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyndigheten skall senast den 8februari under taxeringsåret sända meddelande till varje medlem eller delägare med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser medlemmen eller delägaren.

Kontrolluppgifter om utdelning rn. m. till delägare i samfällighet

485 Kontrolluppgift för en delägare i en samfällighet skall lämnas av juridisk person som förvaltar samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 5000 kronor. Kontrolluppgift skall ta upp det som anges för varje uppgiftsskyldig under 1 —3. l. Sådan juridisk person som avses i 65 lmom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt upplys- ning i det avseende som behövs för tillämpning av 25 sista stycket skogs- kontolagen (1954: 142).

2. Annan juridisk person än vid 1: Delägares andel av intäkter och kostnaderi samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 300 kronor, och inte heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kronor sedan därifrån andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxering- en dragits av.

3. Annan juridisk person än sådan som avses i 6 5 1 mom. första stycket b lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt: Delägares andel i samfäl- lighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten inte särskild taxe- ringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastighetemas taxerings- värde inte inräknas.

495 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall juridisk person som förvaltar samfällighet och som inte är skattskyldig för förmögenhet, lämna kontrolluppgift till ledning för värdesättningen av delarna i samfällighe- ten. Kontrolluppgift skall avse samfällighetens tillgångar och skulder samt andra omständigheter av betydelse för värdesättningen.

Kontrolluppgifter om betalning till eller från utlandet

505 Valutabank skall lämna kontrolluppgift för fysisk person för vilken banken förmedlat betalning till eller från utlandet. Kontrolluppgiften skall avse varje betalning som överstiger 25 000 kronor med upplysning om det sammanlagda beloppet av dels sådana betalningar till utlandet, dels såda- na betalningar från utlandet.

Särskild uppgiftsskyldighet för värdesättning av aktier Och ande/ar

515 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall aktiebolag till led- ning vid värdesättning av aktier i bolaget lämna särskild uppgift enligt fastställt formulär om bolagets tillgångar och skulder samt andra omstän- digheter av betydelse för värdesättningen. En ekonomisk förening har motsvarande skyldighet i fråga om andelar i föreningen.

Särskild upplvsningsskyldighet m. m.

525 En skattskyldig, vars make skall taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 525 kommunalskattelagen (1928:370), skall lämna maken de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkning av inkomsten. '

535. Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget

samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget.

54 5 Försäkringsföretag som meddelat tjänstepensionsförsäkring avseen- de arbetsgivarcs pensionsutfästelse gentemot arbetstagare. skall på begä- ran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt Ze sjunde stycket av anvisningarna till 295 kommunalskattelagen (1928:370).

Gemensamma bestämmelser om kontrolluppgl/ter

555 Bestämmelserna i 56—60 5 5 skall tillämpas för kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten, om inte annat fö- reskrivs i detta kapitel.

56 5 Kontrolluppgift skall lämnas för varje person på blankett enligt fastställt formulär om inte annat särskilt föreskrivs.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första stycket.

575 I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt per- sonnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes person- nummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgiften avser. skall i stället dennes födelsetid redovi- sas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 5 i de fall borgenären är en juridisk person. namn, postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem personer. får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare. samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. Om den upp- giftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt 535 1 mom. uppbördslagen (1953:272). skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet. anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnum- mer. 1 en kontrolluppgift som lämnas av ett fåmansföretag skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

585 Kontrolluppgifterna skall lämnas senast den 31 januari under tax- eringsåret till den skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare. Den som har tilldelats särskilda redovisningsnummer enligt 53 5 lmom. uppbördslagen (1953:272) och på grund av detta registrerats hos flera skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna till myndigheter- na i enlighet med denna registrering. Om den uppgiftsskyldige inte är registrerad eller inte vet vilken skattemyndighet kontrolluppgifterna skall lämnas till, får han lämna uppgifterna till skattemyndigheten i det län där han är bosatt. Andra kontrolluppgifter än de som anges i 605 skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall vara tydligt utmärkt.

595 Den som är uppgiftsskyldig skall senast den 31januari under tax- eringsåret översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften till den uppgiften avser.

605 Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 4, 13 eller 14 5 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnum- mer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för prelimi- när A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta anges i stället för personnummer eller organisa- tionsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstaga- res kostnader enligt 2kap. 45 6 lagen (l981:69l) om socialavgifter. skall denna kostnad också anges i sammandraget. l sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift. Redovisning av konto som avses i 575 andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

61 5 I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen (1928: 370) får riksskatteverket föreskriva hur kon- trolluppgift skall lämnas.

62 5 Sådana kontrolluppgifter och andra uppgifter eller upplysningar till ledning för andras taxering som skall avges efter föreläggande. skall avges på det sätt och inom den tid som anges i föreläggandet.

Kontrolluppgi/ierhr person med skatterättsligt hemvist i utlandet

635 Har en person som är bosatt i Sverige eller ett företag som är verksamt här, till någon i utlandet gottgjort belopp eller förmån som skulle ha föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utgivits till en mottagarci Sverige. skall den som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den omfattning riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till led- ning vid beloppets eller förmånens beskattning utomlands.

Föreläggande att/itllgöra uppgiftsskyldig/1et

645 Har kontrolluppgift eller sammandrag av kontrolluppgifter inte lämnats eller inte upprättats enligt föreskrifterna i detta kapitel. får skatte- myndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna eller komplettera uppgifterna.

4 kap. Övriga bestämmelser

S kyldighet att göra arm-'ckrzingar m. m.

15 Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper. anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansföretag är skyldigt att sörja för att underlag finns för kontroll av vad företagsledaren eller honom närstående person eller delägare till- skjutit till och tagit ut ur företaget av pengar. varor eller annat. Företaget skall vidare som underlag för kontroll av traktamentsersättning, som beta- lats ut till företagsledaren eller honom närstående person eller delägare, bevara verifikation av övernattningskostnader, om ersättningen varit av- sedd att täcka sådan kostnad.

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

Ställföreträdarejö'r deklarations— och uppgiftsskyldig

25. Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11 kap. 1 5 föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning.

2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt 1 1 kap. 3, 4 eller 7 5 föräldrabalken. av gode mannen eller förvalta- ren beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvalt- ning,

3. för avliden person och hans dödsbo, av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor som skall förvalta den dödes egendom, dock att där egen- domen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4. för dödsbo som inte längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5. för andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga än enskild person och dödsbo, av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud. om inte regeringen bestämmer annat beträffande staten. lands- ting, kommun eller annan sådan menighet,

6. för aktiefond. av det fondbolag som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna, samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Uppgiftsskyldighet beträffande tid/öre beskattningsåret

3 5 Om skyldighet föreligger enligt denna lag att efter föreläggande lämna uppgifter eller upplysningar till ledning för taxering, föreligger också sådan skyldighet i fråga om förhållanden, som avser tid före beskattningsåret och som har betydelse för taxeringen.

Uppgifter eller upplysningar enligt första stycket skall lämnas efter före- läggande som utfärdats med stöd av bestämmelserna i taxeringslagen (1990:00).

Undantag från uppgiftsskyldig/tetjörjämans/öretag

45 Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i denna lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Vite

55 Föreläggande får förenas med vite. Vite får dock inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten. Vid prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Överklagande

65 Skattemyndighetens beslut enligt 3kap.125 får överklagas till riks- skatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte överklagas. Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 5 får inte överklagas.

A nsvarsbestämmelser

75 Den som till arbetsgivare eller någon annan som är skyldig att avge kontrolluppgift angående honom, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande som har betydelse för skyldighetens fullgörande, skall dömas till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

85 Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträffande

1. särskild uppgift enligt 2 kap. 25 5 eller

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndig- het.

1 ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (197 1 : 69).

95. Till böter, högst femhundra kronor, skall den dömas som inte fullgör skyldighet

1. att lämna handlingar och uppgifter enligt 2 kap. 22 eller 30 5 ,

2. att utan föreläggande lämna särskild uppgift som avses i 2kap. 265 rörande inkomst och förmögenhet och som inte uppgetts till beskattning i självdeklarationen,

3. att enligt 3kap. 28 och 2955 , 305 andra stycket samt 31 5 lämna särskilda uppgifter eller kontrolluppgifter om utdelningar och räntor,

4. att utan föreläggande enligt 3kap. 44—46 eller 485 lämna kontroll- uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5. att enligt 3 kap. 63 5 lämna kontrolluppgift till ledning vid beskattning utomlands.

1 ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971 : 69).

105 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom före- skriven tid göra anmälan om nedsättning om utländsk skatt enligt 2kap. 27 5 skall dömas till böter. ] ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Formulär och blanketter, m. m.

11 5 Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter enligt denna lag.

Blanketter tillhandahålls kostnadsfritt på det sätt riksskatteverket före- skriver.

12 5 Belopp som skall tas upp enligt denna lag skall anges i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Förvaring och gallring

135 Självdeklarationer och andra handlingar som enligt bestämmelser- na i denna lag eller taxeringslagen (1990:00) har avlämnats till ledning för taxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myn- dighet för taxeringskontroll, skall förvaras hos skattemyndigheten. Om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat, skall handlingarna förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Taxeringslagen (1956: 623) gäller fortfarande vid 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i taxeringslagen sägs om länsskatte- myndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den ljanuari 1991 gälla skattemyndighet.

3. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 5 Preliminär A-skatt skall betalas för 1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, . 2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, 3. livränta enligt a) lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring, b) lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik- nande förmån utbetalas av a) riksförsäkringsverket, b) allmän försäkringskassa, c) statens löne- och pensionsverk, eller (1) kommunernas pensionsanstalt, samt 5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras.

Avdrag för preliminär skatt

25 Den utbetalande myndigheten eller inrättningen får, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan preliminär och slutlig skatt för förmånstagaren, beräkna preliminär A-skatt på pension eller förmån enligt 1 5 med frångående av bestämmelserna om skatteavdrag i uppbörds- lagen (1953:272).

3 5 Oavsett bestämmelserna i 2 5 gäller vad skattemyndigheten med stöd av 3 5 2 mom. uppbördslagen (1953: 272) särskilt beslutat beträffande preliminär skatt för förmånstagaren.

Avdrag för kvarstående skatt

45 Kvarstående skatt får, under förutsättning att skatten kan betalas in senast vid den tidpunkt som riksskatteverket bestämmer, dras av från sådan pension eller förmån som avses i l 5 vid utbetalningstillfällena i februari. mars och april.

Gemensamma bestämmelser

5 5 Förmånstagaren skall överlämna skattsedel på preliminär eller slutlig skatt till den utbetalande myndigheten eller inrättningen endast när denna särskilt begär det. Om inte förmånstagaren följer en sådan begäran, tilläm- pas bcstämmelsema i 40 5 uppbördslagen (1.953: 272) om skatteavdrag när skattsedel inte lämnats. 49

65 Har en förmånstagare med stöd av 105 sista stycket uppbördslagen (1953:272) anmält att avdrag för preliminär eller kvarstående skatt skall göras från folkpension i annat fall än som avses i 1 5, skall skatteavdrag göras med anledning av denna anmälan från och med det utbetalningstill- fälle som infaller närmast efter det en månad förflutit från det anmälning- en skedde. Bestämmelserna i första stycket gäller också när en förmånstagare anmä- ler att skatteavdrag enligt 1 5 skall göras med förhöjt belopp eller att skatteavdrag som sker enligt en tidigare begäran från hans sida. skall ändras.

7 5 De uppgifter som behövs för skatteavdragens beräkning och redovis- ning skall lämnas till den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid den tidpunkt och på det sätt som riksskatteverket bestämmer.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991. Genom lagen upphävs kungörelsen (1968z97) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Hänvisningar till S3

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 19.9

4. Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om skatteavdrag från sjukpenning m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

15 För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 5 kommu- nalskattelagen (1928: 370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall prelimiminär A-skatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag oberoende av om inkomsten utgör den skatt- skyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 35 2 mom. uppbördslagen (1953:272) eller inte.

Avdrag för preliminär skatt på sjukpenning m.m.

"25 Avdrag för preliminär A-skatt skall göras från inkomst som utgör dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller korttidsstudiestöd även om mottagaren är skyldig att betala preliminär B-skatt.

35 Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenningförmån görs endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6000 kronor.

Preliminär A-skatt för korttidsstudiestöd skall tas ut med 30 procent av stödet. "

45 Avdrag för preliminär A-skatt på inkomster som avses i första, andra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 5 kommunalskatte- lagen (1928z370), med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. skall göras med ledning av särskilda skattetabeller. Regeringeneller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande in- komster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättning- en. 1 tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels ' för ersättningar som grundas på hela den sjukpenninggrundande inkoms- ten, dels för ersättningar som grundas på 90 procent av den sjukpenning- grundande inkomsten. De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skatte- satsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenning- grundande inkomst eller den andel av den sjukpenninggrundande inkoms- ten som ersättningen beräknas på. För de särskilda skattetabellerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om skattetabeller avseende preliminär A-skatt. Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.

5 5 Avdrag för preliminär A-skatt från dagpenning från erkänd arbetslös- hetskassa görs med ledning av en särskild tabell. Tabellen skall grundas på medelutdebiteringen i landet för kommunal inkomstskatt under beskatt- ningsåret. Medelutdebiteringen bestäms med tillämpning av avrundning 51

enligt 5 5 första stycket uppbördslagen. Riksskatteverket fastställertabellen.

65 Jämkning av skatt enligt 5 5 får ske endast vid arbetslöshetstillfällc där dagpenning har betalats för längre tid än en månad och skatteavdrag enligt tabell skulle medföra ett avsevärt överuttag av preliminär skatt. Jämkning av skatt för sådan mottagare av dagpenning som debiterats preliminär B—skatt, skall i första hand avse den preliminära B-skatten.

75 Bestämmelsen i 41 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272) om skyldig- het för arbetsgivare att på den skattskyldiges begäran göra avdrag för preliminär A-skatt med förhöjt belopp gäller inte i fråga om skatteavdrag enligt 5 5.

Gemensamma bestämmelser

8 5 Avdrag för kvarstående skatt får göras på inkomst som avses i denna lag endast om skattemyndigheten beslutat att sådant avdrag skall göras eller den skattskyldige begär det. Om skattemyndigheten har beslutat att sådant skatteavdrag skall göras. skall myndigheten underrätta den skatt- skyldige om detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Genom lagen upphävs kungörelsen (1973: 1125) om'skatteavdrag från sjukpenning m.m.

Hänvisningar till S4

5. Förslag till Lag om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 Preliminär A-skatt skall betalas för inkomst som utgör ersättning för artistisk verksamhet vid tillställning eller ljudupptagning eller ersättning för sådan verksamhet för ljudradio eller television, även om inkomsten inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3 5 2 mom. uppbördslagen (1953:272). Detsamma gäller inkomst som utgör royalty eller liknande ersättning för verksamhet som nyss nämnts.

Bestämmelserna om ersättning för artistisk verksamhet gäller även er- sättning till professionell idrottsman.

25 Bestämmelserna i l 5 gäller inte, om bevillningsavgift tas ut enligt lagen (l908:128 s.1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter eller om befrielse från sådan avgift skall åtnjutas enligt bestäm- melse i samma lag. Utges ersättning som avses i l 5 av fysisk person eller dödsbo, skall preliminär A-skatt betalas endast om ersättningen utgör omkostnad i rörelse. Riksskatteverket får medge att preliminär A-skatt inte skall betalas för ersättning som tillkommer viss juridisk person.

Artistisk verksamhet

35 Vad som skall anses vara artistisk verksamhet bedöms med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning samt omständigheterna i öv- rigt. Hit hänförs exempelvis utövande av musik, sång, skådespeleri, recita- tion och dans.

Avdrag för preliminär skatt

45 Avdrag för preliminär A-skatt enligt denna lag görs med 40 procent av det utbetalade beloppet, om inte mottagaren visar att någon annan beräkningsgrund bestämts för avdraget. Skatteavdrag görs inte på särskilt beräknad reseersättning, i de delar den avser kostnaden för själva resan. Avdrag görs inte från ersättning som, sedan särskild reseersättning enligt första stycket frånräknats, understiger 200 kronor. I fråga om ersättning Som skall fördelas på flera gäller gränsen var och en av dem. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag bortfaller. Den som utbetalar ersättningen skall lämna kvitto på varje skatteavdrag.

Inbetalning av preliminär skatt, m. m.

5 5 Den som har gjort skatteavdrag enligt 4 5 skall betala in det innehåll- na beloppet till artistskattekontot. lnbetalningen görs med särskilt inbetal- ningskort senast fjorton dagar efter det att avdraget gjorts. Inbetalning vid samma tillfälle för flera skattskyldiga får göras i en post om en särskild

förteckning samtidigt sänds in till skattemyndigheten i Örebro län. Om det finns särskilda skäl, får riksskatteverket bestämma att inbetalningen skall göras tidigare eller senare eller på något annat sätt.

På inbetalningskortet eller förteckningen skall anges ersättningens stor- lek, dagen för utbetalningen och mottagarens namn samt i övrigt lämnas uppgifter enligt fastställt formulär.

65 Om inte innehållen skatt betalas in inom föreskriven tid, skall ett skriftligt meddelande lämnas inom den föreskrivna tiden till skattemyn- digheten i Örebro län om storleken av den innehållna skatt som sålunda borde ha inbetalats. Om inte meddelandet lämnas inom föreskriven tid, påförs förseningsavgift enligt 54 5 3 mom. uppbördslagen (1953:272).

75 Vid tillämpning av bestämmelserna i 58 5 uppbördslagen (1953:272) i fall som avses i 5 5 beräknas restavgift från utgången av den för inbetal- ning föreskrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbetalningen skulle ha skett.

8 5 För den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 4 5 gäller i tillämp- liga delar vad som föreskrivs om arbetsgivare i uppbördslagen (1953:272).

Jämkning av skatt enligt 45 5 uppbördslagen skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, i första hand avse annan skatt än preli- minär skatt enligt 1 5 denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Genom lagen upphävs kungörelsen ( 1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 19.10

6. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)] dels att 35 3 mom., 39 5 3 mom., 723 och 74 55 samt anvisningarna till 49 5 skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 74 5 skall utgå, dels att i l 5, 25 1 och 4 mom., 135 1 mom. samt 275 3 mom. orden ”taxeringslagen (1956:623)” skall bytas ut mot ”taxeringslagen (1990: 00)”,

dels att i 2 52 mom. ordet ”taxeringsnämnds" skall bytas ut mot "skatte- myndighets",

dels atti 2754 mom., 39 5 4 mom., 52 5, 53 5, 545 1 och 3 mom., 55 5, 57 5, 58 5 2 mom., 62 och 67 55, 68 5 2 och 3 mom., 705 2 mom., 85 5 2 mom. och 88 5 samt punkt 1 av anvisningarna till 45 5 ordet ”länsskatte- myndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att i 8, 20 och 21 55, 41 5 2 mom., 44a5, 45 5 2 och 3 mom., 715, punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 39 5 samt anvisningarna till 40 och 41 55 orden ”den lokala skattemyndigheten” skall'bytas ut mot "skatte- myndigheten”,

dels att i 45 1 mom., 18, 19, 34, 35, 37 och 3855, 405 1 och 2 mom., 415 1 mom., 455 2mom., 465 4 mom., 485 1, 2 och 4 mom., 7052 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 3 5 och punkt 1 och 2 av anvisningarna till 45 5 orden ”lokal skattemyndighet” i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form,

dels att i 405 3 mom. samt i 545 1 och 2 mom. orden ”länsskattemyn- digheten eller den lokala skattemyndigheten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”,

' Lagen omtryckt l972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik l974z77l l 5 1989:349 25 1 mom. 1986: 1288 2 5 2 mom. 1984:669

48 5 4 mom. 1985:404 52 5 1987:562 535 1 mom. 1986:1288 53 5 2 mom. 198611288 545 1 mom. 19871571

34 5 1979:489 35 5 1979:489 37; 1979:489 385 1979:489 254mom. 19861514 5452mom. 198611288 3 5 3 mom. 1977z281 545 3 mom. 1986:1288 451 mom. 19851407 5551 mom. 1986:1288 8 5 1987: 1305 55 5 2 mom. 1986: 1288 135 1 mom. 1988: 1525 5751986:1288 18 5 1986: 1288 58 5 2 mom. 1986:1288 27 5 3 mom. 1988: 1525 625 1986:1288 27 5 4 mom. 1988:1525 67 5 1986: 1288

6852 mom. 1986: 1288 68 5 3 mom. 1986:1288 70 5 2 mom. 1986: 1288 7151mom.1982:189

39 5 3 mom. 1974:771 39 5 4 mom. 1986:1288 405 1 mom. 1986:1288 4052 mom. 1979:489 40 5 3 mom. 198611288 4151 mom. 1974:771 4152 mom. 1976:89 44a5 l983z977 4552 mom. 1979:489 45 5 3 mom. l981:839 46 5 4 mom. 1979:489 485 1 mom. 1979:489 48 5 2 mom. 1979:489

7152 mom. 1982: 189

72a5 l974:77l 745 l988z389

8552 mom. 1988: 1525 885 1986: 1288 punkt 4 av anvisningarna till 395 1986:474 anvisningarna till 40 5 1979:489 anvisningarna till 41 5 1985:404 punkt 1 av anvisningarna till 455 1986:1288 punkt 1 av anvisningarna till 495 1986:1288 punkt 2 av anvisningarna till 49 5 l979z999, rubriken närmast före 74 5 1988: 389.

dels att 3 5 2 mom., 10 och 2255, 275 1 mom., 30—32 55, 395 1 mom., 44 5, 45 5 1 mom., 465 1 och 3 mom., 49 5 1, 2 och 3—5 mom., 50 5, 5851 mom.. 68 5 1 och 4 mom., 69. 69 a, 72, 73, 75. 75 a och 75 b, 78, 83 och 84 55. 8551 mom., 86 5 1 mom. och 86a 5samt rubriken närmast före 84 5skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 32 a, 61 och 86 b 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 5

2 mom.2 Preliminär skatt utgår-såsom preliminär A-skatt eller prelimi- när B-skatt.

l. PreliminärA-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment Och i 10 5 sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi- ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls— eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsför- måner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 295 kommunalskatte- lagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå en— ligt skattetabell, som avses i 4 5, el- ler enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 5. Beträffande prelimi- när A-skatt för inkomst som avses under I andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32 5 kommu- nalskattelagen må regeringen före- skriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skatte- myndighet föreskriva särskild be- räkningsgrund, exempelvis att skat- ten skall beräknas å viss del av in- komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan av- sedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyn- dighet, då särskilda skäl därtill jör- anleda, föreskriva att preliminär A-

2 Senaste lydelse 1986: 1288.

Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattetabell, som avses i 4 5, el- ler enligt dc grunder som anges i 7. 12 eller 40 5. För enskilda fall får skattemyndighet föreskriva sär- skild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkoms- ten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan av- sedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst eller för förmögenhet jär skattemyndighet, då särskilda skäl föreligger, före- skriva att preliminär A-skatt skall

N 11 varande lydelse

skatt skall erläggas jämväl för sist- nämnda inkomst eller för förmö- genheten. Därvid skall den skatt- skyldiges preliminära skatt beräk- nas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp el- ler oek utgå med visst belopp ut- över vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående styc— ke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda om- ständigheter, må lokal skattemyn- dighet föreskriva, att preliminär B- skatt skall erläggas i stället för preli- minär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid be- räkning av skatteavdrag skall jäm- nas till närmast högre hela krontal.

Föreslagen lydelse

betalas också för sistnämnda in- komst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges pre- liminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakli- ga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för den huvud- sakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående styc- ke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna ellerjöreligger annars särskilda om- ständigheter. fär skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A—skatt.

Ytterligare bestämmelser om pre- liminär A-skatt finns i lagen (1990500) om skatteavdrag i vissa

fall från folkpension m.m.. lagen (1990:00) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. och lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall/iår: artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte. skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall beta- las för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdrags- verksamhet som avses i 45 lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. skall betala preliminär A-skatt i stället för preli— minär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan an- tas till huvudsaklig dcl bli betald genom avdrag för skatt. '

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 45 lagen (1982:1006) om avdrags- och Uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättning- ar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1053

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som vid statlig eller kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader. ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär skatt skall alltid beräknas på traktamentsersättning för resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning samt på ersättning för resa med egen bil i tjänsten till den del den överstiger det i punkt 3 femte stycket av anvisningarna till 33 5 kommunalskattelagen (1928: 370) angiv- na beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspen- sion enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3.5 3 mom. eller den skattskyldige begär att av- drag för sådan skatt skall göras:

a) folkpension och tilläggspen- sion enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:000) om skatteavdrag i vissa

fall frånfolkpension m. in. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978: 520); eller

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag. som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivrän- ta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd.

22 54

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där hemorts- kommunen är belägen. "Om den skattskyldige saknar hemortskom- mun beslutar lokala skattemyndig- heten i Stockholmsfögderi.

Länsskattemj-vndigheten medver- kar i debiteringsarbetet enligt före-

3 Senaste lydelse 1989: 1025. 4 Senaste lydelse 1986: 1288.

Skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A- skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Skattemyndig- llet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter. Skatt. avgi/i och ränta enligt denna lag utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Beslut som avses i första stycket meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hem- ortskommun är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskom- mun beslutar skattemyndigheten i Stockholms län.

Nuvarande lydelse

skrifter som meddelas av regering- en.

Föreslagen lydelse

275

1 mom .5 Vid debitering av slut- lig skatt skall iakttas:

att kommunal inkomstskatt ut- räknas med ledning av den skatte- sats som för inkomståret gäller i be- skattningsorten;

att kommunal inkomstskatt ut- räknas i en post, varvid skattebelop— pet vid öretal över 50 avrundas upp- åt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debi- teras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som läm- nas av den allmänna försäkrings- kassan, varvid öretal bortfaller; samt

att i I 5 nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera an- nuiteter. summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bort- faller.

l m om . Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att kommunal inkomstskatt ut- räknas i en post med ledning av den skattesats som för inkomståret gäl- ler i beskattningsorten; samt

att egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debi- teras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som läm- nas av den allmänna försäkrings- kassan.

30 56

Skall enligt 11 kap. 65 första stycket lagen (1962:381) om all- män försäkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvs- arbete tillgodoräknas den skattskyl- dige trots att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 5 andra styc- ket, får länsrätten efter framställ- ning från den skattskyldige eller, om denne avlidit, dödsboet medge befrielse helt eller delvis från skyl- dighet att betala avgiften, om öm- mande omständigheter föreligger.

5 Senaste lydelse 1984: 361. 6 Senaste lydelse 1984:669.

Skall enligt 11 kap. 65 första stycket lagen (1962:381) om all- män försäkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvs- arbete tillgodoräknas den skattskyl- dige trots att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 5 andra styc- ket. får skattemyndigheten efter framställning från den skattskyldi- ge medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala avgiften, om ömmande omständigheter före- ligger.

Har här i landet bosatt skattskyl- dig avlidit och efterlämnat dödsbo- delägare som vid hans död varit be- roende av honom för sin försörjning och skall dödsboet efter dödsfallet betala kvarstående eller tillkom- mande skatt. får skattemyndigheten eller framställning från dödsboet medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala skatten. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ömmande omständigheter förelig- ger. Befrielsefår avse skatt. som på— förts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder döds- fallet inträfade. dödsbo efter ho- nom. Befrielse får inte avse skatt som påförts på grund av eftertaxe- ring och som rätteligen skulle ha be- talats före dödsfallet.

Skattemyndigheten skall vidta den ändring av beslut om skattebe- frielse som skattemyndighets eller domstols beslut om taxering föran- leder.

3l 57 Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den uppbördsmå- nad eller, om skatten överstiger 200 kronor, de två uppbördsmånader, som lokal skattemyndighet bestäm-

Tillkommande skatt skall betalas senast den l8 i den uppbördsmå- nad som skattemyndigheten be- stämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret.

mer, varvid en uppbördsmånad skall ligga mellan betalningstillfäl- [etta. ] sistnämnda fall skall skatten betalas med lika belopp i var och en av uppbördsmånaderna. Om öretal uppkommer skall dock det belopp som skall betalas först bestämmas till närmast lägre och det andra be- loppet till närmast högre hela antal kronor.

32 58

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Rän- tebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

Vid beräkning av respitränta gäller,

att i den tillkommande skatten att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller för- inte inräknas skattetillägg eller för- seningsavgift enligt taxeringslagen seningsavgift enligt taxeringslagen

7 Senaste lydelse l986:474. Senaste lydelse 19851407.

Nuvarande lydelse

och ej heller kvarskatteavgift, respit- ränta och anståndsränta;

att ränta utgår från och med den 1 april året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på ö—skatteränta, res- titutionsränta och skatt, som åter- betalts enligt 68 ä 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den månad, då beloppet utbetalts;

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till be- talning eller. om skatten skall beta- las under två uppbördsmånader. till och med den första uppbördsmåna- den, dock ej i något fall för längre tid än två år, samt

att ränta utgår i helt krontal, var- vid öretal bortfaller.

Föreslagen lydelse

och inte heller kvarskatteavgift och respitränta;

att ränta utgår från och med den 1 maj året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på ö-skatteränta, res- titutionsränta och skatt, som åter- betalts enligt 68 5 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall utgå från utgången av den månad, då beloppet utbetalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då skatten förfaller till be- talning.

Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

32a5

Skattemyndigheten får befria en skattskyldig helt eller delvis från skyldigheten att betala respitränta. om det finns synnerliga skäl.

395

1 mom .9 Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga- ren (arbetstagaren) utgör så- dan inkomst av tjänst som i 35 2mom. under I första och andra styckena avses (lön), skall den som utbetalar beloppet (arbets- givaren) göra avdrag för betal- ning av preliminär A-skatt som ar- betstagaren har att betala ( skat- tea vd rag) om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (19832850) om undantag från vissa bestämmel- ser i uppbördslagen (1953:272) m. m. Bestämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa fall när det utbetalade beloppet inte utgör så- dan lön finns i lagen (l982:1006) om avdrags- och Uppgiftsskyldighet beträffande vissa "uppdragsersätt- ningar.

” Senaste lydelse l986z474.

l mo m. Vid utbetalning av kon- tant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan in- komst av tjänst som i 35 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (lön), skall den som utbe- talar beloppet (arbetsgivaren) göra avdrag för betalning av preli- minär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag) om inte annat följer av bestämmel- serna i lagen (l983: 850) om undan- tag från vissa bestämmelser i upp- bördslagen (1953:272) m.m. Be- stämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa fall när det utbetala- de beloppet inte utgör sådan lön finns i lagen (198211006) om av- drags— och uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättning- ar. Bestämmelser om skatteavdrag

Föreslagen lydelse

finns dessutom i lagen (1990:000) om skatteavdrag i vissa fall från

Nuvarande lydelse

folkpension m. m., lagen (1990:000) om skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:000) om skatteavdrag i vissa fal/från artistersättning m. in.

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt. att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras. är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för" sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetal- ningstillfällc avdraga ett belopp motsvarande så stor del av skatten som belöper på utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfäl- len före ingången av uppbördsmånaden april. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle än det första. skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden dras av vid det första utbetalnings- tillfället.

Öretal som uppkommer vid be- räkning av skatteavdrag bortfaller.

44 _Q'O

Länsskattemyndigheten skall övervaka, att arbetsgivare behö- rigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39—43 åå.

Det åligger lokal skattemyndighet att biträda länsskattemyndigheten vid fullgörande av ovannämnda övervakning. -

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall den lokala skatte- myndigheten lämna besked i frå- gor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknan- det av sådant avdrag eller tillämp- ningen i övrigt av bestämmelserna i 39—43 gg". Sådana besked skall meddelas av den lokala skattemyn- dighet hos vilken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad. meddelas besked av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utom- lands eller är utländsk juridisk per- son, fast driftställe här i riket, med-

”) Senaste lydelse 1986: 1288.

Skattemyndigheten skall överva- ka. att arbetsgivare behörigen full- gör sina skyldigheter enligt bestäm- melserna i 39—43 59”.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndighe- ten lämna besked i frågor, som an- går skyldighetcn att verkställa skat- teavdrag. beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39—43 55. Så- dana beskcd skall meddelas av den skattemyndighet hos vilken arbets- givaren är registrerad för inbetal- ning och redovisning av arbetstaga- res skatt. Är arbetsgivaren inte re- gistrerad. meddelas besked av skat- temyndigheten i det län där arbets- givaren är bosatt. Saknar en arbets- givare, som är bosatt utomlands el- ler är utländskjuridisk person, fast driftställe här i riket. meddelas bc- skedet av skattemyndigheten i

Nuvarande lydelse

delas beskedet av den lokala skatte- myndigheten i Stockholms-fögderi.

Länsskattemyndigheten och den lokala .skattemwzdigheten äger på begäran av arbetsgivare lämna bc- sked beträffande arbetstagares skat- tcavdrag.

Föreslagen lydelse

Stockholms län.

Skattemyndigheten får på begä— ran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatte- avdrag.

455

[ mom.ll Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning före- skrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämk- ning skall göras bland annat i följande fall. nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt under- rättelse/"rån länsskattemyndigheten sådan ändring har skett i den skatt- skyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debite-

1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och sådan änd- ring har skett i den skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året efter inkomståret;

ring under året efter inkomståret:

2) då skattskyldig visar eller. såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preli- minär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som tidigare har fastställts:

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten fram- står såsom troligt. att den preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsva- rande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller myndigheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmåga har blivit väsentligt nedsatt av anled- ning. som anges i 505 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Jämk- ning av skäl. som anges i tredje stycket nämnda moment. skall dock inte ske, om den skattskyldige skall betala preliminär A-skatt och således bestämmelserna i 41 g" 2 mom. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomstförhållandcna eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.

] fall. som avses i första stycket under 3). bör såvitt angår preliminär A- skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst 2000 kr.

Oavsett vad som sägs i föregående stycke. får jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.

Får/okal skattemyndighet genom Får en skattemyndighet genom

" Senaste lydelse 1986:1288.

Nuvarande lydelse

anmälan av skattskyldig eller an- nars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskriv- andet av skattsedel, skall myndig- heten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.

Föreslagen lydelse

anmälan av skattskyldig eller an- nars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskriv- andet av skattsedel, skall myndig- heten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.

Innan jämkning äger rum. skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomst- året.

465

1 mom.12 Beslut om jämkning av preliminär skatt meddelas av den lokala skattemyndighet. ä vil- ken det ankommer att för inkomst- året utfarda skattsedel avseende så- dan skatt för den skattskyldige.

Är skattskyldig icke bosatt inom förenämnda myndighets tjänstgö- ringsområde, må ansökan om jämkning av preliminär skatt in- givas till den lokala skattemyndig- heten å bosättningsorten. Denna har att. sedan erforderlig utredning i ärendet införskajlats. översända ansökningen till iförsta stycket om- jörmäld myndighet.

3 mom.'3 Beslut om jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyldig, skall, där icke ärendes invecklade beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter till annat _löranleda. meddelas beträffande lön senast inom tio dagar samt beträfl fande annan inkomst senast inom tittgu dagar efter det ansökan om jämkning inkommit till den lokala skattemyndigheten. Beslutet jämte, i förekommande fall, den nya skatt- sedeln skall skyndsamt tillställas den skattskyldige utan kostnad för denne.

Arbetstagare, å vilkens lön avdrag för gäldande av skatt skall verkstäl- las, har att Q/ördröjligen till arbets-

” Senaste lydelse l979:489. '3 Senaste lydelse l979z489.

] mom. Beslut om jämkning av preliminär skatt meddelas av den skattemyndighet, som för inkomst- året skall utfärda skattsedel avseen- de sådan skatt för den skattskyldi- ge. Skattskvldigfår ge in ansökan om jämkning av preliminär skatt till skattemyndigheten på den ort där han är bosatt, även om myndighe- ten inle är behörig att meddela be— slut enligt jörsta stycket. M yndighe- ten skall göra den utredning som behövs i ärendet och därefter sända ansökningen till den myndighet som skall meddela beslutet.

3 mom. Beslut om jämkning, som grundar sig på ansökan av skattskyldig. skall meddelas skynd- samt. Beslutet och, i förekomman- de fall, den nya skattsedeln skall genast tillställas den skattskyldige utan kostnad för denne.

Arbetstagare som har att vidkän— nas skatteavdrag skall genast till ar- betsgivaren överlämna beslut om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkning och, i förekommande fall, den nya skattsedeln.

givaren överlämna beslut om jämk- ning jämte, i förekommande fall, den nya skattsedeln.

Arbetsgivare skall iakttaga beslut om jämkning från och med det avlö- ningstillfälle, som infaller näst efter det två veckor förflutit från det han fick del av beslutet. lnnebär sådant beslut nedsättning av skatteavdrag i annat fall än som avses i 455 3 mom., skall beslutet tillämpas redan vid det avlöningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit från det arbets- givaren fått del av beslutet eller, om det ej kan ske, det belopp som skulle ha tillkommit den skattskyldige om beslutet tillämpats tillställas denne inom fyra dagar efter sistnämnda avlöningstillfalle.

495

l m 0 m .” Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om länsskattemyndigheten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skatt- skyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,

2) om den skattskyldige har an- fört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskatte- myndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det utan att yttran- de har inhämtats från länsskatte- myndigheten — kan med skäl antas att besvären kommer att btfallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,

3) om den skattskyldige har an— fört besvär över länsrätts eller kam- tnarrätts beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav.

4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi- seendet,

5) om den skattskyldige har tax- erats på mer än en ort för samma inkomst eller förmögenhet: till det

” Senaste lydelse l986: 1288.

1 mom. Skattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd med att betala skatt, kvarskatteavgift eller

ränta, 1. om det kan antas att skatten, kvarskatteavgiften eller räntan

kommer att avkortas,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvar- skatteavgift eller ränta eller ett så- dant beslut överklagats och utgång- en i ärendet eller målet är oviss eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvar- skatteavgift eller ränta eller ett så- dant beslut överklagats och betal- ningen av påfört belopp skulle för den skattskyldige medföra betydan- de skadeverkningar eller annars framstå som obillig.

Nuvarande lydelse

belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxering— en.

6) om avgiftsunderlagför egenav- gifter har bestämts till för högt be- lopp: till det belopp som betingas av felaktigheten.

7) om skatt har påförts obehö- rigen eller med för högt belopp på grund avfel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktighe- ten i debiteringen.

8) om preliminär skatt, som en- ligt 27 Q' 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige. kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 5 samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 ,é' ] mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.

2 mom.l5 Skal/skyldig må av lättsskattemyndigheten erhålla an- stånd med inbetalning av skall, kvarskatteavgift eller ränta

1 ) om den skattskyldige anfört be- svär över taxering och erläggandet av skatt. som påförts [ anledning av den icke lagakraftvunna taxeringen. skulleför den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller el- jest framstå såsom obilligt: till be- lopp som betingas av den skattskyl- diges yrkande i fråga om taxering- en.

2) om ansökan gjorts angående skatteberäkning för ackutnulerad inkomst, angående uppskov med be- skattning av intäkt av skogsbruk, angående avräkning av utländsk skall eller angående befrielse från erläggande av skatt, som påförts av- liden person eller hans dödsbo. eller om skattskyldig eller dödsbo anfört besvär över beslut med anledning av sådan ansökan: till belopp som be- tingas av ansökningen eller besvä- ren.

'5 Senaste lydelse l986:1288.

Föreslagen lydelse

2 m 0 m . Anstånd får medges med högst det belopp satn kan antas bli avkortat eller som betingas av _vr— kandet i omprövningsärendet eller överklagandet.

Nuvarande lydelse

3) om ansökan gjorts angående nedsättning enligt 85 &" 2 mom. av kvarskatteavgift eller om besvär an- förts över beslut i anledning av så- dan ansökan: till belopp som beting- as av ansökningen eller besvären,

4) om kvarstående eller tillkom- mande skatt har påförts på grund av att 3 9" lagen ( 1980: 865) mot skatte- flykt har tillämpats: till belopp som betingas av vad som sålunda på- förts.

Anstånd enligt första stycket vid 1 ) eller 4) får medges endast om den skattskyldige ställer nöjaktig säker- het Itos länsskattemyndigheten, om inte med hänsyn till anståndstidens varaktighet. den skattskyldiges för- hål/anden och omständigheterna i övrigt kan antas, att det belopp som avses med anståndet ändå kommer att behörigen erläggas.

3 mom.” Anstånd får, utom i sådana fall som avses i 1 mom. punkt 8, tneddelas att gälla längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för beslut med anled- ning av ansökningen eller besvären. Ett meddelat anstånd får omedel- bart återkallas. när skä/föreligger.

4 mom .” Den som åtnjutit an- stånd med inbetalning avskatt enligt 2 mom. I ) eller 4) skall erlägga ränta (anståndsränta) för den del av skatten som skall erläggas senast vid anståndstidens utgång. Vid räntebe- räkningen gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i 32 5 första styc- ket.

'6 Senaste lydelse l979z999. '7 Senaste lydelse 19801868.

