Förordning om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet

I detta kapitel finns bestämmelser om utbildning som motsvarar förskoleklassen (fristående förskoleklass) vid sådana fristående skolor som är godkända enligt 9 kap. 2 § skollagen (1985:1100). Bestämmelserna gäller utöver vad som föreskrivs i skollagen. Förordning (1999:322).

En ansökan om godkännande av och rätt till bidrag till en skola där det ska finnas en fristående förskoleklass, ska lämnas in till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får meddela de närmare föreskrifter som behövs om innehållet i en sådan ansökan. Förordning (2008:623).

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av och bidrag till en skola där det ska finnas en fristående förskoleklass, ska Skolinspektionen ge den kommun där skolan är belägen tillfälle att yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. Förordning (2008:623).

Om utbildningen kräver att de sökande har speciella färdigheter i musik eller dans får hänsyn tas till färdighetsprov vid antagningen. I övrigt får tester eller prov inte utgöra

1. 1.villkor för att bli antagen till en skola,
2. 2.grund för att göra urval när det finns fler sökande än det finns platser vid skolan, eller
3. 3.villkor för att få fortsätta vid skolan. Förordning (1999:322).

Utbildningen skall ledas av rektorn för skolan där den fristående förskoleklassen skall bedrivas. Förordning (1999:322).

En waldorfskola behöver inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen (1985:1100) om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Förordning (2002:395).

I detta kapitel finns bestämmelser om fristående skolor som motsvarar grundskolan (fristående grundskolor) och fristående skolor som motsvarar den obligatoriska särskolan (fristående särskolor). Bestämmelserna gäller utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

En ansökan om godkännande av och rätt till bidrag till en skola, ska lämnas in till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får meddela de närmare föreskrifter som behövs om innehållet i en sådan ansökan. Förordning (2008:623).

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av och bidrag till en skola, ska Skolinspektionen ge den kommun där skolan ska vara belägen tillfälle att yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. Förordning (2008:623).

Om utbildningen kräver att de sökande har speciella färdigheter i musik eller dans får hänsyn tas till färdighetsprov vid antagningen. I övrigt får tester eller prov inte utgöra

1. 1.villkor för att bli antagen till en skola,
2. 2.grund för att göra urval när det finns fler sökande än det finns platser vid skolan, eller
3. 3.villkor för att få fortsätta vid skolan.

För ledningen av utbildningen skall det finnas en rektor. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till skolans pedagogiska inriktning, får ledningen av utbildningen utövas av flera personer.

Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Förordning (2000:1107).

En waldorfskola behöver inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen (1985:1100) om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Förordning (2002:395).

Vid skolorna skall de bestämmelser om modersmålsundervisning som gäller för motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet tillämpas.

Modersmålsundervisningen kan antingen anordnas vid skolorna eller erbjudas genom att skolorna träffar avtal med någon annan om undervisningen. Förordning (1997:603).

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:209).

Fristående grundskolor är skyldiga att delta i de ämnesprov som ska användas inom det offentliga skolväsendet i årskurs 3, 5 och 9.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om deltagande i ämnesprov i biologi, fysik eller kemi i årskurs 9. Sådana föreskrifter ska utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne och antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje ämnesprov. Förordning (2009:965).

Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en fristående skola anordnar prövning och utfärdar betyg enligt de bestämmelser som gäller för motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet.

En fristående skola som har fått medgivande enligt första stycket ska tilllämpa bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap. särskoleförordningen (1995:206). Förordning (2008:623).

Fristående grundskolor och fristående särskolor ska tillämpa bestämmelserna i 7 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap. 1 § särskoleförordningen (1995:206). Förordning (2008:521).

Statens skolinspektions beslut enligt detta kapitel får överklagas hos regeringen. Förordning (2008:623).

I detta kapitel finns bestämmelser om fristående skolor som i fråga om viss utbildning har förklarats berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 § skollagen (1985:1100) (fristående gymnasieskolor) och fristående skolor som har förklarats berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 b § skollagen (fristående gymnasiesärskolor). Bestämmelserna gäller utöver vad som föreskrivs i skollagen.

En ansökan om rätt till bidrag till en skola, ska lämnas in till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får meddela de närmare föreskrifter som behövs om innehållet i en sådan ansökan. Förordning (2008:623).

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om bidrag till en skola, ska Skolinspektionen ge den kommun där skolan ska vara belägen tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av en etablering av en skola ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan. När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. Förordning (2008:623).

En elev vid en fristående gymnasieskola skall anses ha slutfört ett fullständigt program när eleven har fått betyg på kurser i samma omfattning som enligt skollagen (1985:1100) krävs för motsvarande program i gymnasieskolan. Förordning (2002:395).

