Förordning med instruktion för Statens skolverk

Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i den utsträckning något annat inte är föreskrivet. I fråga om annan utbildning har Skolverket de uppgifter som följer av författningar eller särskilda bestämmelser.

Skolverket skall

1. 1.genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn enligt 3 §,
2. 2.följa upp och utvärdera skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
3. 3.kontinuerligt se över kursplaner och betygskriterier,
4. 4.sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med utbildningsinspektion, uppföljning och utvärdering,
5. 5.lägga fram de förslag för regeringen som kan föranledas av Skolverkets uppgifter enligt punkterna 1-3,
6. 6.medverka i det internationella arbetet inom verksamhetsområdet,
7. 7.informera och sprida kunskap om verksamhetsområdet såväl inom som utanför landet,
8. 8.vara ett nationellt referenscentrum för yrkesutbildning i Sverige och i övriga EU-länder samt länder inom EES-området,
9. 9.samverka med Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet samt med andra berörda myndigheter och organisationer,
10. 10.ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken,
11. 11.ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde och - i den mån uppgiften inte ankommer på Specialpedagogiska institutet eller Myndigheten för skolutveckling - inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter, och
12. 12.integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten.

Skolverket skall ha tillsyn över

1. 1.det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
2. 2.kommunernas skyldighet att se till att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning,
3. 3.utbildning vid sådana skolor med enskild huvudman (fristående skolor) som avses i 9 kap. skollagen (1985:1100),
4. 4.utbildning vid riksinternatskolor,
5. 5.utbildning vid särskilda ungdomshem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
6. 6.särskild undervisning enligt 10 kap. 3 § skollagen för skolpliktiga elever på sjukhus eller motsvarande,
7. 7.visstidsutbildning vid sådana särskilda resurscenter som avses i 10 kap. 3 a § skollagen,
8. 8.hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar i fråga om verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § skollagen och i 2 b kap. 6 § skollagen,
9. 9.kommunernas handläggning av frågor enligt 10 kap. 4 § skollagen,
10. 10.Nationellt centrum för flexibelt lärande, såvitt gäller utbildning som kompletterar den kommunala vuxenutbildningen, och
11. 11.vissa andra statsstödda skolor och utbildningar för barn, ungdomar och vuxna i den omfattning som följer av särskilda bestämmelser eller särskilda beslut. Förordning (2004:596).

Skolverket skall svara för uppgifter som föranleds av konventionen med stadga för Europaskolorna.

Skolverket skall sörja för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande sysslor utförs åt Skolväsendets överklagandenämnd i den omfattning som behövs.

/Träder i kraft: 2004-11-16/

Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Skolverket med undantag av 13 § 4 och 33 § andra stycket. Förordning (2004:746).

Generaldirektören är chef för myndigheten och styrelsens ordförande. Förordning (2004:205).

/Träder i kraft: 2004-11-16/

Utöver vad som anges i 11 och 12 §§ samt 13 § 1-3 verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen besluta i principiellt viktiga frågor.

Styrelsen skall besluta föreskrifter.

Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta föreskrifter som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Förordning (2004:746).

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Skolverket.

Skolverket har rätt att ta ut ersättning för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket 1-6 och 9 avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf.