Förordning om handel med utsläppsrätter

Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet enligt 2 kap. 3 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

Naturvårdsverket är den myndighet som planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. 8 § samma lag. Naturvårdsverket har också tillsynsansvaret enligt 7 kap. samma lag.

Statens energimyndighet är kontoföringsmyndighet enligt 4 kap. 1 § samma lag.

Vid tillämpningen av denna förordning har begrepp och uttryck den betydelse som anges i 4-9 §§. I övrigt har begrepp som används i denna förordning den betydelse som anges i 1 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Med anläggning inom el- och fjärrvärmesektorn avses en anläggning vars huvudsakliga aktivitet är att producera el eller fjärrvärme. Med anläggning inom el- och fjärrvärmesektorn avses inte en förbränningsanläggning, oavsett verksamhetsutövare, inom sådan industri som anges i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter eller inom övrig tillverkningsindustri eller inom jord-, skogs- eller vattenbruk eller inom sjukhus. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Med befintlig anläggning avses en anläggning som tagits i drift senast den 30 juni 2006. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Med exceptionell händelse avses en händelse av teknisk art som inneburit en tillfällig förändring av anläggningens drift, såsom driftstopp, kraftiga driftstörningar till följd av haverier, större ombyggnad eller annan liknande händelse av allvarlig art och vars inverkan på utsläppen under ett kalenderår inneburit en utsläppsminskning som motsvarar minst 10 procent av den genomsnittliga årliga utsläppsmängden för de övriga åren under den fördelningsgrundande perioden. Med exceptionell händelse avses inte en utsläppsförändring som enbart beror på konjunktur-, temperatur- eller nederbördseffekter. Förordning (2006:645).

Med kraftvärmeanläggning avses en enhet inom vilken det i en process sker en integrerad och samtidig produktion av termisk energi och elektrisk eller mekanisk energi och som uppfyller kraven på högeffektiv kraftvärme enligt bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EG.2

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Med ny deltagare avses en ny anläggning som inte var tagen i drift före den 1 juli 2006. Med ny deltagare avses också en ändring i en befintlig anläggning i fråga om anläggningens art eller funktion eller en utvidgning av en befintlig anläggning, om ändringen eller utvidgningen inte var tagen i drift före den 1 juli 2006.

Med ändring av anläggningens art avses att en ny kategori av produkter tillverkas och med ändring av funktion avses att en ny typ av produktionsprocess används. Med utvidgning av anläggningen avses ökning av installerad produktionskapacitet till följd av teknisk förändring eller utbyggnad av anläggningen eller därmed direkt förknippad verksamhet som är tekniskt sett knuten till verksamheten i anläggningen och som kan påverka utsläppen.

En ändring i eller en utvidgning av en befintlig anläggning skall anses vara en ny deltagare endast om

1. 1.ändringen av anläggningens art eller funktion eller utvidgningen föranleds av rättsakter inom Europeiska gemenskapen, eller
2. 2.ändringen eller utvidgningen är av sådan natur att ett nytt tillstånd, eller för anmälningspliktiga verksamheter en ny anmälan, krävs enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd av balken.

Vad som sägs i tredje stycket 1 och 2 gäller inte för anläggningar som inte omfattas av sådan tillstånds- eller anmälningsplikt som anges där, men som med tillämpning av 2 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter omfattas av tillståndsplikt enligt den lagen. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Med råvarurelaterade utsläpp avses utsläpp av koldioxid som frigörs

1. 1.från fossila karbonathaltiga mineral och kolhaltiga fossila additiv vid tillverkning av cementklinker, kalk, glas, mineralull, keramiska produkter, pappersmassa eller järnmalmpellets,
2. 2.från koks eller antracit som används för reduktion av järnmalm till metalliskt järn eller skumning av slagg vid tillverkning av stål i elektrostålverk,
3. 3.vid förbrukning av kolelektroder och injektionskol vid ståltillverkning,
4. 4.vid förbränning av koks vid regenerering av katalysatorer vid mineraloljeraffinaderier,
5. 5.vid förbrukning av lättbensin eller naturgas för vätgasframställning vid mineraloljeraffinaderier,
6. 6.vid förbränning av masugnsgas eller LD-gas i järn- eller stålverk eller förbränningsanläggningar som är anslutna till järn- eller stålverk, och
7. 7.vid förbränning av processgaser eller ventilationsgaser från tillverkningsprocesser i kemisk industri, verkstadsindustri eller annan industri än de som nämns i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