Vid fristående gymnasieskolor skall bestämmelserna om urval i 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394) tillämpas. Detta gäller dock inte vid antagning till ett individuellt program.

Vid fristående gymnasiesärskolor skall bestämmelserna om urval i 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan tillämpas. Förordning (2006:1007).

För ledningen av utbildningen skall det finnas en rektor. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till skolans pedagogiska inriktning får ledningen av utbildningen utövas av flera personer.

Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Förordning (2000:1107).

En waldorfskola behöver inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen (1985:1100) om behörighet och anställningsvillkor för lärare. Förordning (2002:395).

För undervisningen skall det finnas kurs- och timplaner.

Den fristående gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan skall erbjuda en undervisningstid som motsvarar den garanterade undervisningstiden enligt 5 kap. 4 d § respektive 6 kap. 11 § skollagen (1985:1100).

Skolan skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits undervisningstid enligt första stycket. Förordning (2000:1107).

Utbildningen vid skolorna skall innehålla kärnämnen i den utsträckning som anges i 1 kap. 2 § gymnasieförordningen (1992:394) respektive 1 kap. 2 § förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.

Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, skall studierna innehålla kärnämnen i den utsträckning som anges i 2 kap. 21 § gymnasieförordningen. Förordning (2006:1007).

Vid skolorna skall de bestämmelser om modersmålsundervisning som gäller för motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet tillämpas.

Modersmålsundervisningen kan antingen anordnas vid skolorna eller erbjudas genom att skolorna träffar avtal med någon annan om undervisningen. Förordning (1997:603).

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:209).

Statens skolverk får föreskriva i vilken utsträckning en fristående gymnasieskola skall delta i nationella kursprov.

Eleverna i en fristående gymnasieskola skall få betyg eller bevis över utbildningen enligt bestämmelserna i 7 kap. 1-13 §§ gymnasieförordningen (1992:394).

Eleverna i en fristående gymnasiesärskola skall få betyg enligt bestämmelserna i 7 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.

För kurser som inte motsvarar kurser inom det offentliga skolväsendet skall skolorna utforma egna betygskriterier.

En waldorfskola får i stället för att ge betyg enligt vad som sägs i första-tredje styckena utfärda ett intyg över utbildningen. Förordning (2006:1007).

I fråga om prövning gäller för fristående gymnasieskolor bestämmelserna i 7 kap. 14 § första stycket gymnasieförordningen (1992:394). Därutöver får skolan anordna prövning endast för den som har varit elev i skolan. Prövningen får avse endast sådana kurser som anordnas vid skolan. När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall bestämmelserna i 7 kap. gymnasieförordningen tillämpas. Förordning (1999:1036).

En fristående gymnasieskola som har tagit in sådana nordiska sökande som enligt 11 kap. 3 § gymnasieförordningen (1992:394) får tas in i gymnasieskolan har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer.

Ansökan om ersättning görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer.

Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen. Förordning (2002:716).

Statens skolverks beslut om ersättning enligt 13 § får inte överklagas. Förordning (2002:716).

I detta kapitel finns bestämmelser om sådana internationella skolor som avses i 9 kap. 7 a och 8 d §§ skollagen (1985:1100). Förordning (2007:80).

En ansökan om rätt till bidrag till en skola ska lämnas in till Statens skolinspektion. Förordning (2008:623).

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om bidrag till en skola ska Skolinspektionen ge den kommun där skolan ska vara belägen tillfälle att yttra sig över ansökan. Förordning (2008:623).

Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 2 och 3 §§. Förordning (2008:623).

En kommun som lämnar bidrag för en elev i en internationell skola på grundskolenivå skall för skolan kunna redovisa hur stor del av bidraget som är ersättning för lokaler respektive mervärdesskatt. Förordning (2007:80).

Om skolan och kommunen inte kommer överens om annat, skall bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och regleras vid utbetalningen i oktober. Förordning (2007:80).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om det belopp per elev och program som kommunen skall betala till en internationell skola på gymnasienivå i de fall som avses i 9 kap. 8 e § andra stycket skollagen (1985:1100) om kommunen och skolan inte kommer överens om beloppet.

När Skolverket bestämmer bidragsbeloppets storlek skall medelvärdet av mediankostnaderna för de olika programmen under de tre senaste åren uppräknat med det index som anges i förordningen (1993:167) om skolindex ligga till grund för beloppen. När Skolverket bestämmer bidragsbeloppets storlek för utbildning som leder fram till International Baccalaureate skall det belopp som bestämts för naturvetenskapsprogrammet ligga till grund för beloppet. Förordning (2007:80).

Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en fristående skola som i fråga om viss utbildning i och för sig uppfyller förutsättningarna för att vara berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 eller 8 b § skollagen (1985:1100) enbart ställs under statlig tillsyn. Som villkor för att få stå under statlig tillsyn enligt denna förordning gäller att skolan följer bestämmelserna i 3-8 §§. Förordning (2008:623).

En ansökan om enbart statlig tillsyn ska lämnas in till Statens skolinspektion före den 1 april kalenderåret före det läsår tillsynen ska börja. Förordning (2008:623).

För undervisningen skall det finnas kurs- och timplaner.

Eleverna skall få betyg eller intyg över utbildningen.

Elevavgifter, som skolorna tar ut, skall vara skäliga med hänsyn till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna i sig kan anses rimliga för verksamheten.

Vid skolorna skall bestämmelserna i 9 kap. 13 § skollagen (1985:1100) om skyldigheten att delta i uppföljning och utvärdering tillämpas.

Statens skolverk får föreskriva i vilken utsträckning skolorna skall delta i nationella kursprov.

Statens skolinspektion får besluta att den statliga tillsynen ska upphöra, om en skola inte längre uppfyller kraven för att bli ställd under statlig tillsyn och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Detsamma gäller om en skola trots påpekande inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Förordning (2008:623).

Statens skolinspektions beslut enligt detta kapitel får överklagas hos regeringen. Förordning (2008:623).

Ett bidrag enligt 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen (1985:1100) ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i verksamheten under kalenderåret ska kommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2009:672).

Om ytterligare resurser ges till den kommunala verksamheten under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de fristående skolorna och den enskilda verksamheten.

När en kommun beslutar om bidrag till enskild verksamhet, ska det beaktas om och i så fall vilka avgifter som tas ut i den kommunala verksamheten och i den enskilda verksamheten. Förordning (2009:672).

Statens skolverk får när det gäller fristående skolor som avses i 9 kap. 6, 6 a, 8 och 8 b §§ skollagen (1985:1100) meddela föreskrifter om skyldigheten för huvudmannen för skolan att lämna uppgifter om kommande verksamhet. Förordning (2009:672).

I 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen (1985:1100) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i bidraget (grundbelopp) till fristående skolor och till utbildning i förskoleklasser som inte bedrivs av en godkänd fristående skola. Vid tillämpning av dessa regler ska ersättning för

1. 1.undervisning avse kostnader för skolans undervisande personal, stödåtgärder till barn och elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. 2.läromedel och utrustning avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. 3.elevvård och hälsovård avse kostnader för sådan elev- och hälsovård som inte tillhandahålls av undervisande personal utan t.ex. av kurator och sjuksköterska,
4. 4.måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. 5.administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. 6.mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. 7.lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. Förordning (2009:672).

Enligt 2 a kap. 17 a § skollagen (1985:1100), gäller särskilda ersättningsregler för förskola och fritidshem. Vid tillämpning av 2 a kap. 17 a § skollagen ska ersättning för

1. 1.omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen samt kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, och
2. 2.pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande kostnader.

För övriga kostnadsslag ska 4 § 4–7 tillämpas på motsvarande sätt. Förordning (2009:672).

Bidraget till en fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om kommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

En fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser. Förordning (2009:672).

Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället motsvara den fristående skolans eller den enskilda verksamhetens faktiska kostnader om dessa kostnader är skäliga. Förordning (2009:672).

Kommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2009:672).

Med tilläggsbelopp enligt 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen (1985:1100) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen samt ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Förordning (2009:672).

Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i enskild eller fristående förskoleklass. Förordning (2009:672).

Bidrag till en fristående gymnasieskola enligt 9 kap. 8 a § skollagen (1985:1100) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500 poäng). Förordning (2009:672).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp som en kommun ska betala till en skola per elev, program och, i förekommande fall, inriktning, när det gäller bidrag som avses i 9 kap. 8 a § femte stycket och 8 c § femte stycket skollagen (1985:1100) (riksprislistan).

Skolverket får vidare meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana beslut om bidrag till fristående skolor som avses i första stycket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om bidragsbeloppens storlek enligt riksprislistan ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp för det kommande året ligga till grund för bidragsbeloppen. Förordning (2009:672).

En kommun som lämnar bidrag för ett barn eller en elev i en fristående skola eller i en enskild verksamhet ska för skolan eller den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning. Förordning (2009:672).

Om huvudmannen för skolan eller den enskilda verksamheten och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad. Förordning (2009:672).