Förordning om vissa avgifter på elområdet

Denna förordning innehåller bestämmelser om avgifter för att finansiera statlig elsäkerhetsverksamhet (elsäkerhets- avgift), verksamhet vid nätmyndigheten (nätövervakningsavgift) samt åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288) (elberedskapsavgift).

Med nätmyndighet avses den myndighet som enligt 1 kap. 6 § ellagen (1997:857) utsetts av regeringen.

Med elberedskapsmyndighet avses den myndighet som enligt 3 § andra stycket elberedskapslagen (1997:288) utsetts av regeringen. Förordning (1997:866).

Med elabonnent avses den som den 1 januari är slutlig förbrukare av elektrisk energi och är ansluten till anläggning som drivs med stöd av nätkoncession för linje eller område. Vid kollektiva leveranser anses den som innehar nätabonnemanget som slutlig förbrukare.

Med nätinnehavare avses den som innehar nätkoncession för linje eller område enligt ellagen (1997:857).

Med lågspänning avses spänning som nominellt uppgår till högst 1 000 volt växelspänning mellan fasledare. Är den nominella spänningen högre benämns den högspänning. Förordning (1997:866).

Elabonnenter skall årligen efter debitering betala elsäkerhetsavgift till nätinnehavaren. Avgiften uppgår per kalenderår till 500 kr för högspänningsabonnemang och 6 kr för lågspänningsabonnemang.

Nätinnehavaren skall senast den 1 maj under det kalenderår som avgiften avser till Elsäkerhetsverket betala in ett belopp som motsvarar summan av de avgifter som elabonnenterna är skyldiga att betala in.

Nätinnehavare skall årligen, senast den 1 maj under det kalenderår som avgifterna avser, betala nätövervakningsavgift till Elsäkerhetsverket. Avgiften beräknas efter antalet elabonnenter och uppgår per kalenderår till 600 kr för högspänningsabonnemang och 3 kr för lågspänningsabonnemang.

Till Elsäkerhetsverket skall samtidigt lämnas uppgift om antalet högspännings- och lågspänningsabonnemang som den 1 januari var anslutna till nätet.

Nätinnehavare skall senast den 1 maj under det kalenderår som avgiften avser betala elberedskapsavgift till Elsäkerhetsverket. Avgiften uppgår per kalenderår till 2 477 kr för högspänningsabonnemang och 45 kr för lågspänningsabonnemang.

Till Elsäkerhetsverket skall nätinnehavaren samtidigt lämna uppgifter om antalet högspännings- och lågspänningsabonnemang som den 1 januari var anslutna till nätet. Förordning (2002:1101).

Om det sammanlagda belopp som en nätinnehavare enligt 3, 4 och 4 a §§ skall betala in till Elsäkerhetsverket understiger 500 kr, behöver inbetalning inte göras. Redovisning enligt 4 § andra stycket och 4 a § andra stycket skall dock alltid lämnas.

Om det finns synnerliga skäl, får Elsäkerhetsverket, nätmyndigheten eller elberedskapsmyndigheten medge att en nätinnehavare även i andra fall inte behöver betala in respektive avgift helt eller delvis. Förordning (1997:481).

Nätinnehavare skall på begäran av Elsäkerhetsverket, nätmyndigheten eller elberedskapsmyndigheten visa upp underlaget för beräkning av de belopp som skall betalas in för respektive avgift enligt 3, 4 och 4 a §§. Förordning (1997:481).

Om Elsäkerhetsverket, nätmyndigheten eller elberedskapsmyndigheten har skälig anledning att anta att ett redovisat belopp för avgifter inte är korrekt eller om redovisning enligt 4 § andra stycket eller 4 a § andra stycket inte har gjorts i rätt tid, skall Elsäkerhetsverket, nätmyndigheten respektive elberedskapsmyndigheten fastställa ett belopp för inbetalning av respektive avgift. Beloppet skall vara skäligt med hänsyn till vad som kommit fram i ärendet. Förordning (1997:481).

En nätinnehavare skall från förfallodagen betala dröjsmålsränta enligt förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Ett belopp som fastställts enligt 7 § skall anses vara förfallet till betalning den 1 maj under det kalenderår som avgiften avser.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 7 § får dock inte överklagas. Förordning (1998:1154).