Med bränslerelaterade utsläpp avses alla utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung som inte utgör råvarurelaterade utsläpp. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Anläggningar som underskrider de kapacitetsgränser som anges i 11-16 §§ omfattas inte av tillståndsplikt för utsläpp av koldioxid enligt 2 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Förordning (2006:645).

Anläggning i mineralindustrin: en anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra typer av ugnar, produktion av glas samt tillverkning av keramiska produkter genom bränning som omfattar produktions- och förbränningsprocesser och avser

1. 1.produktion av cementklinker i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dag, eller av kalk i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dag eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dag,
2. 2.produktion av glas, inklusive anläggning som är avsedd för tillverkning av glasfiber, med en smältningskapacitet som överstiger 20 ton per dag, eller
3. 3.tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en produktionskapacitet som överstiger 75 ton per dygn eller en ugnskapacitet som överstiger fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet på mer än 300 kilo per kubikmeter per ugn.

Anläggning för produktion och bearbetning av järnmetaller: en anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med rostning och sintring av metallhaltig malm vid tillverkning av järnmalmpellets. Vidare avses anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med tillverkning av tackjärn och primär eller sekundär stålproduktion till och med stränggjutning, om produktionskapaciteten överstiger 2,5 ton per timme.

Anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa: en anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med tillverkning av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial. Vidare avses anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med produktion av papper eller papp med en produktionskapacitet som överstiger 20 ton per dag.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Förbränningsanläggning: En anläggning i vilken förbränning sker, oberoende av syftet med förbränningen och oavsett vilket bränsle som används, och som har en installerad tillförd effekt över 20 megawatt. Förordning (2006:645).

Med förbränningsanläggning avses även en anläggning

1. 1.i vilken förbränning sker, oavsett vilket bränsle som används, för produktion av hetvatten eller varmvatten och som har en installerad tillförd effekt under 20 megawatt,
2. 2.som är ansluten för leverans till ett fjärrvärmenät med en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, och
3. 3.är godkänd av Europeiska kommissionen enligt artikel 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG.

För en förbränningsanläggning inom sådan industri som anges i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter gäller, om verksamhetsutövaren är densamma, att förbränningsanläggningen omfattas av industrianläggningen.

Med en förbränningsanläggning avses inte en enhet med stationär teknisk utrustning i vilken förbränning sker och som omfattas av tillstånd enligt miljöbalken, eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, att förbränna hushållsavfall eller farligt avfall. Med hushållsavfall och farligt avfall avses detsamma som i 15 kap. 2 § miljöbalken och i avfallsförordningen (2001:1063). Förordning (2006:645).

Koksverk: en anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med produktion av koks. Koksverk kan ingå i integrerade stålverk som tekniskt sett är direkt knutna till anläggningar för produktion och bearbetning av järnmetaller.

Mineraloljeraffinaderi: en anläggning som omfattar samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med raffinering av mineralolja.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Om samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom samma sektor enligt 2 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och inom samma anläggning eller på en och samma plats, skall dessa verksamheters produktionskapacitet räknas samman. I fråga om förbränningsanläggningar skall med produktionskapacitet avses anläggningarnas installerade tillförda effekt.

För förbränningsanläggningar inom annan industri än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen om handel med utsläppsrätter får de enskilda fasta tekiska enheter i vilka förbränning sker och vars installerade tillförda effekt understiger 3 megawatt undantas från sammanräkning enligt första stycket. Förordning (2006:645).

Ansökan om tilldelning får göras hos Naturvårdsverket av behörig firmatecknare för verksamheter som bedrivs vid anläggningar som avses i 11-16 §§.