Föreslagen lydelse

Kan det i fall som avses i 1 mom. 2 och 3 med hänsyn till den skatt- skyldiges förhållanden och omstän- digheterna i övrigt antas att det be- lopp sorn avses med anståndet inte kommer att betalas i rätt tid. får anstånd medges endast om den skattskyldige ställer säkerhet för be- loppet. Anstånd får dock medges utan att säkerhet ställs om an— ståndsbeloppet är förhållandevis ringa eller det annars _änns särskil- da skäl. Ställd säkerhet får tas i an- språk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna i lagen (1978: 882) om säkerhet för skatte- fordringar m. m. tillämpas.

3 m 0 m . A nståndstiden får, utom när fråga är om debiterad, obetald preliminär skatt, bestämmas till längst tre månader efter beslut med anledning av begäran om ompröv- ning eller överklagandet.

Har den skattskyldiges ekonomis- ka förhållanden förändrats väsent- ligt sedan anståndet beviljades eller finns det annars särskilda skäl får anståndet omprövas.

4 m 0 m . Den som harfått anstånd enligt 1 eller Za mom. skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid anståndstidens ut- gång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 & första stycket.

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av anståndsränta gäller.

att ränta utgår från utgången av den månad, då skatten skulle ha er- lagts om anstånd icke medgivits, till och med den månad, då anståndsti- den gått till ända: samt

att ränta utgår i helt krontal, var- vid öretal bortfaller.

Bifalles den skattskyldiges be- svär, skall erlagd ränta återbetalas sedan taxeringen vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsvaran- de tillämpning beträffande an- ståndsränta.

5 inom.” Bestämmelserna i l —— 4 mom. gäller i tillämpliga delar beträffande beslut ifråga om skatte- tillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen( I 95 6: 623).

A nstånd med inbetalning av skat- tetillägg får också meddelas i avvak- tan på länsrättens beslut enligt 1 16 d 9" taxeringslagen.

Föreslagen lydelse

Anståndsränta utgår från utgång- en av den månad. då beloppet skulle ha betalats om anstånd inte me - getts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut eller. om be- loppet betalats dessförinnan, till och med den månad betalning skett.

Sedan skattemyndigheten ålagt den skattskyldige betalningsskvldig— hetför räntebeloppet får det omedel- bart drivas in.

Bifalls den skattskyldiges yrkan- de i omprövningsärendet av skatte- myndigheten skall erlagd ränta åter- betalas. Bifaller domstol ett överkla- gande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitu- tionsränta. [ fråga om ränteberäk- ningen gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 695 2 mom.

5 m 0 m . Skattemyndigheten får befria en skattskyldig helt eller del- vis från skyldigheten att betala an- ståndsränta, om det finns synnerli- ga skäl.

505lg

Beslut om anstånd enligt 48 5 el- ler 49 5 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48ä 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familje- bidrag enligt familjebidragslagen

'3 Senaste lydelse l979:999. "9 Senaste lydelse 1979:489.

Beslut om anstånd meddelas av den skattemyndighet, som har ut- färdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 485 2 mom. skall ställas till den skatte- myndighet. som avses i första styc- ket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kom- mun, som har att utge familjebi- drag enligt familjebidragslagen

Nuvarande lydelse

(1946: 99). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast möj— ligt och senast inom en månad efter utgången av först infallande upp— bördsmånad, som anståndet skall avse. Har ansökan inte inkommmit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgö- ringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

Föreslagen lydelse

(1978:520). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast möj- ligt och senast inom en månad efter utgången av först infallande upp— bördsmånad. som anståndet skall avse. Har ansökan inte inkommmit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgö— ringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 ä 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 & tillämpas.

585

1 mom .20 l-lar skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har er— lagts. doek ej mindre än fetntio kro— nor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall rundas av till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er— lägga tilläggsavgift för varje på— börjad tidrymd av sex månader ut— över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av den lokala skattemyndigheten fastställs till betalning. Tilläggsav- gift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

1 mom. Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har beta- lats. dock inte mindre än 50 kronor.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- lägga tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader ut- över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av skattemyndigheten fastställs till be- talning. Tilläggsavgift skall för var- je sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestämmelserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om tilläggsavgift.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbe- talning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (19783880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgif- ter.

2" Senaste lydelse 1982: 1209.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

61,6

För skatt som påförts avliden per- son eller. såvitt angår det beskatt- ningsår varunder dödsfallet inträffa- de, dödsbo efter honom, .svarar dödsboet inte med mera än tillgång- arna i boet. Är boet skiftat, svarar dödsbodelägare inte för mera ätt den på hans lott belöpande skatten och inte i något fall med mera än hans lott i boet utgör.

685

1 mom .” Överstiger erlagd pre- liminär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag enligt 409" 2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot den skattskyldige påförd kvarståen- de skatt, skall länsskattemyndighe— ten [ det lätt. där skatten debiterats, skyndsamt ombesörja att det över- skjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande preliminär skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med ö-skatteränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatte- avgift, uppgår till minst tjugofem kronor.

Sedan beslut. som avses i 459" 2 mom., inkommit till länsskatte— myndigheten. skall länsskattemyn- digheter: utbetala i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som angives i beslut enligt 455 3 mom., i den mån beloppet inbeta- lats.

Finner regeringen sådan återbe- talning av skatt som i första stycket sägs böra verkställas av annan än länsskattemyndighet. ma" regering- en därom förordna.

4 m om .” Har skattskyldig, som enligt [ eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69ä ! mom., inte betalt honom på- förd skatt inom i denna lag före-

2' Senaste lydelse 1986:1288. 22 Senaste lydelse 1986:1288.

1 mom. Överstiger erlagd preli- minär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag enligt 40é 2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot den skattskyldige påförd kvarståen- de skatt, skall den skattemyndighet som debiterat skatten, skyndsamt ombesörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skatt- skyldige. Återbetalning av över- skjutande preliminär skatt skall dock ske endast om skatten tillsam- mans med ö—skatteränta, i före- kommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatte- avgift, uppgår till minst tjugofem kronor.

Efter beslut, som avses i 455 2 mom., skall skattemyndigheten ut- betala i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som an- ges i beslut enligt 455 3 mom., i den mån beloppet inbetalats.

Regeringen fårförordna att sådan återbetalning av skatt som avses i första stycket.]år verkställas av an- nan än skattemyndighet.

4 mom. Har skattskyldig, som enligt [ eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 ä 1 mom., inte betalt honom på- förd skatt inom i denna lag före-

Nuvarande lydelse

skriven tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda be— loppet och den restavgift som belö- per på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgif- ten samt i förekommande fall till- ställas annan Iänsskattemyndighet med tillämpning av bestämmelser- na i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- dig, vilken enligt 1 mom. är berätti- gad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 5 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av tax- ering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings- lagen (1956: 623) som avser samma taxering. Har, då återbetalning en- ligt 1 mom. skall ske, den tillkom- mande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd tax- ering eller om eftertaxering eller av- gift som nyss har sagts eller av läns- skattemyndighet eller av lokal skat- temyndighet om höjd debitering el- ler om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller rän- tan innehållas i avvaktan på att till- kommande skatt påförs.

Föreslagen lydelse

skriven tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda be- loppet och den restavgift som belö- per på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgif- ten samt i förekommande fall till- ställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- dig, vilken enligt 1 mom. är berätti- gad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 & 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av tax- ering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings- lagen (1990:00) som avser samma taxering. Har, då återbetalning en- ligt 1 mom. skall ske, den tillkom- mande skatten inte påförts men kan med fog antagas. att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltnings- domstol i mål om taxering eller av- gift som nyss har sagts eller av skat- temyndighet om höjd debitering el- ler om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller rän- tan innehållas i avvaktan på att till- kommande skatt påförs.

69 g 1 mom.23 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö—skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller

att i den slutliga skatten inte in- räknas skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen (1956:623);

att i den slutliga skatten inte in- räknas skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen (1990:00);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som

23 Senaste lydelse 1988: 1525.

Nuvarande I ydelse Föreslagen lydelse

avses i 275 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter

inkomståret;

att det belopp som räntan skall beräknas på. avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27 5 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomst- året men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger femtio kronor. Öretal som uppkom- mer vid ränteberäkningen bortfal- ler.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debite- ras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö- skatteränta.

2 m 0 m . 24 På skatt, kvarskatteav- gift, respitränta och anståndsränta, som återbetalas enligt 68 g” 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68 5 4 mom. andra stycket, utgår ränta (restitutionsränta). Restitu- tionsränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen be- stäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

2 mom. På skatt, kvarskatteav- gift och respitränta, som återbetalas enligt 685 2mom., och vid ut- betalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68å 4mom. andra stycket. utgår ränta (restitutionsränta). Restitutions— ränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda dis- konto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen be- stäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt. Räntebelopp som Understiger 50 kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt, att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts som

" Senaste lydelse l986:474.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

preliminär skatt, från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från utgången av den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfal- lit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser en- dast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket be- talda beloppet avräknas mot det el- ler de belopp som sist har betalts;

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt

att ränta utgår i helt krontal, var- vid öretal bortfaller.

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser en- dast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket be- talda beloppet avräknas mot det el- ler dc belopp som sist har betalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslu- tet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsrän- ta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 69a & tredje stycket och 75 a & fjärde stycket.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 49,6 4mom. fjärde stycket, 6935 tredje stycket och 75 ag fjärde stycket.

69a 525

Meddelar den lokala skattemyn- digheten ett beslut enligt 44a 5, får länsskattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

Har ett beslut enligt 44a?) med- delats, får skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som med- delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförin- nan enligt denna lag, skall överfö- ras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där.

Har viss inkomst eller förmögenhet beskattats såväl här i riket som i en stat med vilken Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskatt- ning, får för beskattningsåret inbetald skatt överföras till den främmande staten för att gottskrivas den skattskyldige där, i den mån den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatt som belöper på inkomsten eller förmögenheten eller genom att inkomsten eller förmögen- heten undantas från beskattning. En sådan överföring får dock göras bara till den del som den inbetalda skatten inte behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.

På skatt som överförs enligt andra stycket skall restitutionsränta utgå till

25 Senaste lydelse 1986:1288.

Nuvarande l_t-'delse Föreslagen lydelse

den skattskyldige. [ fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.

Fordran på skatt som skall överföras får inte överlåtas. Beslut om överföring enligt andra stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

72 526

Riksskatteverket leder och an- svarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet.

Det åligger riksskatteverket att efl ter framställning från länsskatte- myndighet. lokal skattemyndighet. arbetsgivare eller när anledning där- till eljest uppkommer meddela bin- dande jörklaring beträlfande frä- gar om sättet _lö'r uttagande av preli- minär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

Ärenden enligt andra stycket skall avgöras inom riksskatteverket av den särskilda nämnd, som avses i l 9 _a)" taxeringslagen.

Talan får ej _löras mot beslut som avser bindandejörklaring.

Riksskatteverket leder och an- svarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Skattemyndigheten ansvarar för verksamheten i länet.

73 g”

Bestämmelserna i 505 I och 3m0m. taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i preliminära självdekla- rationer och andra handlingar, som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Bestämmelserna i 3 kap. [75 tax- eringslagen (1990:00) gäller i till- lämpliga delar i fråga om uppgifter i preliminära självdeklarationer och andra handlingar, som har av- lämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning om- händertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras under samma tid som motsvarande självdeklarationer vid årlig taxering.

75538. Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för

preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatte- avdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit

2” Senaste lydelse 1986:1288. 27 Senaste lydelse 1980: 1088. 28 Senaste lydelse 1986:1288.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighct på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga om arbetsgivares betal- ningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den lokala skatte- myndighet som avses i 445 tredje

Fråga om arbetsgivares betal- ningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den skattemyndig- het som avses i 44 Q' andra stycket.

stycket.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt. innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalnings- skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren. om han är känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga- ren. Blir arbetstagaren känd senarc än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman- de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommmer att påföras honom.

(Se vidare anvisningarna.)

75 a 5”

Har betalningsskyldighet enligt 75 & ålagts både arbetsgivare och arbets- tagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare. som är skyldig att betala mot underlåtet skatteavdrag svarande belopp. skall också betala restavgift på beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för ar— betstagares skatt, skall länsskatte- myndigheten till arbetsgivaren åter- betala skatt. som han har betalat för arbetstagaren, samt betald rest— avgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om ränte- beräkningen gäller i tillämpliga de- lar bestämmelserna i 69 _5 2 mom.

Om arbetsgivare efter ompröv- ning eller överklagande av skatte- myndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt. skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren. samt betald restavgift. På skattebe- loppet beräknas restitutionsränta. [ fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut

2') Senaste lydelse 1986:1288.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivnings- kvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas på indrivningskvittot.

75b 530

Har en arbetsgivare hos allmän _törvaltningsdomstol överklagat ett beslut om betalningsskyldighet en- ligt 75 _5 får länsskattemyndigheten om det finns synnerliga skäl medge anstånd helt eller delvis med betal- ningen. Anstånd får beviljas att gäl— la längst intill dess tre månaden/ör— _/lutit från dagen för jörvaltnings- domstolens avgörande i saken. Länsskattemyndigheten får som villkorför anstånd _löreskri va att så- kerhet skall ställas.

Den som fått anstånd skall betala ränta för den del av skattebeloppet för vilken betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång. Vid beräkningen av räntan gäller 49 9" 4 mom. i tillämpliga delar.

Har ett beslut om betalningsskyl- dighet enligt 755 överklagats eller kan annars beta/ningsskyldigheten antas komma att sättas ned får skattemyndigheten medge anstånd med betalningen. Därvid gäller 49 $" 1, 2 och 3—5 mom. i tillämpliga delar.

78ä

] mom.3l Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp och skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företctts för arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid och mantalsskrivningsadress samt nummer på för honom utfärdad skattsedel.

Också annan arbetsgivare än i första stycket sågs, som har att verkställa skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.

För kontroll av att bestämmelser— na om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan ar- betsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, läns— skattemyndigheten eller lokal skat— temyndighet. [ övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar be— stämmelserna i 56 och 58 55 tax— eringslagen (1956: 623).

30 Senaste lydelse 1986: 1288. 3' Senaste lydelse 1986: 1288.

För kontroll av att bestämmelser- na om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan ar- betsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket eller skattemyndighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8— 14916 taxeringslagen ( 1990: 00).

Nuvarande lydelse

2 mom.32 Det åligger envar ar- betsgivare att efter anmaning av länsskattemyndigheten eller av lo- kal skattemyndighet lämna uppgift om anställda arbetstagare, utbetal- da löner och beloppet av verkställ- da skatteavdrag.

Föreslagen lydelse

2 m 0 m . Det åligger varje arbets- givare att efter anmaning av skatte- myndigheten lämna uppgift om an- ställda arbetstagare, utbetalda löner och beloppet av verkställda skatteavdrag.

83 533

Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självde- klaration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 5, eller underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 5, 55 5 1 mom. första stycket eller 78 5,

får den lokala skattemyndigheten eller länsskattemyndigheten före- lägga den försumlige vite. Vitefår ej bestämmas under femhundra kro- nor.

Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande avförelagt vite för- ordnar länsrätten ejter anmälan av riksskatteverket, Iänsskattemyndig- heten eller den lokala skattemyndig- heten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxerings- lagen (1956: 623) prövas fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.

Har ändamålet med vitetförfallit. närfråga uppkommer om utdöman- de därav, får vite ej utdömas. Har vitesy'öreläggande iakttagits först ef- ter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit. skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därige- nom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömasfrå- ga. huruvida och med vilket belopp vitet hade bortjöreläggas.

" Senaste lydelse 198611288. '” Senaste lydelse 1986:1288.

får skattemyndigheten förelägga den försumlige vite.

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjäns- ten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxerings- lagen (1990:00) eller i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter prövas en fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.

Vid prövning av ansökan om ul- dömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Nuvarande lydelse

Besvär m. m.

Föreslagen lydelse

Överklagande rn. m.

84 534

Har slutlig, kvarstående eller till- kommande skatt debiterats med för högt belopp eller överskjutande preliminär skatt tillgodoräknats med för lågt belopp eller föreligger annan felaktighet till den skattskyl- diges nackdel i hans skattsedel, äger den lokala skattemyndighet som ut- färdat skattsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig- het i beslut om arbetsgivares ansva- righct för arbetstagares skatt, äger den lokala skattemyndighet som meddelat beslutet vidtaga rättelse.

Har slutlig. kvarstående eller till- kommande skatt debiterats med för högt belopp eller överskjutande preliminär skatt tillgodoräknats med för lågt belopp eller föreligger annan felaktighet till den skattskyl- diges nackdel i hans skattsedel, äger den skattemyndighet som utfärdat skattsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig- het i beslut om arbetsgivares ansva- righet för arbetstagares skatt, äger den skattemyndighet som meddelat beslutet vidtaga rättelse.

] fråga om omprövning av beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller bestämmel- serna i 8a5 lagen ( ] 959.155 !) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut skall omprövas på begäran av den skattskyldige. Den skattskyldiges begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tid som anges i 4 kap. 95 taxeringslagen( 1 990: 00).

855

1 m 0 m .35 Den lokala skattemyn- dighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten genom besvär, om inte annat följer av and- ra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som före- skrivs i 115 lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Beslut om preliminär taxering. sättet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatte- avdrag och anstånd med inbetal-

3" Senaste lydelse 1979:489. 35 Senaste lydelse 1986:1288.

1 m om. Skattemyndighetens be- slut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av skattskyldig. ar- betsgivare och riksskatteverket, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11— 1355 lagen (l959:551) om beräk- ning av pensionsgrundande in- komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

Beslut om revision enligt 78 f 1 mom. och beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 5 1 mom. första stycket och 55 ,f 2 mom. and-

Nuvarande lydelse

ning av skatt överklagas hos läns— skattemyndigheten genom besvär. Vad som sagts nu gäller dock inte lokal skattemyndighets beslut med anledning av en begäran enligt 44 5 om besked angående skyldig/teten att verkställa skatteavdrag.

De allmänna ombuden får över— klaga lokala .skattemyndighetens be— slut endast i fråga om arbetsgivares ansvarig/zetför arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndighetens beslut om revision enligt 78 5 1 mom. eller varigenom vite harförelagts får inte överklagas.

Föreslagen lydelse

ra stycket samt beslut rörandefram- ställning om försättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skattfår överklagas.

Den skattskyldiges eller arbets- givares överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fck del av beslutet. Vid överklagan- de av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestäm- melserna i 6 kap. 3 _é' taxeringslagen (1990:00).

Överklagande av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät- ten yrka att arbetsgivare åläggs an- svarighetför arbetstagares skatt.

865

[ mom .36 Talanfår ei föras mot länsskattemyndighets beslut enligt 55 _é' ] inom. första stycket, 55 _6 2 mom. andra stycket eller 85 5 1 mom. andra stycket. Ej heller får talanföras mot annat beslut av läns- skattemyndighet ifråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsskattemyndighets beslut röran- de framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskriv- ning av skatt, revision enligt 785 1 mom. ellerföreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsskatte— myndighet än som avses i första stycket förs talan hos kammarrätten genom besvär.

l m 0 m . Bestämmelserna i 6 kap. 5— 7,65 taxeringslagen (1990:00) gäller när en skattskyldig eller en arbetsgivare överklagat skattemyn- dighetens beslut.

863 537

I fråga om besvär över länsrättens

36 Senaste lydelse 1986:1288. 37 Senaste lydelse 1986: l288.

Bestämmelserna i 6kap. 10— 19 och 21 — 23 59” taxeringslagen (1990.-00) gäller för mål enligt den- na lag. Vad som sägs om skattskyl- dig gäller även arbetsgivare.

I fråga om överklagande av läns-

Nuvarande lydelse

eller kammarrättens beslut beträf- fande beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som fö- reskrivs i 11 9” lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

rättens eller kammarrättens beslut beträffande beräkning av avgiftsun- derlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 12 och 13 55 lagen (l959:551) om beräkning av pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring.

86b9'

Länsrättens beslut om preliminär taxering. sättet för att ta ut prelimi- när skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med att betala in .skatt får inte överklagas. Vad som sagts nu gäller dock inte beslut med anledning av en begäran enligt 44 _9' om besked angående skyldigheten att verkställa skatte- avdrag.

1. Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

2. Äldre bestämmelser i 27å gäller fortfarande i fråga om 1990 och tidi- gare års taxeringar.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för framställningar enligt 30 å som kommit in till länsrätten före den 1 januari 1991.

4. Äldre bestämmelser i 325 gäller fortfarande i fråga om respitränta på tillkommande skatt avseende 1989 och tidigare års taxeringar.

5. De nya bestämmelserna i 32aå tillämpas på respitränta som påförts efter utgången av år 1990.

6. Äldre bestämmelser i 495 4mom. gäller fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före den ljanuari 1991.

7. De nya bestämmelserna i 495 5 mom. tillämpas på anståndsränta som påförts efter utgången av år 1990.

8. Äldre bestämmelser i 585 gäller fortfarande i fråga om restavgift på skatt som förfallertill betalning före den 1 februari 1991. 10. Äldre bestämmelser i 84 5, 855 1 mom., 865 1 mom. och 86 at) gäller för beslut som har meddelats före den 1 januari 1991. De nya bestämmel- serna om riksskatteverkets överklaganderätt och om företrädare för det allmänna tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om beslutet meddelats dessförinnan.

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskattl dels att 50, 62, 64 och 64c åå skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 38 och 50 åå skall utgå, dels att i 2, 221, 3, 5, 53, 6. 10. 19, 20, 43, 45 och 49 åå samt punkt 1 av anvisningarna till 2 5 och anvisningarna till 160ch 22 åå ordet "länsskatte- myndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form,

dels att nuvarande 34 5 skall betecknas 40b &, dels att 22—30, 32, 33, 35—40, nya 40b, 41, 46, 47. 51, 52, 54—57, 63, 64a, 64 e, 64 g, 64 h, 64 k, 69 och 74 55 samt rubrikerna närmast före 30 och 51 59" skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 22 a. 34. 34 a, 34 b, 403 och 53 55, samt närmast före 33, 34, 35, 37. 40a och 40båå nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 51

Den som är redovisningsskyldig skall utan anmaning lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken sär- skild registrering skall ske enligt 19 &. Deklarationen lämnas för var- je redovisningsperiod så länge re- dovisningsskyldighet föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningspe- rioder ärjanuari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti. september och oktober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt

' Lagen omtryckt 19792304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885 25 1989: 1027 2aé' 1988:1152 35 198611289 5,8 1986: 1289 5 aå 1986: 1289 Gå 1986: 1289 105 1986: 1289

198 198611289 208 1986: 1289 43äl98611289 4581986:1289 495 1986:1289 625 1986:1289

punkt 1 av anvisningarna till 25 1989: 1027 anvisningarna till 1695 198611289 anvisningarna till 229" 1986: 1289. 2 Senaste lydelse 1986: 1289.

Den som är redovisningsskyldig skall lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verk- samhet för vilken särskild registre- ring skall ske enligt 19 5. Deklara- tion lämnas för varje redovisnings- period så länge redovisningsskyl- dighet föreligger. Redovisningspe- riod omfattar två kalendermåna- der. Redovisningsperioder är janu- ari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, sep- tember och oktober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt

Nu varande lydelse

kommer att överstiga utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan länsskattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermå- nad. När särskilda skäl föreligger kan länsskattetnj-tndigheten för viss skattskyldig besluta att redovis- ningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till länsskattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperi- od som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 9" and- ra styckct i behörig ordning. anses deklarationen ha lämnats till läns— .skattemyndigheten den dag inbetal- ningskort eller försändelse som in- nehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Föreslagen lydelse

kommer att överstiga utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan skattemyndigheten bc- sluta att redovisningsperiod tills vi- dare skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan .skattemyndigheten för viss skatt- skyldig besluta att redovisningspe- riod tills vidare skall vara halvt el- ler helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till skattemyndigheten i det län. där den skattskyldige registrerats, se- nast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperi- od som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 5 and- ra stycket i behörig ordning. anses deklarationen ha lämnats till skat- temyndigheten den dag inbetal- ningskort eller försändelse som in- nehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Efter anmaning skall deklaration lämnas även av den som icke enligt första stycket är deklarationsskyl- dig.

Bestämmelserna i 4 7,6 taxering '- lagen (1956: 623) gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Efter föreläggande skall deklara- tion lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklarations- skyldig.

Bestämmelserna i 4 kap. 29" lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om deklara- tion för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

22 a &"

Visar den dek/arationsskvldige att hinder på grund av särskilda om- ständigheter möter att lämna dekla- ration inom föreskriven tid. får skat- temyndigheten medge honom an- stånd med att lämna deklarationen.

Ansökan om anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då deklarationen

Nuvarande lydelse

' Föreslagen lydelse

skulle ha lämnats.

Ändras förutsättningarna för an- ståndet innan anståndstiden har gått ut skall anståndet omprövas.

2353

Underlåter den som är deklara- tionsskyldig enligt 225 första styc- ket att lämna deklaration eller är deklaration ofullständig, kan läns- skattemyndigheten anmana den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister.

I anmaning enligt första stycket eller enligt 225 femte stycket kan vite föreläggas.

Underlåter den som är deklara- tionsskyldig enligt 225 första styc- ket att lämna deklaration eller är deklaration ofullständig, kan skat- temyndigheten förelägga den dekla- rationsskyldige att fullgöra vad som brister.

Föreläggande enligt första styc- ket eller enligt 228 femte stycket får förenas med vite.

245

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, an- teckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldig- heten, för kontroll av deklaration och förfastställelse av skatt.

Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper, an- teckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldig- heten, för kontroll av deklaration och för beskattningen.

Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestäm- melser.

2554

Bestämmelserna i 505 I och 3mom. taxeringslagen (1956: 623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i deklarationer för mer- värdeskatt och andra handlingar som har avlämnats till ledning för fastställelse av sådan skatt eller upprättats eller för granskning om- händertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos länsskat- temyndigheten. Handlingarna skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret gått till ända. om inte re- geringen föreskriver annat.

3 Senaste lydelse 1986: 1289. 4 Senaste lydelse 1986:1289.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 9' tax- eringslagen (1990: 00) gäller i till- lämpliga delar i fråga om uppgifter i deklarationer för mervärdeskatt och andra handlingar som har av- lämnats till ledning för beskattning- en eller upprättats eller för gransk- ning omhändertagits av en myndig- het vid skattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos skatte- myndigheten. Om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmerföreskriver något annat. skall handlingarna förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått ut.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Efter anmaning skall deklara- tionsskyldig lämna de upplysningar som behövs för kontroll av deklara- tion eller för attfastställa mervärde- skatt. ] anmaning får vite föreläg- gas.

Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete handling .som be- hövs för fastställelse av mervärde- skatt. såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Skattemyndigheten får förelägga den deklarationsskyldige att i den omfattning .som anges i föreläggan- det lämna de upplysningar som be- hövs för kontroll av deklarationen eller annars för beskattningen.

Skattemyndigheten får vidare fö- relägga den deklarationsskyldige att visa upp kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller liknande handlingar .som behövs för kontroll av deklarationen.

Ett föreläggande fårförenas med vite, om dethnns anledning att anta att den deklarationsskyldige annars inteföljerföreläggandet.

Bestämmelserna i 3 kap. 6 5 taxe- ringslagen (1990:00) gäller ifråga om befrielse från skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handling.

275

Efter anmaning .skall näringsid- kare Iämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit an- nan näringsidkare. Bestämmelser- na i 39 3” 4mom. taxeringslagen (I956:623) om befrielse från upp- giftsskyldighet gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 46 _é' taxerings- lagen gäller i tillämpliga delar i frå- ga om kontroll av mervärdeskatt.

Skattemyndigheten får förelägga näringsidkare att lämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst som han förvärvat av, sålt till eller till- handahållit annan näringsidkare. Bestämmelserna om befrielse från Uppgiftsskyldighet i 3kap. 39” och 4 kap. 65)” tredje stycket lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 3 kap. 16 _é' tax- eringslagen (1990:00) gäller i till- lämpliga delar i fråga om kontroll av mervärdeskatt.

2855

För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har full- gjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning förfastställelse av .skatt, får skatterevision göras hos den som är deklarations- eller uppgifts- skyldig. Skatterevision får också göras hos den som har anmält sig för registrering för kontroll av att

5 Senaste lydelse 1986: 1289.

För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har full- gjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning för beskattningen. får skatterevision göras hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har anmält sig för registre- ring för kontroll av att lämnade

Nuvarande lydelse

lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Beslut om skatterevision medde- las av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket.

1 övrigt gäller i fråga om skatte- revision i tillämpliga delar bestäm- melserna om taxeringsrevision i 56 och 58 59" taxeringslagen.

Föreslagen lydelse

uppgifter är riktiga och fullständi- ga. Beslut om skatterevision medde- las av skattemyndigheten eller riks- Skatteverket.

1 övrigt gäller i fråga om skatte- revision i tillämpliga delar bestäm- melserna om taxeringsrevision i 3 kap. (S'—14,69" taxeringslagen (1990:00).

29 56

Anmaning enligt 26 eller 27 & gö- res av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket.

F astställelse av .skatt

Riksskatteverket får meddela fö- reläggande enligt 26 eller 27 5.

Beskattningsbeslut

305

Skatt fastställes för varje redovis- ningsperiod.

Fastställelse sker med ledning av deklaration och övriga tillgängliga handlingar.

Kan skatten icke beräknas tillför- litligt med ledning av handling som avses i andra stycket fastställes skatten efter skälig grund.

Beskattningsbeslut fattas för var- je redovisningsperiod med ledning av deklaration och övriga tillgängli- ga handlingar.

Kan inte skatten beräknas tillför- litligt med ledning av handling som avses i första stycket får beskatt- ningsbeslutet fattas efter skälig grund.

325

Har den skattskyldige lämnat de- klaration enligt 228 anses skatten fastställd i enlighet med deklaratio- nen. Har deklaration icke lämnats anses .skatten fastställd till noll kro- nor.

Skatt anses fastställd enligt första stycket utan att beslut meddelas.

6 Senaste lydelse 1986:1289.

Har den skattskyldige lämnat de- klaration inom den tid .som anges i 22 5 eller inom den tid .som anges i ett beslut om anstånd med att läm- na deklaration anses beskattnings- beslut ha fattats i enlighet med de- klarationen.

Om deklarationen inte har kom- mit in till .skattemyndigheten inom den tid som anges iförsta stycket, anses skatten genom beskattnings- beslut ha bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till skat- temyndigheten vid en senare tid- punkt anses beslut i stället ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte ett omprövningsbeslut har med- delats dessförinnan.

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

Omprövning

3357

Föranleder framkomna omstän- digheter omprövning av fastställd .skatt meddelar länsskattemyndig- heten beslut omfastställelse av skat- ten. Av beslutet skallframgå att den skattskyldige kan erhålla slutligt be- slut enligt 36 _é'.

Skattemyndigheten skall om- pröva ett beskattningsbeslut i en frå— ga .som kan ha betydelse för beskatt- ningen, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra .skäl. Att omprövning skall ske när den skatt- skyldige överklagat ett beskattnings— beslutframgår av 54 å”.

Skattetnyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be- slut. om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Om en fråga som avses i första stycket har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får skatte- myndigheten inte omprövafrågan.

Omprövning på begäran av den skattskyldige

345

Vill den skattskyldige begära om- prövning. skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till .skattemyndigheten senast sjätte året efter utgången av det kalender- år under vilket beskattningsåret har gått ut.

Om den skattskyldige gör sanno- likt att han inte inom två månader före utgången av den tid .som anges i första .stycket fått kännedom om ett beskattningsbeslut .som är till hans nackdel eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två måna- der från den dag han fick sådan kännedom.

Har den skattskyldige inom den tid som anges iförsta eller andra stycket gett in skrivelsen med begä- ran om omprövning till en annan skattemyndighet än den .som fattat beslutet eller till en allmän förvalt- ningsdomstol, får ärendet ändå prö- vas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet .som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34a9'

Ont en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans om- bud, fär skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknan- de skall ske med påföljd att ompröv- ning annars inte görs.

34b_$

Trots bestämmelsen i 333)" tredje stycketfår en fråga .som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft om- prövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regerings- rättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skatte- myndigheten

3558

Fråga om beslut enligt 33 5 skall väckas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända.

Har slutligt beslut meddelats får fråga om beslut enligt 33 _f inte prö- vas.

Omprövar .skattemyndigheten självmant ett beslut får ompröv- ningsbeslut .som är till den skattskyl- diges fördel meddelas senast under sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket beskattnings- året har gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslutfår meddelas även efter den tid som an- ges i första stycket om det föranleds av skattemyndighets beskattnings- beslut eller allmän förvaltnings- domstols beslut i mål om .skatt en- ligt denna lag avseende annan redo- visningsperiod eller annan skatt- skyldig.

3659

Slutligt beslut om fastställelse av skatt skall meddelas. om den skatt- skyldige begär sådant beslut inom sex år från utgången av det kalen- derår under vilket beskattningsåret ltar gått till ända. Har beslut enligt 33 _Q' meddelats skall dock slutligt beslut meddelas. om den skattskyl- dige begär ett sådant beslut inom två månader från den dag då han

Senaste lydelse 1981: 1276. "' Senaste lydelse 1981: 1276.

Ett omprövningsbeslut .som är till nackdel för den skattskyldige får, utom ifall .som avses i andra stycket och i 38 _ll'. inte meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått ut.

Nuvarande lydelse

fått del av det meddelade beslutet. Föreligger särskilda .skäl får slutligt beslut meddelas även om den skatt— skyldige inte har begärt det.

Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant beslut icke prö- vas.

Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige inte gett in deklaration i rätt tid, får ett ompröv- ningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett så- dant omprövningsbeslut får medde- las inom ett årfrån den dag deklara- tionen kom in till skattemyndighe- ten, dock senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår un— der vilket beskattningsåret har gått ut.

L fterbeskattni ng

375lO

Beslut om fastställelse av skatt meddelas av länsskattemyndigheten i det län. där den skattskyldige är registrerad eller. om han icke är re- gistrerad. där han bort vara regist- rerad.

Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 369" första stycket under de förut- sättningar och på det sätt som anges i38—4059'(efterbeskattning).

385

Har skattskyldig i deklaration el- ler på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för fastställelse av skatt eller underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift .samt har detta föranlett att .skatt fastställts till för lågt belopp eller med/ört att skatt återbetalats med för högt belopp. .sker efterbeskatt- ning. Detsamma gäller när skatt- skyldig har lämnat oriktig uppgift i mål om .skatt.

Efterbeskattning får icke ske om det belopp .som den skattskyldige skulle ha att erlägga är att anse .som ringa eller det med hänsyn till om-

'0 Senaste lydelse 198611289.

Efterbeskattning får ske om den skattskyldige

]. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattningen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt eller

3. underlåtit att lämna deklara- tion eller infordrad uppgift

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett be- skattningsbeslut blivitfelaktigt eller intefattats.

Efterbeskattni ng får också ske

] . vid rättelse av felräkning, miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseende.

2. när en ändringföranleds av be- slut .som anges i 35 5 andra stycket.

Efterbeskattning som avser annat än omprövning enligt andra stycket 2 får ske endast om den avser belopp av någon betyde/.se. Efterbeskatt-

Nuvarande lydelse

ständighetema framstår som up- penbart oskäligt att efterbeskatt— ning sker.

Kan uppgift .som den skattskyldi— ge lämnat icke läggas till grundför en tillförlitlig beräkning får efterbe— skattning ske efter skälig grund.

Bestämmelserna i 34 & gäller i tillämpliga delar vid efterbeskatt— ning.

Föreslagen lydelse

ning _får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt el- ler om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterbeskattning av— seende samma fråga.

39511

Utan hinder av bestämmelserna i 55—5755 äger länsskattemyndig— heten från skatt som skall betalas enligt beslut om efterbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna .skatt .som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma beskattningsår.

Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall meddelas se— nast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket be— .skattningsåret har gått ut, om inte annat anges i 40 å'.

405l2

Efterbeskattning får ske först se- dan slutligt beslut om fastställelse av .skatt har meddelats. Fråga om efterbeskattning .skall väckas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått till ända. Efterbe- skattning på grund av oriktig upp- gift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit. på— föres efterbeskattning hans dödsbo. Sådan efterbeskattning får ske en- dast om fråga därom prövats senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket boupp- teckning efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

" Senaste lydelse 1986: 1289. '2 Senaste lydelse 1986: 1289.

Beslut om efterbeskattning enligt 38 ,? andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges i 395 men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i ompröv- ningsärende eller mål om skatt får meddelas efter den tid som anges i 39 9” men senast inom ett år efter ut- gången av den månad då skatte- myndighetens eller domstolens be- slut i ärendet eller målet har vunnit laga kraft.

Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om efterbeskattning inte meddelas efter utgången av det and- ra året efter det kalenderår då bo- uppteckningen efter honom lämnats in för registrering.

Nuvarande lydelse

Har den skattskyldige, på sätt an- ges i 145 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69), delgetts un- derrättelse om misstanke om brott som avser mervärdeskatt för ho- nom eller har åtal väckts mot ho- nom för sådant brott, får efterbe- skattning ske för den red0visnings- period som brottet avser även efter utgången av i första stycket angiven tid. Detsamma gäller, om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts ge- nom beslut enligt l4ag' skatte- brottslagen.

Efterbeskattning får också ske ef- ter utgången av i första stycket angi- ven tid. om efterbeskattningen med- för att den skattskyldige enligt 12 5 skattebrottslagen är fri från ansvar för brott.

Efterbeskattning enligt tredje stycket får ske endast om fråga där- om prövats före utgången av kalen- deråret efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Efterbeskattning enligt fjärde styc- ket får ske endast om fråga därom prövats före utgången av kalender- året efter det då åtgärd som avses i 125 skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall dock fråga om efterbeskattning av döds- boet prövas inom sex månader från dödsfallet.

Efterbeskattning .som har åsatts enligt tredje stycket skall undanrö- jas av länsskattemyndigheten om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning el- ler, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad .som har sagts nu gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 _6' .skattebrottslagen.

Tredje—sjätte styckena skall ock- så tillämpas om brottet avser mer- värdeskatt för en juridisk person och åtgärd som avses i tredje stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om fö-

Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige, på sätt an- ges i 145 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69), delgetts un- derrättelse om misstanke om brott som avser mervärdeskatt för ho- nom eller har åtal väckts mot ho- nom för sådant brott, får beslut om efterbeskattning meddelas för den redovisningsperiod som brottet av- ser även efter utgången av i 39,6 angiven tid. Detsamma gäller, om tiden för att ådöma den skattskyldi- ge påföljd för sådant brott har för- längts genom beslut enligt 14aä skattebrottslagen.

Beslut om efterbeskattning får i fall .som avses i 125 skattebrotts- lagen också meddelas efter utgång- en av den tid som anges i 39 å'.

Beslut om efterbeskattning enligt fjärde stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgär- derna först vidtogs. Beslut om efter- beskattning enligt femte stycket skall meddelas före utgången av ka- lenderåret efter det år då åtgärd som avses i 125 skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avli- dit, skall dock beslut om efterbe- skattning meddelas inom sex måna- der från dödsfallet.

Beslut om efterbeskattning enligt fjärde stycket skall, utom ifall .som avses i 125 skattebrottslagen, un- danröjas av .skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning el- ler, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

Vad .som sägs i fjärde—sjunde styckena tillämpas också beträffan- de en juridisk persons beskattning, om åtgärd som avses ifjärde stycket har vidtagits mot den som har före- trätt den juridiska personen eller

Nuvarande lydelse

reträdaren ärfri från ansvarför så- dant brott med stöd av 12 & skatte- brottslagen.

345. Efter utgången av den tid inom

vilken deklaration för den sista re- dovisningsperioden under beskatt- ningsåret skall lämnas enligt 22 & får sådan ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovisnings- period under beskattningsåret hän- föras till den sista redovisningsperi- oden under beskattningsåret.

Vad som sägs i första stycket gäl- ler ej om slutligt beslut har medde- lats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret.

Föreslagen lydelse

om fall som avses i 125 skatte- brottslagen föreligger beträffande honom.

Beslut om skatteberäkning

40 a 5

Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om skatt fatta det beslut om skatteberäkning som för- anleds av domstolens beslut.

Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut

40b5 Efter utgången av den tid inom

vilken deklaration för den sista re- dovisningsperioden under beskatt- ningsåret skall lämnas enligt 225 får sådan ändring av beskattnings- beslut som berör mer än en redovis- ningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista redovisnings- perioden under beskattningsåret.

4lå'3

Beslut om efterbeskattning med- delas av länsskattemyndigheten i det län där den skattskyldige är re- gistrerad eller, om han icke är re- gistrerad, där han bort vara regi- strerad.

Beskattningsbeslut meddelas av skattemyndigheten i det län där den

skattskyldige är registrerad eller, om han inte är registrerad, där han bort vara registrerad.

46514

Har besvär anförts över slutligt beslut om fastställelse av skatt eller beslut om efterbeskattning eller be- slut av länsrätt eller kammarrätt, kan den skattskyldige av länsskatte- myndigheten få anstånd med betal— ning av skatt. Bestämmelserna i 495 l, 2 och 3mom. uppbörds- lagen (1953:272) om anstånd vid besvär över beslut rörande taxering äger motsvarande tillämpning.

