Förordning (1983:826) med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga

Den svenska flaggans färger, som enligt 3 § lagen (1982:269) om Sveriges flagga är ljust mellanblå på fälten och guldgul på korset, definieras på följande sätt enligt de NCS-beteckningar (Natural Colour System) som används i Svensk Standard SS 19100 den blå färgen 4055-R95B den gula färgen 0580-Y10R.

Toleranserna i NCS-enheter ska för svarthet, för kulörthet och för kulörton vara mindre än ± 5 enheter.

Enligt de CIE-beteckningar (Commission Internationale de l’Eclairage, sv: Internationella belysningskommissionen) som används i Svensk Standard SS 19104 + Bilaga ska flaggans färger ha följande kromaticitetskoordinater, x och y, och ljusreflektansfaktorer, Y

den blå färgen x = 0,189

y = 0,192

Y = 8,3 den gula färgen x = 0,472

y = 0,465

Y = 64,4.

Ungefärliga toleranser i CIE-värden anges på följande sätt.

Den blå färgen:

Y = 6,2 - 10,4.

En yta i CIE-diagrammet given av fyra punkter x/y =

0,200/0,195

0,200/0,210

0,180/0,190 och

0,180/0,170.

Den gula färgen:

Y = 55 - 75.

En yta i CIE-diagrammet given av fyra punkter x/y =

0,490/0,460

0,470/0,480

0,455/0,465 och

0,475/0,445.

Vid färgbestämningen ska de metoder för bedömning och mätning som anges i Svensk Standard SS 19104 + Bilaga användas. Förordning (2008:888)