Mellan verksamhetsutövare får dock ingås överenskommelse om att i de fall gaser som utgör avfall från en produktionsprocess används som bränsle av en annan verksamhetsutövare än den som producerar gaserna, skall tilldelning av utsläppsrätter ske till den verksamhetsutövare som överför gasen. Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för dessa gaser skall göras av den verksamhetsutövare som överför gaserna.

Överenskommelse enligt andra stycket skall bifogas ansökan om tilldelning. Överenskommelsen skall vara behörigt undertecknad, eller signerad elektroniskt på sätt som Naturvårdsverket föreskriver, av verksamhetsutövarna.

En överenskommelse åsidosätter inte fullgörande av de skyldigheter som enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter åvilar respektive verksamhetsutövare.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Ansökan för en befintlig anläggning som tagits i drift före den 1 januari 2002 skall innehålla uppgifter om vilket år driften startade och om utsläppen av koldioxid under åren 1998- 2005 samt, där så är tillämpligt, den prognostiserade produktionsvolymen för åren 2008-2012, den årliga produktionsvolymen för åren 1998-2005, tillämpliga emissionsfaktorer för bränslen och material, effektivt värmevärde för bränslen och en beskrivning av exceptionella händelser åren 1998-2003.

Ansökan för en ny deltagare eller för en befintlig anläggning som tagits i drift, ändrats eller utvidgats efter den 1 januari 2002 skall innehålla uppgifter om vid vilken tidpunkt driften startats eller avses att startas, en beskrivning av anläggningen och verksamheten samt den prognostiserade produktionsvolymen och därmed relaterade utsläpp av koldioxid för åren 2008-2012. Förordning (2006:645).

Beslut om tilldelning av utsläppsrätter skall grundas på de uppgifter som lämnas in av verksamhetsutövaren vid ansökan om tilldelning. Ett särskilt råd inom Naturvårdsverket skall granska och bereda ärendena samt till verket lämna förslag till beslut om tilldelning för varje anläggning.

Om Naturvårdsverkets slutliga beslut avviker från rådets förslag till beslut skall beslutet särskilt motiveras av verket. Naturvårdsverket skall till regeringen anmäla de ärenden där rådet varit oenigt eller där verket avvikit från rådets förslag till beslut.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Principerna för tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar följer av 23-25 d och 33 §§. För nya deltagare gäller principerna enligt 26-33 §§.

Den mängd utsläppsrätter som beräknas för befintliga anläggningar tilldelas verksamhetsutövarna för vart och ett av åren 2008-2012. Den mängd utsläppsrätter som beräknas för nya deltagare tilldelas för vart och ett av åren 2008-2012 så att det motsvarar den prognostiserade produktionsnivån under varje år. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Befintliga anläggningar tilldelas utsläppsrätter utan betalning för perioden 2008-2012, förutsatt att ansökan kommit in senast den 30 september 2006. Utsläppsrätter tilldelas utan betalning även om ansökan kommit in därefter men senast den 31 oktober 2006, dock endast till motsvarande 90 procent av det antal utsläppsrätter som hade tilldelats om ansökan kommit in senast den 30 september 2006.

Nya deltagare tilldelas utsläppsrätter utan betalning för perioden 2008-2012 fram till dess att den nivå nåtts som anges i 26 § första stycket. Ansökan om tilldelning till en ny deltagare får göras tidigast efter det att regeringen enligt 3 kap. 3 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter fastställt det slutliga antalet utsläppsrätter och fram till handelsperiodens slut.

Om förutsättningarna för att bli tilldelad utsläppsrätter utan betalning inte är uppfyllda, skall sökanden hänvisas till marknaden för utsläppsrätter. Förordning (2006:645).

Efter beslut av regeringen får Naturvårdsverket tilldela verksamhetsutövare icke överlåtbara utsläppsrätter i enlighet med 3 kap. 7 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Beslut om tilldelning av utsläppsrätter skall grundas på de beräknade genomsnittliga utsläppen av koldioxid per år från respektive anläggning under perioden 1998-2001.

Om anläggningen tagits i drift under perioden 1998-2001 eller om data saknas på grund av att anläggningen bytt verksamhetsutövare under perioden, beräknas genomsnittliga utsläpp för ett mindre antal år, dock minst två, enligt tabellen i bilagan till denna förordning.