'3 Senaste lydelse 1986: 1289. ” Senaste lydelse 198611289.

Om ett beskattningsbeslut över- klagats. den skattskyldige begärt omprövning eller det annars kan an- tas att skatten kommer att sättas ned, kan den skattskyldige av skat— temyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmelserna i 495 1, 2 och 3mom. uppbörds- lagen (1953: 272) gäller då i tillämp- liga delar.

Föreslagen lydelse

47515

Betalas icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 229" tredje stycket, utgår restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt beslutats enligt 45 5, utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända.

Restavgiften är sex öre för varje hel krona av den skatt som icke betalats, dock minst femtio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning jämnas till närmast högre hela krontal. Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 585 2mom. uppbördslagen (1953:272) om be.- frielsc från restavgift gäller i till— lämpliga delar beträffande restav- gift för mervärdeskatt. Bestämmel- serna i denna lag om beslut om fastställelse av skatt gäller i tillämp- liga delar om beslut i fråga om be- frielse från restavgift.

Besvär

Bestämmelserna i 58å 2mom. uppbördslagen (1953:272) om be- frielse från restavgift gäller i till- lämpliga delar beträffande restav- gift för mervärdeskatt. Bestämmel- serna i denna lag om beskattnings- beslut gäller i tillämpliga delar om beslut i fråga om befrielse från rest- avgift.

Överklagande 51é16

Följande beslut får överklagas hos länsrätten genom besvär: 1. slutligt beslut,

2. beslut att inte meddela beslut enligt 33 eller 36 _é',

3. beslut enligt 19 & fjärde stycket i fråga om registrering, samt

4. beslut om efterbeskattning, skattskyldighet, redovisningsskyl- dighet eller restavgift.

Följande beslut får ej överklagas:

1. beslut enligt 33 5.

2. beslut om skatterevision, samt

3. länsskattemyndig/zetens beslut i fråga om föreläggande av vite.

Länsskattemyndighetens beslut i Övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket genom besvär. Riksskatteverkets beslut får ej över- klagas.

"? Senaste lydelse 1982: 1211. '6 Senaste lydelse 1986:1289.

Följande beslut av skattemyndig- het får överklagas hos länsrätten:

1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskatt— ningen,

2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut.

3. beslut enligt 19 & fjärde stycket i fråga om registrering. samt

4. beslut om skattskyldighet, re- dovisningsskyldighet, restavgift el- ler anstånd med att lämna deklara— tion eller betala skatt.

Följande beslut får inte överkla- gas:

I . beslut om skatterevision, samt

2. skattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av vite.

Skattemyndighetens beslut i öv- rigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

52517

Besvär enligt 51 5 första stycket skall ha inkommit inom två måna- der från det klaganden fått del av det överklagade beslutet.

Den skattskyldiges överklagande enligt 51 5 första stycket skall vara skriftligt och ha kommit in inom sex år eller utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Om beskattningsbeslutet har meddelats efter den 30 juni sjät- te året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår som beslu- tet avser har gått ut och den skatt- skyldige lzarfått del av beslutet efter utgången av oktober samma år. får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den skattskyldigefick del av beslutet.

Den skattskyldige får överklaga ett beskattningsbeslut även om det inte gått honom emot.

5 3 ,é'

Skaltemyndigheten skall pröva om den skattskyldiges överklagande har kommit in i rätt tid. Har över- klagandet kommit inför sent. skall myndigheten avvisa det. om inte an- nat följer av andra eller tredje styc- ket.

Överklagandet skall inte avvisas. orn förseningen beror på att skatte- myndigheten har lämnat den skatt- skyldige en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagande- tiden kommit in till en annan skat- temyndighet än den som fattat be- slutet eller till en allmän förvalt- ningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då hand- lingen kom in till ska[temyndighe- ten.

545

Bestämrm'lserna i 96 och 98 939 taxeringslagen om besvär över läns- rätts och kammarrätts beslut gäller i tillämpliga delar ifråga om mål el- ler ärenden rörande mervärdeskatt.

'7 Senaste lydelse 1986:1289.

Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överkla- gandet skall avvisas enligt 53 9" eller hinder mot omprövning föreligger

Nuvarande I ydelse

Föreslagen lydelse

enligt 33 5 tredje stycket.

Ett överklagande förfaller. om skattemyndigheten ändrar beslutet så som den skattskyldige begär.

Om myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär. skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet.

559”

Skattskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

I) skatt fastställts i strid med be- stämmelserna om vem som ärskatt- skyldig eller om vad som är skatte— pliktigt,

2) skattfastställts mer än en gång för samma omsättning,

3) beskattningen blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbartförbiseende,

4) någon till följd av underlåten- het att lämna deklaration eller in- fordrad uppgift. felaktighet i dekla- ration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan dekla- ration eller uppgift fått skatten för viss redovisningsperiodfastställd till belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fastställas för perioden,

5) någon i annatfall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts.

Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast om besvären kan grundas på om- ständighet eller bevis. varom känne- dom saknats när skatten fastställts. och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller beviset för att få rättelse.

Besvär som avses iförsta stycket får anföras senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår un- der vilket beskattningsåret gått till

Om överklagandet inte avvisas enligt 53 _é' ellerförf'aller enligt 54 ,é'. skall skattemyndigheten överlämna överklagandet. sitt omprövningsbe- slut och övriga handlingar i ärendet till länsrätten. Om det _hnns särskil- da skäl får överklagandet överlåtn- nas till länsrätten utan föregående omprövning.

Nu varande lydelse

ända.

Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär till den skattskyldiges förmån och i fall som avses iförsta stycket 3 även till den skattskyldiges nackdel.

Bestämmelserna i 34 5 gäller i tillämpliga delar vid prövning av be- svär i särskild ordning.

Föreslagen lydelse

56518

Bestämmelserna i 103 och 104 få" taxeringslagen (1956: 623) om be- svär i särskild ordning samt i 105 &" lmom. första stycket. 105 ä' 2mom., 106— 108 och 113 55 sam- ma lag om besvär gäller [ tillämpli- ga delar i fråga om mål eller ären- den rörande mervärdeskatt.

Överklagande av riksskatteverket skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt 35. 36, 39 och 40 55 gäller för beslut om omprövning på initiativ av skatte- myndighet eller efter sådan tid men inom två månaderfrån den dag det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningbeslut som avser efterbeskattning och yr- kas ändring till den skattskyldiges nackdel. skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Om riksskatteverket har överkla- gat ett beskattningsbeslut, skall där- av föranledd talan om särskild av- giftföras samtidigt.

57äI9

Vad som föreskrives om länsskat- temyndighet i de bestämmelser i taxeringslagen som rör besvär över länsrätts och kammarrätts beslut gäller i fråga om mål eller ärenden rörande mervärdeskatt allmänt om- bud.

Bestämmelserna i 6kap. 10— 24 59” taxeringslagen (1990:00) gäl- lerför mål enligt denna lag.

Länsrättens beslut i anledning av överklagande av beslut rörande an- stånd med att lämna deklaration el- ler betala skatt. får inte överklagas.

63520 Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärdeskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Förhandsbesked sökes skriftligt hos riksskatteverket före ingången av

”3 Senaste lydelse 19842357. '9 Senaste lydelse 1986:1289. 2" Senaste lydelse 1984: 357.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

den första redovisningsperiod som beröres av den fråga förhandsbeskedct

gäller.

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 5 andra stycket, 3—8 samt 11 och 12 åå lagen (l951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

[ Övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 5 andra stycket och 3—8äg' lagen (l951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

6435Zl

Har skattskyldig i deklaration el- ler annat skriftligt meddelande, av- givet till ledning för länsskattemyn- dighetens beslut om hans skatt, läm- nat uppgift som befinnes oriktig, påförs honom särskild avgift (skattetillägg) med tjugo pro- cent av det skattebelopp. som ej skulle ha påförts eller som felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom om den oriktiga uppgiften godta- gits. Detsamma gäller när skattskyl- dig skriftligen har lämnat sådan uppgift i mål om skatt.

Har deklaration lämnats men av- vikelse skett från denna med stöd av 30 å tredje stycket eller 38 å' tred- je stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som till följd av uppskatt- ning påförs den skattskyldige ut- över vad som annars skulle ha på- förts eller ej tillgodoräknats ho- nom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt första styc- ket.

Har uppskattning skett med stöd av 30 å tredje stycket eller 38 &” tred- je stycket på grund av utebliven de- klaration, påförs den skattskyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han har lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den

2' Senaste lydelse 1986:1289.

Har en skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, som han avgett till ledning för be- skattningen. lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild av- gift (skattetillägg) påföras ho- nom med tjugo procent av det skat- tebelopp, som ej skulle ha påförts eller som felaktigt skulle ha tillgo- doräknats honom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäl- ler om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godtagits efter prövning [ sak eller inte har prövats.

Har deklaration lämnats men av- vikelse skett från denna med stöd av 305 andra stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med tju- go procent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den skattskyldige utöver vad som an- nars skulle ha påförts eller ej tillgo- doräknats honom. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi- ge skall dock skattetillägg utgå en- ligt första stycket.

Har uppskattning skett med stöd av 305 andra stycket på grund av utebliven deklaration, påförs den skattskyldige skattetillägg med tju- go procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter han kan lta lämnat till ledning för beskattningen. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi-

Nuvarande lydelse

skattskyldige skall dock skattetill- lägg utgå enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

ge skall dock skattetillägg utgå en- ligt första stycket.

64eå

Har skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utan an— maning, underlåtit att inom före- skriven tid fullgöra denna skyldig- het, påförs honom särskild avgift (förseningsavgift) med 100 kronor.

Har i fall som avses i första styc- ket den skattskyldige antingen an- manats att lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits i anma- ningen eller underlåtit att avge de- klaration inom föreskriven tid även för minst en av de tre närmast före- gående redovisningsperioderna, be- stäms förseningsavgiften till 200 kronor.

Skattskyldig. som varit skyldig avlämna deklaration endast efter anmaning, påförs förseningsavgift, om han underlåtit att lämna dekla- ration inom tid som föreskrivits i anmaningen. Avgiften utgår med 200 kronor.

Har skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utan före- läggande, underlåtit att inom före- skriven tid fullgöra denna skyldig- het, påförs honom särskild avgift (förseningsavgift) med 100 kronor.

Har i fall som avses i första styc- ket den skattskyldige antingenföre— lagts att lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits i föreläg- gandet eller underlåtit att avge de- klaration inom föreskriven tid även för minst en av de tre närmast före- gående redovisningsperioderna, be- stäms förseningsavgiften till 200 kronor.

Skattskyldig, som varit skyldig avlämna deklaration endast efter föreläggande, påförs förseningsav- gift, om han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskri- vits i föreläggandet. Avgiften utgår med 200 kronor.

64 g 522

Fråga om särskild avgift prövas av länsskattemyndigheten. Fråga om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas dock av länsrätten på talan av allmänt ombud. Sådan talan förföras, om den oriktiga uppgiften ej har godta- gits efter prövning i sak eller ej har prövats i målet, och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Har skattskyldig hemställt om ef- tergift av beslutad avgift, meddelas nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan icke bifallits.

Utan hinder av vad som eljest föreskrivs om besvär, skall skatt- skyldigs yrkande i fråga om särskild avgift prövas, om beslut om skatten

Senaste lydelse 1986:1289.

Skattemyndigheten prövar fråga om särskild avgift. Beslut om skat- tetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får meddelas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Har skattskyldig hemställt om ef- tergift av beslutad avgift, meddelas nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan inte bifallits.

Utan hinder av vad som annars föreskrivs om omprövning och över- klagande, skall skattskyldigs yrkan- de i fråga om särskild avgift prövas,

Nuvarande lydelse

för den redovisningsperiod som av- giften avser icke har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådant yr- kande av allmänt ombud till för- män för skattskyldig. Om yrkande som har sagts nu framställs först [ regeringsrätten eller kammarrätt, kan domstolen förordna att målet om särskild avgm skall upptagas och vidare handläggas av länsrätt.

Föreslagen lydelse

om beslut i den beskattningSfråga som föranlett avgiften inte har vun- nit laga kraft. Detsamma gäller så- dant yrkande av riksskatteverket. till förmån för skattskyldig.

6411523

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Finnes vid prövning av beslut om skatt att skatten skall nedsättas eller tillgodoräknas med ytterligare be- lopp, skall även vidtas därav föratt- ledd ändring i beslut om skattetill- lägg.

Vid handläggningen [ kammar- rätt och länsrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hål- las, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte. om det inte finns anledning anta att avgift kaminer att utgå.

Ändras ett beskattningsbeslut ska/l skattemyndigheten vidta den ändring av beslut om skattetillägg som föranleds av beskattningsbeslu- [('t.

64kg

Om ej annat framgår av vad som föreskrivs i 64 a —64j åå gäller be- stämmelserna i denna lag, med un- dantag av 38—41 59” och 76 5 första stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.

Om ej annat framgår av vad som föreskrivs i 64 & —64j åå gäller be- stämmelserna i denna lag, med un- dantag av 385 första stycket och andra stycket 2 samt 765 första stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.

69 524

Efter anmälan av länsskattemyn- digheten förordnar länsrätten om uttagande av vite. [ övrigt gäller 123 och 12459" taxeringslagen (1 956:623) om vite i tillämpliga de- lar. Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxerings- lagen prövas fråga om uttagande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.

23 Senaste lydelse 1987: 1218. " Senaste lydelse 1986: 1289.

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjäns- ten. Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxerings- lagen (1990:00) eller lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter prövas fråga om utdömande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.

Vid prövning av en fråga om utdö- mande av vite får även vitets lämp- lighet bedömas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

74525

Beslut som avses i 33 &" denna lag skall sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Sådana försändelser får i särskilda fall rekommenderas eller delges den skattskyldige. ! frå- ga om delgivning av beslut eller ut- slag enligt denna lag äger 54 och 55 59" taxeringslagen( 1956.'623) motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av bestämmelser- na i denna lag skall meddelande. som lätnnats för skattskyldig som är juridisk person, anses vara lämttat av den skattskyldige. om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991 då förordningen (1982:24) om anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt skall upphöra att gälla.

" Senaste lydelse 1983: 1052.

8. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och

Hänvisningar till S8

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 4.1

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

dels att 4 kap. 14 5, 7 kap. 3 5, 8 kap. 7, 8, 10— 13 55 och 9 kap. 2 5 skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 1 5 samt 8 kap. 1, 7 och l 1 55 skall

utgå.

dels att nuvarande 4kap. 45 skall betecknas 145 samt att nuvarande 8 kap. 2 och 3 55 skall betecknas 8 respektive 7 5,

dels att 2kap. 10 5, 3kap. 3 och 6 55, 4kap. 1—3, 5— 13 55, nya 145 och 15 5, 5kap. 5 och 12 55, 6kap. ] 5, 7kap. 1, 7 och 855, 8kap. 1. 4—6, nya 7, nya 8 och 955, 9 kap. 35 samt rubrikerna till 4 och 8kap. skall ha föjande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 4kap. 4, 4 a, 4 b och 6 a 55, 8 kap. 2 och 3 55, samt närmast före 4 kap. 4, 5, 6 a. 13 och 15 55 nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 10 5

Bestämmelserna i 47 5' taxerings- lagen ( 1 95 6: 623) om vem som skall fullgöra deklarationsskyldigheten för omyndiga, dödsbon och andra gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 4 kap. 25 lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter om vem som skall fullgöra deklarationsskyl- digheten för omyndiga, dödsbon och andra gäller i tillämpliga delar.

Uppgift som lämnatsför en skatt- skyldig som är juridisk person skall anses ha lämnats av den skattskyldi- ge. om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörig- het att företräda den skattskyldige.

3 kap.

Beskattningsmyndigheten får om det behövsför skattekontrollen före- lägga den deklarationsskyldige att lämna upplysningar utöver deklara- tionen samt prov och beskrivning på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verk- samheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Beskattningsmyndigheten får vi- dare förelägga den deklarations- skyldige att förete de handlingar som behövs för kontroll av deklara-

Beskattningsmyndigheten får fö- relägga den deklarationsskyldige att i den omfattning som anges i före- läggandet lämna de upplysningar som behövs för kontroll av att upp- gifterna i en deklaration är riktiga eller annarsför beskattningen samt prov och beskrivning på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten.

Beskattningsmyndigheten får vi- dare förelägga den deklarations- skyldige att visa upp kontrakt, kon- toutdrag. räkningar, kvitton eller

Nu varande lydelse

tionen, såsom kontrakt, kontout- drag. räkningar och kvitton.

Bestämmelserna i 50,5 1 och 3mom. taxeringslagen( 1 956.623) om utlämnande av uppgifter gäller i fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har av- lämnats till ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upp- rättats eller för granskning omhän- dertagits av en myndighet vid skat- tekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos beskatt- ningsmyndigheten under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända, om inte regeringen föreskri ver annat

4kap. Fastställande av skatt, efterbeskattning m. m.

Skatten skall fastställas för varje redovisningsperiod eller, om skat- teredovisningen inte avser redovis- ningsperioder, för varje skatteplik- tig händelse.

Har den skattskyldiges deklara- tion kommit in till beskattnings- myndigheten inom den tid som an- ges i Zkap. 85 eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, anses skatten fastställd till det deklarerade beloppet.

Om deklarationen inte har kom- mit in till beskattningsmyndigheten

Föreslagen lydelse

liknande handlingar som behövs för kontroll av deklarationen.

Ett föreläggande får förenas med vite. om det finns anledning att anta att den skattskyldige annars inte följer föreläggandet.

Bestämmelserna i 3 kap. 6 5 taxe- ringslagen (1990:00) gäller ifråga om befrielse från skyldigheten att lämna upplysningar eller visa upp handling.

65

Bestämmelserna i 3kap. 17 5 taxeringslagen (1990: 00) om utläm- nande av uppgifter gäller i fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos beskatt- ningsmyndigheten. Om inte rege- ringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer föreskriver något annat, skall handlingarna förstöras sju år efter utgången av det ka- lenderår under vilket beskattnings- året gått ut.

4 kap. Beskattningsbeslut

Beskattningsbeslut skall fattas för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser re- dovisningsperiodcr. för varje skat- tepliktig händelse.

Har den skattskyldiges deklara- tion kommit in till beskattnings- myndigheten inom den tid som an- ges i Zkap. 85 eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, anses beskattningsbeslut ha fattats i enlig- het med deklarationen.

Om deklarationen inte har kom- mit intill beskattningsmyndigheten

Nuvarande lydelse

inom den tid som anges i första stycket, anses skatten fastställd till noll kronor. Kommer deklaratio- nen in till beskattningsmyndighe- ten vid en senare tidpunkt anses skatten i stället fastställd till det de- klarerade beloppet, om ett beslut inte dessförinnan har meddelats en-

ligt 3 eller 5 5”.

Beskattningsmyndigheten skall meddela beslut om fastställande av skatten. om deklarationsgransk— ning. skatterevision eller något an- nat förhållande ger anledning till det. Sådant beslut skall också med- delas om den skattskyldige begär det.

Beslut som avses iförsta stycket får inte meddelas senare än tredje året efter utgången av det kalender- år under vilket beskattningsåret har gått till ända eller, om skattere- dovisningen inte avser redovisnings- perioder, den skattepliktiga hände/- sen har inträffat. Inkommer från den skattskyldige en begäran om så- dant beslut senare än två månader före utgången av den angivna tiden, skall framställningen anses som en begäran om slutligt beslut enligt 5 _5.

Av beslut som avses i första styc- ket skall framgå att den skattskyldi- ge kan få ett slutligt beslut enligt 5 5".

Föreslagen lydelse

inom den tid som anges i första stycket, anses skatten genom be- skattningsbeslut ha bestämts till noll kronor. Kommer deklaratio- nen in till beskattningsmyndighe- ten vid en senare tidpunkt anses beslut i stället ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte ett om- prövningsbeslut har meddelats dess- förinnan.

Omprövning 35

Beskattningsmyndigheten skall ompröva ett beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för be- skattningen om den skattskyldige begär det eller om det _änns andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat ett be- skattningsbeslut framgår av 8kap. 4 _5.

Beskattningsmyndigheten får av- ståfrån att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Om en fråga som avses iförsta stycket har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. får beskatt- ningsmyndigheten inte ompröva frågan.

Omprövning på begäran av den skattskyldige 45

Vill den skattskyldige begära om- prövning, skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket beskattnings- året har gått ut eller. när skattere- dovisningen inte avser redovisnings— perioder, den skattepliktiga händel-

Nuvarande lydelse

Slutligt beslut om skatt skall meddelas om den skattskyldige el- ler allmänna ombudet begär det inom den tid som anges i 3 _5' andra stycket fönsta meningen. Har denna tid gått ut skall slutligt beslut ändå meddelas. om begäran härom in- kom mer från den skattskyldige inom

Föreslagen lydelse

sen ltar inträffat.

Om den skattskyldige gör sanno- likt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beskattningsbeslut som är till hans nackdel eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två måna- der från den dag han äck sådan kännedom.

Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begä- ran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas Skrivelsen skall då omedelbart översändas till beskatt- ningsmyndigheten med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen.

4a5

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans om- bud. får skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknan- de skall ske med påföljd att ompröv- ning annars inte görs.

4b_5

Trots bestämmelsen i 35 tredje stycketfår en fråga som har avgjorts av kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas. om be- slutet avviker från rättstillämpning- en i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av be- skattningsmyndigheten

Omprövar beskattningsmyndig— heten självmant ett beslut får om- prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas se- nast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket be- skattningsåret har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redo-

Nuvarande lydelse

två månader från den dag då ltan fått del av beslut enligt 3 ,5 eller från all- männa ombudet inom två månader från den dag då sådant beslut med— delades. Föreligger särskilda skälfår slutligt beslut meddelas inom den tid som anges i 3 5 andra stycket första meningen även om den skattskyldige eller allmänna ombudet inte har be- gärt det. '

Sedan slutligt beslut har medde- lats för en viss redovisningsperiod eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, en viss skattepliktig händelse, får beslut en- ligt 3 5 eller 5 5 första stycket inte meddelas för samma period eller händelse.

Kan skatten inte bestämmas till- förlitligt med ledning av deklaration eller annan föreliggande utredning skall den beräknas efter skälig grund.

Föreslagen lydelse

visningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter den tid som an— ges i första stycket om det föranleds av beskattningsmyndighetens be- skattningsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om skatt enligt denna lag avseende annan redovisningsperiod eller an- nan skattskyldig.

65

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom ifall som avses i andra stycket och i 7 och 8 55, inte meddelas sena- re än under andra året efter utgång- en av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skatte- pliktiga händelsen har inträffat.

Har den skattskyldige inte gett in deklaration i rätt tid. får ett ompröv- ningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges iförsta stycket. Ett så- dant omprövningsbeslut får medde- las inom ett årfrån den dag deklara- tionen kom in till beskattningsmyn- digheten. dock senast under sjätte året efter utgången av det kalender- år under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om skatteredovisning— en inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har in- träffat.

E fterbeskattning 6 a 5

Beskattningsmyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges

Nu varande lydelse

Har den skattskyldige

Föreslagen lydelse

i 6 5 första stycket under de förut- sättningar och på det .sätt .som anges i 7—125'5'(efterbeskattning.).

Efterbeskattningfår ske om den skattskyldige

1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattningen.

2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt, 3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller,

4. underlått att tillhandahålla be- gärt varuprov, skall beskattnings- myndigheten besluta om efterbe— skattning om den oriktiga uppgif- ten eller underlåtenhcten medfört att skatt inte utgått eller utgått med för lågt belopp eller medfört att skatt återbetalats medför högt belopp.

Efterbeskattning får inte ske om det skattebelopp som avses är att anse som ringa eller om det med hänsyn till omständigheterna/"ram- står som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker. Avser pröv- ningen flera redovisningsperioder under samma beskattningsår. skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda beloppet för peri- oderna.

95

Bestämmelserna i 45" tillämpas även vid efterbeskattning.

4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov,

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett be- skattningsbeslut blivit felaktigt eller intefattats.

E fterbeskattni ng får också ske

1. vid rätte/.se av felräkning, miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseende.

2. när en ändringföranleds av be- slut som anges i 5 5 andra stycket.

Efterbeskattning som avser annat än omprövning enligt 7 5" andra stycket 2 får ske endast om den av- ser belopp av någon betydelse. E fter- beskattning/är inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulleframstå som uppenbart oskä- ligt eller om beskattningsmyndighe— ten tidigarefattat beslut om efterbe- skattning avseende sammafråga.

Beskattningsmyndighetens beslut om efterbeskattning skall meddelas senast under sjätte året efter utgång- en av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skatte- pliktiga händelsen ltar inträffät. om inte annat anges i 10— 12 55'.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105

Beskattningsmyndigheten får be- sluta om efterbeskattning sedan slutligt beslut om skatt har medde— lats eller, om så inte har skett, när slutligt beslut inte längre kan med- delas. Efterbeskattningfär ej ske om inte beskattningsmyndighetcn med- delar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket beskattnings- året har gått till ända eller, när skat- teredovisningen inte avser redovis- ningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträfjät.

Efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft.

Beslut om efterbeskattning enligt 7 5' andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges i 95 men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i ompröv- ningsärende eller mål om skatt får meddelas efter den tid .som anges i 95 men senast inom ett år från ut— gången av den månad då beskatt- ningsmyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet har vun- nit laga kraft.

115

Har den skattskyldige avlidit, skall efterbeskattningen påföras hans dödsbo. Beslut om sådan efter- beskattning _fär inte meddelas av beskattningsmyndigheten efter ut- gången av det andra året efter det kalenderår under vilket bouppteck- ningen efter den skattskyldige har lämnats in för registrering.

Har den skattskyldige avlidit, får beslut om efterbeskattning inte meddelas av beskattningsmyndig- heten efter utgången av det andra året efter det kalenderår under vil— ket bouppteckningen efter den skattskyldige har lämnats in för re- gistrering.

125'

Har den skattskyldige, på sätt an- ges i 145 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69), delgetts un- derrättelse om misstanke om brott som avser skatt enligt de författ- ningar som anges i 1 kap. 1 5första stycket 1 eller enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselme- del eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattnings- myndigheten meddela beslut om efterbeskattning för den redovis- ningsperiod eller den skattepliktiga händelse som brottet avser även ef-

' Senaste lydelse 1985: 1 15.

Har den skattskyldige, på sätt an- ges i 145 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69), delgetts un- derrättelse om misstanke om brott som avser skatt enligt de författ- ningar som anges i 1 kap. 1 5 första stycket 1 eller enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselme— del eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattnings- myndigheten meddela beslut om efterbeskattning för den redovis- ningsperiod eller den skattepliktiga händelse som brottet avser även ef-

Nuvarande lydelse

ter utgången av i 105 angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts ge- nom beslut enligt 14aå skatte- brottslagen.

Beskattningsmyndigheten får också meddela beslut om efterbe- skattning efter utgången av i 105 angiven tid. om efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 & skattebrottslagen ärfri från an- svar för brott.

Beslutet om efterbeskattning en— ligt första stycket får inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då någon av de där angivna åt- gärderna först vidtogs. Beslutet om efterbeskattning enligt andra styc- ket får inte meddelas senare än un- der kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 125 skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avli— dit, får beskattningsmyndigheten dock inte meddela beslut om efter- beskattning av dödsboet senare än sex månader från dödsfallet.

Efterbeskattning som har påförts enligt första stycket skall undanrö- jas av beskattningsmyndigheten. om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning el- ler, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 9” skattebrottslagen.

Första—fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juridisk persons skatt och åtgärd

som avses i första stycket har vidta- ' gits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrä- daren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12 & skattebrotts- lagen.

Föreslagen lydelse

ter utgången av i 99" angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts ge- nom beslut enligt 14aå skatte- brottslagen.

Beslut om efterbeskattning får i fall som avses i 125 skattebrotts- lagen också meddelas ejter utgång- en av den tid som anges i 99".

Beslutet om efterbeskattning en- ligt första stycket ska/l meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslutet om efterbeskattning enligt andra stycket skall meddelas före utgång- en av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 125 skatte- brottslagen vidtogs. Har den skatt- skyldige avlidit skall dock beslut om efterbeskattning meddelas inom sex månader från dödsfallet.

Beslut om efterbeskattning enligt första stycket skall. utom i fall som avses i 125 skattebrottslagen, un- danröjas av beskattningsmyndighe- ten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föran- lett underrättelsen om brottsmiss- tanke eller beslutet om tidsförläng- ning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

Vad som sägs iförsta fjärde styckena tillämpas också beträffan- de en juridisk persons beskattning, om åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har före- trätt den juridiska personen eller om fall som avses i 125 skatte- brottslagen föreligger beträfande honom.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Gemensamma bestämmelser om be— skattningsbeslut

139"

Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för en tillförlit- lig beräkning eller saknas uppgifter från dcn skattskyldige, får efierbe— skattningen ske efter skälig grund.

4.6

Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under bc- skattningsåret skall lämnas får så- dan ändring av skatten som berör mer än en redovisningsperiod un- der beskattningsårct hänföras till den sista redovisningsperioden un- der beskattningsåret.

Första stycket gäller inte om slut- ligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskatt- ningsåret.

Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för en tillförlit- lig beräkning eller saknas uppgifter från den skattskyldige, får beskatt- ningsbeslutet fattas efter skälig grund.

14 9”

Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under be- skattningsåret skall lämnas får så- dan ändring av beskattningsbeslut som berör mer än en redovisnings- period under beskattningsåret hän- föras till den sista redovisningsperi- oden under beskattningsåret.

Beslut om skatteberäkning

155

Det allmänna ombudet skall underrättas om innehållet i beslut enligt 5, 7 eller 14,5.

Beskattningsmyndigheten skall snarast efter det att en domstol med- delat beslut i ett mål om skatt fatta det beslut om skatteberäkning .sorn föranleds av domstolens beslut.

5 kap. 5 52

Har besvär anförts över beslut om skatt kan den skattskyldige av be- skattningsmyndigheten få anstånd med betalning av skatten. Bestäm- melserna i 495 l, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om an- stånd vid besvär över beslut rörande taxering skall då tillämpas. Det som sägs om Iänsskattemyndighet i upp- bördslagen gäller då det allmänna ombudet.

2 Senaste lydelse 1986: 1302.

Om ett beskattningsbeslut över— klagats. den skattskyldige begärt omprövning eller det annars kan an- tas att skatten kommer att sättas ned. kan den skattskyldige av be- skattningsmyndigheten få anstånd med att betala skatten. Bestämmel- serna i 495 l, 2 och 3 mom. upp- bördslagen (1953:272) gäller då i tillämpliga delar. '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ' 125 Ränta skall utgå på Ränta skall utgå på 1. skatt som avses i lä tredje l. skatt som avses i lä tredje stycket, stycket,

2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt

2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt 5 5 till den del skattebeloppet skall betalas senast vid anståndstidens ut- gång.

1 fall som avses i första stycket 1 utgår räntan från den dag då skatten skulle ha betalats enligt 1 5 första stycket till och med den dag då skatten skall betalas enligt beskattningsmyndighetens beslut. 1 fall som avses i första stycket 2 skall bestämmelserna om ränta i 495 4mom. uppbörds- lagen (1953:272) tillämpas. Räntan skall dock beräknas från den dag, då skattebeloppet skulle ha betalats om anstånd inte medgetts, till och med den dag då anståndstiden går ut. 55 till den del skattebeloppetfast- ställts av besvärsmyndigheten.

6kap. 1 5

Beskattningsmyndigheten får, efter ansökan av den som är skattskyldig eller avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör be- skattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolk- ning eller rättstillämpning.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

I frågor som rör beskattning enligt lagen (l957z262) om allmän energi- skatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

Ärenden hos riksskatteverket om förhandsbesked enligt denna lag skall avgöras av den särskilda nämnd som anges i 195 taxerings- lagen (1956: 623).

7 kap. 1 så

Har den skattskyldige i en dekla- ration eller ett annat skriftligt med- delande som avgetts till ledning för fastställande av hans skatt, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift (skattetillägg). Skattetillägget är tjugo procent av det skattebe- lopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godta- gits. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt.

Har den skattskyldige i deklara- tion eller annat skriftligt meddelan- de som han avgett till ledning för beskattningen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild av- gift (skattetillägg) påföras ho- nom. Skattetillägget är tjugo pro- cent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsam- ma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godta- gits efter prövning i sak eller inte har prövats.

Nu varande lydelse

Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 6 eller 13 &, påförs den skattskyldige skattetill- lägg. Skattetillägget är tjugo pro- cent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- skyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägg enligt första stycket."

Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt beslu- tats genom uppskattning enligt 4kap. 6 eller 13 &, påförs den skatt- skyldige skattetillägg. Skattetilläg- get är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen på- förs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägg enligt första stycket.

Beskattningsmyndigheten prövar fråga om särskild avgift. Kammar- rätten prövar dock. på talan av all- männa ombudet. fråga om skatte- tillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt. Sådan talan får föras om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan skall väckas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slut- liga beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Den skattskyldiges yrkande i frå- ga om särskild avgift skall utan hin- der av vad som annars gäller om besvär prövas, om beslutet om den skatt som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna ombudet fram- ställt ett sådant yrkande till förmån för den skattskyldige. Om yrkandet framställsförst i domstol, kan dom-

Föreslagen lydelse

Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4kap. 13 5, på- förs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskatt- ningen påförs den skattskyldige ut- över vad som annars skulle ha på- förts honom. Till den del uppskatt- ningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldi- ge påförs dock skattetillägg enligt första stycket.

Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt beslu- tats genom uppskattning enligt 4kap. 13 €, påförs den skattskyldi- ge skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägg enligt första stycket.

Beskattningsmyndigheten prövar fråga om särskild avgift. Beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skattfår meddelas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Utan hinder av vad som annars

&.

foreskri vs om omprövning och över-

klagande skall den skattskyldiges yrkande i fråga om särskilt! avgift prövas, om beslut i den beskatt- ningsf'råga som föranlett avgiften inte har vunnit laga kraft. Detsam- ma gäller om det allmänna ombu- det framställt ett sådant yrkande till förmån för den skattskyldige.

Nuvarande lydelse

stolen förordna att målet om sär- skild avgift skall tas upp och vidare handläggas av beskattningsmyndig- heten.

Föreslagen lydelse

853

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. i den mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Beslutas ändring av tidigare be- slut om skatt. skall även därav/ör- anledd nedsättning i beslut om skat- tetillägg vidtas.

Vid handläggningen i kammar- rätt av mål om särskild avgift skall muntligförhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntligför- handling behövs dock inte, om det inte finns anledning anta att avgift kommer att utgå.

8 kap. Besvär

Beskattningsmyndighetcns slutli- ga beslut om skatt samt myndighe- tens beslut om ty'terbeskattning, om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, om uppdelning av skattebetalning, om återbetalning av skatt och om rättelse får överkla- gas av den skattskyldige och av det allmänna ombudet genom besvär hos kammarrätten.

Den skattskyldiges besvär skall ha kommit in inom två månader från den dag då han fick de! av beslutet. Allmänna ombudets besvär skall ha kommit in inom två månader-frän den dag då beslutet meddelades.

3 Senaste lydelse 1987: 1219.

tu :!:/;

Ändras ett beskattningsbeslut skall beskattningsmyndigheten vid- ta den ändring av beslut om skatte- tillägg .som föranleds av beskatt- ningsbesltttet.

8kap. Överklagande

Beskattningsmyndighetens be- skattningsbeslut i en fråga som kan . ha betydelseför beskattningen samt beslut om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, om uppdelning av skattebetalning, om återbetalning av skatt och om att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut får överklagas hos kammarrätten av den skattskyl- dige och av det allmänna ombudet. Beslut om skatterevision, föreläg— gande av vite och avvisande av ansö- kan om förhandsbesked får inte överklagas.

Den skattskyldiges överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått ut eller, när skat- teredovisningen inte avser redovis- ningsperioder, den skattepliktiga

Nu varande lydelse

35

Ett beslut varigenom förhandsbe- sked har meddelats får överklagas av den skattskyldige. annan sökan- de och det allmänna ombudet ge— nom besvär hos regeringsrätten.

Besvär av sökanden eller det all— männa ombudet skall ha kommit in inom en månad från den dag då den som klagar har fått del av för— handsbeskedct. Besvär av skattskyl— dig som inte är sökande skall ha kommit in inom en månad från den dag då förhandsbeskedct meddela— des.

2 .5

Ett beslut av länsrätten om utdö- mande av vite får överklagas av den som förpliktats utge vitet och av det allmänna ombudet genom besvär Itos kammarrätten.

Besvären skall lta kommit in inom tre veckorfrån den dag då den .som klagar harfått del av beslutet.

Besvär som anförts i särskild ord— ning tas upp av kammarrätten. Har kammarrätten eller regeringsrätten beslutat om skatten skall besvären tas upp av regeringsrätten.

Regeringsrätten och kammarrät- ten får. om besvär som anförts i sär- skild ordning skall tas upp till pröv- ning. förordna att målet skall vidare handläggas av beskattningsmyndig- heten.

Föreslagen lydelse

7.5

Ett beslut varigenom förhandsbe- sked har meddelats får överklagas hos regeringsrätten av den skatt- skyldige, annan sökande och det allmänna ombudet.

Överklagande av sökanden eller det allmänna ombudet skall ha kommit in inom en månad från den dag då den som klagar har fått del av förhandsbeskedet. Överklagande av skattskyldig som inte är sökande skall ha kommit in inom en månad från den dag då förhandsbeskedct meddelades.

8.9"

Ett beslut av länsrätten om utdö- mande av vite får överklagas hos kammarrätten av den som har förpliktats utge vitet och av det all- männa ombudet.

Bestämmelserna i 6kap. 10. 13. 14 samt 17—24 5.5 taxeringslagen (1990:00) gäller i tillämpliga delar

för mål enligt denna lag. Vad som i

taxeringslagen sägs om riksskatte- verket skall gälla det allmänna om- budet. Vad .som i 6 kap. 1053 taxe- ringslagen sägs om länsrätt skall gälla kammarrätt.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

Fråga om utdömande av vite prövas av länsrätten i det län där beskattningsmyndigheten är belä— gen. Har vite samtidigt förelagts med stöd av en bestämmelse i tax— eringslagen( l956:623) prövas frå- gan av den länsrätt som är behörig enligt den lagen. Har vite i annat fall samtidigt förelagts med stöd av denna lag och lagen (1968:430) om mervärdeskatt görs prövningen av den länsrätt som är behörig enligt sistnämnda lag. Frågor om utdö— mande av vite prövas efter anmälan från beskattaingsmyndigheten.

Om ändamålet med vitet har/ör- fallit. då fråga om att döma ut vitet uppkommer. får vitet inte dömas ut. Ändamålet med vitet skall inte anses ha förfälli t om vi tesföreläggan- det iakttagits/ömt efter det att anmä- lan enligt första stycket kommit in till länsrätten.

Vid prövning av fråga om utdö- mande av vite får också fråga huru- vida och med vilket belopp vitet hade bortföreläggas komma under bedö- mande.

Fråga om utdömande av vite prö- vas av länsrätten i det län där be- skattningsmyndigheten är belägen. Har vite samtidigt förelagts med stöd av en bestämmelse i taxerings- lagen (1990:00) eller enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter prövas frågan av den länsrätt som är behörig enligt dessa lagar. Har vite i annat fall samtidigt förelagts med stöd av denna lag och lagen (1968z430) om mervärdeskatt görs prövningen av den länsrätt som är behörig enligt sistnämnda lag.

Vid prövning av en fråga om ut- dömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Denna lagträderikraft den ljanuari 1991.

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivarel

dels att 30 & skall upphöra att gälla, dels att i 6, 17, 18, 22 a, 24, 33 och 46 55 orden "den lokala skattemyn- dighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att i 41 & orden ”lokal skattemyndighet" skall bytas ut mot ”skatte- myndighet”, '"

dels att i 9 och 23 55 ordet ”Iänsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att nuvarande 54 & skall betecknas 30 &, dels att 2, 3, 7, 10, 11, 15, 16, 19, 20, 22 d, 26, 27, 29, den nya 30, 32, 44, 47, 50—53 och 55 55 samt rubrikerna närmast före 30 och 50 55 skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 50a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Hänvisningar till S9

252

I denna lag förstås med lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3— 5 55 lagen (1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 5 1 mom. uppbördslagen (1953: 272);

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall red0visas enligt 4 tj; utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas; årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret; årsuppgift: en arbetsgivares uppgift om den lön på vilken årsavgift skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 &;

anståndsränta: ränta enligt anståndsränta: ränta enligt 545. 305.

3 53 Länsskattemyndighetens beslut enligt denna lag meddelas av den Iänsskattemyndighet till vilken upp- bördsdeklarationen skall lämnas. om inte annatföljer av 32 5.

' Senaste lydelse av

95 19871563 17 5 1987: 1208 22a51986:1137 235 1986: 1388 245 19862480 305 1986: 1388. 2 Senaste lydelse 1987: 1208. 3 Senaste lydelse 1986: 1389.

