Förordning om kontroll av narkotika
Inledande bestämmelse
I denna förordning finns föreskrifter som ansluter till narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen (1992:860) om kontroll av narkotika. De uttryck och benämningar som används i lagarna har samma betydelse i denna förordning.
Narkotika
De substanser som anges i bilaga till denna förordning skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64). Förordning (2005:642).
Läkemedelsverket skall upprätta och kungöra förteckningar över narkotika.
För import och export av narkotika krävs tillstånd i varje särskilt fall. Förordning (1993:784).
Läkemedelsverket får, i andra avseenden än som anges i 5 a §, meddela föreskrifter om begränsningar i resandes rätt enligt 3 § andra stycket lagen (1992:860) om kontroll av narkotika att utan tillstånd föra in narkotiska läkemedel i Sverige.
Läkemedelsverket får medge undantag i särskilt fall från föreskrifter som meddelats med stöd av första stycket. Förordning (2001:48)
En resande från en av de stater som har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (Schengenkonventionen), eller från en stat som antingen slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller som efter beslut av Europeiska unionens råd skall tillämpa konventionen, får utan tillstånd föra in narkotiska läkemedel i Sverige, om
- 1.medlen är avsedda för medicinskt ändamål och den resandes personliga bruk, och
- 2.en behörig myndighet i den resandes hemland har utfärdat ett sådant intyg som avses i artikel 75 i konventionen.
Narkotiska läkemedel får vid varje enskild inresa medföras i en mängd som står i relation till resans längd. Mängden får inte i något fall överskrida vad som motsvarar 30 dagars förbrukning. Förordning (2001:48).
Hos Apoteket Aktiebolag anställd apotekare eller receptarie eller annan som Läkemedelsverket förklarat behörig får för Apoteket Aktiebolags räkning utfärda intyg som avses i artikel 75 i Schengenkonventionen.
Apoteket Aktiebolag skall sända en kopia av varje utfärdat intyg till Läkemedelsverket. Förordning (2001:1284).
Läkemedelsverket skall sprida information om införselregler som gäller narkotiska läkemedel inom Schengenområdet till allmänheten och andra berörda samt utan avgift tillhandahålla formulär för utfärdande av intyg som avses i artikel 75 i Schengenkonventionen. Förordning (2001:1284).
Tullverket får meddela föreskrifter om att narkotika i vissa fall får importeras eller exporteras endast över de orter som anges av myndigheten. Tullverket får efter samråd med Läkemedelsverket utfärda föreskrifter om förvaring av narkotika på tullupplag och tullager samt i frihamn. Förordning (1999:516).
7 § Har upphävts genom förordning (2005:642).
8 § Har upphävts genom förordning (2005:642).
9 § Har upphävts genom förordning (2005:642).
10 § Har upphävts genom förordning (1995:478).
Bestämmelser om narkotika och narkotikaprekursorer
Läkemedelsverket får meddela ytterligare föreskrifter om narkotika såvitt avser tillverkning, handel, förordnande, utlämnande, förande av anteckningar och, efter samråd med Tullverket, om import och export.
Läkemedelsverket får meddela ytterligare föreskrifter om narkotikaprekursorer när det gäller
- 1.särskilda tillstånd för apotek eller myndigheter att inneha eller släppa ut narkotikaprekursorer på marknaden, och
- 2.särskild registrering för apotek eller myndigheter att släppa ut narkotikaprekursorer på marknaden. Förordning (2005:642).
Avgift skall betalas
- 1.för narkotika av den som ansöker om tillstånd eller har fått tillstånd
- 2.för narkotikaprekursorer av den som ansöker om tillstånd eller registrerar sig enligt förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer eller rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer.
Årsavgift för narkotika skall betalas från och med månaden efter den då Läkemedelsverket meddelat tillstånd att importera, exportera, tillverka eller driva handel till och med den månad då tillståndet upphör att gälla. Förordning (2005:642).
Läkemedelsverket bestämmer inom vilken tid och på vilket sätt avgifterna skall betalas.
Om det finns särskilda skäl, får Läkemedelsverket nedsätta eller betala tillbaka hela eller en del av avgiften. Förordning (1997:103).
Avgifter betalas med följande belopp.
| Avgiften avser | Avgift i kronor |
| Narkotika - tillstånd att importera - tillstånd att exportera årsavgift avgift per import-/exporttillfälle - tillstånd att tillverka - tillstånd att driva handel årsavgift | 20 000 20 000 20 000 800 20 000 20 000 20 000 |
| Narkotikaprekursorer | |
| - tillstånd för: import export handel tillverkning förvaring transport | 15 000 15 000 15 000 15 000 2 000 2 000 |
| - registrering av: import export handel tillverkning förvaring transport | 15 000 15 000 15 000 15 000 2 000 2 000 |
| avgift per import-/exporttillfälle Förordning (2005:642). | 1 000 |
Bilaga
Förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen
Centralstimulerande medel
etylamfetamin (2-etylamino-1-fenylpropan) fenetyllin [1-fenyl-1-piperidyl-(2)-metyl]acetat 1-fenyl-2-butylamin N-hydroxiamfetamin propylhexedrin 4-metyltioamfetamin (4-MTA) modafinil 4-metoxi-N-metylamfetamin (PMMA, 4-MMA) 2,5-dimetoxi-4-etyltiofenetylamin (2C-T-2) 2,5-dimetoxi-4-(n)-propyltiofenetylamin (2C-T-7) 4-jodo-2,5-dimetoxifenetylamin (2C-I) 2,4,5-trimetoxiamfetamin (TMA-2)
Hallucinogener
2-amino-1-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)propan (brom-STP) hydroxi-3-pentyl-6,6,9-trimetyl-6a,7,10,10a-tetrahydro-6H- dibenso[b,d]pyranol-(1) (hydroxitetrahydrocannabinoler) ibogain levonantradol nabilon
Smärtstillande medel
karfentanil karisoprodol remifentanil gamma-hydroxi-butyrat (GHB) ketamin
Sömnmedel och lugnande medel
allobarbital aprobarbital brallobarbital brotizolam butalbarbital pyrityldion (3,3-dietyl-2,4-dioxotetrahydropyridin) heptabarbital hexapropymat hexobarbital klometiazol kloralhydrat kloralodol metohexital metylpentynol midazolam tybamat vinbarbital zolpidem zopiclone
Som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall även anses de ovanjordiska delarna av växten kat (Catha edulis) samt svamparna Psilocybe semilanceata (toppslätskivling) och Psilocybe cubensis. Detsamma skall gälla andra svampar som innehåller ämnena psilocybin eller psilocin, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts.
Vidare skall vid tillämpning av lagen med cannabis förstås de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön), från vilka hartset icke blivit extraherat och oavsett under vilka benämningar de förekommer. Med cannabis skall dock inte förstås hampa som
- 1.är av sort som kan berättiga till stöd enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 och rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion och
- 2.odlas efter det att ansökan om direktstöd för sådan odling enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 givits in till behörig myndighet. Förordning (2005:642).
Bilaga 2 Har upphävts genom förordning (2005:642).