Om en eller flera exceptionella händelser inträffat under den fördelningsgrundande perioden enligt första och andra styckena får tilldelningen grundas på de genomsnittliga utsläppen de år då exceptionella händelser inte inträffat. Tilldelningen får dock inte grundas på mindre än två års utsläpp. Om exceptionella händelser inträffat under tre eller fyra år skall genomsnittet baseras på de två år som ger högst tilldelning.

Om en anläggning har tagits i drift under perioden 1 januari 2002-30 juni 2006, eller om en befintlig anläggning under samma period har utvidgats eller ändrats i fråga om anläggningens art eller funktion på ett sätt som enligt miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken krävt nytt tillstånd eller ny anmälan, skall utsläppsrätter tilldelas

1. 1.när det gäller anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn, med utgångspunkt i riktmärken (benchmark) enligt vad som följer av 29-31 §§, och
2. 2.när det gäller anläggningar inom övriga sektorer, med utgångspunkt i bästa möjliga teknik enligt vad som följer av 32 §. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

En verksamhetsutövare som har en anläggning med råvarurelaterade utsläpp och som inte är en ny deltagare får tilldelas utsläppsrätter för en genomsnittlig prognostiserad ökning av råvarurelaterade utsläpp för anläggningen under perioden 2008-2012 i förhållande till de genomsnittliga råvarurelaterade utsläppen under den fördelningsgrundande period som beräknats enligt 23 §.

Beräkningen av utsläppsökningen skall göras med utgångspunkt i den prognostiserade produktion som ger upphov till koldioxidutsläpp och i specifika utsläpp uttryckt i ton koldioxid per produktenhet. De specifika utsläppen beräknas från utfallet i genomsnitt för den fördelningsgrundande perioden med hänsyn tagen till exceptionella händelser. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Vid granskningen av verksamhetsutövarens egna prognoser för råvarurelaterade utsläpp skall prognoserna jämföras med den historiska produktions- och utsläppsutvecklingen från åren 1998-2001 fram till de senast tillgängliga uppgifterna från företaget. En bedömning skall göras av produktionen under åren 2008-2012 utifrån den installerade kapaciteten och vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en rimlig utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar. En jämförelse skall också göras med tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser och analyser.

Om relevanta ekonomiska och tekniska produktionsförhållanden inte ger stöd för den prognostiserade produktionen, får avdrag från de angivna utsläppsprognoserna göras efter samråd med verksamhetsutövaren. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Tilldelningen av utsläppsrätter till en anläggning för tillverkning av stränggjutna stålämnen vid integrerade stålverk, som omfattar koksverk, masugn, LD-verk och stränggjutning och där järnmalm används som huvudsaklig råvara, skall motsvara den nivå som är lägst enligt följande två beräkningssätt.

1. 1.Tilldelningen beräknas genom att anläggningens genomsnittliga prognostiserade årsproduktion av stålämnen under perioden 2008-2012, uttryckt i ton stålämne, multipliceras med riktmärket 1,91 ton koldioxid per ton stålämne.
2. 2.Tilldelningen beräknas enligt 23-25 §§. I förekommande fall tas hänsyn till överenskommelser enligt 18 § andra stycket.

Tilldelning enligt första stycket får endast avse utsläpp som uppkommer i produktions- och förbränningsprocesser som är direkt hänförliga till koksverk, masugn, LD-verk eller stränggjutning. Tilldelning för förbränningsprocesser som är hänförliga till andra verksamheter belägna vid integrerade stålverk, t.ex. valsverk, återvärmare, glödgningsugnar och betningsanläggningar, skall ske enligt 23 §.