Nuvarande lydelse

Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag meddelas av den lokala skattemyndighet hos vil- ken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av ar- betstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, meddelas beslut av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bo- satt utomlands eller är utländsk ju- ridisk person, fast driftställe här i riket. meddelas beslutet av den 10- kala skattemyndigheten i Stock- holms fögderi.

Vad som i andra stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut enligt 22 a & gälla uppdragsgivaren.

Föreslagen lydelse

Beslut enligt denna lag meddelas av den skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren är registrerad för in- betalning och redovisning av ar- betstagares skatt. om inte annat följer av 32 5. Är arbetsgivaren inte registrerad meddelas beslut av skat- temyndigheten i det län där arbets- givaren är bosatt. Saknar en arbets- givare, som är bosatt utomlands el- ler är juridisk person. fast driftstäl- le här i riket, meddelas beslutet av skattemyndigheten i Stockholms län.

Vad som iförsta stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut enligt 22 a & gälla uppdragsgivaren.

754

Länsskattemyndigheten kan om särskilda skäl föreligger medge att arbetsgivare redovisar och betalar månadsavgift inom viss tid efter den dag då avgiften annars skall be- talas.

Länsskattemyndigheten i Stock- holms län kan om särskilda skäl fö- religger medge att sådan arbetsgiva- re som avses i 3 5 andra stycket sis- ta meningcn redovisar och betalar arbetsgivaravgifter i annan ordning än som föreskrivs i denna lag.

Skattemyndigheten kan om sär- skilda skäl föreligger medge att ar- betsgivare redovisar och betalar månadsavgift inom viss tid efter den dag då avgiften annars skall be- talas.

Skattemyndigheten i Stockholms län kan om särskilda skäl föreligger medge att sådan arbetsgivare som avses i 3 5 första stycket sista me- ningen redovisar och betalar ar- betsgivaravgifter i annan ordning än som föreskrivs i denna lag.

1055

Den lokala skattemyndigheten skall fastställa månadsavgiften och i förekommande fall ålägga betal- ningsskyldighet för arbetsgivaren om denne har

Skattemyndigheten skall faststäl- la månadsavgiften och i förekom- mande fall ålägga betalningsskyl— dighet för arbetsgivaren om denne har

1. underlåtit att lämna redovisning enligt 4 5: 2. lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg: eller

3. redovisat för hög månadsavgift och beslut om restitution eller avkort- ning skall meddelas.

Betalningsskyldighet skall också åläggas arbetsgivaren för avgiftsbelopp som har redovisats i uppbördsdeklaration men inte betalats. Belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts får omedelbart drivas in.

4 Senaste lydelse 1986: 1388. 5 Senaste lydelse 1987: 1208.

Nuvarande lydelse

Kan på grund av brister i arbets- givarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven lön underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas tillförlitligt, skall det uppskattas av den lokala skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande omständig- heter såsom verksamhetens art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaför- mån har varit oriktig får den lokala skattemyndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd månadsavgift. Lokala skatte- myndigheten behöver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgiften avseende naturaför- månen gäller ett mindre belopp och rättelse inte yrkas av arbetsgivaren.

F öres/agen' lydelse

Kan på grund av brister i arbets- givarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven lön underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas tillförlitligt, skall det uppskattas av skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande omständigheter så- som verksamhetens art och omfatt- ning.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av naturaför- mån har varit oriktig får skatte- myndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd må- nadsavgift. Skattemyndigheten be- höver inte heller besluta om rättelse när den oriktiga uppgiften avseen- de naturaförmånen gäller ett mind- re belopp och rättelse inte yrkas av arbetsgivaren.

Månadsavgift får fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare fastställts. Beslut enligt denna paragraf får inte meddelas om årsavgift har fastställts.

1156

Den lokala skattemyndigheten får anmana en arbetsgivare att inom den tid som angetts i anma- ningen lämna årsuppgift.

Anmaning enligt denna paragraf får också utfärdas av riksskattever- ket eller länsska[temyndigheten. Har uppbördsdeklaration lämnats under särskilt redovisningsnummer skall årsuppgift lämnas under sam- ma nummer.

Skattemyndigheten eller riksskat- teverket får anmana en arbetsgivare att inom den tid som angetts i an- maningen lämna årsuppgift.

Har uppbördsdeklaration läm- nats under särskilt redovisnings- nummer skall årsuppgift lämnas under samma nummer.

15457. En arbetsgivare som lämnat ofullständig årsuppgift får anmanas att

komplettera den.

Efter anmaning är arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att inom den tid som har angetts i anmaningen meddela de upplysningar som behövs för kontroll av avgiftsskyldigheten.

Arbetsgivaren och arbetstagaren skall efter anmaning också förete alla handlingar som behövs för kontroll av avgiftsskyldigheten såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

'” Senaste lydelse 1987: 1208. 7 Senaste lydelse 198711208.

Nuvarande lydelse

Anmaning enligt denna paragraf får utfärdas av riksskatteverket. länsska[temyndigheten eller den lo- kala skattemyndigheten.

Föreslagen lydelse

Anmaning enligt denna paragraf

får utfärdas av riksskatteverket el- ler skattemyndigheten.

Bestämmelserna i 5445 3 mom. andra stycket och tredje stycket första meningen uppbördslagen (1953:272) om uppbördsdeklaration skall tillämpas på årsuppgift.

165”

Om arbetsgivare eller arbetstaga- re inte hörsammar en anmaning en- ligt 155 första eller andra stycket får vite föreläggas. Om en arbetsgi- vare inte hörsammar en anmaning enligt 11 5 får den anmanande myndigheten vid vite anmana den- ne att inkomma med årsuppgift inom viss tid. Bestämmelserna i 835 uppbördslagen (1953:272) om vite gäller därvid i tillämpliga de- lar.

Om arbetsgivare eller arbetstaga- re inte hörsammar en anmaning en- ligt 155 första, andra eller tredje stycket får vite föreläggas. Om en arbetsgivare inte hörsammar en an— maning enligt ll & får den anma- nande myndigheten vid vite anma- na denne att inkomma med årsupp- gift inom viss tid. Bestämmelserna i 835 uppbördslagen (1953:272) om vite gäller därvid i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 3 kap. 6 5 taxe- ringslagen (1990: 00) gäller när an- maning en ligt 15 5 andra eller tredje stycket utfärdats.

195

Har årsavgiften blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning el- ler annat uppenbart förbiseende, skall den lokala skattemyndigheten rätta felaktigheten, om inte denna är att anse som ringa. Ändring skall också vidtas

Har årsavgiften blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning el- ler annat uppenbart förbiseende, skall skattemyndigheten rätta felak- tigheten, om inte denna är att anse som ringa. Ändring skall också vid- tas

1. om ett belopp som har inräknats i avgiftsunderlaget har ansetts utgöra inkomst av annat förvärvsarbete vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst eller

2. om ett belopp som inte har inräknats i avgiftsunderlaget har ansetts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

Den lokala skattemyndigheten får medge anstånd med betalningen av ett avgiftsbelopp som kan kom- ma att sättas ned genom rättelse el- ler ändring enligt första stycket.

3 Senaste lydelse 1987: 1208.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 59

Den lokala skattemyndigheten får ålägga en arbetsgivare betal- ningsskyldighet för ett utgiftsårs av- gifter inom sju år efter utgiftsårets utgång. Har en arbetsgivare avlidit får betalningsskyldighet dock inte åläggas dödsboet enligt 225 om inte frågan prövats inom två år ef- ter utgången av det kalenderår un- der vilket bouppteckning blivit in- given för registrering.

Har arbetsgivaren, på sätt anges i 14 å andra stycket skattebrottslagen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får den lokala skattemyndigheten ålägga betalningsskyldighet för det utgiftsår som brottet avser även ef- ter utgången av i första stycket an- given tid. Detsamma gäller om ti- den för att ådöma arbetsgivaren på- följd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt l4aå skatte- brottslagen.

Den lokala skattemyndigheten får också ålägga betalningsskyldig- het efter utgången av i första stycket angiven tid när sådan skyldighet skall åläggas på grund av åtgärd som avses i 12 ,6' skattebrottslagen.

Skattemyndigheten får ålägga en arbetsgivare betalningsskyldighet för ett utgiftsårs avgifter inom sju år efter utgiftsårets utgång. Har en arbetsgivare avlidit får betalnings- skyldighet dock inte åläggas döds- boet enligt 22 5 om inte frågan prö- vats inom två år efter utgången av det kalenderår under vilket boupp- teckning blivit ingiven för registre- ring.

Har arbetsgivaren, på sätt anges i 14 å andra stycket skattebrottslagen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser arbetsgivaravgifterna eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får skattemyndigheten ålägga betal- ningsskyldighet för det utgiftsår som brottet avser även efter ut- gången av i första stycket angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma arbetsgivaren påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt l4alj skattebrotts- lagen.

Beslut om betalningsskyldighet får i fall som avses i 125 skatte- brottslagen också meddelas efter ut- gången av den tid som anges i första stycket.

Betalningsskyldighet enligt andra stycket får inte åläggas efter utgången av kalenderåret efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Betalningsskyldighet enligt tredje stycket får inte åläggas efter utgången av kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 & skattebrotts- lagen vidtogs. Har arbetsgivaren avlidit skall dock fråga om betalnings- skyldighet för dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet.

Ett beslut om betalningsskyldig- het som meddelas enligt andra styc- ket skall undanröjas av den lokala skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förunder- sökning som föranlett underrättel- sen om brottsmisstanke eller beslu- tet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte om arbetsgivaren är

9 Senaste lydelse 1985: 1 16.

Beslut om betalningsskyldighet enligt andra stycket skall. utom i fall som avses i 125 skattebrotts- lagen, undanröjas av skattemyndig- heten, om åtal inte väcks på grund- val av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brotts- misstanke eller beslutet om tidsför- längning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

Nuvarande lydelse

fri från ansvar med stöd av 129” skattebrottslagen.

Andra— femte styckena skall ock- så tillämpas om brottet avser en ju- ridisk persons arbetsgivaravgifter och åtgärd som avses i andra styc- ket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen el- ler om företrädaren är fri från an- svar för sådant brott med stöd av 12 & skattebrottslagen.

Föreslagen lydelse

Vad som sägs i andra—femte styckena tillämpas också beträffan- de en juridisk persons arbetsgivar- avgifter om åtgärd som avses i and- ra stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska per- sonen eller om fall som avses i 12 5 skattebrottslagen föreligger beträf-

fande honom.

zzdg'o

En arbetsgivares skyldighet att betala arbetsgivaravgifter som belöper på en av honom utgiven ersättning får helt efterges, om han 1. inte insåg att han var arbetsgivare åt den som utförde det arbete för vilket han utgett ersättningen och

2. med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha saknat anledning räkna med att han var arbetsgivare.

Var den, med vilken arbetsgivaren har avtalat om arbetets utförande, när avtalet ingicks registrerad i det centrala skatteregistret för betalning av preliminär A-skatt, får eftergift medges endast om särskilda skäl föreligger.

Om det finns förutsättningar enligt denna paragraf får eftergift medges, även om det inte har yrkats.

Fråga om eftergift prövas av den lokala skattemyndigheten eller, i besvärsmål om skyldighet att betala arbetsgivaravgifter, av besvärsin- stansen.

Fråga om eftergift prövas av skattemyndigheten eller, när ett be— slut om skyldighet att betala arbets- givaravgifter överklagats, av den in- stans som prövar överklagandet.

26 611

Länsskattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivare fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

Det åligger lokal skattemyndighet att biträda länsskattemyndigheten vid övervakningen.

Skattemyndigheten skall överva- ka att arbetsgivare fullgör sina skyl- digheter enligt denna lag.

27 512

För kontroll av att en arbetsgiva- re har fullgjort sin uppgiftsskyldig- het får riksskatteverket, länsskatte- myndigheten eller den lokala skat- temyndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 55 taxeringslagen (I956:623) om taxeringsrevision.

'0 Senaste lydelse 1986: 1 137. " Senaste lydelse 1986:1_388. '2 Senaste lydelse 1986: 1388.

För kontroll av att en arbetsgiva- re har fullgjort sin uppgiftsskyldig- het får riksskatteverket eller skatte- myndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8—1455 taxeringslagen (1990: 00) om taxeringsrevision.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29ä

Bestämmelserna i 50,5 1 mom. taxeringslagen (I956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgif- ter i uppbördsdeklarationer och andra handlingar, som har avläm- nats eller tillhandahållits enligt be- stämmelserna i denna lag eller upp- rättats eller för granskning omhän- dertagits av en myndighet vid av- giftskontroll. ”

första

Bestämmelserna i 3 kap. 17,6 stycket taxeringslagen ( I 990: 00) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i uppbördsdek- larationer och andra handlingar. som har avlämnats eller tillhanda- hållits enligt bestämmelserna i den- na lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid avgiftskontroll.

Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndigheter i främmande stater med vilka Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärenden om avgift enligt system för social trygghet.

Allmänt ombud 54 513

Har en arbetsgivare hos allmän förvaltningsdomstol överklagat ett beslut om betalningsskyldighet en- ligt denna lagfår länsskattemyndig- heten om det finns synnerliga skäl medge anstånd helt eller delvis med betalningen. Anståndfår beviljas att gälla längst intill dess tre månader förflutit från dagen för förvaltnings- domstolens avgörande i saken. Det- samma gäller om ett beslut angå- ende redaravgilt har överklagats hos sjömansskattenämnden eller all- män förvaltningsdomstol. Läns- skattemyndigheten får som villkor för anstånd föreskriva att säkerhet skall ställas.

Den som fått anstånd skall betala

, ränta (anståndsränta) för den del av avgiftsbeloppet för vilken be- talningsskyldighet kvarstår vid an- stånstidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som med tre procent- enheter överstiger det av riksban- ken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då avgif- ten skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgivits, till och med den månad, då anståndstiden gått

Anstånd med betalning 30 _9'

Har ett beslut om betalningsskyl- dighet överklagats eller kan annars betalningsskyldigheten antas kom- ma att sättas ned får skattem yndig- heten medge anstånd med betal- ningen. Därvid gäller bestämmel- serna i 49 5 l. 2 och 3 mom. upp- bördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

Den som har fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvar- står vid anståndstidens utgång. An- ståndsränta beräknas för visst ka- lenderår efter en räntesats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av det fö- regående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då beloppet skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad, då anståndstiden gått ut el-

” Senaste lydelse av förutvarande 54 5 1986: 1388.

Nu varande l vdelse

till ända. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkom- mer vid ränteberäkningen bortfal- ler.

Sedan den lokala skattemyndig- heten ålagt arbetsgivaren betal- ningsskyldighet för räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Föreslagen lydelse

[er. om betalning skett dess/örin- nan. till och med den månad betal- ning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. Öretal som uppkom- mer vid ränteberäkningen bortfal- ler.

Bila/ls arbetsgivarens yrkande av skattemyndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränte- beräkningen gäller i tillämpliga de- lar 24 5.

Sedan skattemyndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för räntebeloppet får det omedel- bart drivas in.

Ifråga om befrielsefrån anstånds- ränta gäller bestämmelserna i 495 5 mom. uppbördslagen.

32 514

Länsskattemyndighetens behö- righet enligt 11, 15 och 54 55 till- kommer länsskattemyndiglteten i Göteborgs och Bohus län. I fråga om åtgärder som avses i 28 5 andra stycket meddelas beslut av lärts- skattemyndigheten i det län där må- let om indrivning av avgiftsford- ringen är anhängigt.

Med allmänt ombud enligt 30 9" avses det allmänna ombudet enligt 245 lagen (1958:295) om sjömans- skatt.

Skattemyndighetens behörighet enligt 11, 15 och 30 55 tillkommer skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. I fråga om åtgärder som avses i 28 å andra stycket meddelas beslut av skattemyndiglteten i det län där målet om indrivning av av- giftsfordringen är anhängigt.

Det allmänna ombudet enligt 245 lagen (1958:295) om sjömans- skatt får hos .sjömansskattekontoret yrka att redaravgi/t påförs en reda- re.

445

Frågor om avgiftstillägg som av- ser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av den lokala skattemyndigheten prövas av myn- digheten.

Det allmänna ombudet får i den ordning som gäller för överklagan- de enligt denna lag hos länsrätten eller, när fråga är om redaravgift, sjömansskattenämnden yrka att av-

” Senaste lydelse 1987: 1208.

Frågor om avgiftstillägg som av- ser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av skattemyn- digheten prövas av myndigheten.

Riksskatteverket och. närfråga är om redaravgift, det allmänna om- budet för siömansskatt får i den ordning som gäller för överklagan— de enligt denna lag hos länsrätten

Nuvarande lydelse giftstillägg påförs.

Föreslagen lydelse

eller, när fråga är om redaravgift, sjömansskattenämnden yrka att av- giftstillägg påförs.

475ls

Bestämmelserna i 43ä om eftergift av avgiftstillägg skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet.

Om arbetsgivaravgifterna sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslutet om avgiftstillägg som nedsättningen kan föranleda.

Vid handläggningen [ kammar- rätt och länsrätt av mål om avgifts- tillägg skall muntlig förhandling hållas, om arbetsgivaren begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning anta att avgiftstillägg kommer att utgå.

Besvär m. m.

Överklagande m. m.

50 ålö

Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten. Beslut enligt 6 _6' tredje stycket eller 195 andra styc- ket överklagas dock genom besvär hos länsskattemyndigheten. Beslut enligt nämnda stycken eller 22aé' får inte överklagas av det allmänna ombudet.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas genom besvär hos sjömansskattenämnden. Besvärs- handlingen skall ha kommit in se- nast två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens eller sjömansskattekontorets beslut om revision eller beslut varigenom vite har förelagts får inte överkla- gas. Detsamma gäller den lokala skattemyndighetens avvisningsbe- slut enligt 22 a 5 andra stycket.

” Senaste lydelse 1987: 1220. 16 Senaste lydelse 1986: 1389.

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskatte- nämnden.

Riksskatteverkets. skattemyndig- hetens eller sjömansskattekontorets beslut om revision eller beslut var- igenom vite har förelagts får inte överklagas.

5 Oa ä' Överklagande av arbetsgivare. det allmänna ombudet för sjömans— skatt eller, när fråga är om beslut

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt 22a5, någon av sökandena skall vara skriftligt och ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Överklagande av riksskattever- ket skall vara skriftligt och ha kom- mit in inom två månader från det beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät- ten yrka att arbetsgivaravgifter på- förs en arbetsgivare.

51617

Beslut av den lokala skattemyn- digheten eller sjömansskattekonto- ret, som får överklagas, skall på an- sökan av arbetsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22a &, nå- gon av sökandena omprövas av den lokala skattemyndigheten respekti- ve sjömansskattekontoret. Ansök- ningshandlingen skall ha kommit in före besvärstidens utgång. Vad som har sagts nu gäller dock inte beslut enligt 65 tredje stycket eller 19 5 andra stycket.

Ett beslut får inte omprövas, om arbetsgivaren eller det allmänna ombudet eller, när fråga är om be- slut enligt 223 5. någon av sökande- na har anfört besvär över beslutet.

Beslut av skattemyndigheten el- ler sjömansskattekontoret, som får överklagas, skall på ansökan av ar- betsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22 a &, någon av sökan- dena omprövas av skattemyndighe- ten respektive sjömansskattekonto- ret. Ansökningshandlingen skall ha kommit in före överklagandetidens utgång.

Bestämmelserna [ 6kap. 5— 7 55 taxeringslagen (1990:00) gäller när en arbetsgivare eller, när fråga är om beslut enligt 22a5, någon av sökandena har överklagat skatte- myndighetens beslut.

52 918

Beslut av länsskattemyndighetfår överklagas bara i den mån beslutet gäller förseningsavgift. restavgift, tilläggsavgift, restitution eller av- kortning. Överklagandet skall göras hos kammarrätten.

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Beslut enligt 6 5 tred- je stycket eller 195 andra stycket får dock inte överklagas.

” Senaste lydelse 1986: 1389. '8 Senaste lydelse 1986: 1388.

Länsrättens beslut ifråga som av- ses i 65 tredje stycket, 7 5, 22a 5 andra stycket eller 30 5 första stycket får dock inte överklagas.

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (19581295) om sjömansskatt. Beslut ifråga som av- ses i 6 & tredje stycket. 22a 5 andra stycket eller 305 första stycket får dock inte överklagas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53 5 Beslut av riksskatteverket om re— Bestämmelserna i 6 kap. 10— vision eller föreläggande av vitefår 2455 taxeringslagen (1990:00) gäl- inte överklagas. ler för mål enligt denna lag. Vad

som i taxeringslagen sägs om skatt- skyldig skall gälla arbetsgivare eller. närfråga är om beslut enligt 22a 5. någon av sökandena. Vad som i tax- eringslagen sägs om skattetillägg skall gälla avgiftstillägg.

555

Avgiftsbelopp för vilket betal- Belopp för vilket betalningsskyl- ningsskyldighetålagtsavallmänför- dighet ålagts av allmän förvalt- valtningsdomstol får omedelbart ningsdomstol får omedelbart drivas drivas in. in.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991. Den nya bestämmelsen i 305 om befrielse från anstånds- ränta tillämpas på ränta som påförts efter utgången av år 1990. Äldre be- stämmelseri 50— 53 55 gäller för beslut som har meddelats före den 1 januari 1991. De nya bestämmelserna om riksskatteverkets överklaganderätt och om företrädare för det allmänna tillämpas dock från _och med den 1 januari 1991 även om beslutet meddelats dessförinnan. Aldre bestämmelser i förutvarande 545 gäller fortfarande i fråga om avgifter som förfallit till betalning före den ljanuari 1991.

10. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsav- gifter för särskilda förmåner och rättigheter'

dels att i 4 5 5 och 13 mom. samt 6 5 ordet ”länsskattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 4 5 15 och 16 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

15 mom.2 Den som har att er- lägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift skall på anmo- dan av länsskattemyndighet lämna uppgift om verksamhet som drivits av honom och i vilken avgiftsskyl- dighet förelegat, om uppburen eller utgiven ersättning och om erlagd bevillningsavgift.

På anmodan av länsskattemyn- dighet åligger det den som är av- giftsskyldig eller ansvarig för erläg- gande av avgift att för kontroll av avgiftsskyldigheten tillhandahålla sina räkenskaper med tillhörande handlingar, inbegripet sådana an- teckningar som avses i 14 mom.

För kontroll av ansöknings-, de- klarations- eller uppgiftsskyldighet enligt denna lag får länsskattemyn- digheten förordna om revision hos den som är avgiftsskyldig eller an- svarig för erläggande av avgift. Re- vision får verkställas också hos den som bedriver förmedlingsverksam- het eller annan verksamhet av så- dan beskaffenhet att uppgifter av betydelse för kontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som föras vid verksam- hetens bedrivande.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z855 45 5 mom. 1986: 1303 4513 mom. 1986: 1303 65 1989: 1036. 1 Senaste lydelse 1986: 1303.

Föreslagen lydelse

15 mom. Den som har att er- lägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift skall på anmo- dan av skattemyndighet läma upp- gift om verksamhet som drivits av honom och i vilken avgiftsskyldig- het förelegat. om uppburen eller ut- given ersättning och om erlagd be- villningsavgift.

På anmodan av skattemyndighet åligger det den som är avgiftsskyl- dig eller ansvarig för erläggande av avgift att för kontroll av avgifts- skyldigheten tillhandahålla sina rä- kenskaper med tillhörande hand- lingar, inbegripet sådana anteck- ningar som avses i 14 mom.

För kontroll av ansöknings-, de- klarations- eller uppgiftsskyldighet enligt denna lag får skattemyndig— heten förordna om revision hos den som är avgiftsskyldig eller ansvarig för erläggande av avgift. Revision får verkställas också hos den som bedriver förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgifter av bety- delse för kontrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som förs vid verksamhetens bedri- vande.

Nuvarande lydelse

I fråga om revision enligt tredje stycket gälla i tillämpliga delar be- stämmelserna om taxeringsrevision i 56 5 taxeringslagen ( 1 956.623).

16 mom.3 Underlåter den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift att hörsamma anmodan enligt 15 mom., äger länsskattemyndighe- ten förelägga den försumlige lämp- ligt vite. Vite må ej bestämmas uti-_ der 100 kronor eller över 5 000 kro- nor.

Om uttagande av vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av länsskattemyndigheten.

Bestämmelserna om vite i 835 andra, fjärde och femte styckena samt i 865 uppbördslagen (1953:272) äga motsvarande till- lämpningi fråga om vite som avses i detta moment.

Föreslagen lydelse

I fråga om revision enligt tredje stycket gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna om taxeringsrevision i 3kap. 8—14 55 taxeringslagen (1990:00).

16 mom. Underlåter den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift att hörsamma anmodan enligt 1 5 mom.,får skattemyndigheten fö- relägga den försumlige lämpligt vite.

Bestämmelserna om vite i 835 och 85 5 lmom. uppbördslagen (1953: 272) gäller i tillämpliga delar i fråga om vite som avses i detta moment.

Denna lag träderi kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

3 Senaste lydelse 1986: 1303.

Hänvisningar till S10

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 8.3.3

11. Förslag till

Lag om ändringi lagen (1927: 321) om utskiftningsskatt

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 55 lagen (1927:321) om utskiftnings- skatt'skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Vad i 114 och 11655 taxerings- lagen stadgas om eftertaxering till statlig inkomstskatt skall i tillämp- liga delar lända till efterrättelse med avseende å eftertaxering till utskift- ningsskatt. Eftertaxering till utskift- ningsskatt må ej ske med mindre fråga därom prövats inom fem år efter det år. bolagets upplösning ägt rum.

Föreslagen lydelse

.,

75”

Beslut om eftertaxering till ut- skiftningsskatt skall meddelas inom fem år efter det år bolaget upplösts.

Hänvisningar till S11

953. Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskiftningsskatt skall i enlighet med formulär, som fastställs av regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer. innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt 65 andra stycket skall lämnas efter anmaning. Härvid gäller bestäm- melserna i 51 5 första stycket tax— eringslagen (1956: 623) om amna- ning att lämna självdeklaration.

Deklaration för taxering till ut- skiftningsskatt i andra fall än i and- ra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad. utan anmaning av- lämnas undcr det år. då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av det bolag. som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits. att utskiftningsskatteskuldcn må av moderbolaget övertagas, skall de- klarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas.

] övrigt skola de uti gällande tax-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1987:659. 2 Senaste lydelse 1957167. " Senaste lydelse 1979:492.

Deklaration för taxering enligt 6 5 andra stycket skall lämnas efter

föreläggande.

Deklaration för taxering till ut- skiftningsskatt i andra fall än i and- ra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som gäller för bolags deklaration för statlig in- komstskatt, lämnas under det år. då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration lämnas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgetts, att utskiftningsskatteskuldenfår tas över av moderbolaget, skall dekla- rationen innehålla uppgifter för be- räkning av det belopp varmed mo- derbolagets tillskjutna belopp skall minskas.

1 övrigt gäller bestämmelserna i

Nuvarande lydelse

eringslag rörande taxering till stat- lig inkomstskatt givna bestämmel— ser i tillämpliga delar lända till efterrättelse även med avseende ä taxering till utskiftningsskatt.

Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i lä 2mom. andra stycket. må klagan iekeföras.

Föreslagen lydelse

lagen (1990:00) om självdeklara— tion oeh kontrolluppgifter samt tax— eringslagen(1990:00) i tillämpliga delar.

Riksskatteverkets beslut i ären— de, som avses i l & 2mom. andra stycket, får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid taxering till utskiftningsskatt som sker l99l.

12. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)] dels att i lä orden "taxeringslagen (I956:623)” skall bytas ut mot ”taxeringslagen (1990: 00)”,

dels att i punkt 1 av anvisningarna till 505 rden "den lokala skattemyn- digheten" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndigheten” i

motsvarande form,

dels att 62 och 75 55 skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 62 5 skall utgå, dels att 3, 19. 28 och 49 55, 505 2mom., punkterna 2 d och 4 av anvisningarna till 29 5, punkt 3 av anvisningarna till 33 5 samt punkt 3 av anvisningarna till 35 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Hänvisningar till S12

3452

Medtaxeringsår förstås i den- na lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes. och med beskattningsår det ka- lenderår, som närmast föregått tax- eringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räken- skapsår, som gått till ända närmast före den I mars under taxerings- året.

(Se vidare anvisningarna.)

Medtaxeringsår förståsiden- na lag det kalenderår, under vilket taxeringsbeslut rörande årlig taxe- ring enligt 4 kap. 2 $" taxeringslagen (1990:00) ska/I meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (bru- tet räkenskapsår). det räkenskaps- år, som gått ut närmast före tax- eringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

1953

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär- vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 & 3—4mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärda- de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be-

' Senaste lydelse av

lå 1984: 1060 625 [957159 759" 1 mom. 1979: 169 755 2 mom. 1953z400 punkt 1 av anvisningarna till 505 1987: 1303. 2 Senaste lydelse 1986: 1304. 3 Lydelse enligt prop. l989/90262.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs— skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 5 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med ncdan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 ä 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se;

vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel. som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av Skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 205 eller punkt 5 av anvisningarna till 465 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (19731349), intematbi- drag. studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndig- het meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbild- ning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a åå samma lag som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap.7 a åsamma lag eller enligt 3 kap.5 d ålagcn om arbetsskadeförsäkring eller 10 ålagcn om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala me- del till den vårdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag; bidrag enligt lagen (1988: 1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som utan att det skett yrkesmässigt -— inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan'.

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 ålagcn (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 å 1 och 2mom., 69aå tredje stycket eller 75aå fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36å 3mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt. 22 å tullagen (l973:670), 20å lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13å lagen (19841151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 å lagen (1984:404) om stämpel- skatt vid inskrivningsmyndigheter, 24å lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 åå tullagen (1987: 1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 3759 8mom. c) och d) taxerings- lagen (1956.'623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt- ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 $" 4 och 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt- ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande vissa försäkringsbclopp som utgår till lantbrukare, skogs-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

brukare, yrkesfiskare. renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 å och i punkt 11 av anvisningarna till 28å.

(Se vidare anvisningarna.)

28å4

Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo. såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor; värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmed- 1emmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal. som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av" annan förmån som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnytt- jande av materiella eller immateriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad. som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag. som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (l967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30å' .? mom. taxerings- lagen (1956.'623), under den sär- skilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtagan- den för vilkas tryggande avdrags- rätt föreligger enligt punkt 2d jäm- fört med punkt 2e av anvisningar- na till 29å denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räk- nas skillnaden som intäkt av rörel— se. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräk— nas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensions- stiftelse och avdragsgill avgift un-

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 2 kap. 23 9" lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter, under den sär- skilda underrubrikcn Avdragsgilla pensionsåtaganden. redovisa vad som avser sådana pensionsåtagan- den för vilkas tryggande avdrags- rätt föreligger enligt punkt 2d jäm- fört med punkt 2c av anvisningar- na till 29å denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår. räk- nas skillnaden som intäkt av rörel- se. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräk- nas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensions-

4 Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning och lydelse genom 1984: 1060.

Nuvarande lydelse

der året för pensionsförsäkring varvid dock beaktas endast avsätt- ning eller avgift avseendc pensions- åtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsme- del vid utgångcn av närmast föregå- ende beskattningsår. Räknas dispo- nibla pensionsmedel som intäkt en- ligt närmast föregående punkt. skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild un- derrubrik motsvarande vad som så- lunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Föreslagen lydelse

stiftelse och avdragsgill avgift un- der året för pensionsförsäkring varvid dock beaktas endast avsätt- ning eller avgift avseende pensions— åtaganden som redovisas under särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsme- del vid utgången av närmast föregå- ende beskattningsår. Räknas dispo- nibla pensionsmedel som intäkt en- ligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild un- derrubrik motsvarande vad som så- lunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbets- givare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponib- la pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvida- tion fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt- ningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pen- sionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgi- varens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensions- åtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

49 55

Därest delägarna i boet efter avli- den person, som vid dödsfallet va- rit här i riket bosatt. levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle huvud- sakligen beroende av dödsboets in- komst. må dödsboet efter tax— eringsnärnndens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställ- ning därom gjorts senast den 30juni året näst efter taxeringsåret, läns- rättens beprövande kunna för sena- re bcskattningsår än det, då döds- fallet inträffade. tillerkännas kom- munalt grundavdrag med samma belopp, som den avlidne skulle

5 Senaste lydelse 1979: 169.

Om delägarna i boet efter en avli- den person, som vid dödsfallet va- rit bosatt häri riket, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle huvud- sakligen beroende av dödsboets in- komst. kan dödsboet för senare be- skattningsår än det, då dödsfallet inträffade. fä kommunalt grundav- drag med samma belopp, som den avlidne skulle hafätt om han fortfa- rande levt.

(Sc vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

hava åtnjutit i avdrag. darest han fortfarande levt. (Se vidare anvisningarna.)

505

2 mom." För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret. utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxeradc inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den be- skattningsbara inkomsten skall anges i helt hundratal kronor, så att över- skjutande belopp, som inte uppgår till helt hundratal kronor. bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- ga under beskattningsåret hava va- rit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra när- stående än barn, för vilka den skatt- skyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämtidens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställ— ning därom gjorts senast den 3 ()juni året näst efter taxeringsåret. läns- rättens beprövande den skattskyldi- ges taxerade inkomst minskas, för- utom med kommunalt grundav- drag. med ytterligare ett efter om- ständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt ät- njutit avdrag för nedsatt skatteför- måga, skall avdrag, som avses i det- ta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Har den skattskyldiges skatteför- måga under beskattningsåret varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse. ålderdom, underhåll av andra när- stående än barn. för vilka den skatt- skyldige varit berättigad till allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, får den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett ef- ter omständigheterna avpassat be- lopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämk- ning vid beräkning av sjömansskatt fätt avdrag för nedsatt skatteförmå- ga, skall avdrag. som avses i detta stycke, minskas med det belopp. varmed jämkning medgetts.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteföråga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folk- pension, är — om särskilda omständigheter icke föranleda annat — berät- tigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angå- ende tid och ordning för särskild framställning om avdrag samt an- gående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt,

6 Senaste lydelse 1986:11 13.

Vad i andra stycket sägs om minskning av avdraget med be- lopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall också tillämpas i fråga om av- drag enligt tredje och fjärde

Nuvarande lydelse

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Föreslagen lydelse stycken a .

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

Anvisningar till 295

2. d.7 Redovisar arbetsgivare en- ligt lagcn (19672531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pen- sionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 _? 2mom. taxeringslagen( [ 956:623) skall re- dovisas under den särskilda under- rubriken Avdragsgilla pensionsåta- ganden och avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande av- dragsrätt föreligger enligt bestäm- melserna i e större än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda belop— pen.

4.s Skattskyldig kan efter yrkan- de hos taxeringsnämnd eller, om be- svär har an/örts, hos länsrätt med- ges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisnings- punkt om räkenskapsenlig av- skrivning. Som förutsättning för detta gäller

2. d. Redovisar arbetsgivare en- ligt lagcn (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pen- sionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 2 kap. 23 9' lagen (1990:00) om självdeklara- tion oeh kontrolluppgifter skall re- dovisas under den särskilda under- rubriken Avdragsgilla pensionsåta- ganden och avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande av- dragsrätt föreligger enligt bestäm- melserna i e större än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda belop- pen.

4. Skattskyldig kan efter yrkande medges rätt att tills vidare få av- drag för värdeminskning av sina in- ventarier enligt reglerna i denna an- visningspunkt om räkenskaps- enlig avskrivning. Som förutsätt- ning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna; e) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemäs- siga restvärdc;

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet före- ligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har

7 Senaste lydelse 1976: 1099. 8 Senaste lydelse 1985: 1017.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. den verkliga utgiften för deras anskaffande och. då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följan- de iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat. som an- skaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällan- de skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära. vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodo- räkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavse- ende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som anskaff- ningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv c. d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings- värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avytt- rats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkrings- ersättning för inventarier. som har gått förlorade under beskattningsåret. medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag faststäl- las till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig. eller av annan liknande om- ständighet. medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier. vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräk- nad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventari- ernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffnings- värdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 2285 framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas. påverkas. Det överskjutande belop- pet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråg verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan av- drag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räken- skaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räken- skapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodo- räknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenska- perna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventarier- nas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och van och ett av de två närmast följande åren.

nu 335

3.9 Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor som varit förenade med övernattning utom den vanli- ga verksamhetsorten. äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl för den ökning i levnads- kostnaden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin van- liga verksamhetsort, såsom för ho- tellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 %, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. IIava jämlikt 25 &” första stycket 3 taxeringslagen trakta- mentsersättningar och andra ersätt- ningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

3. Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor som varit förenade med övernattning utom den vanli- ga vcrksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl för den ökning i levnads- kostnaden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin van- liga verksamhetsort. såsom för ho- tellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 5, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Har enligt 2 kap. 145 3 lagen (1990:00) om självdeklara- tion oeh kontrolluppgifter trakta- mentsersättningar och andra ersätt— ningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

I första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skatt- skyldige inte visar större ökning. anses ha uppgått till ett belopp motsva— rande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckan- de (traktamente). dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden.

9 Senaste lydelse 1989: 1017.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Resan skall anses ha varat det antal dygn som motsvarar antalet övernatt- ningar. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984— 1991 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnads- kostnaden från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning på utrikes ort levnadskostnadsökningen får beräk- nas tör varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anstälning, eller antagit arbete. som skall utföras på annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall. att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas. att den skattskyldige skall avflytta till den ort. där arbetet skall utföras.

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet. svårighet att an- skaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skä- ligen kan ifrågasättas. att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort. åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranle- des av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall. där makarna ej överenskommit om annan fördelning. det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 5 2 mom. sägs.

Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för kostnaden med ett belopp om 1 krona och 20 öre för varje körd kilometer.

till 35å

3.” Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliseradc värdet av livräntan med tillämpning av tabell 111 till lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnads- ålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Har i överlåtelscavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livsva- rigt, dock högst ett avtalat antal år. bestäms intäkten med tillämpning av

'" Senaste lydelse 19842498.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tabell 11 till lagen om statlig förmögenhetsskatt med 'utgångspunkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år. bestäms intäkten med tillämpning av tabell 11 till nämnda lag om det belopp som framkom- mer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stäl- let för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sam- manlagda livräntebelopp som ut- gått om intäkten därmed blir lägre. I fall som nu sagts]är talanjöras ge- nom besvär i särskild ordning inom fem år efter taxeringsåret om sådan ändring av taxeringen sonz_/öranledv av dödsfallet. Motsvarande rätt till- kommer taveringsintendent som för talan till den skattskyldigesjörmån. Ifråga om besvär som här avses gäl— ler 103 och 104 5916 taxeringslagen(1956: 623) i tillämpliga delar.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stäl- let för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sam- manlagda livräntebelopp som ut- gått om intäkten därmed blir lägre.

Denna lag träder j_kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Aldre bestämmelser i 35 tillämpas dock vid 1991 års taxering i fråga om sådana skattskyldiga som har ett räkenskapsår som går ut underjanuari eller februari 1991.

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1933: 395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933:395) om ersättningsskattl dels att 5 5 skall upphöra att gälla, dels att 4, 6. 7 och 8 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Fråga om taxering till ersätt- ningsskatt prövas. eller framställ- ning från länsskattemyndighet, av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst— och förmögen— hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- oeh jörmögenhetsskatt för sin in- komst under det i 1 & avsedda verk- samhetsåret.

öå

Därest eller anförda besvär eller el- jest företagstaxering till statlig inkomst- och _lörmögenhetsskatt ändrats eller sådan taxering bli vi tjö- retag påförd. skall på därom fram- ställt yrkande, i den rnånjörltållatt- dena därtill./öranleda. tillika vidta- gas ändring i verkställd taxering till ersättningsskatt eller sådan taxering pci/örasjöretaget

Fråga om taxering till ersätt- ningsskatt prövas av den skatte- myndighet som skall taxerajöreta- get till statlig inkomstskatt.

Taxeringsbeslut skall meddelas senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skulle ha tax- erats till statlig inkomstskatt för sin inkomst under det i lä avsedda verksamhetsåret.

Ändras taxeringen till statlig in- komstskatt skall ska[temyndigheten besluta om den ändring av taxering till ersättningsskatt som föranleds härav.

Hänvisningar till S13

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 9.2

753

Därest företaget före augusti må- nads utgång året efter det, då ersätt- ningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat belopp, mä restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av länsrätt. som i 4 s' sägs. och verkställes av lätts- skattemyndigheten. Till länsrätten ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till rättens kansli.

Om företaget före augusti må- nads utgång året efter det. då ersätt- ningsskatt påförts företaget. ut- delar det beskattade beloppet till delägarna. skall därpå belöpande ersättningsskatt betalas tillbaka. Beslut om återbetalning fattas av den skattemyndighet som taxerat företaget till ersättningsskatt. Ansö- kan om återbetalning skall ha kom- mit in till skattemyndigheten senast den 1 september.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 1077. 1 Senaste lydelse 1986: 1305. 3 Senaste lydelse 1986: 1305.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt- ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före tidigare intjänad vinst.

Å medel, som i enlighet med vad På belopp, som betalas tillbaka. ovan sagts restitueras, utgår ej rän- utgår inte ränta. ta.

8.5

Med iakttagande av vad ovan I övrigt gäller för taxering till stadgats skola taxeringslagens be- ersättningsskatt taxeringslagens stämmelser om taxering till statlig (1990:00) bestämmelser i tillämpli- inkomst— och förmögenhetsskatt i ga delar. tillämpliga delar lända till efterrät- telse med avseende å taxering till ersättningsskatt.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid taxering till ersättningsskatt för belopp som hade kunnat delas ut under verksamhetsår för vilket taxering till statlig inkomstskatt skall ske år 1991 eller senare.

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1 941 : 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt'

dels atti 17 &, 22ä 2mom.. 26 och 44 55. 525 lmom., 52 a och 53 55, 55 ä 2. 4 och 6mom., 56, 59, 60. 61. 61 a och 62 åå. 64 å 2mom. samt 705 ordet ”Iänsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form,

dels att 67 ; skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 53

Skattskyldig eller annan må av beskattningsmyndighet genom vite till- hållas att fullgöra vad enligt denna lag åligger honom, dock ej såvitt avser gäldande av fastställd skatt.

Underrätt må vid vite tillhålla den, som uppgivit dödsbo, att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl deläga- re, efterlevande make eller efterlevande sambo, som ej uppgivit boet, ävensom annan som med boet tagit befattning.

Bestämmelserna i 123 ,é' tax- Vite får inte föreläggas staten, eringslagen( I 956.623) skall tilläm- kommun eller tjänsteman i tjäns- pas vid vitesjöreläggande enligt den- ten. na lag.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857 1751987:1206 225 2 mom. 198611306 265 1986: 1306 449'1986:1306 5251 mom. 1986: 1306 52 aå 198611306

535 1986: 1306 555 2 mom. 1986: 1306 555 4 mom. 1986: 1306 555 6 mom. 198611306 56ä 198611306 595 1987: 1206 60ä 198611306 615198611306 61 aå 1986: 1306 625 1986: 1306 64,5 2 mom. 1986:1306 70å 1986:1306. 2 Senaste lydelse 1987: 1206.

15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 55 lagen (1946:324) om skogsvårdsav- gift' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2152 Skogsvårdsavgiften är för varje beskattningsår 8 promille av skogs- bruksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv må-

nader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattnings- året, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtill.

Skogsvårdsavgi/i utgår i helt antal krattor. A vgi fisbeloppet avrundas till närmast lägre krontal.

3ä3 Vad som föreskrivs i 15 _9' 2mom. Ifråga om förfarandet för att be- första stycket lagen (1947:576) om stämma underlaget för skogsvårds- statlig inkomstskatt om ansvarighet avgift gäller bestämmelserna i för sådan skatt gäller också beträfl taxeringslagen (1990:00). fande skogs vårdsa vgi ft.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 185. 2 Senaste lydelse 19862491. 3 Senaste lydelse 1986:491.

Prop

16. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst— skatt'

dels att 10b 5, 13 5. 14 5 2 mom. samt 15 5 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 5 skall utgå, dels att 25 4mom., 75 5mom., 95 2mom. och 105 5mom. skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

2 5

4 mom.2 Bestämmelserna i andra—åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 5 aktiebolagslagen (1975: 1385) under förutsättning att inget av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse,

2. 12 kap. 1 och 3 55 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar under förutsättning att ingen av föreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrörelse än sådan som består i att förvalta medlemmar- nas medel,

3. 11 kap. 1 och 2 55 bankaktiebolagslagen (l987:618),

4. 7 kap. 1 och 2 55 sparbankslagen (l987:619),

5. 10 kap. 1 och 2 55 föreningsbankslagen (l987:620). Har lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse hos det övertagan- de företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav- seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning. maskin eller annat inventarium, patent- rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräk- ning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande

Nuvarande lydelse

företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reg- lerna för räkenskapsenlig avskriv- ning övertagits och har dessa till- gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagan- de företaget efter yrkande hos tax- eringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tilläma räken- skapsenlig avskrivning. Som förut- sättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det be-

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974z770 10b5 l982z416 135 1957160 1551 mom. 1979:171. 2 Senaste lydelse 1987: 1 149.

Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reg- lerna för räkenskapsenlig avskriv- ning övertagits och har dessa till- gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagan- de företaget medges rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskaps- enlig avskrivning. Som förutsätt- ning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskatt- ningsår då fusionen genomförs el- ler, om företaget begär det, med en

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattningsår då fusionen genomförs tredjedel för nämnda beskattnings- eller. om företaget begär det, med år och vart och ett av de två när- en tredjedel för nämnda beskatt- mast följande åren.

ningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvarct för framtida utgifter övertagits och har det över- låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusioncn skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avytt- ras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust upp- kommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksför- cningar samt då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag.

Restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt lmom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget, skall i stället utgöra skattepliktig intäkt för det övertagande företaget. Vidare får det övertagande företaget avdrag för skatt som skulle ha varit avdragsgill för det överlåtande företaget enligt 45. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdrag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag. ekonomisk för- ening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern. skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 355 3mom. åttonde stycket kommunalskattelagen (1928:370)beskattning av realisationsvinst inte äga rum. om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller an- nan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall det företag som övertagit aktien eller andelen anses ha förvärvat den vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det företag som överlåtit aktien eller andelen. Om övrlåtelscn sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisa- tionsvinstbeskattningcn. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening en tillgång och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skatte- pliktigi förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skatteplik- tig inkomst som om tillgången sålts till ett pris motsvarande tillgångens verkliga värde vid utskiftningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftning i samband med sådan fusion som avses i första stycket.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening mottagit utdelning i form av tillgång, för vilken det utdelande företaget vid avyttring skulle ha beräknat

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vinst eller förlust enligt 35 och 36 55 kommunalskattelagen. och är motta- gande företag frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 75 8 mom., skall skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisations- förlust vid avyttring av tillgången liksom värdeminskningsavdrag beräk- nas som om det utdelande företaget och det mottagande företaget utgjort en skattskyldig.

75

5 mom.3 Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 45 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7 mom., och av rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kultur- evenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ända- mål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyt- tiga ändamål.

Till vcrksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försälj- nings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhanda- hålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i förening- ens samlingslokaler e. (1.

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers. föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga. idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ända- mål.

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a,

e) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med

3 Senaste lydelse 1987: 1 149.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller för— eningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkast- ningen av föreningens tillgångar.

Länsskattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller an- nan anläggning avsedd för den ide- ella verksamheten, skall kunna an- ses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d an- givet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskatt- ningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e. (1. för den inkomst- eller förrnö- genhetsskatt som enligt sjunde styc- ket kan komma att påföras för- eningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår med- givandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas ge- nom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Skattemyndigheten kan efter an- sökan medge att förening, som av- ser att anskaffa fastighet eller an- nan anläggning avsedd för den ide- ella verksamheten, skall kunna an- ses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket (1 an— givet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskatt- ningsåri följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmö- genhetsskatt som enligt sjunde styc- ket kan komma att påföras för- eningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår med- givandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas ge- nom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggnings- arbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskri- ven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta an- nat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de be- skattningsår som medgivandet av- sett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan tax- ering gäller bestämmelserna i 115 och 11655 taxeringslagen (I956:623) i tillämpliga delar.

Har förening inte inom föreskri- ven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta an- nat i sådant beslut angivet villkor. skall föreningen taxeras för de be- skattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19—22 55 taxeringslagen (1990:00) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 145 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samar- bete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket åter- kallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke. får inte överklagas.

95

2 mom.4 För fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret. utgörs den beskattningsbara inkoms- ten av den taxeradc inkomsten minskad med statligt grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteför- måga varit väsentligen nedsatt un- der beskattningsåret av sådan anled- ning. som anges i 505 2 mom. and- ra, tredje eller fjärde stycket kom- munalskattelagen (1928:370), får — efter taxeringsnämndens eller. om besvär anförts eller om särskild _fiamställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxering - året. länsrättens prövning den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare av- drag enligt bestämmelserna i nämn- da lagrum.

Har den skattskyldiges skatteför- måga varit väsentligen nedsatt un- der beskattningsåret av sådan an- ledning, som anges i 505 2mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928: 370). får den skattskyldiges taxerade in- komst minskas, förutom med stat- ligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 85, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxeradc inkomsten minskad med

statligt grundavdrag.

105

5 mom.5 Underskott av jord- bruksfastighet, annan fastighet som avses i 245 1 mom. kommunalskat- telagen (1928:370) eller rörelse får om den skattskyldige yrkar det — avräknas vid beräkning av un- derlag för tilläggsbclopp vid en se- nare taxering, dock högst med be- lopp motsvarande den vid taxering- en fastställda inkomsten av samma förvärvskälla. Avräkning får ske se- nast vid den taxering som sker sjät- te året efter det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Av-

4 Senaste lydelse 19862508. 5 Senaste lydelse 1984: 1087.

5 mom. Underskott av jord- bruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 5 1 mom. kommunalskat- telagen (1928:370) eller rörelse får om den skattskyldige yrkar det — avräknas vid beräkning av un- derlag för tilläggsbelopp vid en se- nare taxering. dock högst med be- lopp motsvarande den vid taxering- en fastställda inkomsten av samma förvärvskäla. Avräkning får ske se- nast vid den taxering som sker sjät- te året efter det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Av-

Nu varande lydelse

räkningen får fördelas på två eller flera år. Avräkning får ske bara för underskott som har uppkommit under beskattningsår för vilket den skattskyldige enligt 22,5 lmom. första stycket 3 eller 4 eller tredje stycket taxeringslagen (1956: 623) har varit skyldig att avlämna själv- deklaration och även har fullgjort deklarationsskyldigheten under taxeringsåret. Den skattskyldige skall visa i vad mån rätt till avräk- ning föreligger.

Föreslagen lydelse

räkningen får fördelas på två eller flera år. Avräkning får ske bara för underskott som har uppkommit under beskattningsår för vilket den skattskyldige enligt 2kap. 4 _5 första stycket 1 eller 2 eller tredje stycket eller 89" första stycket 3 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter har varit skyldig att avlämna självdeklaration och även har fullgjort deklarationsskyl- digheten under taxeringsåret. Den skattskyldige skall visa i vad mån rätt till avräkning föreligger.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

Hänvisningar till S16

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 4.1

17. Förslag till Prop. 1989/90:74 Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947: 577) om statlig förmögen- hetsskatt'

dels att 11 _5 3 mom., 13 åsamt 15 5 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 13 5 skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z859 1153 mom. 1953z276

135 1957165

155 1 mom. 1979: 172. 152

18. Förslag till Lag (1951 :442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor'

dels att 1 1 och 12 åå skall upphöra att gälla. dels att i 3. 5. 6 och 10 $& ordet ”Iänsskattemyndighet” i olika böjnings- former skall bytas ut mot "skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1980z866 3 $ 198621290

5 & 1986: 1290 6 5 1986: 1290 105 1988z418 11$1986:1290 12; 1980:866.

19. Förslag till Prop. l989/90: 74

Lag om ändringi lagen (1951: 691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19511691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan' dels att i 2 och 4 åå orden "lokal skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet", dels att i 5 & ordet ”beskattningsnämnd" skall bytas ut mot "skattemyn-

dighet". Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av 25 1967:633

45 1967:633 5 & 19672633. 154

Hänvisningar till S19

  • Prop. 1989/90:74: Avsnitt 7.2

20. Förslag till

Lag om ändring i lagen (195 1 : 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19512763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels att 6, 9 och 10 åå skall upphöra att gälla, dels att i 5 & ordet "länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte-

myndigheten”,

dels att 4, 7 och 8 åå samt anvisningarna till 4 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Skattskyldig, som vill åtnjuta jör- månen av skatteberäkning enligt 1 5, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning därav skall vad i tax- eringslagen( 1 956:623) är föreskri- vet om yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Har skatteberäkning enligt ] ,é' skett, men ändras den beskattnings— bara inkomst eller det underlag för tilläggsbelopp varpå skatten har be- räknats genom beslut av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten. el- ler åsätts den skattskyldige genom sådant beslut eftertaxering till statlig inkomstskatt så att grunderna jär skatteberäkningen eller förutsätt- ningarna för rätten att komma i ät- njutande därav ändras, skall länsrät- ten vidta den ändring av skattebe- räkningcn, vartilljörhållandena kan föranleda.

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974z860 5ä 1986:1292 65 1979: 173 95 19832445 10å 19741860. 2 Senaste lydelse 1986: 1292, 3 Senaste lydelse 19831445.

Skattskyldigjär ansöka om skat- teberäkning enligt 15. I fråga om sådan ansökan och beslut i anled- ning därav gäller bestämmelserna i lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter samt tax- eringslagen( I 990: 00), om inte an- nat följer av denna lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Ändras den beskattningsbara in- komsten eller det underlag för till- lägsbelopp varpå skatten har beräk- nats skall skattemyndigheten be- sluta om den ändring av skatte- beräkningen som föranleds härav.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

854

Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 & först ef- ter meddelandet av sådant beslut av länsrätt, kammarrätt eller rege- ringsrätten, som i 7 _9' sägs. eller har den beräknade ackumulerade in- komsten höjts genom sådant beslut, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 45 inom ett år från det ifrågavarande beslut med- delades. Detsamma gäller i fråga om beslut som meddelas av tax- eringsnämnd eller av lokal skatte- myndighet enligt 72a eller 72b5 taxeringslagen( I 95 6: 623), om för- utsättningarför skatteberäkning en- ligt Iå jöreligger först efter medde- landet av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 995 tax- eringslagen( I 956: 623) i särskild ordning anföra besvär hos länsrätt, får han til/ika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 _é'.

Har skatteberäkning enligt l & skett och visas att skatteberäkning- en med hänsyn till sedermera fram- komna omständigheter har grun- dats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande länsskattemyn- dighet i särskild ordning anföra be- svär rörande skatteberäkningen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 1035 taxeringslagen( ] 956.623). Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts får icke verk- ställas med mindre fråga därom prö- vats inom fem år efter utgången av det kalenderår. under vilket den an- sökan, som har föranlett skattebe- räkningen enligt l 5, har inkommit till taxeringsnämnden eller länsrät- ten. Har den skattskyldige avlidit, får sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mind- ref'råga därom ltar prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom har blivit ingiven för regist- rering.

* Senaste lydelse 1986: 1292.

Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 åförst efter beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol eller har den beräknade ackumulerade inkoms- ten höjts genom sådant beslut. får den skattskyldige komma in med ansökan enligt 45 inom ett år från det att beslutet meddelades. om inte längre tid för ansökan följer av be— stämmelserna i taxeringslagen (1990:00).

Har skatteberäkning enligt 1 & skett och visas att skatteberäkning- en med hänsyn till sedermera fram- komna omständigheter har grun- dats på oriktiga förutsättningar, får skattemyndigheten besluta om ny skatteberäkning inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan. som har föran- lett skatteberäkningen enligt 1 & kom in till skattemyndigheten. Har den skattskyldige avlidit. får beslut om ny skatteberäkning inte medde- las efter utgången av det andra året efter det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom getts in för registrering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 4 55

Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd. som har att åsätta den skattskyldige tax- ering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges självdeklara- tion. Skattskyldig som icke har kommit in med ansökningshand- ling före utgången av november må- nad uttder taxeringsåretfår göra an- sökan om skatteberäkning hos den länsrätt som har att upptaga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshandlingen skall, med undantag för fall som i 8 eller 99" sägs, före utgången av året efer taxeringsåret lta kommit in till lo- kala skattemyndigheten i detfögde— ri där den skattskyldiges hemorts- kommun för det taxeringsår då itt- komsten tas till beskattning är belä- gen. Den omständigheten att ansök- ningshandlingen har getts in till en annan taxeringsnämnd eller lokal skattemyndighet än nu har sagts el- ler till en Iänsskattemyndighet eller en länsrätt. utgör inte hinder för ärendets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den taxeringsnämnd eller lokala skattemyndighet som skall ta emot ansökningen.

Har ansöknings/tandlingen kont- mit in till taxeringsnämnd inom fö— reskriven tid men efter utgången av september mättad under taxerings- året fär taxeringsnämnden, när ärendets särskilda beskaffenhet på- kallar det. genom särskilt beslut överlämna ärendet till den lokala skattemyndigheten för prövning av länsrätten.

Ansökan om skatteberäkning görs hos den skattemyndighet som skall besluta om taxering till statlig in- komstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. An- sökan bör göras i den skattskyldiges självdeklaration.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på ären- den och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om Iänsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 avse skattemyndighet.

5 Senaste lydelse 1986: 1292.

21. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1 954140) om särskild fartygsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1954:40) om särskild fartygs- fond'

dels att 10 och 1 1 55 skall upphöra att gälla, dels att i 2, 4 och 12 åå ordet "länsskattemyndighet" i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1984: 1075 29" 1986: 1308 45 1986: 1308 10,5 1986: 1308

1151984:1075

1251986:1308. 158

22. Förslag till Lag om ändring i skogskontolagen (1954: 142)

Härigenom föreskrivs i fråga om skogskontolagen (1954: 142)' dels att i 9 a å ordet ”länsskattemyndigheten" skall bytas ut mot ”skatte- myndigheten",

dels att 1 och 5 åå skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse l åZ

Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk person och dödsbo som avses i 10å 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt. på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag. få uppskov mcd beskattning av intäkt av skogsbruk för medel som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto). Uppskov medges inte delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handels- bolag skall tillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboets verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om storm- fällning, brand. insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts. ..

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skatt- skyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto. Nuvarande l vde/se

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige, när taxeringen ltar vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande om uppskov för in- sättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha inkom- mit senast sex månader efter det att taxeringen ltar vunnit laga kraft.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige framställa yrkan- de om uppskov för insättning på skogskonto. Sådan framställning skall ha kommit in till skattemyn- digheten inom sex månderfrån det att beslut meddelades om att rätt till uppskov för insättning på skogsska- dekonto inte föreligger, om inte längre tid följer av bestämmelserna i taxeringslagen( 1990: 00).

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insätt- . ning på det först öppnade kontot.

' Lagen omtryckt 1982z325. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263 9aå 1988: 1520. 2 Senaste lydelse 1984: 1070.

Nuvarande lydelse

553

Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt 34 ,9" tar- eringslagen (1 956.623) skall avläm- na allmän självdeklaration.

Har den skattskyldige yrkat upp- skov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelserna i 1 å fjärde stycket skall de medel. som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskade- kontot gjordes. ] fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för in- sättning på skogskontot kom in till rätten, gäller vad nu sagts dock en- dast om den skattskyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto. Överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.

Föreslagen lydelse

Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (1990.-00) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall avlämna all- män självdeklaration.

Har den skattskyldige yrkat upp- skov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelserna i 1 å fjärde stycket skall de medel, som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskade- kontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för in- sättning på skogskontot kom in till skattemyndigheten, gäller vad nu sagts dock endast om den skattskyl- dige fört över medlen på skogsska- dekontot till skogskonto. Överfö- ring som har skett senare än tio år efter ingången av det det år med- len enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

3 Senaste lydelse 1988: 1520.

23. Förslag till Prop. l989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1957: 686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.l dels att i 2å orden ”taxeringslagen (I956:623)” skall bytas ut mot "taxeringslagen (1990:00). dels att i 6 å ordet ”länsskattemyndighet” skall bytas ut mot "skattemyn- dighet".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1986: 1309 2 s 1986: 1309

6å198621309. 161

24. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' dels att i 23 å orden ”lokal skattemyndighet” skall bytas ut mot ”skatte-

myndighet”,

dels att 10å 1 mom. samt 19, 25 och 30 åå skall ha följande lydelse.

Nu varande l vdelse Föreslagen lydelse

10å

1 m 0 m.2 Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att ome- delbart efter mottagandet av debet- sedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel. åligger det redaren att från lokal skattemyndighet införskaffa debet- sedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln för det löpande året an- gående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhållit debetse— del, som nu sagts, eller har redare icke kunnat införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må skatteavdrag under ja- nuari och februari månader ske en- ligt den kolumn som senast tilläm- pats under nästföregående beskatt— ningsår. Om det senare av debetse— del eller på annat sätt tillförlitligen framgår. att avdrag rätteligen bon ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att vid därnäst föl- jande löneavräkning företaga erfor- derlig rättelse. Har skatteavdrag underjanuari och februari skett en- ligt kolumn 2 med ledning av debet- sedeln för nästföregående beskatt- ningsår, skall rättelse till kolumn 1 alltid företagas. om inte debetsedel uppvisas eller om det inte på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som

' Lagen omtryckt 1970:993. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777. 2 Senaste lydelse 1984: 347.

1 m 0 m. Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att ome- delbart efter mottagandet av skatt- sedel på preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen inte sådan skattsedel åligger det redaren att från skatte- myndighet införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna på skattsedeln för det löpande året an- gående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman inte fått skattsedel, som nu sagts, eller har redare inte kunnat införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess in- nehåll,fär skatteavdrag under janu- ari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats under nästföregående beskattnings- år. Om det senare av skattsedeln eller på annat sätt tillförlitligen framgår, att avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att vid därnäst föl- jande löncavräkning företaga erfor- derlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och februari skett en- ligt kolumn 2 med ledning av skatt- sedeln för nästföregående beskatt- ningsår, skall rättelse till kolumn 1 alltid företagas. om inte skattsedeln uppvisas eller om det inte på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som

Nuvarande lydelse

skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningcn för april månad.

Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller be- slut från sjömansskattenämnden el- ler på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskatteta- bell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisats för reda— ren.

Föreslagen lydelse

skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningcn för april månad.

Sjöman får också med intyg från skattemyndighet eller beslut från sjömansskattenämnden eller på an- nat sätt som bestämts av sjömans- skattenämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell av- drag skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från och med den löneav- räkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisats för redaren.

1953

Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, löne- belopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen uppvisat debetsedel å preliminär skatt, num- ret å denna debetsedel.

Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa avdrag för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra an- teckningar i hänseenden som nyss sagts. '

Efter anmaning av riksskattever- ket. Iänsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första eller and- ra stycket, att meddela de upplys- ningar som finnes erforderliga för kontroll av skatteavdrag. Redare skall tillika efter anmaning förete alla handlingar som _hnnes erforder- liga för sådan kontroll, såsom kon- trakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

För kontroll av att bestämmelser- na om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra stycket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsskattemyndig-

3 Senaste lydelse 1986: 1293.

Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, löne- belopp och skatteavdrags belopp samt, om sjömannen uppvisat skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel.

Även annan redare än i första stycket sågs, som skall göra avdrag för sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning.

Efter anmaning av riksskattever- ket eller skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att meddela de upplysningar som behövs för kon- troll av skatteavdrag. Redare skall också efter anmaning förete alla handlingar som behövs för sådan kontroll, såsom kontrakt, konto- utdrag. räkningar eller kvitton.

För kontroll av att bestämmelser- na om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra stycket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket eller skattemyn-

- Nuvarande lydelse

hel eller lokal skattemyndighet. 1 övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58516 taxeringslagen ( 195 6: 623).

Föreslagen lydelse

dighet. 1 övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestäm- melserna i 3 kap. 8—1459' tax- eringslagen (1990: 00).

25 54

Bestämmelserna i 505 I och 3 mom. taxeringslagen (I956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om järnk- ning av sjömansskatt och andra handlingar som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmel- serna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 _é' tax- eringslagen (1990:00) gälleri till- lämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om jämkning av sjö- mansskatt och andra handlingar som har avlämnats eller tillhanda- hållits enligt bestämmelserna i den- na lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Uppgift om en sjömans beskattningsbara inkomst enligt denna lag, om den på inkomsten erlagda sjömansskatten samt om den tid inkomsten avser får lämnas ut till enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekre- tess.

30 55 Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 14 5 3 mom., 16 5 eller 19 & tredje stycket första meningen, eller underlåter redare, som är skyldig göra avdrag för sjömansskatt. att fullgöra sin skyldighet, eller gör han avdrag med för lågt belopp. eller fullgör redare icke vad honom åligger enligt 1 1 5,

kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 & tredje stycket förs- ta meningen. länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet föreläg- ga den försumlige lämpligt vite. Vite får ej bestämmas under 500 kronor.

Om uttagande avjörelagt vite/ör— ordnar länsrätten efter anmälan av riksskatteverket, länsskattemyndig- het eller lokal skattemyndighet. Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (I956:623) prövas fråga om utta— gande av den länsrätt som är behö- rig enligt nämnda lag.

Bestämmelserna i 835 andra, fjärde och femte styckena upp-

4 Senaste lydelse 1980: 1089. 5 Senaste lydelse 1986: 1293.

kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 & tredje stycket förs- ta meningen skattemyndighet före- lägga den försumlige lämpligt vite.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller taxerings- lagen (1990: 00) prövas fråga om ut- tagande av den länsrätt som är be— hörig enligt nämnda lagar.

Bestämmelserna i 83 å andra och fjärde styckena uppbördslagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 74

bördslagen tillämpas också i fråga (1953:272) tillämpas också i fråga om vite som avses i denna paragraf. om vite som avses i denna paragraf.

Denna lag träderi kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 5 3 mom. lagen (1958: 575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.[ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

755

3 m 0 m.2 Det åligger överstyrel- sen för ekonomiskt försvar att ut— färda intyg utvisande den lager- mängd, som enligt vad i 1 mom. sägs skall anses utgöra skattskyldigs tvångslager, samt huruvida den skattskyldige fullgjort sin lagrings- skyldighet. Sådant intyg skall över- styrelsen senast den 1 april under taxeringsåret tillställa dels den skattskyldige dels ock länsskatte- myndigheten för att överlämnas till den taxeringsnämnd, som har att taxera den skattskyldige till statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

3 m 0 m. Det åligger överstyrel- sen för ekonomiskt försvar att ut- färda intyg utvisande den lager- mängd, som enligt vad i 1 mom. sägs skall anses utgöra skattskyldigs tvångslager. samt huruvida den skattskyldige fullgjort sin lagrings- skyldighet. Sådant intyg skall över- styrelsen senast den 1 april under taxeringsåret tillställa den skatt- skyldige och skattemyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den

ljanuari 1991.

' Lagen omtryckt 19771940. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 940. 2 Senaste lydelse 1986: 1310.

26. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-

ring'

dels att 1—3, 5, 6, 8 a och 10— 12 55 skall ha följande lydelse, dels att deti lagen skall införas en ny paragraf, 13 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

För här i riket bosatt eller man- talsskriven försäkrad skall pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring bestäm- mas av den lokala skattemyndighet. inom vars tjänstgöringsområde den försäkrade taxerats till statlig in- komstskatt eller skulle hava tax- erats till sådan skatt, därest han va- rit bosatt i riket eller icke haft att erlägga sjömansskatt.

Pensionsgrundande inkomst för sjöman, som icke är bosatt eller mantalsskriven i riket, skall be- stämmas av den lokala skattemyn- digheten i Göteborg.

För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av den lokala skatte- myndigheten i Stockholm.

Föreslagen lydelse

För här i riket bosatt eller man- talsskriven försäkrad skall pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring bestäm- mas av skattemyndigheten i det [än den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha tax- erats till sådan skatt, om han varit bosatt i riket eller inte haft att erläg- ga sjömansskatt.

Pensionsgrundande inkomst för sjöman, som inte är bosatt eller mantalsskriven i riket, skall be- stämmas av skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.

För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av skattemyndigheten i Stockholms län.

252

Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgöres av an- nan inkomst än som avses i 35, bestämmas med ledning av den för- säkrades taxering till statlig in- komstskatt eller, såvitt gäller för- säkrad som avses i 1 5första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 145 nämnda lag. Vid tax- eringsändring. varom beslut har meddelats av annan än taxerings- nämnden, eller eftertaxering skall

' Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 197611015. 2 Senaste lydelse 1984:672.

Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgörs av an- nan inkomst än som avses i 35, bestämmas med ledning av den för- säkrades taxering till statlig in- komstskatt eller. såvitt gäller för- säkrad som avses i 1 5 första stycket lagen (l958z295) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 145 nämnda lag. Ändras ett taxeringsbeslut av förvaltnings- domstol eller— efter utgången av november taxeringsåret av skatte—

Nuvarande lydelse

verkställd beräkning av pensions- grundande inkomst ändras endast om taxeringsändringen eller efter- taxeringen föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kronor.

Föreslagen lydelse

myndighet, skall verkställd beräk- ning av pensionsgrundande in- komst ändras endast om ändrings- beslutet föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1000 kronor.

353

lnkomst av anställning, för vil- ken den försäkrade inte är skatt- skyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särkild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, av- lämnas till den myndighet, som av- ses i 37 9' 4 mom. första stycket tax- eringslagen (1956: 623). 1 uppgiften skall anges den försäkrades full- ständiga nan'in, födelsetid och ad- ress ävensom beloppet av den utbe- talade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vi- dare skall i uppgiften anges, huruvi- da den försäkrade åtnjutit skatte- pliktiga naturaförmåner. Ett exem- plar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Inkomst av anställning, för vil- ken den försäkrade inte är skatt- skyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. 1 uppgiften skall anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den utbetalade lönen eller ersätt- ningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften an- ges, om den försäkrade fått skatte- pliktiga naturaförmåner. Ett exem- plar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 25 första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning, som avsesi 11 kap. 2 % första stycket 0) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall av arbetsgivaren lämnas

]. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift enligt första stycket,

2. för en försäkrad, som avses i 1 5 första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i redares redovisning enligt 14 & samma lag,

3. för annan försäkrad, i kontroll- uppgift enligt 375 Imorn. tax- eringslagen.

Efter anmaning av riksförsäk- ringsverket eller lokal skattemyn- dighet åligger det försäkrad och hans arbetsgivare att i'den omfatt-

3 Senaste lydelse 1987: 131 1.

3. för annan försäkrad, i kontroll- uppgift enligt 3kap. 45 lagen om självdeklaration och kontrolluppgtf ter.

Efter föreläggande av riksförsäk- ringsverket eller skattemyndighet åligger det försäkrad och hans ar- betsgivare att i den omfattning och

Nuvarande lydelse

ning och inom den tid, som i anma— ningen angivits, meddela de upplys— ningar, som finnas erforderliga för beräkning av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade.

Föreslagen lydelse

inom den tid, som angetts i föreläg- gandet, meddela de upplysningar, som behövs för beräkning av pen- sionsgrundande inkomst för den försäkrade.

654

Den lokala skattemyndigheten skall se till att utredning görs och att den försäkrade bereds tillfälle att yttra sig när det behövs för myndig- hetens beslut.

Skattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Den försäkrade skall ges tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs. om det inte är onödigt.

I fråga om den försäkrades rätt att få del av uppgifter som har till- förts ärendet genom någon annan än honom själv och få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmel- serna i 175 förvaltningslagen (I986.'223). ' flag5 Den lokala skattemyndigheten Skattemyndigheten skall om- skall ompröva sitt beslut när den försäkrade begär det eller skäl an- nars föreligger. Därvid gäller be- stämmelserna i 65. Underrättelse om det nya beslutet skall sändas till den försäkrade med angivande av skälen för beslutet och möjligheten till omprövning. Sådana beslut får dock inte meddelas efter utgången av november månad under tax- eringsåret. Ett beslut får inte om- prövas om den försäkrade har an- fört besvär över det och särskilda skäl för prövning inte föreligger.

4 Senaste lydelse 1984: 865. 5 Senaste lydelse l984:865.

pröva sitt beslut om den försäkrade begär det eller om det änns andra skäl.

Vill den försäkrade begära om- prövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndighe- ten före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Om den försäkrade gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i andra stycketfätt kännedom om ett beslut som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om den pensionsgrundande inkomstens storlek, får han ändå be-

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

gära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Omprövar skattemyndigheten självmant ett beslut, för ompröv- ningsbeslut som är till den_lörsäkra- des fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den försäkrade får inte meddelas efter utgången av året el" ler taxeringsåret om inte förutsätt- ningar för ändring enligt 7 Möre/ig- ger.

1056

Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrundan- de inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få del av dessa. Ledamöter i tax- eringsnämnden eller länsrätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.

Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första styc- ket, får också ta del av självdeklara- tioner och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, hand— lingar som har upprättats vid tax- eringskontroll enligt taxeringslagen (I956:623), samt handlingar som har avlämnats till ledning för upp- börd av skatt. om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyldig- heter enligt denna lag.

Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrundan- de inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få del av dessa. Ledamöter i skatte- nämnden eller länsrätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.

Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första styc- ket, får också ta del av självdeklara- tioner och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, hand- lingar som har upprättats vid tax- eringskontroll enligt taxeringslagen (1990:00), samt handlingar som har avlämnats till ledning för upp- börd av skatt, om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyldig- heter enligt denna lag.

1157

Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överkla- gas hos länsrätten genom besvär.

6 Senaste lydelse 1986: 131 1. 7 Senaste lydelse 1984: 865.

Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos läns- rätten av den försäkrade och riksför- säkringsverket.

Överklagande av den försäkrade skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om beslutet har

Nuvarande lydelse

Den lokala skattemyndighetens. länsrättens och kammarrättens be— slut fär överklagas även av riksför- säkringsverket. Verket får även be- gära ändring enligt 8a &. Verket får överklaga också till förmån för en enskild part. I ett mål, där en en— skild part överklagar ett beslut hos länsrätt eller kammarrätt, bestäm- mer verket om verket skall vara part i målet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå före- lägga verket att svara i målet. om det föreligger skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrät- ten och verket har varit part i läns- rätten. är verket alltid motpart i kammarrätten.

Riks/örsäkringsverketfår ö verkla- ga ett avgörande av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte har varit part där. Om en enskild part klagar över kammarrättens av- görande. är verket alltid motpart i regeringsrätten.

Besvärshandlingen skall. om inte annat följer av jemte stycket, ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden hek del av det överklagade beslutet eller, om be- svären har anförts av riksförsäk- ringsverket, inom två månader från den dag då beslutet meddelades

Besvär av den försäkrade över den lokala skattemyndighetens beslut beträffande beräkning av pensions- grundande inkomst som meddelats under taxeringsåret skall ha inkom- mit före utgången av februari må- nad året efter taxeringsåret. Inkarn- mer den försäkrades besvär efter denna tid menföre utgången avjuni månad året efler taxeringsåret. får länsrätten pröva besvären om riks-

försakringsverket helt eller delvis

I—"öres/agen lydelse

meddelats eller den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslu- tet avser och den försäkrade harfått del av beslutet efter utgången av ok- tober samma år. får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den försäkrade _hck

del av beslutet.

Överklagande av riksförsäkrings- verket skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt 8a _é' tredje stycket gäller för beslut om omprövning på initiativ av skat- temyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Verket får även begära ändring enligt 835. Verket får överklaga också till förmån för en enskild part.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 7 _élé' taxeringslagen(1990: 00) gäller när en försäkrad överklagat skattemyn- dighetens beslut.

Nuvarande lydelse

tillstyrker besvären i sak. Besvär av riksförsäkringsverket skall ha in- kommit före utgången av juni må- nad året e/ter taxeringsåret. Har den försäkrade inte under taxerings- åretfått sådan underrättelse som fö- reskrivs i 8 5 första stycket eller 8a _é', får han överklaga beslutet hos länsrätten intill utgången av året ell ter taxeringsåret. Har den försäkra- de inte under taxeringsåret fått en skattsedel på slutlig skatt eller sär- skild underrättelse enligt 8 5 andra stycket får han anföra besvär inom ett år efter det han fått en sådan skattsedel eller underrättelse.

Den lokala skattemyndighetens. länsrättens och kammarrättens be— slut skall gälla även om beslutet har överklagats.

F öres/agen lydelse

lZå

De närmare föreskrifter. som fin- nas erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av regering- en eller, efter regeringens bemyndi- gande, av riks/örsäkringsverket.

I ett mål. där en enskild part över- klagar ett beslut hos länsrätt eller kammarrätt, bestämmer riksförsäk- ringsverket om verket skall vara part i målet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå före- lägga verket att svara i målet. om lägga verket att svara i målet, om detfinns skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrät- ten.

Riks/örsäkringsverket får överkla- ga ett avgörande av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte har varit part där. Om en enskild part klagar över kammarrättens av- görande är verket alltid motpart i regeringsrätten.

I3f

Skattemyndighetens, länsrättens och kammarrättens beslut skall gälla även om beslutet har överklagats.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på ärenden och mål avseende beräkning av pensionsgrundande inkomst för tidigare år. Vad som i äldre bestämmelser sägs om lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 avse skattemyndighet.

27. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 5 och 11 55 lagen (1960:63) om förlust- avdragl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

_,

lå"

Skattskyldig må, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomst-

Skattskyldig får, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomst- skatt avdrag för förlust, som hänför sig till tidigare beskattningsår.

skatt åtnjuta avdrag för förlust, hänförlig till tidigare beskattnings- år.

2 53

Med förlust, som enligt vad i 1 & sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges in- komster från olika förvärvskällor samma år. ] nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 46 5 1 mom. tredje stycket kommunalskatte- lagen (19282370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar en- dast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 25 lmom. första stycket 1 taxeringslagen (1956'623) har varit skyldig att av- lämna självdeklaration, eller under vilket den skattskyldiges bruttoin- täkter av en eller flera förvärvs- källor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelserna vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna självdeklara- tion. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som fö- reskrivs i tredje och sjätte styckena i nämnda moment. För rätt till för- lustavdrag krävs också att deklara— tionsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under vederbörligt taxeringsår.

' Senaste lydelse av lagens rubrik l983z987. 2 Senaste lydelse 1978: 53. 3 Senaste lydelse 198611115.

Till förlustavdrag berättigar en- dast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 2 kap. 8 &" första stycket 1 lagen (1990:00) om själv- deklaration och kontrolluppgifter har varit skyldig att avlämna själv- deklaration, eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt be- stämmelserna i Zkap. 4.9' första stycket 1 eller 2 eller 8 5 första styc- ket 2 eller 3 nämnda lag har varit skyldig att avlämna självdeklara- tion. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som fö- reskrivs i 2kap. 4.6 tredje stycket och 79” i nämnda lag. För rätt till förlustavdrag krävs också att dekla- rationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under vederbörligt taxeringsår.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rätten till förlustavdrag bortfaller, om förlusten för förluståret inte uppgår till 1 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

554

Skattskyldig, som önskar få för- lustavdrag, skall framställa yrkande om detta. Om tid och sätt för fram- ställande av sådant yrkande gäller vad i taxeringslagen(I956:623) i allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande skattskyldigs taxering.

Skattskyldig, som önskar få för- lustavdrag, skall framställa yrkande om detta. Om tid och sätt för att framställa sådant yrkande gäller vad i lagen (1990:00) om självde- klaration och kontrolluppgi/ier samt i taxeringslagen (1990:00) i allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande taxering.

Det åligger den skattskyldige att lämna erforderliga upplysningar om förutsättningarna för förlustavdragct. Uppgifterna skall lämnas på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

|th

Ändras genom dom taxeringen till statlig eller kommunal inkomst— skatt på sådant sätt att rätten till förlustavdrag eller beräkningen av avdragets storlek påverkas, får an- nan taxering, vid vilken förlustav- dragct utnyttjats eller hade kunnat utnyttjas, överklagas även om den- na taxering vunnit laga kraft. I be- svären får endast sådana ändringar yrkas som föranleds av domen. Rätt att överklaga har skattskyldig. läns- skattemj-tndighet och, i fråga om taxering till kommunal inkomst- skatt, kommunen.

Besvären skall anföras av skatt- skyldig eller kommun inom sex må- nader och av länsskattemyndighet inom åtta månaderfrån den dag då domen meddelades.

Besvären får inte avgöras förrän den taxering som domen avser slut- ligt avgjorts.

Ifråga om besvär. som här avses. skall 103 och 104916 taxeringslagen (1965:623) tillämpas. Även i övrigt skall. där inte annat framgår av denna lag, taxeringslagensföreskrtf ter tillämpas.

4 Senaste lydelse 19831987. 5 Senaste lydelse 1986: 1314.

Ändras ett taxeringsbeslut på så- dant sätt att rätten till förlustavdrag eller beräkningen av avdragets stor- lek påverkas får den skattskyldige yrka att beslut avseende annat tax- eringsår då förlustavdraget utnytt- jats eller hade kunnat utnyttjas, ändras i motsvarande mån. Yrkan- de om ändring skall framställas inom sex månader från den dag be— slutet meddelades om inte längre tid följer av bestämmelserna i 4kap. taxeringslagen( 1 990: 00).

I övrigt skall, där inte annat framgår av denna lag. föreskrif- terna i taxeringslagen och lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter tillämpas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om förlust som hänför sig till 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om Iänsskattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 avse skattemyndighet.

28. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpensionl att i 15 och 16 åå ordet ”läns- skattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyn- dighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 1976: 1014. Senaste lydelse av 155 1986: 1312 165 1986: 1313.

29. Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 587) om inkomstbeskattning

av fideikommissbo, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963z587) om inkomstbeskatt- ning av fideikommissbo, m. m.'

dels att 3 5 skall upphöra att gälla, dels att 4 och 5 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Om handläggning av framställ- ning som avses i denna lag och om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av lagen skall i tillämp- liga delar gälla vad i taxeringslagen (I956:623) är stadgat rörande handläggning av besvär över tax- eringsnärnnds beslut och om full- följd av talan mot länsrätts beslut rörande taxering.