Om tilldelning till en anläggning för malmbaserad stålproduktion sker enligt första stycket 1 får en annan anläggning, i vilken koksgas, masugnsgas eller LD-gas från den förstnämnda anläggningen används som bränsle, inte tilldelas utsläppsrätter baserat på förbränning av de gaserna. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Vid granskningen av verksamhetsutövarens egna prognoser för produktion av stålämnen och utsläpp av koldioxid under perioden 2008-2012 skall prognoserna jämföras med den historiska produktions- och utsläppsutvecklingen från åren 1998-2001 fram till de senast tillgängliga uppgifterna från företagen. En bedömning skall göras av produktionen under åren 2008-2012 utifrån den installerade kapaciteten och vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en rimlig utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar. En jämförelse skall också göras med tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser och analyser.

Om relevanta ekonomiska och tekniska produktionsförhållanden inte ger stöd för den prognostiserade produktionen, får avdrag från de angivna utsläppsprognoserna göras efter samråd med verksamhetsutövaren. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

I den fördelningsplan som avses i 3 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter får det sammanlagda antalet utsläppsrätter till befintliga anläggningar bestämmas till högst 111 miljoner ton koldioxid för handelsperioden 2008- 2012. Enligt 3 kap. 3 § samma lag fastställer regeringen det slutliga antalet utsläppsrätter efter att Europeiska kommissionen har granskat fördelningsplanen. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Om det antal utsläppsrätter som skall tilldelas enligt 21 a § första stycket är större än vad som anges i 25 c §, skall tilldelningen till de befintliga anläggningarna inom el- och fjärrvärmesektorn minskas proportionerligt så att den sammanlagda tilldelningen till alla befintliga anläggningar inte blir större än vad som anges i 25 c §. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Nya deltagare får tilldelas utsläppsrätter endast ur en reserv motsvarande 15 miljoner ton koldioxid för handelsperioden 2008-2012.

Ansökningarna skall behandlas enligt principen att de verksamhetsutövare som innehar tillstånd att släppa ut koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och som först inkommer med ansökan om tilldelning till Naturvårdsverket tilldelas utsläppsrätter utifrån beräkningsprinciperna för nya deltagare till dess att utsläppsrätterna i reserven tar slut. Om två eller flera verksamhetsutövare ansöker om tilldelning samma dag och det råder brist på utsläppsrätter i reserven, skall kvarvarande utsläppsrätter fördelas proportionerligt mellan sökandena.

Ansökningar om tilldelning av utsläppsrätter från reserven skall prövas löpande. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

En ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för en ny deltagare skall innehålla en rapport om prognostiserad årlig produktion under perioden 2008-2012. Om anläggningen uppfyller förutsättningarna för tilldelning utan betalning, skall en bedömning göras av produktionen under åren 2008-2012 utifrån den installerade kapaciteten och vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en rimlig utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar. En jämförelse skall också göras med tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser och analyser.

Om den planerade produktionen inte kan styrkas med utgångspunkt i relevanta ekonomiska och tekniska produktionsförhållanden, får avdrag från de i verksamhetsutövarens ansökan angivna prognoserna göras efter samråd med verksamhetsutövaren. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Om en anläggning under inledningen av en handelsperiod inte omfattats av handelssystemet på grund av att kapaciteten varit lägre än de kapacitetsgränser som anges i 11-16 §§, men sedermera fått ökad kapacitet genom utvidgning och blivit en ny deltagare enligt 8 §, skall utsläppsrätter till den del av anläggningen som fanns före utvidgningen tilldelas som för befintliga anläggningar enligt 23 § och till den tillkommande delen av anläggningen som för nya deltagare enligt 26 §. Förordning (2006:645).

/Ny beteckning 31 § U:2006-07-01/ Vad gäller nya deltagare inom el- och fjärrvärmesektorn skall utsläppsrätter endast tilldelas verksamhetsutövare för kraftvärmeanläggningar som uppfyller kriteriet att vara högeffektiva enligt kraftvärmedirektivet eller andra anläggningar som innebär ett lika effektivt utnyttjande av bränslet.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Tilldelningen för nya deltagare inom el- och fjärrvärmesektorn skall för vart och ett av åren 2008-2012 beräknas genom att den nya deltagarens prognostiserade fossilbränslebaserade elproduktion under året uttryckt i gigawattimmar multipliceras med riktmärket 337 ton koldioxid per gigawatttimme och den prognostiserade fossilbränslebaserade ång- eller värmeproduktionen under året uttryckt i gigawattimmar multipliceras med riktmärket 118 ton koldioxid per gigawattimme. Förordning (2006:645).