Ifråga om framställning som av- ses i denna lag och om överklagan- de av beslut rörande tillämpning av lagen gäller bestämmelserna i tax- eringslagen (1990:00) i tillämpliga delar.

553

Berör beslut enligt 3 5 första styc- ket åsatt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxeringen vidta- gas. Ändringen ankommer på den länsrätt som har att taga befattning med taxeringen eller, om besvär rör- ande taxeringen ärföremålför pröv- ning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut en- ligt 3 _sj'första stycket skall iförekom- mande fäll tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i tax— eringen samt länsskattemyndig- heten [ det [än där bolagets styrelse har sitt säteför att tillställas den tax- eringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Berör beslut enligt 3 5 första styc- ket åsatt taxering skall skatte- myndigheten besluta om den änd- ring av taxeringen som föranleds härav.

Denna lag träderi kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Aldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på ären- den och mål avsccnde 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om lokal skattemyndighet och länsskattemyndighet skall från och med den ljanuari 1991 gälla skattemyndighet.

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1986: 1294 3 & 1986:1294. 2 Senaste lydelse 1986: 1294. 3 Senaste lydelse 1986: 1294.

30. Förslag till Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda be- stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.'

dels att i 1, 3, 5 och 6 åå ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjnings- former skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form, dels att 4 och 4a 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Kommun är berättigad att under visst år av staten uppbära kommu- nalskatt med belopp som motsva- rar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatte- ören i kommunen enligt taxerings- nåmndens beslut vid det föregåen- de årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har bestämts för året före taxerings- året.

Kommun är berättigad att under visst år av staten uppbära kommu- nalskatt med belopp som motsva- rar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatte- ören i kommunen enligt skattemyn- dighetens beslut enligt 4 kap. 29' taxeringslagen (1990:00) vid det föregående årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skatte- sats som har bestämts för året före taxeringsåret.

Har enligt 4 kap. 4 & kommunallagen (1977: 179) annan skattesats slut- ligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till grund för utbetal- ningen läggas den utdebitering som har bestämts i samband med att budgeten fastställdes.

Kommunen är berättigad att un- der visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rö— rande det föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har på- förts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommu- nens fordran hos staten vid ingång- en av året näst efter det år, då be- slutet fattades. Förskottet avräknas

' Lagen omtryckt l973z437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 191 1 5 1988:493 3 5 1986: 1315 5 5 1986: 1315 65 1986: 1315. 2 Senaste lydelse 1987: 564.

Kommunen är berättigad att un- der visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt skattemyndighets beslut en- ligt 4 kap. .? ,é' taxeringslagen röran- de det föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har på- fö1ts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommu- nens fordran hos staten vid ingång- en av året näst efter det år, då be-

Nuvarande lydelse

mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det år, då förskottet utanordnas enligt bestämmelserna i femte stycket.

Är antalet hos länsskattemyndig- heten registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av au- gusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt tredje styc- ket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan de angivna tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos staten och avräknas en- ligt tredje stycket. Länsskattemyn- digheten skall senast den 10 sep- tember lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det där- emot svarande beräknade antalet skattekronor och skatteören, som skall ligga till grund för ökningen av förskottet.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos staten enligt denna paragraf, förde- las med en tolftedel på varje kalen- dermånad. Vad som återstår, sedan avräkning har skett enligt 52 5 upp- bördslagen (1953:272). 165 lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk- pension, 99' lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar— betsgivare, 8 5 lagen (1987: 560) om skatteutjämningsavgift och 45 lagen (l987z56l) om särskild skat- teutjämningsavgift, skall länsskat- temyndigheten utanordna till kom- munen den 201 månaden. Är kom- munens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena 1 månaderna januari och februari, skall utbetal- ningarna dessa månader grundas på samma belopp som utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får länsskattemyndigheten dock förordna att utbetalningen skall

Föreslagen lydelse

slutet fattades. Förskottet avräknas mot den kommunalskatt. som kommunen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det år, då förskottet utanordnas enligt bestämmelserna i femte stycket.

Är antalet hos skattemyndigheten registrerade kyrkobokförda invåna- re i kommunen vid mitten av au- gusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti må- nad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt tredje stycket, ökas i förhållande till ökningen i kom- munens invånarantal mellan de an- givna tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår i kommunens ford- ran hos staten och avräknas enligt tredje stycket. Skattemyndigheten skall senast den 10 september läm- na kommunen uppgift om det invå- narantal och det däremot svarande beräknade antalet skattekronor och skatteören, som skall ligga till grund för ökningen av förskottet.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos staten enligt denna paragraf. förde- las med en tolftedel på varje kalen- dermånad. Vad som återstår, sedan avräkning har skett enligt 52 5 upp- bördslagen (1953:272). 165 lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk- pension, 95 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar- betsgivare, 8 5 lagen (1987: 560) om skatteutjämningsavgift och 4_$ lagen (1987:561) om särskild skat— teutjämningsavgift, skall skatte- myndigheten utanordna till kom- munen den 20 i månaden. Är kom- munens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena 1 månaderna januari och februari, skall utbetal- ningarna dessa månader grundas på samma belopp som utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock för- ordna att utbetalningen skall grun-

Nuvarande lydelse

grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetal- ningen i månaderna januari och februari grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens ford- ran, skall den jämkning som föran- leds av detta ske i fråga om utbetal- ningen i mars månad.

Föreslagen lydelse

das på ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetalningen i månaderna januari och februari grundats på inte motsvarar en tolf- tedel av kommunens fordran, skall denjämkning som föranleds av det- ta ske i fråga om utbetalningen i mars månad.

Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingsskatt.

4aåJ

Församling är berättigad att un- der visst år av staten uppbära för- samlingsskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämndens beslut vid det föregående årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skatte- sats som har bestämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig en- ligt lagcn (1951:691) om viss lind- ring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till för- samlingen, skall belopp, som för- samlingen annars skulle ha varit be- rättigad att uppbära av staten, ned- sättas i motsvarande mån.

Församling är berättigad att un- der visst år av staten uppbära för- samlingsskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4kap. 2,6 taxeringslagen (1990:00) vid det föregående årets (taxerings- året) taxering, beräknat efter den skattesats som har bestämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åt- njutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten, nedsättas i motsvarande mån.

Har enligt 10 kap. 45 församlingslagen (1988:180) annan skattesats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering som har bestämts i samband med att budgeten fastställdes.

Församling är berättigad att un- der visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämndens beslut rö- rande det föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har på- förts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i försam- lingens fordran hos staten vid in- gången av året efter det år. då be- slutet fattades. Förskottet avräknas

3 Senaste lydelse 1988: 190.

Församling är berättigad att un- der visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt skattemyndighetens beslut enligt 4kap. 2,6 taxeringslagen rö- rande det föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har på- förts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i försam- lingens fordran hos staten vid in- gången av året efter det år, då be-

Nuvarande lydelsa

mot den församlingsskatt, som för- samlingen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföljan- de stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos Staten enligt denna paragraf skall länsskattemyndigheten under sam- ma år utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje ka- lendermånad. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetal- ningstillfällena i månaderna janua- ri och februari, skall vid dessa till- fällen utbetalas samma belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får länsskatte- myndigheten dock förordna att ut- betalning skall ske med annat be- lopp. Om något av de belopp som utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolf- tedel av församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad.

Föreslagen lydelse

slutet fattades. Förskottet avräknas mot den församlingsskatt, som för- samlingen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföljan- de stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalendermå- nad. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, skall vid dessa tillfällen utbetalas samma belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock för- ordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av de be- lopp som utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolftedel av församlingens ford- ran, skall den jämkning som föran- leds härav ske i fråga om det be- lopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kyrklig samfällighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Bestämmelserna i 4 5 första och tredje styckena samt 4 a 5 första och tredje styckena tillämpas från och med den ljanuari 1992.

31. Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om ändring i lagen (1967: 96) om särskild nyanskalfningsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967196) om särskild nyanskaff-

ningsfondl dels att 8 5 skall upphöra att gälla, dels att i 10 & ordet "länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte- myndigheten".

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1984: 1074 8 5 1986: 1316 10519863316. 183

32. Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (1967: 198)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1967: 198)[ dels att i 3, 40 och 57 55 ordet "länsskattemyndighet” i olika böjnings— former skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att i 42. 44 och 46 55 orden ”lokal skattemyndighet” i olika böj— ningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att i 43 och 45 55 orden ”den lokala skattemyndigheten" skall bytas ut mot ”skattemyndigheten",

dels att 1 och 41 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Folkbokföring sker

Föreslagen lydelse

,

lå”

dels fortlöpande hos pastorsämbetet i kyrkoböcker och andra register för varje församling av svenska kyrkan (kyrkobokföring),

dels årligen hos lokal skattemyn- dighet i mantalslängder försam- lingsvis för varje kommun (man- talsskrivning).

Regeringen kan förordna, att kyr- kobokföringen i Stockholm och Göteborg skall ske hos den lokala skattemyndigheten.

dels årligen hos skattemyndighet i mantalslängder församlingsvis för varje kommun (mantalsskrivning).

Regeringen kan förordna, att kyr- kobokföringen i Stockholm och Göteborg skall ske hos skattemyn- digheten.

4153

Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommunen samt av det allmänna ombudet.

Ansökan göres senast den 5 feb- ruari mantalsåret hos den lokala skattemyndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skriftlig men får göras muntli- gen vid inställelse hos den lokala skattemyndigheten.

Ansökan göres senast den 5 feb- ruari mantalsåret hos den skatte- myndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos skattemyndighe- ten.

Denna lag träderi kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1985: 1121

3 Ö 1986: 1317 405 986: 1317 44 Q 19792130 4551985:1121 465198511121 575198611317. 2 Senaste lydelse 1985:1121. 3 Senaste lydelse 1985:1121.

33. Förslag till Prop. l989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att i 33 5 lagen (1967z531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m.' ordet ”länsskattemyndighetens” skall bytas ut mot

”skattemyndighetens”.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 335 1986: 1297. 185

34. Förslag till Prop. l989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1967: 752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:752) om avdrag vid in- komsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet'

dels att i 3, 4 och 11 && ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form,

dels att 10 5 skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av

lagens rubrik [976345 35 1986: 1318 4519863318 105 1986: 1318 llål986:l318. 186

35. Förslag till Prop. 1989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1969: 738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m.

Härigenom föreskrivs att i 35 lagen (1969:738) om rätt att vid in- komsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petrole- umindustriens Beredskapsfond, m.m.l ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”.

Denna lag träderi kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 3 5 1986: 1319.

36. Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970: 624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970: 624)' dels att 25 5 skall upphöra att gälla, dels att i 245 orden ”taxeringslagen (I956:623)” skall bytas ut mot orden ”taxeringslagen (1990: 00)”,

dels att i 21, 22 och 29 55 ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjnings— former skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form, dels att 14, 17 och 23 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145

När uppgift om aktieutdelning enligt 435 lmom. taxeringslagen (I956:623) avges. skall uppgifts- lämnaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för bedö- mande om den utdelningsberättiga- de är skattskyldig. Är ej svaren så- dana att därav uppenbarligen fram- går att den utdelningsberättigade icke är skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetalningen. Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskat- ten innehållits och tillställa upp- giftslämnaren erkännandet.

När uppgift om aktieutdelning enligt 3 kap. 28 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter avges, skall uppgiftsläm- naren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för bedö- mande om den utdelningsberättiga- de är skattskyldig. Är ej svaren så- dana att därav uppenbarligen fram- går att den utdelningsberättigade icke är skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetalningen. Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskat- ten innehållits och tillställa upp- giftslämnaren erkännandet.

Riksskatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupong- skatt och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 45 föreligger, att i det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbe- tala utdelning utan att kupongskatt innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.

Vid utbetalning av utdelningi utlandet skall kupongskatt alltid innehål- las.

1752

Blanketter med uppgift om utdel- Blanketter med uppgift om utdel- ning, som lämnas enligt 15 5, skall vara ordnade enligt 37 5 4mom. andra stycket taxeringslagen (I956:623). Blanketter, vid vilkas

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 19741996 21 Q 1986:1320 22 Q 1986: 1320 25 5 1986: 1320 295 1986:1320. 2 Senaste lydelse 1986: 1320.

ning, som lämnas enligt 15 5, skall vara ordnade enligt 3 kap. 58 & tred- je stycket lagen (1990: 00) om själv- deklaration och kontrolluppgifter.

Nuvarande lydelse

avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlagda be— loppet av den utdelning uppgifter- na i dessa blanketter avser skall an- ges särskilt.

Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som gäller det årets taxering av riksskatteverket tillställas länsskattemyndigheten i det län, där den som avses med uppgiften enligt kommunalskatte- lagen (1928:370) har sin hemorts- kommun.

Föreslagen lydelse

Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blan- ketter avser skall anges särskilt. Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som gäller det årets taxering av riksskatteverket tillställas skattemyndigheten i det län, där den som avses med uppgif- ten enligt kommunalskattelagen (1928:370) har sin hemortskom- mun.

23 53

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldighe- ten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan riksskatteverket förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av riksskatteverket av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte.

] fråga om vite enligt första styc- ket gäller i övrigt 123—12555 tax- eringslagen (1956: 623) i tillämpliga delar.

I fråga om vite enligt första styc- ket gäller i övrigt 6kap. 25 samt 7kap. 1 och 255 taxeringslagen (1990:00).

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

3 Senaste lydelse 1979: 182.

37. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (197 1 : 69)

Härigenom föreskrivs att 2 5 skattebrottslagen (1971:69) skall ha följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25'

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt belopp överenskommer med sin arbetsgi- vare eller annan som är uppgifts- skyldig enligt 375 taxeringslagen (I956:623), att denne skall under- låta att fullgöra sin uppgiftsskyldig- het, och som därigenom föranleder att skatt på grundval av förenklad självdeklaration påförs honom med för lågt belopp.

För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt belopp överenskommer med sin arbetsgi- vare eller annan som är skyldig att utan föreläggande lämna kontroll- uppgift enligt 3 kap. lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter, att denne skall underlåta att fullgöra sin uppgifts- skyldighet, och som därigenom för- anleder att skatt på grundval av för- enklad självdeklaration påförs ho- nom med för lågt belopp.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse 1985z409.

38. Förslag till Prop. 1989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1971: 171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971: 171) om särskilt uppskatt- ningsvärde på fastighet'

dels att i 4 och 5 55 ordet "länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”,

dels att 6 Q skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

6Q2

Sedan tiden för yttrande enligt Sedan tiden för yttrande enligt 5 Q utgått fattar länsskattemyndig— 5 Q gått ut fattar skattemyndigheten heten beslut i ärendet. beslut i ärendet.

Mot beslut får talan eiföras. Beslutet får inte överklagas. Om beslutet underrättas sökan- den samt den lokala skattemyndig- heten.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av

45 1986: 1321 SQ 1986:1321. 2 Senaste lydelse 1986: 1321. 191

39. Förslag till

Lag om ändring i lagen (197 1 : 289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 och 20 QQ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 52 Länsrätt är domför med en lagfarcn domare ensam 1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages, 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begäns av annan länsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller

annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när omhändertagande beslutas enligt 23 5 körkortslagen (1977:477),

5. vid beslut enligt luftfartslagen (l957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,

6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfarcn domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringsla- gen (197511027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstax- eringslagen (1979:1152), om hand- lings undantagande från taxerings- revision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontroll- uppgift enligt taxeringslagen ( 195 6: 623),

' Lagen omtryckt 1981: 1323. 2 Senaste lydelse 1989: 541.

2. mål enligt bevissäkringsla- gen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978z880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstax— eringslagen (1979:1152), om hand- lings undantagande från taxerings— revision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt tax- eri ngslagen ( I 990: 00), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1984: 668) om uppbörd av so— cialavgifter från arbetsgivare eller lagen (I984.'151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse '

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 65 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 135 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt mål om tillfälligt omhändertagan- de enligt 37 5 smittskyddslagen (1988: 1472),

4. mål enligt uppbörds- och folk- bokföringsförfattningama med un- dantag av mål om arbetsgivares an- svarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av sociala-vgifter från ar- betsgivare,

4. mål om anstånd med att betala skatt" eller socialavgifter enligt upp- börds— eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984: 668) om uppbörd” av socialavgifter från ar- betsgivare,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 155 fastig- hetstaxeringslagen (1979: 1 152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr., 7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningama i vilket beslutet över- ensstämmer med parternas samstämmiga mening, 8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan

myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets- bevis skall återkallas,

1 1. mål i vilket saken är uppenbar.

2053

Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken.

Tjänsteman vid allmän förvalt- ningsdomstol, länsstyrelse, läns- skattemyndighet eller under läns- styrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet, lagfarcn doma- re, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Tjänsteman vid allmän förvalt- ningsdomstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, lagfaren doma— re, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar- rätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

3 Senaste lydelse 1988: 1329.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 74

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

40. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)' dels att i 4kap. 1, 3, 5 och 8 55 samt 7kap. 2 5 orden ”lokala skattemyn- digheten" skall bytas ut mot ”skattemyndigheten",

dels att i 4kap. 2 och 1 1 55 ordet "1änsskattemyndighetens" skall bytas ut mot "skattemyndighetens”.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

' Lagen omtryckt 1987: 1334. Senaste lydelse av 4 kap. 2 5 1988: 1252

4kap. 115198811252 7kap.251988:161. 195

41. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigeval

Härigenom föreskrivs att i 85 lagen (l972:704) om kyrkofullmäktige- val' ordet ”länsskattemyndighetens” skall bytas ut mot ”skattemyndig- hetens” och orden ”lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte- myndigheten”.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Lagen omtryckt 1987: 1335. 196

42. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i datalagen (1973: 289)

Härigenom föreskrivs att i 28 5 datalagen (1973:289)' ordet ”länsskatte- myndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 1982z446. Senaste lydelse av 28 5 1986: 1323. 197

43. Förslag till Prop. l989/90: 74

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att i 1 5 bevissäkringslagen (1975: 1027) för skat- te- och avgiftsprocessen' orden ”taxeringslagen ( 1956: 623)” skall bytas ut mot "taxeringslagen (1990:00)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av 1 5 1988:333. 198

44. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att i 12kap. 85 aktiebolagslagen (1975:1385)' ordet '”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot "skattemyndigheten”.

Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991.

' Lagen omtryckt 1982z739. Senaste lydelse av 12 kap. 85 1986: 1295. 199

45 Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i bokföringslagen (1976: 125)

Härigenom föreskrivs att i 12, 22 och 2355 bokföringslagen (1976: 125)' ordet ”länsskattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av

125 1987z463 225 1986: 1298 235 1986: 1298. 200

46. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1977: 179)' dels att i 6 kap. 3 5 orden ”den lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”,

dels att i 6kap. 55 ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot "skattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 6 kap. 3 5 1980:85 6 kap. 5 Q 198611329. 201

47. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att i 95 lagen (1978:28) om försäkringsdom- stolar' orden ”lokal skattemyndighet” skall bytas ut mot ”skattemyndig- het".

Denna lag träderikraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 95 198811330. 202

48. Förslag till ' Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1978: 401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att i 75 lagen (1978:401) om exportkreditstöd' ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 7 5 1986: 1328. 203

49. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter'

dels att i 3, 10, 17 och 18 55 ordet "länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”Skattemyndigheten”,

dels att 20 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 52

Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig i fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt för det beskattningsår, då framställning om betalningssäkring görs. Finns inte behörig domstol enligt vad som nu sagts, prövas målet av länsrätten i det län, där verkställigheten kan äga rum.

Behörig att föra det allmännas ta- Behörig att föra det allmännas ta- lan är länsskattemyndigheten i det lan är .skaltemyndigheten i det län län där behörig länsrätt finns. Vad där behörig länsrätt finns. Vad som som föreskrivs i 18 5 tredje och föreskrivs i 6kap. 15 och 16 55tax- fjärde styckena taxeringslageneringslagen (1990:00) gäller i till- (1956.'623) gäller i tillämpliga delar lämpliga delar i mål om betalnings- i mål om betalningssäkring. säkring.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av

35 1989:1000 105198911000 175198921000 1851989:1000.

2 Senaste lydelse 1989: 1000.

50. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst'

dels atti 7 5 ordet ”taxeringsnämnden” skall bytas ut mot ”skattemyndig-

heten” ,

dels att i 7 och 8 55 ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form, dels att 9 och 12— 14 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

95

Har skattskyldig, som erhållit uppskov enligt 75 första stycket, inte inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättnings- fastighet och i förekommande fall bosättning, skall realisa- tionsvinsten upptagas till beskatt- ning på samma sätt som vid efter- taxering enligt taxeringslagen (I956:623) för det beskattningsår då skattskyldighet för realisa- tionsvinsten uppkom (efterbeskatt- ning). Detsamma skall, såvida vederlaget för den avyttrade fastig- heten överstiger vederlaget för er- sättningsfastigheten, gälla i fråga om den del av realisationsvinsten som svarar mot det överskjutande beloppet.

Framställning om efterbeskatt- ning skall ha inkommit inom sex månader från den dag då anmälan enligt 85 första stycket kommit in till länsskattemyndigheten. I intet fall får emellertid sådan frarnställ— ning ha inkommit senare än två år efter den dag då en ersättningsfas- tighet enligt 5 5 senast skall förvär- vas.

Har framställning om efterbe- skattning inte gjorts skall garanti- förbindelse, som avses i 7 5, åter- lämnas till den skattskyldige så snart tiden för avlämnande av så—

' Senaste lydelse av

7 5 1986". 1330 85 1986: 1330. 2 Senaste lydelse 1986: 1330.

Föreslagen lydelse

2

Har skattskyldig, som fått upp- skov enligt 75 första stycket, inte inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättnings- fastighet och i förekommande fall — bosättning, skall realisa- tionsvinsten tas upp till beskattning på samma sätt som vid eftenaxe- ring enligt taxeringslagen (1990: 00) för det beskattningsår då skattskyl- dighet för realisationsvinsten upp- kom (efterbeskattning). Detsamma skall, såvida vederlaget för den av- yttrade fastigheten överstiger vederlaget för ersättningsfastighe- ten, gälla i fråga om den del av re- alisationsvinsten som svarar mot det överskjutande beloppet.

Beslut om efterbeskattning skall fattas av skattemyndigheten inom sex månader från den dag då anmä- lan enligt 8 5 första stycket kommit in till .skattemyndigheten. Sådant beslut får dock aldrig fattas senare än två år efter den dag då en ersät- tningsfastighet enligt 5 5 senast skall förvärvas.

Har beslut om efterbeskattning inte fattats skall garantiförbindelse, som avses i 7 5. återlämnas till den skattskyldige så snart tiden för att fatta sådant beslut gått ut. Skatte—

Nuvarande lydelse

dan framställning gått till ända. Länsskattemyndigheten får, om skäl därtill föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidiga- retidpunkt.

Föreslagen lydelse

myndigheten får, om skäl därtill fö- religger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidigare tidpunkt.

1253

Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yrkan- de om detta hos taxeringsnämnden eller. såvida besvär har anförts, hos länsrätten. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett formulär som riksskatteverket fastställer. Till självdeklarationen skall fogas två exemplar av blanketten.

Uppskov fås endast om den skattskyldige framställer ett yrkan- de om detta hos skattemyndighe- ten. Yrkandet skall göras på blan- kett enligt ett formulär som riks- skatteverket fastställer. Till självde- klarationen skall fogas två exem- plar av blanketten.

1354

Taxeringsnämnd skall, sedan den skattskyldiges taxering prövats. till länsskattemyndigheten överlämna ett exemplar av den i 125 angivna blanketten samt ijörekommande fall garantijörbindelse enligt 75.

Beslut rörande uppskov skall re- gistreras hos län.sskattemyndighe— ten.

Beslut rörande uppskov skall re- gistreras hos ska(temyndigheten.

145

Om taxeringen ändras för det år då den fastighet till vilken realisa- tionsvinsten hänför sig avyttrades. får besvär med yrkande om upp- skov eller ändring av ett uppskovs- beslut, som betingas av taxerings- ändringen, anföras i särskild ord- ning. Besvären skall vara inkomna inom sex månader från den dag då beslutet om ändringen i taxeringen meddelades men får inte avgöras förrän beslutet rörande taxeringen har vunnit laga kraft.

Om ett taxeringsbeslut ändras för det år då den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig av- yttrades, får den skattskyldige fratri- ställa det yrkande om uppskov eller ändring av ett uppskovsbeslut, som föranleds av taxeringsändringen. Framställningen skall ha kommit in till skattemyndigheten inom sex månader från den dag då beslutet om ändringen i taxeringsbeslutet meddelades om inte längre tid för

framställningen gäller enligt tax- eringslagen( I 990: 00).

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på ären- den och mål avseende 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet.

3 Senaste lydelse 1986: 1330. 4 Senaste lydelse 1986: 1330.

51. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979: 141)

Härigenom föreskrivs att i 8, 18 och 1955 jordbruksbokföringslagen (1979: 141 )' ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall by- tas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av

85 1986: 1299 185 1986: 1299

195 1986: 1299. ' 207

52. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979: 189)

Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 55 bötesverkställighetslagen (1979:189)' ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall by- tas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 1051986zl331 _ 1151986:1331. 208

53. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:609) om allmän investe- ringsfond'

dels att i 3, 14 och 17 55 ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”,

dels att 155 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 1552

Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investerings- fond skall vid själdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, an- vändning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklaratio- nen skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering. Nuvarande lydelse

Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som nämnden skall tax- era till statlig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsskattemyndigheten om allmänna investeringsfbnder som finns vid beskattningsårets ut- gång och allmänna investeringsfon- der som har avvecklats under be— skattningsåret.

Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till konto för investering.

Riksbanken skall till länsskatte— myndigheten och om det begärs till statens industriverk lämna uppgifter om inbetalningar till och utbetalningar från konton för inves- tering.

Riksbanken skall till skattemyn- diglteten och om det begärs — till statens industriverk lämna upp- gifter om inbetalningar till och ut- betalningar från konton för investe- ring.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av

35 1987:1148 1451987:1148 175 1986: 1333.

2 Senaste lydelse 1986: 1333.

54. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1 979: 610) om allmän

investeringsreserv

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:610) om allmän investe- ringsreserv '

dels att i 15 5 ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte-

myndigheten”,

dels att 3 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt in- vesteringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skatt- skyldige enligt 34 5 lmom. eller 34 5 2 mom. taxeringslagen (1956.'623) skall ha avlämnat all- män självdeklaration för det be- skattningsår som avsättningen av- ser eller. om avsättningen görs av handelsbolag. senast den 31 mars det år då taxering i första instans sker för beskattningsåret i fråga.

Föreslagen lydelse

Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt in- vesteringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skatt- skyldige enligt Zkap. 28, 32 eller 33 5 lagen (1990: 00) om självdekla- ration och kontrolluppgtjter skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det beskattningsår som avsätt- ningen avser cller, om avsättningen görs av handelsbolag. senast den 31 mars det år då taxering i första in- stans sker för beskattningsåret i'frå-

ga.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och för-

eningsbank.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av 15 5 1986:1334.

55. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 61 1) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto att 2 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, dock lägst 10000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). För att medföra rätt till uppskov skall in- betalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 34 _Q' 1 mom. eller 34 ä' 2 mom. taxerings— lagen ( 1956: 623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det be- skattningsår som inbetalningen av- ser.

Föreslagen lydelse

Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, dock lägst 10000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). För att medföra rätt till uppskov skall in- betalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 2kap. 28. 32 eller 33 5 lagen (1990: 00) om självdeklaration och kontrolluppgl/Å ter skall ha avlämnat-allmän själv- deklaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och för-

eningsbank.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

56. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)l dels atti l7kap. 6—9, 11, 13—17, 19—22 och 2455, l8kap. 10 och 1155, l9kap. l, 5, 6 och 855, 20kap. 1,4 och 755, 21kap. 5 och 655, 22 kap. 3 5, 24 kap. 2 5, 25 kap. 4 och 7 55 samt 29 kap. 2 5 ordet ”länsskat- temyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

delsattil7kap.185,18kap.115,20kap.9,14,18 och 21 55, 28 kap. 95

samt 31 kap. 1 5 orden ”lokal skattemyndighet” skall bytas ut mot ”skatte-'

myndighet”, dels att i l7kap. 18 5, 18 kap. 11 5, 26 kap. 2 5, 28 kap. 4 och 7 55 orden ”den lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”, dels att i 18 kap. 22 och 24 55 orden ”länsskattemyndighet, lokal skatte- myndighet” skall bytas ut mot ”skattemyndighet”, dels att i 26 kap. 15 orden ”länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”, dels att i 20kap.155 ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”skattemyndighet”, dels att 18kap. 9, 13, 16, 27 och 28 55 20kap. 235, 21kap. 1 och 255, 25 kap. 6 5 samt 28 kap. 12 5 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 18 kap.

951

Allmän fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, skall vara lämnad senast den 1 december året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. Nuvarande lydelse

Fastighetsdeklarationen med till- hörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Fastighetsdeklarationen med till- hörande handlingar skall lämnas till länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet.

19 kap. 65 198611300 19 kap. 85 1989: 1034 20 kap. 15 1986: 1300 20 kap. 45 1986: 1300 20 kap. 75 l989z477 20 kap. 145 l985:820 20 kap. 185 1986z258 20 kap. 215 19852820 21 kap. 55 198621300 21 kap. 65 1986: 1300 22 kap. 35 1986: 1300 24 kap. 25 198611300 25 kap. 45 198611300 25 kap. 75 1986: 1300 26 kap. 15 1986: 1300 26kap.251981:1119 28 kap. 45 1981:1119 28 kap. 75 19851820

28kap.95l981:1119 29 kap. 25 1986: 1300 31kap.151981:1119.

' Senaste lydelse av

17 kap. 65 1988:544 17 kap. 75 1986: 1300 17 kap. 85198621300 17 kap. 95 1988: 1283 17 kap. 115 1986:1300 17 kap. 135198631300 17 kap. 145198611300 17 kap. 155198611300 17 kap. 1651989z477 17 kap. 1751986:1300 17 kap. 1951986:1300 17 kap. 205198621300 17 kap. 215 1986:1300 17 kap. 225 1986:1300 17 kap. 245 1986: 1300 18 kap. 1051986:1300 18 kap. 115 1987:146 18 kap. 225 1986: 1300 18 kap. 245 1986: 1300 19 kap 18 1986: 1300 19 kap 55 1986.1300 2 Senaste lydelse 1986: 1300.

Nuvarande lydelse

Länsskattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall fm- nas särskilt insamlingsställe för de- klarationer. som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

Föreslagen lydelse

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas sär— skilt insamlingsställe för deklara— tioner, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

1353

Bestämmelserna i 46 5" taxerings- lagen (1956: 623) gäller i tillämpliga delar i fråga om taxeringskontroll enligt denna lag.

Bestämmelserna i 3 kap. 16 5' tax— eringslagen (1990:00) gäller i till— lämpliga delari fråga om taxerings- kontroll enligt denna lag.

1654

Bestämmelserna i 505” lmom. taxeringslagen (I956:623) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgif- ter i fastighetsdeklarationer och andra handlingar, som enligt be- stämmelserna i denna lag har av- lämnats till ledning för fastighets- taxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll.

Bestämmelserna i 505 2mom. taxeringslagen tillämpas på hand- lingar som avses i första stycket.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 _5 tax— eringslagen (1990:00) gäller i till- lämpliga delar i fråga om uppgifter i fastighetsdeklarationer och andra handlingar, som enligt bestämmel- serna i denna lag har avlämnats till ledning för fastighetstaxering eller upprättats eller för granskning om— händettagits av en myndighet vid taxeringskontroll.

Bestämmelserna i 4 kap. 135” lagen (1990:00) om självdeklara— tion och kontrolluppgifter tillämpas på handlingar som avses i första stycket.

275

Vite, som _föreläggs enligt denna lag, bestäms till belopp, som med hänsyn till den uppgi/isskyldiges ekonomiska förhållanden och om- ständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att iaktta föreläggan- det, dock lägst till 5 00 kronor.

Vite får inte föreläggas staten. kommun eller annan menighet, ej heller ämbets— eller tjänsteman i tjänsten.

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjäns- ten.

28 55

Om uttagande av vite förordnar länsrätt efter anmälan av länsskat- temyndigheten eller chef för lokal skattemyndighet.

Finner man. då fråga uppkom-

3 Senaste lydelse 1980: 1087. 4 Senaste lydelse 1980: 1087. 5 Senaste lydelse 198611300.

Nuvarande lydelse

mer att döma ut vite, att ändamålet med vitet ltar förfallit, får vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först sedan anmälan en- ligt första stycket har inkommit. skall ändamålet med vitet inte anses haförfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt första stycket får också bedömasfrå- ga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

Föreslagen lydelse

Vid prövning av ansökan om ut- dömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Över beslut, varigenom vite förelagts, får talan ej föras.

20 kap. 23 56

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fas- tighetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts i fastig- hetslängd för annan fastighet än den taxeringen avsett eller eljest upp- enbarligen felaktigt eller har an- teckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig, får den lokala skatte- myndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt till följd av

1. uppenbar felräkning, eller

2. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från den allmänna fastighetsdeklara— tionen,

får den lokala skattemyndighe- ten, om ej särskilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, be- sluta om rättelse i denna del.

Om besvär öVer taxeringen har anförts får rättelse enligt denna paragraf

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fas- tighetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts i fastig- hetslängd för annan fastighet än den taxeringen avsett eller eljest upp- enbarligen felaktigt eller har an- teckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig, får skattemyndighe- ten besluta om rättelse av fastig- hetslängden i denna del.

Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt till följd av

1. uppenbar felräkning. eller

2. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från den allmänna fastighetsdeklara- tionen,

får skattemyndigheten, om ej sär- skilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rät- telse i denna del.

inte beslutas, om inte rättelsen avser oriktig anteckning om ägare. Rättelse får beslutas under hela den löpande taxeringsperioden.

lnnan rättelse beslutas skall, om detta ej är överflödigt, yttrande inhäm- tas från fastighetstaxeringsnämndens ordförande och, om hinder ej möter,

fastighetens ägare.

Den lokala skattemyndigheten skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, inom två veckor till- ställa fastighetens ägare underrät- telse om beslut i fråga om rättelse i

6 Senaste lydelse 1981: 1119.

Skattemyndigheten skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, inom två veckor tillställa fastighe- tens ägare underrättelse om beslut i fråga om rättelse i den ordning som

Nuvarande lydelse

den ordning som avses i 195 samt underrätta skattechefen och veder— börande kommun om beslutet.

Föreslagen lydelse

avses i 195 samt underrätta veder- börande kommun om beslutet.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

21 kap.

157

En fastighetstaxeringsnämnds beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och läns- skattemyndighet.

En fastighetsägare eller en kom- mun skall ge in besvärsskrivelsen till lokala skattemyndigheten i det fögderi där fastigheten är belägen. Lokala skattemyndigheten skall överlämna besvärsskrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den länsrätt som skall pröva överkla- gandet.

Besvär av en länsskattemyndig- het skall ges in till länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och skatte- myndighet.

En fastighetsägare eller en kom- mun skall ge in besvärsskrivelsen till skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Skattemyn- digheten skall överlämna besvärs- skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

Besvär av en skattemyndighet skall ges in till länsrätten.

Länsrätten prövar om besvärsskrivelsen har kommit in i rätt tid. Ett överklagande av en fastighetstaxeringsnämnds beslut förfaller, om beslutet med stöd av 20 kap. 23 5 ändrats så som klaganden begärt.

258

Har en fastighetsägare eller en kommun inom överklagandetiden gett in besvärsskrivelsen till en an- nan lokal skattemyndighet än den som anges i 1 5 tredje stycket, skall detta inte hindra att målet prövas. Detsamma gäller om skrivelsen getts in till en fastighetstaxerings- nämnd, en länsrätt eller en lätts- skattemyndighet. Skrivelsen skall i sådana fall omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som enligt 1 5 tredje stycket skall ta emot den.

Har en länsskattemyndighet inom överklagandetiden gett in be- svärsskrivelsen till en annan läns- rätt än den som skall pröva överkla-

Har en fastighetsägare eller en kommun inom överklagandetiden gett in besvärsskrivelsen till en an- nan skattemyndighet än den som angesi 1 5tredje stycket, skall detta inte hindra att målet prövas. Det- samma gäller om skrivelsen getts in till en fastighetstaxeringsnämnd el- ler en länsrätt. Skrivelsen skall i så- dana fall omedelbart översändas till den skattemyndighet som enligt 1 5 tredje stycket skall ta emot den.

Har en skattemyndighet inom överklagandetiden gett in besvärs- skrivelsen till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet

Nuvarande lydelse

gandet skall inte heller detta hindra att målet prövas. I sådant fall skall skrivelsen omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

Föreslagen lydelse

skall inte heller detta hindra att må- let prövas. I sådant fall skall skrivelsen omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

25 kap. 6 59 Bestämmelserna i 17 kap. 8— 13, 15— 17 och 19—25 55 skall i tillämpli- ga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. Förordnande av konsulenter som avses i 17 kap. 15 5 skall emellertid äga rum senast den 30 november året före det år då särskild fastighetstaxering äger rum.

Länsskattemyndigheten och den lokala skattemyndigheten skall åt särskild fastighetstaxeringsnämnd bereda ärenden och ombesörja gö- romål av expeditionell art. Nämn- da myndigheter granskar fastighets- deklarationer och tillhandahåller i den omfattning som arbetsförhål- landena medger föredragande i ärende som myndighet granskat.

Skattemyndigheten skall åt sär- skild fastighetstaxeringsnämnd be- reda ärenden och ombesörja göro- mål av expeditionell art. Skatte- myndigheten granskar fastighets- deklarationer och tillhandahåller i den omfattning som arbetsförhål— landena medger föredragande i ärende som myndigheten granskat.

28 kap. 12510

Den lokala skattemyndigheten skall i anledning av förvaltnings- domstols beslut avseende visst tax- eringsår, för efterföljande år under den löpande taxeringsperioden i fastighetslängden föra in de änd- ringar i eller tillägg till fastighets- taxering som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.

Skattemyndigheten skall i anled- ning av förvaltningsdomstols beslut avseende visst taxeringsår, för efterföljande år under den löpande taxeringsperioden i fastighetsläng- den föra in de ändringar i eller tillägg till fastighetstaxering som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.

Åtgärden skall vidtas inom fem månader från den dag beslutet meddela- des.

Den lokala skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidtagen åtgärd tillställa fastighetens ägare underrättelse i den ordning som av- ses i 20kap. 19 5. Länsskattemyn- digheten samt vederbörande fastig- hetstaxeringsnämnd, taxerings- nämnd och kommun skall under- rättas om åtgärden.

Underrättelsen skall upplysning om

innehålla

9 Senaste lydelse 1988: 544. '0 Senaste lydelse 1986: 1300.

Skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidtagen åtgärd till- ställa fastighetens ägare underrät- telse i den ordning som avses i 20kap. 195. Vederbörande fastig- hetstaxeringsnämnd och kommun skall underrättas om åtgärden.

Underrättelsen skall innehålla upplysning om

Nu varande lydelse

1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som följer av 31 kap. 1 5,

2. den rätt att anföra besvär över inkomst- och förmögenhetstaxering- en som skattskyldig har enligt 102 5 taxeringslagen (I956:623) och vad han därvid har att iaktta,

3. den lokala skattemyndighetens skyldighet att ändra inkomst- och förmögenhetstaxeringen enligt 72 b 5” taxeringslagen, samt

4. bestämmelserna i 16kap. om ny taxering.

Det som sägs om förvaltnings- domstols beslut gäller även om den lokala skattemyndighetens beslut om rättelse enligt 105 och 20kap. 23 5.

Föreslagen lydelse

1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som följer av 31 kap. 1 5,

2. skattemyndighetens skyldighet att ändra inkomst- och förmögen- hetstaxeringen enligt 4 kap. 13 och 1755 taxeringslagen (1990:00), samt 3. bestämmelserna i 16kap. om ny taxering.

Det som sägs om förvaltnings- domstols beslut gäller även om skattemyndighetens beslut om rät- telse enligt 10 5 och 20 kap. 23 5.

Närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

57. Förslag till Prop. l989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1979: 1 155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering

Härigenom föreskrivs att i 6 5 lagen (1979: 1 155) om insamling av upp- gifter för kommunal och statlig planering orden ”de lokala skattemyndig- heterna” skall bytas ut mot "skattemyndigheterna".

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

58. Förslag till Prop. 1989/90:74

Lag om ändring i lagen (1980: 456) om insättning på tillfälligt vinstkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto'

dels att 16 5 skall upphöra att gälla, dels att i 6, 14 och 19 55 ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjnings- former skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form. " '

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 65 1986: 1335

145 198611335

165 1986: 1335

1951986zl335. 219

59. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:865) om skatteflykt dels att 3 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 5, av följande lydelse.

Nu varande lydelse F öres/agen lydelse

35'

Om 2 5 tillämpas skall taxeringen bestämmas som om rättshandling- en inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet — bortsett från skatteförmånen som en om- väg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, skall taxeringen i stället ske som om den skattskyldige hade valt det för- farandet. Om de nu angivna grun- derna för tax'eringen inte kan tillämpas eller skulle leda till oskä- ligt resultat, skall taxeringen be- stämmas till skäligt belopp.

Om 2 5 tillämpas skall taxerings- beslutfattas som om rättshandling— en inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet bortsett från skatteförmånen — som en om- väg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, skall taxeringsbeslutet i stället fat— tas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Om de nu an- givna grunderna för taxeringsbeslu- tet inte kän tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, skall tax- eringsbeslutet fattas med tillämp- ning av 4 kap. 35 taxeringslagen (1990: 00). 4.5

Fråga om tillämpning av denna lag prövas av länsrätten efter fram- ställning av skattemyndighet eller riksskatteverket. Om handläggning avframställning om tillämpning av lagen och om överklagande av be- slut i anledning av sådan framställ- ning gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 6kap. taxerings- lagen (1 990: 00).

Framställning enligt första styc- ket jär göras före utgången av de frister som enligt 4kap. 19—22 55 taxeringslagen gäller för beslut om eftertaxering.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1983:75.

60. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1981: 296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (198 1 : 296) om eldsvådefonder' dels att i 13 5 ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte- myndigheten”,

dels att 12 5 skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse av 12 5 1986: 1336 135 1986: 1336. 221

61. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1981 :691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. ] 5lagen (1981:691) om socialavgifter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap.

18 Om eftergift i vissa fall av skyldighet att betala arbetsgivaravgifter föreskrivs i 22d5 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Har den som är skyldig att betala annan egenavgift än tilläggspen- sionsavgi/t avlidit. skall 755 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas beträffande befrielse från skyldighet att betala avgiften.

[ fråga om befrielse i vissa fall Om befrielse i vissa fall från skyl- från skyldighet att betala egenavgifi dighet att betala egenavgifter fö- för tilläggspension gäller särskilda reskrivs i 30 5 uppbördslagen bestämmelser. ( I 953: 272 .

Denna lag träderi kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

lx) lx) N

' Lagen omtryckt 1989:633.

62. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 2) om uppfinnarkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:2) om uppfinnarkonto att 2 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov medges endast för den del av uppfinnarintäkten, dock lägst 10000 kronor, som har inbe- talats på särskilt konto i bank (upp- finnarkonto). För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då den skatt- skyldige enligt 34 5 1 eller 2mom. taxeringslagen ( ] 956.623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det beskattningsår som inbetal- ningen avser.

Föreslagen lydelse

Uppskov medges endast för den del av uppfinnarintäkten, dock lägst 10000 kronor, som har inbe- talats på särskilt konto i bank (upp- finnarkonto). För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då den skatt- skyldige enligt lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifl ter skall ha avlämnat allmän själv- deklaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank'och för- eningsbank.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

63. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget, m.m.

Härigenom föreskrivs att i 1 b 5 lagen (1982:221) med särskilda bestäm- melser angående det kommunala skatteunderlaget' ordet "taxeringsnämn- dens" skall bytas ut mot "skattemyndighetens”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med den ljanuari 1992.

' Senaste lydelse av 1 b 5 1984: 504.

64. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1982: 423) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l982z423) om allmän löneavgift att i 45 orden "taxeringslagen (I956:623)” skall bytas ut mot "lagen (l 990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter”.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

65. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningarl

dels att i 3 & orden ”taxeringslagen (I956:623)" skall bytas ut mot ”taxeringslagen (1990:00)”, .

dels att i 6 och 15 55 orden ”lokal skattemyndighet" i olika böjningsfor- mer skall bytas ut mot ”skattemyndighet”,

dels att i 16 och 21 åå orden ”den lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot "skattemyndigheten",

dels att i 20 och 25 55 ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”,

dels att 7, 9, 1 1, 18 och 27— 31 55 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

7 5 I fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall bestämmelserna i 245 2 mom. samt 52—55 och 83 55 uppbördslagen (1953:272) om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär A- skatt gälla i tillämpliga delar.

Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den ut- betalade ersättningen finns i 375 1 mom. taxeringslagen( I 95 6: 623).

' Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den ut- betalade ersättningen finns i 3 kap. lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgzjier.

På ett innehållet belopp som inte har betalats i rätt tid och ordning skall restavgift och tilläggsavgift utgå enligt 58 5 1 mom. uppbördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 58 ä 2 mom. samma lag tillämpas.

952

Är uppgift som den uppgiftsskyl- dige lämnat ofullständig, får tax- eringsnämnden, länsskattemyndig- heten eller den lokala skattemyn- digheten anmana den uppgiftsskyl- dige att avhjälpa bristen.

Är uppgift som den uppgiftsskyl- dige lämnat ofullständig, får skatte- myndigheten anmana den uppgifts- skyldige att avhjälpa bristen.

ut;3

Om en uppgiftsskyldig inte hör- sammar en anmaning enligt 9 5, får taxeringsnämnden, länsskattemyn- digheten eller den lokala skatte- myndigheten förelägga vite. Be- stämmelserna i 83 & uppbördslagen

' Senaste'lydelsc av 20519861337

255 1986: 1337. 2 Senaste lydelse 1986: 1337. 3 Senaste lydelse 198621337.

Om en uppgiftsskyldig inte hör- sammar en anmaning enligt 9 5. får skattemyndigheten förelägga vite. Bestämmelserna i 835 uppbörds- lagen (1953:272) om vite gäller i tillämpliga delar. Anmaning vari

Nuvarande lydelse

(1953:272) om vite gäller i tillämp- liga delar. Anmaning vari vite har

Föreslagen lydelse

vite har förelagts skall delges den uppgiftsskyldige.

förelagts skall delges den uppgifts- skyldige.

1854

En uppdragsgivare som är bokföringsskyldig skall ha sin bokföring så ordnad att det av denna framgår uppdragstagarens namn och postadress, personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer till mer— värdeskatt samt ersättning. Har avdrag gjorts på ersättningen enligt 5 &, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare som inte är bokföringsskyldiga skall föra motsvarande anteckningar.

En uppdragsgivare är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om anlitade uppdragstagare, utbetalade ersättningar och beloppen av gjorda avdrag. Hörsammas inte anmaningen gäller bestämmelserna i 835 upp— bördslagen (1953:272) om vite.

Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Där- vid gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 56 och 58 555' tax- eringslagen (I956:623) om tax- eringsrevision.

Behörig att besluta om anma- ning, för'eläggande av vite eller re- vision är riksskatteverket samt den länsskattemyndighet och lokala skattemyndighet som får besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 78 & uppbördslagen.

Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Där- vid gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 3 kap. 8— 14 55 tax- eringslagen(1990:00) om tax- eringsrevision.

Behörig att besluta om anma- ning, föreläggande av vite eller re- vision är riksskatteverket samt den skattemyndighet som får besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 78 & uppbördslagen.

2755

Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten. Beslut enligt 6.6 överklagas dock genom besvär Itos länsskattemyndigheten.

Följande beslut av den lokala skattemyndigheten får inte överkla— gas:

beslut om revision, beslut varigenom vite har före- lagts.

Taxeringsnämndens beslut var- igenom vite har förelagts får inte heller överklagas. '

"' senaste lydelse 1986: 1337. 5 Senaste lydelse 1986: 1337.

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.

Följande beslut av skattemyndig- heten får inte överklagas:

beslut om revision, beslut varigenom vite har före- lagts.

beslut som avser sättetför redovis- ning eller inbetalning av ett innehål- let belopp.

Har riksskatteverket beslutat om revision eller föreläggande av vite. får beslutet inte överklagas.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

28 56

Följande beslut av länsskatte- myndigheten fär inte överklagas:

beslut som meddelats med anled- ning av besvär över beslut enligt 65,

beslut som avser sättet för redo- visning eller inbetalning av ett in- nehållet belopp.

beslut om revision, beslut varigenom vite har före- lagts.

Andra beslut av länsskattemyn- digheten får överklagas hos kam- marrätten genom besvär.

En uppdragstagare, uppdragsgi- vare eller en uppgiftsskyldig får överklaga skattemyndighetens be- slut inom två månaderfrån den dag hanfått del av beslutet.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 7 55 taxeringslagen (1990: 00) gäller när en uppdragstagare, uppdragsgiva- re eller en uppgiftsskyldig överklagat skattemyndighetens beslut.

295

Har riksskatteverket beslutat om revision eller föreläggande av vite, för beslutet inte överklagas.

Riksskatteverket får överklaga skattemyndighetens beslut. Över- klagandet skall ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

30 57

Ilos länsskattemyndigheten jör- ordnat allmänt ombud som avses i 72a 9" uppbördslagen (1953:272) ska/[föra det allmännas talan i mål enligt denna lag och får hos den 10— kala skattemyndigheten yrka att be- talningsskyldighet enligt 12 eller 13 ; åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige.

Allmänt ombud för överklaga till uppdragstagarens, uppdragsgiva- rens eller den uppgiftsskyldiges för- män. Den lokala skattemyndighe- tens beslutfär allmänt ombud över- klaga endast vad avser uppdragsgi— varens eller den uppgiftsskyldiges beta/ningsskyldighet enligt 12 eller 13 5.

Bestämmelserna i 6 kap. 10— 23 55 taxeringslagen(1990:00) gäl- ler för mål enligt denna lag. Vad som i taxeringslagen sägs om skatt— skyldig skall gälla uppdragstagare. uppdragsgivare och uppgiftsskyldig.

Länsrättens beslut ifråga som av- . ses i 6 f_lär inte överklagas.

3158

Besvär över beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att

6 Senaste lydelse 198611337. 7 Senaste lydelse 1986: 1337. 8 Senaste lydelse 1986: 1337.

Överklagas ett beslut enligt denna lag inverkar detta inte på skyldighe-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 74

betala det belopp som besvären av- ten att betala det belopp som över- scr. _ klagandet avser.

Ändras eller upphävs ett beslut, på vilket utmätning eller annan verk- ställighet följt hos uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige skall verk- ställigheten såvitt möjligt återgå.

Ett beslut varigenom uppdragsgi- varens eller den uppgiftsskyldiges beta/ningsskyldighet har bestämts till ett lägre belopp än det allmänna ombudet har yrkat eller medgivit, får inte föranleda återbetalning in- nan det har vunnit laga kraft, om det allmänna ombudet har anmält hinder mot detta. Om sådant hinder har anmälts får dock länsskatte- myndigheten på ansökan medge återbetalning. Därvid skall bestäm- melserna i 49 Q' 2 mom. sista stycket uppbördslagen (1953:272) om stäl- lande av säkerhet tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991. Aldre bestämmelser i 27—29 55 gäller för beslut som har meddelats före den 1 januari 1991. De nya bestämmelserna om riksskat- teverkets överklaganderätt och om företrädare för det allmänna tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om beslutet meddelats dessför- innan.

66. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1185)om inbetalning på särskilt investeringskonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (198211185) om inbetalning på särskilt investeringskontol

dels att 16 5 skall upphöra att gälla. dels att i 6, 14 och 19 55 ordet ”länsskattemyndighet" i olika böjnings- former skall bytas ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991. "

' Senaste lydelse av 65 1986: 1339 Må 1986: 1339 169' 1986: 1339 195 1986: 1339.

67. Förslag till Prop. 1989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1982: 1 193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreslås att i 55 lagen (1982: 1 193) om skattereduktion för fackföreningsavgiftl orden ”den lokala skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av 5 & l983z448. 231

68. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs att 8 och 10% lagen (1983. 1086) om vinstdel- ningsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Vinstdelningsskatt utgår i helt an- tal kronor, varvid öretal bortfaller.

Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

m_sl

Bestämmelserna i taxeringslagen (I956:623) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdel- ningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tillämpas. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt genom dom av länsrätt, kammar- rätt eller regeringsrätten skall dom- stolen även besluta om den ändring av Vinstdelningsunderlaget som fö- ranleds härav.

Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:00) om taxering för inkomst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinstdelnings- underlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter 1 nämnda lag skall dock inte tillämpas Ändras tax- eringen till statlig inkomstskatt skall skattemyndigheten besluta om den ändring av vinstdelnings- underlaget som föranletts härav.

I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Vidare tillämpas 3 kap. 65 lagen (l981:691) om socialavgifter på vinstdelningsskatten. Riksförsäkringsverket får dock som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den vinstdelnings- skatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

' Senaste lydelse 1984: 863.

69. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 533) om arbetsställenummer

m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l984z533) om arbetsställenum-

mer m. m.'

dels att i 6 & ordet ”länsskattemyndigheten” skall bytas ut mot ”skatte-

myndigheten",

dels att 4 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Sådana arbetsgivare som är skyl- diga att lämna kontrolluppgift en- ligt 375 1 mom. första punkten tax- eringslagen (1956: 623) skall, om de har tilldelats särskilda arbetsställe- nummer, i kontrolluppgiften med ett sådant nummer utmärka ar- betsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser.

Föreslagen lydelse

Sådana arbetsgivare som är skyl- diga att lämna kontrolluppgift en- ligt 3kap. 4 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter skall, om de har tilldelats sär- skilda arbetsställenummer, i kon- trolluppgiften med ett sådant num- mer utmärka arbetsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften av- ser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse av 6 5 1986: 1340.

70. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs att 135 lagen (l984z947) om beskattning av ut- ländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 135

[ kontrolluppgift enligt 37 5 1 mom. taxeringslagen (1956: 623) skall arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelserna i denna lag.

1 kontrolluppgift enligt 3 kap. 45 lagen (1990:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgtfter skall ar- betsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelserna i den- na lag.

Denna lag träder i kraft den 30juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.

71. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 1052) om statlig fastighets- skatt'

dels att 5 5 skall upphöra att gälla, dels att 6 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

652

Fastighetsskatt utgår i helt antal I fråga om förfarandet för att kronor. Skattebeloppet avrundas till bestämma underlaget för fastig- närmast lägre hela krontal. hetsskatt gäller taxeringslagens

(] 990: 00) bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

' 5 & erhöll sin nuvarande beteckning genom 1984: 1078. 2 6 & erhöll sin nuvarande beteckning genom 198411078.

72. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 1090) om inbetalning på förnyelsekonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1090) om inbetalning på

förnyelsekonto'

dels att 16 5 skall upphöra att gälla. dels att i 6, 14 och 19 && ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjnings- former skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träderi kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den ljanuari 1991.

'Senaste lydelse av 65198621341 145198621341 165198621341 1951986cl341.

73. Förslag till

Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986: 617)

Härigenom föreskrivs-att 8 & utsökningsregisterlagen (1986: 617) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

sg"

Generaltullstyrelsen. länsskatte- myndigheterna och de lokala skat- temyndigheterna får ha terminalåt- komst till utsökningsregistret. Ter- minalåtkomsten för genera/tullsty- relsen får avse endast uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. För en länsskat- temyndighet och en lokal skatte- myndighet får terminalåtkomsten avse endast uppgifter om person, som förekommer i ärende hos myn— digheten eller hos annan skattemyn- dighet inom länet.

Föreslagen lydelse

Generaltullstyrelsen och skatte- myndigheterna får ha terminalåt- komst till utsökningsregistret. Ter- minalåtkomsten får avse endast uppgifter om person som förekom- mer i ärende hos myndigheten.

Denna lag träderikraft den ljanuari 1991.

' Senaste lydelse 1986: 1343.

74. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 560) om

skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987: 560) om skatteutjämnings-

avgift

dels att i 7 och 9 55 ordet "länsskattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 2 & skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

zg'

Avgiftsunderlaget utgörs av anta- let skattekronor enligt taxerings- nämndens beslut vid taxeringen till kommunal inkomstskatt närmast föregående år.

Föreslagen lydelse

Avgiftsunderlaget utgörs av anta- let skattekronor cnligt skattemyn- dighetens beslut enligt 4kap. 25 taxeringslagen(1990:00) vid taxe- ringen till kommunal inkomstskatt närmast föregående år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Bestämmelsen i 2 g" tilläm- pas första gången i fråga om skatteutjämningsavgift för år 1992.

' Senaste lydelse 1989:605.

75. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 561) om särskild

skatteutj ämningsavgift

Härigenom föreskrivs att l & lagen (l987z56l) om särskild skatteutjäm- ningsavgift skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

lå'

Kommun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgift om antalet skattekronor enligt taxeringsnämn- dens beslut vid taxeringen till kom- munal inkomstskatt föregående år överstiger vad som motsvarar 100 procent av medelskattekraften. Kommun som inte ingår i lands- tingskommun skall dock inte erläg- ga särskild skatteutjämningsavgift.

Kommun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgift om antalet skattekronor enligt skattemyndig- hetens beslut enligt 4kap. 25 tax- eringslagen(1990:00) vid taxering- en till kommunal inkomstskatt fö- regående år överstiger vad som motsvarar 100 procent av medel- skattekraften. Kommun som inte ingår i landstingskommun skall dock inte erlägga särskild skatte- utjämningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992.

' Senaste lydelse 1989:606.

76. Förslag till Prop. 1989/90: 74

Lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Härigenom föreskrivs att i 3 Q' lagen (l987z773) om fritidsbåtsregister' orden ”länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet” skall bytas ut mot "skattemyndighet”.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l99l.

' Senaste lydelse av 39” l988z443. ' 240

77. Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändringi tullagen (1987: 1065)

Härigenom föreskrivs att i 1 14 & tullagen (1987: 1065) ordet ”länsskatte- myndighet” skall bytas ut mot "skattemyndighet”.

Denna lagträder i kraft den ljanuari 1991.

78. Förslagtill Prop. l989/90: 74 Lag om ändring i församlingslagen (1988: 186)

Härigenom föreskrivs i fråga om församlingslagen (1988: 180) dels att i 12 kap. 4 5 ordet "länsskattemyndighctcn" skall bytas ut mot "skattemyndigheten",

dels att i 12 kap. 6 & orden "lokala skattemyndigheter” skall bytas ut mot "skattemyndigheter”.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

79. Förslag till

Lag om ändringi kyrkofondslagen (1988: 182)

Härigenom föreskrivs att 3ä kyrkofondslagen (1988: 182) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

] lagen avses med

["(fires/agerz lydelse

bidragsår det år under vilket bidrag betalas ut enligt 13— 18 åå,

skatteunderlag antalet skatte- kro nor enligt taxeringsnämnds be- slut om taxering till kommunal in komstskatt året före bidragsåret, minskat med det antal skattekronor som har påförts andra skattskyldiga än sådana som avses i lOä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in komstskatt.

skatteunderlag antalet skatte- kro nor enligt skattemyndig/lets be- slut om taxering till kommunal in komstskatt enligt 4 kap. 2,35 tax eringslagen (1990:00) året före bi dragsåret, minskat med det antal skattekronor som har påförts andra skattskyldiga än sådana som avses i IOä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

skattekraft skatteunderlaget per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

mede/skattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret.

Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31 de- cember året före bidragsåret.

Denna lagträder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången i fråga om bidragsåret 1992.

80. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988: 327) dels att i 665 ordet ”länsskattemyndighet” skall bytas ut mot ”skatte-

myndighet”, dels att 43, 47, 50, 60, 67 och 84 55 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 5

Beskattningsmyndigheten får be- sluta om efterbeskattning sedan slutligt beslut om skatt har medde- lats eller, om så inte skett, när slut- ligt beslut inte längre kan medde- las. Efterbeskattning får endast ske om beskattningsmyndigheten med- delar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket Skatteåret el- ler skatteperioden har gått till ända. Efterbeskattning på grund av orik- tig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft. Vid efterbe- skattning enligt denna lag gäller i övrigt 4 kap. 11 och 1255 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Beskattningsmyndigheten får be- sluta om efterbeskattning sedan slutligt beslut om skatt har medde- lats eller, om så inte skett, när slut- ligt beslut inte längre kan medde- las. Efterbeskattning får endast ske om beskattningsmyndigheten med- delar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket Skatteåret el- ler skatteperioden har gått till ända. Efterbeskattning på grund av orik- tig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft. Vid efterbe- skattning enligt denna lag gäller i övrigt 4 kap. 1 1 och 12 55 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Har den skattskyldige avlidit skall efterbe- skattningen påföras hans dödsbo.

475

I fråga om skattetillägg skall 7 kap. 4 och 655. 75 andra stycket samt 85 lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsav- gifter tillämpas. Om skattetillägget eller det sammanlagda beloppet av flera skattetillägg som fastställts samtidigt inte uppgår till 50 kro- nor, påförs inte tillägg.

I fråga om skattetillägg skall 7 kap. 4 och 655. 75 andra stycket samt 85 första stycket lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas. Om skattetillägget eller det sam- manlagda beloppet av flera skatte- tillägg som fastställts samtidigt inte uppgår till 50 kronor. påförs inte tillägg.

Frågor om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Frågor om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas dock av länsrätten på talan av allmänt ombud. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Beslutas om ändring av tidigare beslut om skatt. skall även därav

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föranledd nedsättning i beslut om skattetillägg vidtas.

Vid handläggningen i länsrätt och kammarrätt av mål om skattetil- lägg skall muntlig fo'rhandling hål- las, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det finns anledning att anta att tillägget inte kommer att tas ut.

505

Frågor om förseningsavgift prö- vas av beskattningsmyndigheten. [ fråga om förseningsavgift skall 7 kap. 6 5 första och tredje styckena samt 7kap. 85 lagen (l984:151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter tillämpas. Därutöver gäller att förseningsavgifter som avser samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller. i fall som avses i 495 andra meningen. 1000 kro- nor.

Frågor om förseningsavgift prö- vas av beskattningsmyndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 47 _5' fjärde stycket, 7kap. 65 första och tredje styckena samt 8 5första styc- ket lagcn (1984: 151) om punktskat- ter och prisregleringsavgifter tillämpas. Därutöver gäller att för- seningsavgifter som avser samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i 495 andra meningen. 1 000 kronor.

605

Om ett beslut om skatt har över- klagats, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få nstånd med betalning av skatten. Bestäm- melserna i 495 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om an- stånd vid överklagande av beslut rö- rande taxering skall då tillämpas. Det som sägs om länsskattemyndig- het i uppbördslagen gäller då all- männa ombudet.

Om ett beslut om skatt har över- klagats eller skatten annars kan an- tas komma att avkortas, kan den skattskyldige av beskattningsmyn- digheten få anstånd med betalning av skatten. Bestämmelserna i 495 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om anstånd skall då tillämpas.

Ränta skall utgå på skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt första stycket till den del skattebeloppet fastställs av den domstol som prövar överklagandet. För sådan ränta tillämpas bestämmelserna om ränta i 49 5 4 mom. uppbördslagen och i 5 kap. 14 och 15 55 lagen (1984: 151) om punkt skatter och prisregleringsavgifter. Räntan skall dock beräknas från den dag då skattebeloppet skulle ha betalats, om anstånd inte medgetts, till och med den dag då anståndstiden går ut.

675

Bestämmelserna i 2kap. 115, Bestämmelserna i 2kap. 115, 3kap. 2—5 55, 65 första stycket och 7— 15 55 samt 9 kap. 2 och 35,5 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av vägtrafikskatt. Vad som

3kap. 2—5 55, 65 första stycket och 7— 15 55 samt 9 kap. 35 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av vägtrafikskatt. Vad som

Nuvarande lydelse

sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för beslut om skatt.

Skatterevision får företas. för- utom av beskattningsmyndigheten. av riksskatteverket och av Iänsskat- temyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9. 11. 13 och 15 55 lagen om punkt- skatter och prisregleringsavgifter om beskattningsmyndighet skall därvid gälla riksskatteverket och länsskattemj-tndighet. Innan riks- skatteverket eller länsskattemyn- dighet beslutar om revision skall samråd ske med beskattningsmyn- digheten.

Föreslagen lydelse

sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för beslut om skatt. Skatterevision får företas. för- utom av beskattningsmyndigheten. av riksskatteverket och av skatte- myndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9. 11. 13 och 1555 lagen om punkt- skatter och prisregleringsavgifter om beskattningsmyndighet skall därvid gälla riksskatteverket och skattemyndighet. Innan riksskatte— verket eller skattemyndighet beslu- tar om revision skall samråd ske med beskattningsmyndigheten.

845

Beslut om skatt som avses i 38, 39 eller 42 5 eller beslut som avses i 895 eller som avser rättelse enligt 455 första stycket eller anstånd att betala skatt får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige och av det allmänna ombudet. Allmänna ombudets överklagandetid räknas från beslutets dag.

Beslut enligt 645 andra stycket eller enligt 74 5 andra stycket får över- klagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Bestämmelserna i 8 kap. 2—4. 6, I] och 1355 lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsav- gifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 5. Vid tillämpningen av 8 kap. 6,5 är motpartens överklagandetid dock två veckor.

Länsrättens beslut avseende un- dantagande av handling/rån skatte— revision får inte överklagas.

Bestämmelserna i 8 kap. 15” and— ra stycket. 7 och 8 55 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 5. Det allmänna ombudet fårföra talan till den skall- skyldigesförmån. Han har då sam- ma behörighet som den skattskyldi- ge.

Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om efterbeskattning får också motpar- ten överklaga beslutet, även om den

för honom stadgade överklagandeti- den gått ut. Motpartens överklagan- de skall ha kommit in inom två vec- kor från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet se- nast skulle ha kommit in. Återkallas ellerförf'aller på annat sätt det första överklagandet, är även det senare förfallet.

81. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988: 491 ) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:491) om skatteutjämnings- bidrag

dels att i 9 och 12 55 ordet "länsskattemyndighet” i olika böjningsformer byts ut mot ”skattemyndighet" i motsvarande form,

dels att 2 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 1 lagen förstås med bidragsår det år under vilket skatteutjämningsbidraget utbetalas,

eget skatteunderlag antalet eget skatteunderlag antalet skattekronor enligt taxeringsnämn- skattekronor enligt skattemyndighe- dens beslut om taxeringtillkommu- tens beslut enligt 4 kap. 25” taxe- nal inkomstskatt året före bidrags- ringslagen (1990:00) om taxering året, till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret,

egen skattekraft skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret,

medelskattekraft skatteunderlaget för riket per kyrkobokförd invånare vid ingången av året före bidragsåret.

garanterad skattekraft det procenttal av medelskattekraften som mot- svaras av landstingskommunens eller kommunens grundgaranti enligt 3 och 4 55justerad enligt 5 5,

garanterat skatteunderlag det antal skattekronor som motsvarar den garanterade skattekraften,

tillskott av skatteunderlag det antal skattekronor varmed det egna skatte- underlaget understiger det garanterade skatteunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Bestämmelserna i 25 tillämpas första gången i fråga om bidragsåret 1992.

82. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:346) om särskild vinstskatt

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 55 lagen (1989: 346) om särskild vinst- skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Beskattningsunderlaget skall av- rundas nedåt till helt tusental kro- nor. Särskild vinstskatt skall avrun- das nedåt till helt antal kronor.

Reglerna i taxeringslagen (I956:623) om taxering för inkomst och förmögenhet skall tillämpas för att bestämma beskattningsunderla- get. Bestämmelserna om särskilda avgifter i taxeringslagen tillämpas dock inte. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt eller vinstdel- ningsskatt av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten skall domstolen även besluta om den ändring av be- skattningsunderlaget som föranleds härav.

Föreslagen lydelse

Beskattningsunderlaget skall av- rundas nedåt till helt tusental kro- nor.

Reglerna i taxeringslagen (1990:00) om taxering för inkomst och förmögenhet skall tillämpas för att bestämma beskattningsunderla- get. Bestämmelserna om särskilda avgifter i taxeringslagen tillämpas dock inte. Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt eller vinstdel- ningsskatt skall skattemyndigheten besluta om den ändring av beskatt- ningsunderlaget som föranleds härav.

[ fråga om debitering och uppbörd av särskild vinstskatt gäller bestäm- melserna i uppbördslagen (1953: 272).

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

83. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989: 471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

dels att i»4, 5, 7, 10 och 1355 ordet ”länsskattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form, dels att 11 5skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse

115

För kontroll av att uppgiftsskyl- dighet enligt denna lag har full- gjorts får riksskatteverket eller Iäns- ska[temyndigheten förordna om re- vision. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 55 taxeringslagen (1956:623) om tax- eringsrevision.

För kontroll av att uppgiftsskyl- dighet enligt denna lag har full- gjorts får riksskatteverket eller skat- temyndigheten förordna om revi- sion. Därvid gäller i tillämpliga (le-. lar bestämmelserna i 3 kap. 8— 14 55 taxeringslagen (1990.-00) om taxeringsrevision.

Denna lagträder i kraft den 1 januari 1991.

84. Förslag till

Lag om ändring i lagen (19891479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. m.m.

Härigenom föreskrivs att i 7 5 lagen (1989:479) om ersättning för kost- nader i ärcnden och mål om skatt. m.m. ordet "länsskattemyndighet" skall bytas ut mot "skattemyndighet”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

85 Förslag till Prop. 1989/90: 74 Lag om ändring i lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift Härigenom föreskrivs att i 45 lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift

orden ”taxeringslagen (1956:623)” skall bytas ut mot ”lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter”.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

F INANSDEPARTEMENTET Prop. l989/90: 74

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Johansson, Lindqvist. G. Anderssono, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wall- ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ny taxeringslag m.m.

1 Inledning

Under flera år har ett omfattande reformarbete bedrivits i syfte att förenk- la och förbättra skattesystemet. De materiella skattereglerna har behand- lats av utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK), utred- ningen om reformerad företagsbeskattning (URF), kommittén för indirek- ta skatter (KIS) och utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskatt— ning (IBU). På grundval av betänkanden har ett första steg i genomföran- det av en genomgripande förändring av vårt skattesystem beslutats och förslag till ytterligare förändringar kommer att föreläggas riksdagen under året.

Även förfarandereglerna och organisationen av skatteförvaltningen har varit föremål för ett intensivt reformarbete. Arbetet har bl.a. bedrivits av skatteförenklingskommittén (B 1982203) som tillsattes den 13 maj 1982 med uppdrag att se över taxeringsförfarandet och skatteprocessen.

Förenklad taxering

Riksdagen fattade hösten 1986 ett principbeslut om utformningen av det framtida taxeringsförfarandet och skatteprocessen (prop. 1986/87:47. SkU 11. rskr. 95). Till grund för propositionen låg det betänkande som skatteförcnklingskommittén lade fram hösten 1985 (SOU 1985z42) För- enklad taxering. Jag kommer att senare redogöra för huvuddragen i prin- cipbeslutet (avsnitt 2).

Skatteförenklingskommittén lämnade i september 1988 sitt slutbetän- kande (SOU 1988:21-—22) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess med detaljförslag på grundval av riksdagens principbeslut. (Ledamöter vid avgivandet av slutbetänkandet var f.d. generaldirektören Gösta Ekman, ordförande, länsskattechefen Sven Gunnarsson och lagmannen Bertil Wennergren.) Förslagen omfattar bl.a. en ny taxeringslag som föreslås träda i kraft vid 1991 års taxering.

Jag avser att i det följande behandla kommitténs betänkande. Samman- fattningen av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ]. Kommitténs lagförslag återfinns i betänkandet (SOU 1988:22) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess Del 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet som bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns till- gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 4489/88).

Skatteorganisationen i länen på 90-talet

Kommitténs förslag om utformningen av taxeringsförfarandet och skat- teprocessen har starka samband med skatteförvaltningens organisation. Riksskatteverket (RSV) har omorganiserats den 1 januari 1988. Verket har därefter inlett en översyn av skatteförvaltningens länsorganisation. 1 ett första steg har ett principförslag till en ny skatteorganisation i länen utarbe- tats. Utredningsarbetet har bedrivits i projektform under benämningen Skatteorganisationen i länen på 90-talet (SOL 90). RSV har redovisat sina förslagi rapporten (RSV Rapport 1989: 1) Ny skatteorganisation. Rappor- ten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsä- rendet (Dnr 2480/89).

Vissa uppbördsfrågor

I detta sammanhang avser jag även att behandla vissa uppbördsfrågor. Några har aktualiserats genom skatteförenklingskommitte'ns betänkande, andra har ett nära samband med dessa och syftar till ett förbättrat och förenklat förfarande.

Riksdagens ombudsmän (JO) har i en skrivelse till regeringen den 4 no- vember 1983 hemställt att de särskilda handläggningsfrister för förtida åter- betalning av för mycket erlagd preliminär skatt som för närvarande gäller enligt uppbördslagen (1953: 272), UBL, skall ersättas med ett allmänt krav om skyndsam handläggning.

JO:s skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av RSV, då- varande länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bo- hus län samt de lokala skattemyndigheterna i Solna. Stockholm, Täby, Es- löv, Helsingborg, Landskrona, Lund. Malmö, Trelleborg, Ystad, Uddevalla och Kungälv. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 3796/83).

JO har vidare i en framställning till regeringen den 28 augusti 1986 föreslagit att en möjlighet att efterge respitränta införs.

En fråga som har nära samband med beräkningen av respitränta är när den respiträntegrundande skatten, den tillkommande skatten, bör förfalla till betalning. RSV har i en skrivelse den 16 maj 1989 till finansdeparte— mentet föreslagit att reglerna för uppbörd av tillkommande skatt ändras så att skatten skall betalas vid endast ett tillfälle. Förslaget har föranletts av den fr.o.m. år 1987 ändrade uppbörden av kvarstående skatt.

RSV:s skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av riksrevi- sionsverket, kammarrätten i Jönköping, Företagens uppgiftslämnardelega-

tion, Lantbrukarnas riksförbund. Småföretagens riksorganisation och Svenska arbetsgivareföreningen. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartcmentet och finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (Dnr 2896/89).

RSV har vidare i en skrivelse till regeringen den 10 december 1986 föreslagit en enhetlig metod för avrundning vid beräkning av skatter och avgifter — en fråga som också berörs av Skatteförenklingskommitte'n.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 november 1989 att inhämta lagrådets yttrande över de grundläggande förslagen till lagändringari de frågorjag nu nämnt. Förslagen hade upprättats inom finansdepartementet. i ett fall efter sam- råd med chefen för socialdepartementet. Följande lagförslag remitterades till lagrådet

. taxeringslag (1990:00),

lag (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter. lag (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension, lag (1990: 00) om skatteavdrag från sjukpenning, lag (1990: 00) om skatteavdrag från artistersättning, lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272), lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

8. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregle- ringsavgifter och

9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

De granskade förslagen bör bifogas till protokollet som bilaga 4. Lagrådets yttrande över förslagen bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag återkommer till yttrandet i avsnitt 7.2 samt i författningskommenta- rcrna till de lagrum, vilkas utformning lagrådet lämnat synpunkter på. Som kommer att framgå godtarjagi allt väsentligt lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Det förslag till taxeringslag som remitterades till lagrådet innehöll en bestämmelse för att i vissa situationer möjliggöra indrivning i utlandet innan taxeringsbeslut vunnit laga kraft. En motsvarande regel föreslogs i fråga om lagen om mervärdeskatt. Lagrådet har ställt sig kritiskt till bestämmelserna och har avstyrkt förslaget i denna del. Med hänsyn härtill lägger jag inte nu fram något sådant förslag. Jag avser emellertid att senare återkomma till frågan.

Som jag redovisade i lagrådsremissen föranleder de berörda lagstift- ningsfrågoma åtskilliga lagändringar utöver de grundläggande lagförslag som remitterades till lagrådet. Jag tar här upp även dessa kompletterande lagförslag. '

Jag vill i det här sammanhanget påpeka att jag inte nu tar upp skatteför- enklingskommitténs förslag om att skattemyndigheterna skall fatta beslut på grundval av förlustdeklaration vid taxering för förluståret — något som också aktualiseras av de förslag skatteutredningama lagt fram. En sådan

SPMU'PSNP—

ordning kräver bl.a. ändring av reglerna om skattetillägg. Jag avser emel- Prop. 1989/90: 74 lertid att senare ta upp frågan.

2 Riksdagens principbeslut

Det principbeslut om ett nytt taxeringsförfarande riksdagen fattade hösten 1986 innebar i huvudsak följande.

Beslutsorganisattonen

Beslut om taxering fattas av lokala skattemyndigheter och länsskattemyn- dighctcr i stället för taxeringsnämnder. De nuvarande taxeringsnämnder- na ersätts med förtroendeorgan, kallade skattenämnder. som ingår i skat- temyndigheterna. Skattenämnderna fattar för myndigheternas räkning be- slut i ärenden där ett behov av insyn och inflytande för lekmän gör sig gällande. I andra fall fattar tjänstemän besluten.

Det skall finnas en skattenämnd i varje skattemyndighet. [ de större myndigheterna delas nämnden in i avdelningar. Regeringen bestämmer ytterst det antal lekmän som skall utses för skattemyndigheterna. Lek- männen väljs av landstinget. Om det i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommunen får även fullmäktige i den kommunen välja ledamö- ter. Lekmännen skall ingå i en "pool" som indelas till tjänstgöring enligt särskilda tjänstgöringslistor. Fem lekmän skall kallas till varje sammanträ- de i nämnden.

Till ordförande och vice ordförande i skattenämnden eller — i förekom- mande fall — avdelning i skattenämnd förordnas tjänstemän inom skatte- förvaltningen.

Bes/utsbehörigheten

Skattemyndigheten får en vidare beslutsbehörighet än vad taxeringsnämn- den har i dag. Skattemyndigheten skall som första instans få fatta beslut om eftertaxering. Den skall också vara första instans vid prövning av ärenden om ersättningsskatt och om dödsbos befrielse från skatt. I de ärendegrupper där beslutskompetensen nu är uppdelad mellan taxerings- nämnd och länsrätt, nämligen i fråga om tillämpning av bestämmelserna i 495 kommunalskattelagen (1928:370), KL, om grundavdrag för dödsbo och 5052 mom. KL och 95 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt, SIL. om avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga samt beträf- fande särskild skatteberäkning enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, förs beslutskompetensen i sin helhet över till skattemyndigheten. Förfarandet i sådana ärenden bör samordnas med omprövningsförfarandct i övrigt.

Länsskattemyndighet skall ha samma behörighet som lokal skattemyn- dighet att meddela beslut om skattetillägg och förseningsavgift samt beräk- ning av pensionsgrundande inkomst och egenavgifter. 255

Omprövningsförfarandet

I syfte att få en enkel, smidig och snabb ordning för rättelse av felaktiga taxeringsbeslut införs i förhållande till dagens ordning väsentligt utvidgade möjligheter för skattemyndigheterna att ompröva sina beslut. Den skatt- skyldige får inom fem år efter taxeringsårets utgång begära omprövning av skattemyndighetens beslut. Några särskilda krav för rätt till omprövning på den skattskyldiges initiativ skall i övrigt inte ställas. Skattemyndigheten får fatta beslut till den skattskyldiges fördel även efter omprövningstidens utgång om ansökningen har kommit in inom perioden. Omprövning på den skattskyldiges initiativ av samma års taxering och även av samma fråga kan ske flera gånger under förutsättning att saken inte prövats av domstol.

Beslut om taxeringsändring på skattemyndighetens initiativ till den skattskyldiges fördel får fattas inom fem år efter taxeringsåret utan be- gränsningar. Beslut om taxeringsändring till den skattskyldiges nackdel får fattas inom ett år efter taxeringsårets utgång. Om den skattskyldige inte kommit in med självdeklaration skall särskilda regler gälla. Skattemyndig- heten skall i dessa fall — oberoende av om förutsättningar för eftertaxering föreligger — ha möjlighet att besluta om taxeringsändring till nackdel under ett år efter det att deklarationen lämnades in men inte längre än till utgången av det femte året efter taxeringsåret.

De nuvarande förutsättningarna för eftertaxering skall i princip bibehål- las.

Det allmännas process;/öring

Att föra det allmännas talan i skattemål skall i princip vara en uppgift för beskattningsmyndigheterna som sådana.

När den enskilde har överklagat ett skatteärende där beslut meddelats av länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten skall länsskat- temyndigheten vara hans motpart i domstolen. Länsskattemyndigheten får om det är lämpligt utse tjänsteman hos den lokala skattemyndighet som har meddelat det överklagade beslutet att såsom ombud företräda det allmänna.

En överordnad myndighet skall få föra talan om ändring i en lägre myndighets beslut. Detta innebär att länsskattemyndigheten får överklaga beslut av lokal skattemyndighet medan RSV får överklaga beslut av läns- skattemyndigheten.

3 Allmänna utgångspunkter

Under ett antal år har det pågått ett fortlöpande reformarbete för att förenkla och förbättra skattesystemet såväl inom det materiella området som förfaranderegler och organisation. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för en rättvis och likformig beskattning, större rättssäker- het för de skattskyldiga och enklare och mer överblickbara regler.

En grundförutsättning för att uppnå de uppställda målen är en väl fungerande, modern skatteorganisation. Det första steget i detta avseende togs genom riksdagens beslut om en sammanhållen skatteförvaltning som infördes fr.o.m. 1987 och som bl.a. innebar att skatteförvaltningen fick en mer självständig ställning. Länsskattemyndigheterna bildades och RSV:s lednings- och styrningsfunktioner stärktes. Genom reformen har möjligheterna till ett enhetligt uppträdande från skatteförvaltningens sida ökat. Fortfarande är dock beslutsfunktionen i första instans fördelad på ett mycket stort antal taxeringsnämnder, vilket gör det svårt att få likformig- het i taxeringsarbetet.