/Ny beteckning 29 § U:2006-07-01/ Riktmärken skall tillämpas som beräkningsgrund för tilldelningen för nya deltagare som är förbränningsanläggningar och som producerar el, värme eller ånga.

Tilldelningen för vart och ett av åren 2005-2007 beräknas genom att den nya deltagarens prognostiserade fossilbränslebaserade elproduktion under året uttryckt i GWh multipliceras med riktmärket 265 ton koldioxid/GWh och den prognostiserade fossilbränslebaserade ång- eller värmeproduktionen under året uttryckt i GWh multipliceras med riktmärket 83 ton koldioxid/GWh.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Den fossilbränslebaserade delen av den sammanlagda el- respektive värmeproduktionen skall beräknas genom att talet för det beräknade energiinnehållet i tillförda fossilbränslen divideras med talet för det beräknade totala energiinnehållet i de bränslen som tillförs förbränningsanläggningen. Den fossilbränslebaserade produktionen erhålls genom att den fossilbränslebaserade delen multipliceras med prognostiserad produktion av el respektive värme.

Vid en utvidgning av anläggningen skall endast den tillkommande produktionen användas för beräkning av tilldelning. Den tillkommande produktionen erhålls genom att från den beräknade totala framtida fossilbränslebaserade el- respektive värmeproduktionen subtrahera det beräknade genomsnittet av sådan produktion för de år som använts för beräkning av tilldelning enligt 23 §. Förordning (2006:645).

/Ny beteckning 30 § U:2006-07-01/ Den fossilbränslebaserade delen av den sammanlagda el- respektive värmeproduktionen skall beräknas genom att talet för det beräknade energiinnehållet i tillförda fossilbränslen divideras med talet för det beräknade totala energiinnehållet i de bränslen som tillförs förbränningsanläggningen. Den fossilbränslebaserade produktionen erhålls genom att den fossilbränslebaserade delen multipliceras med prognostiserad produktion av el respektive värme.

Vid en utvidgning av anläggningen skall endast den tillkommande produktionen användas för beräkning av tilldelning. Den tillkommande produktionen erhålls genom att från den beräknade totala framtida fossilbränslebaserade el- respektive värmeproduktionen subtrahera det beräknade genomsnittet av sådan produktion för de år som använts för beräkning av tilldelning enligt 23 §.

För bränslerelaterade utsläpp från förbränningsanläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn skall tilldelningen utgöra 80 procent av den beräknade tilldelningen enligt 30 § och enligt denna paragrafs första och andra stycke.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

För nya deltagare inom el- och fjärrvärmesektorn skall utsläppsrätter endast tilldelas verksamhetsutövare för kraftvärmeanläggningar som uppfyller kriteriet att vara högeffektiva enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Tilldelningen av utsläppsrätter till en ny deltagare i en annan sektor än el- och fjärrvärmesektorn skall för åren 2008- 2012 motsvara de prognostiserade utsläppen av fossil koldioxid för den nya deltagaren. De prognostiserade utsläppen beräknas med utgångspunkt i den prognostiserade produktion som ger upphov till koldioxidutsläpp och i specifika utsläpp uttryckta i ton koldioxid per produktenhet. De specifika utsläppen bestäms med tilllämpning av bestämmelserna om bästa möjliga teknik och avvägning i 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Vid tilldelningen av utsläppsrätter skall ett tillägg till den del av tilldelningen som baseras på historiska utsläpp göras för befintliga anläggningar eller nya deltagare vars produktion under handelsperioden 2008-2012 ger upphov till oundvikliga utsläppsökningar till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den 3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen.

Tillägget beräknas genom att från de beräknade genomsnittliga prognostiserade utsläppen under handelsperioden 2008-2012 från den aktuella anläggningen subtrahera de genomsnittliga utsläppen för den fördelningsgrundande perioden beräknade enligt 23 §. Förordning (2006:645).

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om rutiner för ansökan om konto och ansökan om registrering i utsläppsrättsregistret. Förordning (2006:645).

Utsläppsrätter skall utfärdas av Statens energimyndighet senast den 28 februari varje år med början år 2005.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Om den nivå som anges i 25 c § har nåtts och ytterligare tilldelning behöver göras på grund av ett lagakraftvunnet beslut, får Statens energimyndighet, om det finns utsläppsrätter kvar att tilldela, utfärda utsläppsrätter till befintliga anläggningar ur den reserv som avses i 26 §. Förordning (2006:645).

En ny deltagare skall omedelbart meddela Naturvårdsverket att driftstart skett.

Om den faktiska driftstarten uteblir eller om tidpunkten försenas jämfört med den planerade driftstart som angivits i tilldelningsansökan, skall ett avdrag göras från den tidigare beslutade tilldelningen av utsläppsrätter i enlighet med 4 kap. 4 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Avdraget skall göras vid det första utfärdandet av utsläppsrätterna och det skall göras proportionellt mot den tid som avvikelsen motsvarar från den tidigare beslutade tilldelningen.

Naturvårdsverket skall informera Statens energimyndighet om korrigeringen. De utsläppsrätter som dragits av skall föras över till den reserv som avses i 26 § första stycket.

Statens energimyndighet skall föra över utsläppsrätter som förverkats i enlighet med 8 kap. 4 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter från verksamhetsutövarkonto till relevant nationellt konto (annullering).

För varje konto i utsläppsrättsregistret krävs att två behöriga representanter utsetts av kontoinnehavaren och registrerats i registret. Representanternas funktion är att godkänna begärda transaktioner från kontot innan dessa får utföras av Statens energimyndighet.

Om en kontoinnehavare eller dennes behörige företrädare begär det, skall Statens energimyndighet registrera ytterligare en behörig representant för kontot vars godkännande krävs för överlämnande eller annullering av utsläppsrätter.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

För sin verksamhet med kontoföring har Statens energimyndighet rätt att ta ut särskilda avgifter, öppningsavgift och årsavgift, enligt 4 kap. 20 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Öppningsavgiften skall vara 500 kronor och årsavgiften 500 kronor.

Öppningsavgift och den första årsavgiften skall betalas i förskott till Statens energimyndighet av den som ansöker om personligt konto i det svenska utsläppsrättsregistret. En sådan förskottsbetalning är en förutsättning för att ansökan skall behandlas. Om ansökan avslås eller återkallas innan beslut fattats skall förskottet återbetalas till sökanden.

Om fakturerad årsavgift inte betalas skall Statens energimyndighet besluta att transaktioner från kontot inte får ske så länge avgiften är obetald. Förordning (2006:645).

Beslut av Statens energimyndighet om betalning av avgifter får verkställas enligt utsökningsbalken.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Dröjsmålsavgift skall utgå enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om uppgifter som skall lämnas i en ansökan om tillstånd till utsläpp av koldioxid, såsom anläggnings- och organisationsbeskrivning, emissionsfaktorer, mätprinciper, aktivitetsdata, om ansökans innehåll i övrigt, och om rutinerna för elektronisk ansökan enligt 2 kap. 4 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, samt om villkor i tillståndsbeslut enligt 2 kap. 7 § samma lag.

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om övervakning och rapportering enligt 5 kap. 3 § samma lag.

Naturvårdsverket får också meddela föreskrifter om de krav som skall ställas på en ackrediterad kontrollör och de uppgifter som kontrollören skall utföra enligt 5 kap. 4 § samma lag.

Naturvårdsverket och Statens energimyndighet får inom sina respektive ansvarsområden meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av samma lag och av denna förordning. Förordning (2006:645).

Naturvårdsverket skall offentliggöra namnen på de verk- samhetsutövare som inte överlämnar tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Offentliggörandet skall ske genom ett pressmeddelande med hänvisning till verkets elektroniska hemsida.

I 9 kap. 5 § samma lag finns bestämmelser om när offentliggörandet får ske.

/Träder i kraft: 2006-07-01/

Bestämmelser för överklaganden finns i 9 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Förordning (2006:645).