Beslutsorganisationen medför också att möjligheterna till omprövning och rättelse av beslut i första instans är små. Taxeringsnämnderna är inte verksamma hela året. De kan bara ompröva beslut under taxeringsperio- den. Vissa begränsade rättelsemöjligheter har lagts på lokala skattemyn- digheter och länsskattemyndigheter men i övrigt är de skattskyldiga hänvi- sade till domstol för att få rättelse av taxeringsbeslut. Detta har medfört stor belastning på förvaltningsdomstolarna.

Genom riksdagens principbeslut hösten 1986 om en ny beslutsorganisa- tion och ett nytt taxeringsförfarande togs ytterligare ett steg i nydaningen av skatteförvaltningen. Beslutet innebär bl.a. att beslutsfunktionen skall inlemmas i skattemyndigheterna och att vida möjligheter till omprövning av beslut skall införas. Därigenom kan ett enklare och smidigare taxerings- förfarande åstadkommas med mer enhetliga regler och kvaliteten på taxe- ringsarbetet höjas väsentligt. Skatteförenklingskommittén har på grundval av principbeslutet lagt fram detaljförslag som jag strax återkommer till.

För närvarande finns olika förfaranden för olika skatteslag. Detta för- svårar för såväl myndigheter som enskilda. Enhetliga regler mellan skatte- slagen innebär en förenkling i sig. Genom en samordning av förfarandena ökar överskådligheten för de skattskyldiga. Överblickbara regelsystem bi- drar i väsentlig mån till de skattskyldigas rättssäkerhet.

Samordnade förfaranderegler har också central betydelse för möjlighe- terna att på ett rationellt sätt organisera beslutsfattandet och skapar förut- sättningar för en integrering av beskattningsverksamheten och för en ef- fektiv skattekontroll.

Jag kommer här att lägga fram förslag om att förfarandena för taxering. mervärdeskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter skall samordnas.

För närvarande är Skatteorganisationen splittrad. Organisationen är uppbyggd efter sakområden och verksamheten i länen är fördelad mellan dels två myndighetsnivåer, dels ett flertal enheter inom resp. myndighet. Detta medför att de skattskyldiga, i första hand företagen, har många kontaktytor mot skatteförvaltningen genom att beslut om skatter och avgifter för ett och samma företag fattas inom olika delar av organisatio- nen. De skattskyldigas möjligheter att ta tillvara sina intressen försvåras och deras berättigade krav på god service är svåra att tillgodose. Organisa- tionen innebär också svårigheter för skattemyndigheterna att bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt. Genom en samordning av förfarandereg- lerna skapas som jag redan nämnt förutsättningar för en integrering av beskattningsverksamheten. En integrering kan lösa många av de problem

som skatteförvaltningen för närvarande dras med. Därigenom kan de samband som finns mellan olika skatteslag tas till vara, resurserna utnytt— jas bättre och organisationen bli mer förståelig för de skattskyldiga. En integrering av verksamheten bör medföra att många uppgifter som i dag ligger regionalt decentraliseras till lokal nivå.

En integrering och decentralisering av beskattningsverksamheten ford- rar att den nuvarande myndighetsstrukturen ändras och en flexibel organi— sation införs. Frågan om en gemensam myndighet har tidigare tagits upp vid ett flertal tillfällen. Jag anser att man inte längre kan skjuta på avgöran— det och återkommer strax till frågan.

Skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande föreslagit att nuva— rande taxeringslag (I956:623), GTL, delas upp på två nya lagar: en taxe- ringslag som innehåller förfarandereglerna vid skattemyndighet och dom— stol (NTL) samt en lag som innehåller bestämmelser om deklarations- och uppgiftsskyldighet (LSK).

Det fåtal remissinstanser som har uttalat sig om förslaget att bestämmel— serna om deklarations- och uppgiftsskyldigheten bryts ut till en särskild lag har delade meningar. Åtskilliga remissinstanser stöder däremot den me— ning som förs fram i ett särskilt yttrande i betänkandet om att de processu— ella bestämmelserna bör brytas ut ur taxeringslagen och föras in som särregler i förvaltningsprocesslagen (1 971 : 291 , FPL).

Jag delar kommitténs uppfattning att reglerna om deklarations- och uppgiftsskyldighet bör brytas ut ur GTL och bilda en särskild lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Dessa regler är fristående från för- farandereglerna och mycket omfattande och detaljrika. Båda regel- komplexen vinner enligt min mening i överskådlighet genom en uppdel- ning på två lagar.

För en utbrytning även av de processuella bestämmelserna talar att lagen är en förfarandelag, som reglerar handläggningen vid en administra- tiv myndighet. För egen del anser jag emellertid att det är olämpligt att göra en sådan utbrytning. Mina förslag på det processuella området inne- bär att det för bl. a. inkomstskattemål sker en övergång från den nuvaran- de s.k. beloppsprocessen till en s.k. sakprocess. Beloppsprocessen kom- mer emellertid att bestå för vissa typer av skattemål, främst mål om fastighetstaxering. Vidare kommer även fortsättningsvis olika tider för överklagande och en olikformig reglering av det allmännas processföring att gälla på olika områden. En utbruten skatteprocessuell reglering är knappast ändamålenlig om undantagen från dess tillämpning är alltför många. Arbetet på att samordna olika förfaranden kommer emellertid att fortgå och mycket talar för att det i framtiden kommer att finnas förutsätt- ningar för i stort sett gemensamma processuella bestämmelser på skatte- området. Det har vidare nyligen tillsatts en kommitté som bl.a. skall gör en samlad översyn av FPL (dir. 1989156). 'Mot denna bakgrund anser jag mig inte böra föreslå en utbrytning av de processuella reglerna ur taxe- ringslagen.

I det-här sammanhanget skalljag också något beröra förhållandet mellan NTL och förvaltningsl'agen (1986:223, FL). Reglerna i "FL .utgör en stan- dard -för handläggningen av ärenden på förvaltningsområdet. De bör gälla

om inte särskilda skäl talar för en avvikande reglering. Taxeringsförfaran- det är emellertid ett mycket omfattande förvaltningsförfarande som på ett påtagligt sätt griper in i de enskildas förhållanden. Som jag återkommer till längre fram anser jag därför att det — i likhet med vad som hittills gällt — även fortsättningsvis är befogat med regler som avviker från FL, t.ex. i fråga om skattemyndighetens kommunikationsskyldighet.

4 Skatteorganisationen

4.1. Skatteorganisationen i länen

Mitt förslag: Organisationen ändras så att nuvarande länsskattemyn- digheter och lokala skattemyndigheter ersätts med en skattemyndig- het i varje län. Regeringen bestämmer antalet skattekontor och deras lokalisering. De nya skattemyndigheterna inrättas den 1 januari 1991.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Verket föreslår också en långtgående integrering och decentralisering av den operativa verksamheten i länen.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i frå- gan, med undantag av Sveriges advokatsamfund, tillstyrker att länsskatte- myndigheten och de lokala skattemyndigheterna förs samman till en skat- temyndighet i varje län.

Samtliga remissinstanser ställer sig också bakom den allmänna inrikt— ningen av RSV:s förslag till ny skatteorganisation. När det gäller integre- ring och omlokalisering av den operativa verksamheten finns det dock remissinstanser som är tveksamma till att gå så långt som förslaget inne- bär. Flera remissinstanser pekar på de svårigheter med kompetensförsörj- ningen som en långtgående integration kan innebära.

Ett antal remissinstanser tar särskilt upp processföringen. Flertalet av dessa remissinstanser anser att processverksamheten bör behållas koncen- trerad till en ort i länet och skild från övrig operativ verksamhet.

Bakgrunden till mitt förslag: Nuvarande organisation

Den 1 januari 1987 genomfördes den reform som ledde fram till en sammanhållen skatteförvaltning (prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr. 82). Målet för denna reform var att skapa en enkel och rak organisation med klara och enhetliga ansvars- och befogenhetsförhållanden. Reformen inne- bar bl.a. att länsstyrelsernas skatteavdelningar (i Stockholms län taxe- ringsavdelningen samt den administrativa avdelningens uppbördsenhet och dataenhet) bröts ut och bildade fristående länsskattemyndigheter. Länsstyrelsens uppgift att vara chefsmyndighet för de lokala skattemyn-

digheterna i länet flyttades över på länsskattemyndigheten. RSV fick en ledningsfunktion för hela skatteförvaltningen och lekmannainflytandet stärktes.

Den inre organisation för länsstyrelsernas skatteavdelningar som införts genom den s.k. RS-reformen 1979 överfördes på de nya myndigheterna utan några större förändringar, med undantag av ekonomi- och personal- administrationen. Länsskattemyndigheternas inre organisation regleras i 3 kap. 75 förordningen (l988:832) med instruktion för skatteförvaltningen. Normalt består myndigheterna av en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en besvärsenhet. en mervärdeskatteenhet, en uppbördsenhet, en dataenhet och en administrativ enhet. Vid länsskattemyndigheterna i Stockholms län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län, får enheterna vara indelade i sektioner. Vid de nu nämnda myndigheterna samt vid länsskat- temyndigheten i Västernorrlands län får det finnas ytterligare en revisions- enhet. Denna skall inte vara indelad i sektioner. I Gotlands län består myndigheten av en taxerings-, uppbörds- och dataenhet. en revisions- och mervärdeskatteenhet, en besvärsenhet och en administrativ enhet.

De olika enheterna svarar var och en för sitt sakområde. Taxeringsenhe- ten ansvarar sålunda för taxeringsverksamheten i länet, besvärsenheten för processföringen etc. Revisionsenheten är en renodlad utredningsenhet och har bl.a. till uppgift att genomföra s.k. integrerade revisioner och revisioner som omfattar flera beskattningsår. Dataenheten handhar drif- ten av den regionala ADB-anläggningen. Den administrativa enheten sva- rar i huvudsak för ekonomi- och personalfrågor.

I landet finns totalt 120 lokala skattemyndigheter. Deras organisation framgår av 4 kap. 65 instruktionen för skatteförvaltningen. De flesta myndigheterna är indelade i en serviceenhet och en granskningsenhet. Ett antal medelstora lokala skattemyndigheter har dessutom en arbetsgivaren— het. De elva största myndigheterna är indelade i en administrativ enhet, en eller två skatteenheter och en arbetsgivarenhet. Vid den lokala skatte- myndigheten i Stockholms fögderi frnns dessutom en folkbokföringsenhet.

Gransknings- resp. skatteenheten biträder taxeringsnämnderna med granskning m.m. avseende de skattskyldiga som taxeras på lokal nivå. Inom serviceenheten eller, vad gäller de medelstora och större lokala skattemyndigheterna, arbetsgivarenheten, handhas bl.a. uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter och kontrollen av att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter inom detta område.

Organisationen är således uppbyggd efter sakområden och verksamhe- ten i länen är fördelad mellan dels två myndighetsnivåer, dels ett flertal enheter inom resp. myndighet.

Problem i den nuvarande organisationen

Den nuvarande organisationen medför att skatteförvaltningen har många kontaktytor mot främst företagen. För mindre företag är det ofta svårt att förstå hur beskattningsverksamheten fungerar. Beslut om skatter och av- gifter fattas för ett och samma företag inom olika delar av den regionala och lokala förvaltningen och förfarandena för att fastställa de skilda skat-

tema och avgifterna är olika. Möjligheten att ge en effektiv service till företagen försämras till följd av den splittrade organisationen, liksom de skattskyldigas möjligheter att ta till vara sina intressen.

Dagens funktionsindelade organisation leder också till svårigheter för skattemyndigheterna att bedriva verksamheten på ett effektivt och konse- kvent sätt. Det förekommer en mängd samband och beroendeförhållanden mellan olika skatter och avgifter. För att behövliga kontroller, konsekvens- ändringar m.m. skall initieras krävs det att information sprids till samtliga berörda enheter på regional och lokal nivå. Bara på det sättet uppnår man att en åtgärd inom ett område får fullt genomslag inom andra områden.

För att så långt det är möjligt tillgodose informationsbehovet har ett omfattande system av intemadministrativa rutiner m.m. skapats. Dessa är framtvingade av den splittrade organisationen och tar inte obetydliga resurser i anspråk.

Den nuvarande organisationen har i praktiken visat sig fungera som en s.k. matrisorganisation. I samband med RS—reformen, då den nuvarande organisationen genomfördes, gavs varje enhetschef och fögderichef ett linjeansvar för sin enhet resp. lokala skattemyndighet. Samtidigt gavs vissa enhetschefer vid (numera) länsskattemyndigheten, nämligen taxe- ringschefen, revisionschefen och uppbördschefen, efter delegation av läns- skattechefen ett relativt omfattande sakområdesansvar för den samlade verksamheten i länet. Dessa chefer är således både chefer för en regional enhet och ansvariga inom sitt sakområde. De överlappande ansvarsförhål- landena medför problem framför allt för verksamheten vid de lokala skattemyndigheterna. Det är svårt att få en helhetssyn på verksamheten och att få till stånd den önskade inriktningen av skattekontrollen.

Den splittrade organisationen i länen har kritiserats och ansetts vara orsak till många av dagens problem på företagsbeskattningens område. Kommissionen mot ekonomisk brottslighet påpekade i betänkandet (SOU 1983:75) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål att den information som behövs för en önskvärd samordning och ett korrekt beskattningsresultat i den nuvarande tungrodda och splittrade organisatio- nen är uppdelad på olika myndigheter och enheter, trots att det i många hänseenden är samma ekonomiska förhållanden som skall bedömas. Även riksdagens revisorer har kritiserat den nuvarande ordningen och pekat på att det är naturligt att integrera beslutsfattandet och kontrollen för de olika skatterna och avgifterna (Rapport 1983/84z4). Riksrevisionsverket har gått in på bristerna i organisationen bl.a. i sin revisionsrapport (Dnr 1985z301) Den direkta företagsbeskattningens organisation. Verket har där föreslagit att företagsenheter inrättas för gemensam handläggning av företagsskattefrågor.

RS V:s förslag till ny skatteorganisation

RSV har i april 1989 till regeringen överlämnat ett principförslag till ny skatteorganisation i länen. Förslaget, som bygger på en rapport som utar- betats av det s.k. SOL 90—projektet (RSV Rapport 1989:1, Ny skatteorga- nisation), innebär bl. a. att den samlade beskattningsverksamheten i ett län

inordnas i en ny, gemensam skattemyndighet som ersätter den nuvarande länsskattemyndigheten och de lokala skattemyndigheterna. Förslaget har fått sin slutliga utformning efter intern remissbehandling inom skatteför- valtningen.

Utgångspunkten för utformningen av den nya organisationen bör enligt RSV vara att beskattningsverksamheten skall integreras och att varje skatt- skyldig i princip bara skall ha en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen. För företagsbeskattningen innebär integreringen att inkomsttaxering, B- skatt, mervärdeskatt, källskatt och socialavgifter hanteras inom samma enhet. Även vad gäller löntagarbeskattningen bör ökad integrering ske. 1 dag är förfarandet för preliminär beskattning m.m. skilt från den årliga taxeringen.

Den föreslagna integrationen bör medföra att många arbetsuppgifter decentraliseras inom länen till de orter där de skattskyldiga finns. Åtskilli- ga funktioner, t.ex. B-skatt, källskatt, socialavgifter, handhas redan i dag lokalt beträffande alla företag. I den fullt genomförda nya organisationen bör merparten av den operativa verksamheten bedrivas lokalt. De lokala enheterna bör utföra arbetet självständigt och med befogenhet att fatta alla beslut i löpande ärenden. Detta är inte minst viktigt för servicen gentemot de skattskyldiga.

RSV förordar den principiella fördelningen av det operativa arbetet inom den nya skattemyndigheten att endast uppgifter som kräver så speci- ell kompetens att den bara kan upprätthållas av ett mindre antal personer i varje län. och uppgifter som av annan särskild anledning bör hållas sam- man på ett enda ställe, bör utföras vid en länsgemensam enhet. Övrigt operativt arbete utförs vid de lokala enheterna. Övergripande lednings- och styrningsfunktioner samt vissa specialist- och stödfunktioner bör ock- så finnas samlade på ett ställe i länet.

All nyregistrering avföretag bör ske vid lokala enheter. Vid registrering- en finns stort behov av samordning mellan olika skatter och avgifter. Vidare är närheten till företagen av .värde från såväl skatteförvaltningens som företagens synpunkt.

Vad gäller deklarationsgranskningen bör det grundläggande fördelnings- kriteriet vara geografisk belägenhet. Ansvaret för granskning m.m. läggs sålunda i första hand på den lokala enhet inom vars geografiska ansvars- område företaget är beläget.

I andra hand bör granskningen fördelas efter företagens storlek. Till de lokala enheterna bör i princip genomgående föras beskattningsfunktionen avseende de mindre företagen. Med mindre företag avses i RSV:s rapport sådana med högst tio årsanställda. De ca 450000 företagen i denna katego- ri torde enligt rapporten vara mest betjänta av den service de lokala enheterna kan erbjuda. De har normalt inte sådana beskattningsförhållan- den att de ställer krav på uttalad specialistkompetens.

De större företagen, varmed i rapporten avses företag med 50 eller flera årsanställda, bör behandlas i en för länet gemensam enhet. Kategorin omfattar mindre än 10000 företag. Dessa bedöms inte ha samma behov av närservice som de mindre företagen och beskattningen kräver ofta specia- listkompetens.

De medelstora företagen, med 11—49 årsanställda, är ca 25 000 till antalet. De utgör enligt rapporten en så pass heterogen grupp att gransk- ningen inte generellt kan föras till lokal eller länsgemensam enhet. Den närmare fördelningen bör i stället bestämmas länsvis.

Förslaget innebär sammantaget en betydande decentralisering av granskning och annat löpande arbete samt beslutsfunktioner på företags- beskattningens område. I dag granskas ca 635000 skattskyldiga avseende inkomstskatt vid länsskattemyndigheternas taxeringsenheter. Alla mervär- deskatteskyldiga företag, ca 450000, hanteras i fråga om mervärdeskatt vid mervärdeskatteenheterna. Om RSV:s förslag till uppdelning följs kom- mer enligt verkets egna beräkningar antalet skattskyldiga som taxeras av länsgemensamma enheter att understiga 100000 och antalet mervärde- skatteskyldiga företag som hanteras på regional nivå att ligga mellan 20000 och 30 000.

Vad gäller revisionsfunktionen föreslås att sådana revisioner som är ett direkt utflöde av deklarationsgranskningen utförs vid de enheter som har ansvar för granskningen. RSV anser att det inte är meningsfullt att lämna något förslag till fördelning av sådana integrerade revisioner som i dag utförs vid revisionsenheterna. Den framtida omfattningen och inriktning- en av denna revisionsverksamhet är osäker och bör för övrigt också tillåtas skifta över tiden och mellan olika län. Revisioner av de största företagen anser dock RSV bör utföras vid länsgemensamma enheter.

Vad gäller processföringen föreslår RSV att denna tills vidare hålls i huvudsak samlad på ett ställe i länet. På sikt-bör däremot eftersträvas att

föra även denna arbetsuppgift till de delar av organisationen som fattar -

beskattningsbesluten och skall hantera omprövningsförfarandct.

I dagens organisation är arbetet med uppbörd av inkomstskatt och avgifter fördelat mellan de lokala skattemyndigheterna och länsskattemyn- digheternas uppbördsenheter. Uppbörden av mervärdeskatt handhas, lik- som övriga funktioner på mervärdeskatteområdet. av länsskattemyndighe- ternas mervärdeskatteenheter. En stor del av arbetet inom uppbördsområ- det har en direkt anknytning till de löpandebeskattningsbesluten. RSV har därför gjort bedömningen att uppbördsverksamheten i betydande ut- sträckning bÖr föras till de operativa enheterna.

Det största delområdet inom uppbördsverksam heten är likvidhantering- en. Detta arbete kan i stort delas upp i hantering på kontonivå resp. person- och företagsnivå. Arbetet på kontonivå består bl.a. i att göra avstämningar m.m. av inbetalningar till statsverkets checkräkning och månadsavstämning mot det statliga redovisningssystemet (system S). I detta arbete förekommer inte i någon större utsträckning direktkontakter med allmänheten. RSV föreslår därför att det utförs länsgemensamt.

I arbetet på person- och företagsnivå ingår bl. a. att stämma av redovis- ningar mot inbetalningar, kreditera eller omföra inbetald skatt samt beslu- ta om anmaningar. restavgift och utbetalning av skatt m.m. Detta arbete innebär ofta direkt kontakt med allmänheten, såväl företag som enskilda personer. Det bör därför utföras inom de operativa enheterna.

Bildandet av en gemensam myndighet medför inget omedelbart behov av ändrad inre organisation. En ny inre organisation är emellertid en

förutsättning för att beskattningsverksamheten skall kunna bedrivas i inte- grerade former. Enligt RSV bör den nya inre organisationen kunna genom- föras den 1 januari 1992. Omlokaliseringen av verksamheten bör ske så snart som möjligt och vara helt genomförd omkring 1995.

Skälen för mitt förslag: Frågan om en gemensam myndighet i varje län har tidigare tagits upp vid ett flertal tillfällen. I prop. 1975: 87 om riktlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m.m. (s. 132) framhöll departementschefen att vissa fördelar beträffande lednings- funktionen för taxeringsarbetet inom länen skulle vinnas genom att inord- na lokala skattemyndigheten som en lokal enhet i den regionala förvalt- ningen. Uppfattningen deladcs av skatteutskottet (SkU 1975: 31 ).

Frågan berördes också av skatteutskottet i samband med behandlingen av prop. 1976/77: 138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisa- tionen, m.m. (SkU 1976/77z49) och av departementschefen i prop. 1977/78zl81 med författningsförslag till den nya organisationen. Även olika utredningar har tagit upp ämnet, dock utan att lämna konkreta förslag.

Den offentliga sektorn-har på—senare tid förändrats i snabb takt. Det pågår ett arbete som syftar till att göra förvaltningen effektivare, med bättre service till de enskilda och samtidigt bättre arbetsvillkor för de anställda.

Inom skatteområdet pågår sedan en tid ett arbete som kommer att leda till stora förändringar för skatteförvaltningen. Det förenklade taxeringsför- farande som jag strax kommer att föreslå innebär nya förutsättningar för en samordning och integrering av verksamheten. Förfarandena för de olika skatteslagen blir mer likartade och all beskattningsverksamhet hand- has av en gemensam organisation.

Inom finansdepartementet pågår arbetet med en genomgripande skatte- reform med utgångspunkt i de förslag som har lagts fram av utredningarna RINK, URF och KIS. Jag vill i det här sammanhanget också nämna det förslag om standardiserade räkenskapsutdrag som RSV lagt fram i rappor- ten (RSV Rapport 1986z7) Ett reformerat uppgiftslämnande och som nu övervägs inom finansdepartementet.

Jag vill redan nu säga att jag i huvudsak delar RSV:s uppfattning vad gäller övergång till integrerad och mer decentraliserad operativ verksam- het. Min bedömning är att man genom ett ökat mått av integration i beskattningsverksamheten kan lösa många av de problem som finns i den nuvarande organisationen. Man kan ta till vara de samband som finns mellan de olika förfarandena, vilket med all sannolikhet kommer att medföra effektivare resursutnyttjandc och bättre service.

En långtgående decentralisering av verksamheten medför att de problem det innebär att i varje län ha ett antal fristående skattemyndigheter accen- tueras. Med decentraliseringen följer nämligen ökade krav på materiell styrning för att man skall få en likformig beskattning. Riktlinjer som utfärdas av länsskattcchcfen måste få samma genomslagskraft för hela länet. Jag gör bedömningen att den materiella styrningen inom länen underlättas väsentligt om den inte behöver utövas i en organisation med myndighetsgränser mellan styrande och operativa funktioner.

En annan betydelsefull effekt av en myndighetssammanslagning är, som jag redan har antytt, att möjligheterna att effektivt utnyttja länets samlade resurser och kompetens ökar. Det är viktigt att specialistkompetens som finns inom olika delar av förvaltningen används för hela förvaltningens bästa. En skattemyndighet i varje län kan dessutom på ett mer flexibelt sätt omfördela resurser mellan olika verksamhetsorter och organisatoriska en- heter så att resurserna utnyttjas där de bäst behövs.

När skattemyndigheterna nu står inför en genomgripande förändring av den inre organisationen, samtidigt som befogenheten att fatta beslut om taxering förs över från taxeringsnämnderna till skattemyndigheterna. kan man enligt min mening inte längre skjuta på ett avgörande i fråga om myndighetsstrukturen. Sammantaget talar det som har sagts i det föregå- ende entydigt för att nuvarande länsskattemyndigheter och lokala skatte- myndigheter ersätts med en gemensam skattemyndighet i varje län. På varje ort där det i dag finns en lokal skattemyndighet inrättas i stället ett lokalt skattekontor. Antalet skattekontor och deras lokalisering bör regle- ras i en förordning.

Nuvarande indelning i fögderier upphör alltså. Som huvudregel i fråga om arbetsfördelningen skall gälla att det lokala skattekontoret fattar be- skattningsbeslut avseende de skattskyldiga inom kontorets geografiska ansvarsområde. Detta område bör, i likhet med vad som i dag gäller beträffande fögderiindelriingen, bestämmas till viss eller vissa kommuner eller församlingar.

Jag kommer senare att föreslå att det nya taxeringsförfarandet skall tillämpas fr.o.m. 1991 års taxering (se avsnitt 16). I likhet med RSV anser jag att den nya. gemensamma skattemyndigheten bör inrättas samti- digt med den reformen eller således den 1 januari 1991. Därmed kan bestämmelserna om taxeringsförfarandet utformas med utgångspunkt i den nya myndighetsorganisationen och den stora mängd författningsänd— ringar som båda reformerna ger upphov till kan göras vid ett tillfälle.

Skattemyndigheternas inre organisation

Som jag redan har sagt delar jag i huvudsak RSV:s uppfattning vad gäller integrering och decentralisering av verksamheten. Verkets förslag i dessa frågor leder till enklare och smidigare kontakter mellan de skattskyldiga och skatteförvaltningen och ligger sålunda helt i linje med de förvaltnings- politiska mål som antagits av riksdagen. Förutsättningarna ökar också för att bedriva beskattningsarbetet med högre effektivitet. Ett successivt ge- nomförande av dessa förändringar i enlighet med vad RSV har föreslagit underlättas om man tidigt inrättar en gemensam myndighet.

Jag är också beredd att godta verkets förslag till principiell utformning av myndigheternas inre organisation.

Det är inte nödvändigt att nu ta ställning i detalj till hur långt integra- tionen bör drivas eller i vilken utsträckning den operativa verksamheten skall bedrivas på lokal resp. länsgemensam nivå. Så mycket är dock klart att den löpande beskattningsverksamheten avseende såväl löntagare som den övervägande delen av företagen bör skötas vid de lokala skattekonto-

ren. Detta ger samtidigt möjlighet för de länsgemensamma funktionerna att mer renodlat kunna ägna sig åt de mest komplicerade skattefrågoma.

När det gäller mervärdeskatten harjag viss förståelse för den tveksamhet som några av remissinstanserna, däribland riksrevisionsverket, har gett uttryck åt. Tveksamheten har sin grund i att det fortfarande finns inte obetydliga skillnader i förfarande m.m. mellan mervärdebeskattningen och den direkta beskattningen. Jag vill emellertid i det här sammanhanget peka på de förändringar i förfarandet vid den indirekta beskattningen som jag föreslår i det följande.

Förändringarna innebär att reglerna om förfarandet för den direkta och den indirekta beskattningen blir mer likformiga. Med den fördelning av beskattningsarbetet mellan lokala och länsgemensamma enheter som RSV föreslår kommer skattskyldiga med komplicerade förhållanden på mervär- deskatteområdet att till största delen granskas länsgemensamt. Den kom- petens som finns på den länsgemensamma nivån kommer självfallet att vid behov kunna utnyttjas som ett stöd för de lokala skattekontoren. Även om det i övergångsskedet kan uppstå vissa svårigheter med kompetensför- sörjningen vid de lokala skattekontoren kan man därför enligt min mening förlita sig på att en integrerad verksamhet som även omfattar mervärdebe- skattningen på det hela taget kommer att fungera väl. Jag anser fördelarna med integrationen vara så stora att de klart överväger de svårigheter som inledningsvis kan uppstå på just mervärdeskattens område.

Ett annat område där remissinstanserna har delade meningar är process- föringen. Som jag redan har nämnt anser flertalet remissinstanser att processföringen bör hållas samlad på en plats i varje län. För egen del vill jag anföra följande. Det förslag till omprövningsförfarande i första instans och former för överklagande som jag strax skall lägga fram (avsnitt 8 resp. 9) bygger på en nära samordning av löpande granskning, beskattningsbe- slut, omprövning i första instans och processföring. En sådan samordning har betydande fördelar för såväl de skattskyldiga som skattemyndigheter- na, i form av ökade möjligheter till god service och högre effektivitet. För att uppnå detta krävs vissa organisatoriska anpassningar. Samtidigt är det inte minst från rättssäkerhetssynpunkt nödvändigt att beakta beho- vet av specialistkompetens i materiellt eller processuellt komplicerade ärenden. Jag förordar en lösning som, i vart fall på sikt, innebär en fördelning av processföringsuppgiftema mellan skattekontoren och en för länet gemensam specialistenhet för rätts— och processfrågor.

För handläggning av överklaganden inom skattekontoren talar främst effektivitets- men även serviceskäl. Det är en uppenbar fördel att en och samma enhet kan behandla ett beskattningsårende i samtliga led. Det blir lättare att vid ett överklagande utveckla myndighetens skäl för sitt ställ- ningstagande om tjänstemannen redan är väl insatt i ärendet. I flertalet fall torde en sådan ordning även leda till enklare och smidigare kontakter med de skattskyldiga. Den ordning för överklagande som jag strax skall föreslå har nämligen av bl. a. serviceskäl utformats så att överklagandet har nära anknytning till omprövningsförfarandet. Detta, som förutsätts hanteras av skattekontoren, ställer i vart fall i ärenden av mera normal beskaffenhet i stort sett samma krav på kompetens som processföringen. ] praktiken

kommer för övrigt myndighetens beslut i ett omprövningsärende, i den mån den skattskyldiges yrkande inte bifalls. vanligen att kunna fylla funk- tionen som myndighetens yttrande till länsrätten.

Jag anser sålunda att övervägande skäl talar för att den enhet inom skattemyndigheten som har fattat ett överklagat beslut i stor utsträckning anförtros att föra det allmännas talan i förvaltningsdomstol. Undantag bör emellertid göras för mål av invecklad beskaffenhet och fall där det av särskilda skäl är lämpligt att någon annan enhet än den som handlagt ärendet för det allmännas talan.

Den nu angivna lösningen kan av främst praktiska skäl inte förverkligas fullt ut i nära anslutning till att den nya organisationen träder i kraft, utan detta får ske successivt. Den nya organisationen bör först få vinna stadga och det är lämpligt att den i första hand tar sig an de övriga omfattande förändringar som förestår vad gäller förfarande och materiella regler. Även behovet att först vinna erfarenhet av den nya ordningen med sakprocess talar för att processföringen till en början i stor utsträckning sköts under medverkan och överinseende av länsgemensamma funktioner. En viktig uppgift för dessa blir att successivt bygga upp den kompetens som krävs vid skattekontoren. [ vilken takt detta kan ske beror givetvis ytterst på geografiska och andra förutsättningar som varierar från län till län.

För att undvika missförstånd villjag framhålla att vad som nu har sagts enbart tar sikte på de fall då en skattskyldig överklagar myndighetens beslut. Jag kommer strax att föreslå att skattemyndigheterna i länen inte skall ha någon möjlighet att för det allmännas räkning överklaga ett be- skattningsbeslut. Den rätten, som för övrigt avses bli sparsamt utnyttjad, skall endast tillkomma RSV.

När det gäller revisionsverksamheten vill jag understryka det som sägs i förslaget om nödvändigheten att söka efter länsanpassade lösningar. För- utsättningarna varierar så starkt mellan olika län och verksamhetsorter att det inte går att dra någon generell gräns mellan revisioner som med fördel kan utföras lokalt och sådana som bör utföras av länsgemensamma funk-

tioner. Utgångspunkten bör dock vara att revisioner i större eller mindre . utsträckning skall kunna utföras vid alla lokala skattekontor.

RSV har på uppdrag av regeringen redovisat en plan för genomförandet av den nya organisationen. I planen behandlas, förutom uppläggningen av arbetet, tidpunkter för de olika stegen i genomförandet etc., också frågor om verksamhetens utveckling, styrning och uppföljning m.m. Avsikten är att ett antal frågor skall utredas vidare i arbetsgrupper inom skatteförvalt- ningen. Genomförandeplanen skall fortlöpande kompletteras och aktuali- seras. I samband därmed kommer redovisning att lämnas till regeringen.

Till de frågor som behöver utredas ytterligare hör den framtida utveck- . lingen av verksamheten vad gäller skattekontrollens inriktning och förhål- landet mellan kontroll och service. Vidare krävs utredning om hur kompe- tensbehovet skall tillgodoses i samband med övergången till den nya organisationen och i framtiden. En annan fråga är hur behovet av statistik och annan information för uppföljning och styrning skall tillgodoses i den nya organisationen. Det gäller såväl förvaltningens eget behov som stats-

makternas behov av mera övergripande information om administrations- kostnader för olika skatter, produktivitetsutveckling m.m.

Jag utgår från att bl.a. de nu nämnda frågorna kommer att analyseras och belysas utförligt i det av RSV planerade arbetet.

Takten i genomförandet av myndigheternas nya inre organisation är också beroende av hur lokalbehovet på orterna för de lokala skattekontoren kan tillgodoses. Frågan kräver ytterligare belysning och jag avser att inom kort ta upp den närmare inför regeringen.

Jag kommer dessutom att senare för regeringen lägga fram förslag till den reglering som krävs av myndigheternas inre organisation, förfarandet vid tillsättning av tjänster i samband med övergången till den nya organisatio- nen m.m.

Hänvisningar till S4-1

4.2. Myndighetsbeslut och lekmannamedverkan

Mitt förslag: Beslut om taxering fattas av skattemyndigheterna.

De nuvarande taxeringsnämnderna ersätts med förtroendeorgan. kallade skattenämnder, som ingår i skattemyndigheterna. Det finns en skattenämnd vid varje skattekontor. Nämnden kan delas in i av-

delningar.

Skattenämnden fattar för myndighetens räkning beslut i ärenden där ett behov av insyn och inflytande av lekmän gör sig gällande. [ andra fall fattar tjänstemännen besluten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt. Kommittén utgår dock från nuvarande organisation och föreslår att en skattenämnd bildas vid varje lokal skattemyndighet och länsskattemyndighet.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping menar att skattenämn- derna bör ges en fristående ställning, annars sätts tilltron till nämndernas objektivitet i fara. Några remissinstanser anser att i skattemyndigheten samlas oförenliga funktioner, särskilt med hänsyn till att skattemyndighe- ten också skall uppträda som part i domstol. Ett par remissinstanser framför att de skattskyldiga inte kommer att få förtroende för skattemyn- digheten.

Skälen för mitt förslag: Riksdagens principbeslut innebär att taxerings- besluten skall fattas av skattemyndigheten. Vid varje länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet skall bildas en skattenämnd, ett förtroendeman— naorgan som ersätter de nuvarande taxeringsnämnderna och för myndig- hetens räkning fattar beslut i ärenden där ett behov av insyn och inflytande gör sig gällande. Övriga beslut skall fattas av tjänstemän.

[ den nuvarande taxeringsorganisationen ligger utrednings- och kontroll- funktionerna hos länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndighe- terna medan beslutsfunktionen ligger hos ett stort antal taxeringsnämnder som är att anse som egna myndigheter. Samtidigt har länsskattemyndighe- ten ansvaret för taxeringsverksamheten i länet. En stor del av de nuvaran- de bristema i fråga om enhetlighet och kvalitet i beslutsfattandet har ett direkt samband med taxeringsorganisationens utformning. Principbeslu-

tet innebär att den myndighet som har ansvaret för taxeringsverksamheten också fattar taxeringsbesluten. Därigenom befrämjas enligt min mening objektivitet och likformighet i beslutsfattandet vilket på sikt torde stärka förtroendet för skattemyndigheterna. Jag delar därför inte de farhågor som några remissinstanser fört fram.

Med den organisationsförändringjag föreslår skulle principbeslutet in- nebära att det skapas endast en skattenämnd i ett län. Vid varje skattekon- tor skulle nämnden arbeta på en eller flera avdelningar. En sådan ordning är naturligtvis fullt möjlig. Den skulle emellertid medföra att det i varje län måste tillskapas ett stort antal avdelningar. Det kan befaras att en sådan ordning skulle bli osmidig. Jag anser därför att en lämpligare organisato- risk lösning är att en skattenämnd bildas vid varje skattekontor. Vid större skattekontor får nämnden delas in i avdelningar.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Skattenämnderna 4.3.l Valbarhetsvillkor m. m.

Mitt förslag: Regeringen bestämmer ytterst det antal lekmän som skall utses för skattemyndigheterna. Lekmännen väljs av landstinget för tre år. Om det i länet finns kommun som inte ingår i landstings— kommunen får även fullmäktige i den kommunen välja ledamöter.

Vid val av lekmän skall eftersträvas att lekmannakåren får en all— sidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.

Valbartill ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är kyrkobokförd i en kommun som ingår i länet och inte har förvaltare enligt 1 1 kap. 75 föräldrabalken. Det nuvarande kravet på svenskt medborgarskap och insikt i be— skattningsfrågor slopas. Detsamma gäller åldergränsen på sjuttio år. Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltnings- domstol eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väl— jas till ledamot i skattenämnd.

Skattemyndigheten får entlediga en ledamot från sitt uppdrag om han visar giltigt hinder.

När ett uppdrag blir ledigt, utses en ny ledamot för den tid som återstår. Ändras antalet valda ledamöter, får nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år.

Lekmännen vid ett skattekontor indelas till tjänstgöring enligt sär— skilda tjänstgöringslistor.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Flera remissinstanser betonar att ledamöterna mås- te ha goda kunskaper i skattefrågor. Sveriges revisorsamfund anser att man även fortsättningsvis bör ställa krav på insikt i skattefrågor. RSV menar att någon lagreglering av kravet på insikt i skattefrågor inte behövs. Domstols- verket anscr att en bestämmelse motsvarande den i 4 kap. 75 rättegångs- balken att vid nämndemannaval skall eftersträvas att nämndemannakåren

får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke bör införas i NTL. Länsrätten i Stockholms län anser att det behövs en regel om att varje kommun/fögderi skall vara företrätt i lokal och regional nämnd.

Skälen för mitt förslag: Lekmännen skall enligt riksdagens principbeslut väljas av landstinget eller i förekommande fall — av landstinget och kommunfullmäktige. Så är fallet redan i dag beträffande taxeringsnämnd i särskilt taxeringsdistrikt där mer än en kommun ingår (65 tredje stycket GTL). En treårig valperiod för lekmannaledamöterna gäller redan nu och bör lämpligen överföras på den nya ordningen.

Antalet ledamöter vid varje skattemyndighet bör bestämmas av rege- ringen med möjlighet för denna att delegera uppgiften. Jag kan nämna att det för domstolarnas del är så att vissa länsrätter själva bestämmer det antal lekmän som skall finnas vid domstolen, medan för andra kammar- rätt beslutar om antalet lekmän. Antalet förtroendevalda bör hållas på en sådan nivå att tjänstgöringen i skattenämnd inte blir alltför betungande. Samtidigt är det viktigt att ledamöterna är närvarande på ett tillräckligt antal sammanträden för att upprätthålla sina kunskaper och för kontinui- teten i arbetet.

För närvarande krävs av ledamot och suppleant i taxeringsnämnd att han är svensk medborgare, inte är underårig eller har fyllt sjuttio år (85 andra stycket GTL). Två utredningar, kommunaldemokratiska kommit- tén och diskrimineringsutredningen, har tagit upp frågan om medborgar- skapskravet bör finnas kvar i samma omfattning som i dag (Ds C l983:4, Ds A 1984: 6). På grundval av prop. 1985/8627 om utlänningars rättsliga ställning har riksdagen beslutat att kravet på svenskt medborgarskap skall avskaffas på flera områden, där kravet på anknytning till Sverige kan tillgodoses på annat sätt (LU 12, rskr. 33). I den nämnda propositionen föreslogs dock inte några ändringar i fråga om medborgarskapskravet för ledamöter i taxeringsnämnd. Ett eventuellt avskaffande av kravet borde enligt propositionen prövas i samband med de förslag till genomgripande förändringar av taxeringsorganisationen 'som väntades av skatteförcnk— lingskommitte'n.

Jag anser för egen del att kravet på svenskt medborgarskap för ledamö- ter inte bör föras över på taxeringsnämndernas motsvarighet i den nya organisationen, Skattenämnderna. Skattenämndens uppgifter och befogen- heter kan inte anses vara av sådan karaktär att man måste kräva svenskt medborgarskap hos ledamöterna. Det får i stället ankomma på dem som väljer personer att inneha dessa uppdrag att bevaka att personerna i fråga har tillräckliga k