Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor

I denna förordning finns det i anslutning till skollagen (2010:800) bestämmelser om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser om behörighet för lärare.

Förordningen innehåller även bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om utnämning till lektor i skolväsendet.

I förordningen (2011:7) om dansarutbildning finns särskilda bestämmelser om lärare på dansarutbildningen.

I förordningen (2011:398) om särskild utbildning med judiska studier i grundskolan finns särskilda bestämmelser om lärare i ämnet judiska studier. Förordning (2011:399).

Med främmande språk enligt 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses engelska.

Med särskild pedagogisk inriktning enligt 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses waldorfpedagogisk inriktning.

Vid tillämpningen av denna förordning jämställs specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med speciallärarexamen enligt samma bilaga. Detsamma gäller en äldre examen som motsvarar någon av dessa examina.

Första stycket gäller bara om den examen som ska jämställas med speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgången av 2008.

Behörig att undervisa i förskolan är den som har avlagt

1. 1.förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i förskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

Behörig att undervisa i förskoleklassen är den som har avlagt

1. 1.förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. 2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3,
3. 3.en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan, eller
4. 4.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1 eller 2.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 är den som har avlagt

1. 1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som är behörig att undervisa i svenska är dock även behörig att undervisa i svenska som andraspråk.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd eller moderna språk är, utöver vad som följer av 3 §, den som har avlagt

1. 1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. 2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,
3. 3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,
4. 4.en äldre examen än som avses i 1–3 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
5. 5.en äldre examen än som avses i 1–3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller
6. 6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 3 är, utöver vad som följer av 3 eller 4 §, den som har avlagt

1. 1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4– 6,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 är den som har avlagt

1. 1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4– 6,
2. 2.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,
3. 3.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, eller
4. 4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 är, utöver vad som följer av 6 §, den som har avlagt en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska. Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om

1. 1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen,
2. 2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik, eller
3. 3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, bild, musik eller slöjd.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2 eller 3 om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt

1. 1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9,
2. 2.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
3. 3.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan, eller
4. 4.en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 3 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen.

Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7–9 är, utöver vad som följer av 8 §, den som har avlagt en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om

1. 1.minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
2. 2.minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 1.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt respektive punkt.

En lärare som är behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 enligt bestämmelser i denna förordning är även behörig att undervisa i årskurserna 7 och 8 i en grundskola med waldorfpedagogisk inriktning. Detta gäller bara om lärarens utbildning omfattar waldorfpedagogik.

Behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt första stycket omfattar bara det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i i grundskolans årskurs 4–6.

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. 1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan, eller
3. 3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som är behörig att undervisa i svenska är dock även behörig att undervisa i svenska som andraspråk. En lärare som avses i första stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. 1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. 2.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,
3. 3.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,
4. 4.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
5. 5.en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller
6. 6.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. 1.grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, eller
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant.

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 är, utöver vad som följer av 13 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning. Därutöver ska läraren genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska och

1. 1.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen,
2. 2.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik, eller
3. 3.minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, bild, musik eller slöjd.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2 eller 3 om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt.

Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens behörighetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen eller en motsvarande äldre examen.

Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7–9 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 13 eller 14 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. 1.ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Behörig att undervisa i träningsskolan är, utöver vad som följer av 11, 12, 13, 14 eller 15 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

1. 1.förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i förskola, eller
3. 3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolan,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i grundskolan, eller
3. 3.genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800).

Behörig att undervisa i sameskolan är den som har avlagt

1. 1.en examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1–6 i grundskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har blivit behörig att undervisa i minst en av årskurserna 1–6 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande årskurser och ämnen i sameskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan.

Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt

1. 1.grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en skolform i skolväsendet, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning.

Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet finnas fritidspedagoger eller motsvarande. Därutöver får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

Behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som har avlagt

1. 1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
2. 2.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,
3. 3.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan,
4. 4.en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne, dock inte ett yrkesämne,
5. 5.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
6. 6.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 4, dock inte ett yrkesämne.

En lärare som avses i 21 § 1 eller 3 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen och i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant.

En lärare som avses i 21 § 2 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen, om den omfattar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. Läraren är även behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant. Behörighet enligt detta stycke kan dock inte avse ämnena svenska, samhällskunskap och musik.

En lärare som avses i 21 § 4, 5 eller 6 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i respektive punkt om lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är även behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett ämne enligt 22 §.

Ett ämne som avses i första stycket får inte vara ett ämne som anges i bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100).

Behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram i grundskolans ämnen är, utöver vad som följer av 21 §, den som har avlagt

1. 1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9,
2. 2.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat av grundskolans ämnen än som anges i 2.

En lärare som avses i första stycket 1 är endast behörig att undervisa i det eller de av grundskolans ämnen som omfattas av lärarens examen.

En lärare som avses i första stycket 2 eller 3 är endast behörig att undervisa i något eller några av de av grundskolans ämnen som anges i respektive punkt. För behörighet krävs att lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som anges i respektive punkt.

Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den som har avlagt

1. 1.yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan i ett sådant ämne, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper som är relevanta för ett yrkesämne.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett yrkesämne enligt 25 §.

Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i grundsärskolan enligt 13, 14 eller 15 §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundsärskolan.

Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen enligt 25 §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett yrkesämne enligt 28 §.

Behörig att undervisa på gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 27 eller 28 §, den som är behörig att undervisa i grundsärskolan enligt 11, 12 eller 16 §.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens eller förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundsärskolan.

Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

Behörig att undervisa i särskild utbildning för vuxna är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.

Behörig att undervisa i utbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt

1. 1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för undervisning i ämnet svenska som andraspråk, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk.

Behörig att undervisa i modersmål är den som har avlagt

1. 1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar modersmålet som ett ämne,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för undervisning i modersmålet, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i modersmålet.

En fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar en utbildning som ger sådan behörighet.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som den motsvarande utbildningen ger behörighet att undervisa i.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskoleklassen är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.förskollärar- eller grundlärarexamen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1–3 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7–9 i grundskolan samt i årskurs 7–10 och sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800) i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7–9 i grundsärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i träningsskolan är, utöver vad som följer av 37, 38 eller 40 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan,
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. 1.förskollärar- eller grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen,
2. 2.en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, förskoleklassen eller grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller
3. 3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Ett bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet eller kompletterande insatser motsvarar sådan svensk utbildning som anges i 2 kap. ger samma behörighet som den svenska utbildningen.

Om läraren eller förskolläraren har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ger den utländska utbildningen behörighet enligt första stycket endast om läraren eller förskolläraren har de kunskaper i svenska som behövs.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om villkoren för behörighet enligt 1 § för lärare eller förskollärare som har

1. 1.ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis över behörighetsgivande utbildning som följer av
   1. 1.EU-rätten,
   2. 2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
   3. 3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, och
2. 2.bevis över annan utländsk lärar- eller förskollärarutbildning än sådan som avses i 1.

En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som önskar genomföra en introduktionsperiod för att kunna ansöka om legitimation ska se till att läraren eller förskolläraren får genomföra denna.

Läraren eller förskolläraren ska få stöd av en mentor under sin introduktionsperiod. Mentorn ska vara legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare.

Rektorn eller förskolechefen ska se till att det finns en plan för introduktionsperioden.

En introduktionsperiod som ligger till grund för en ansökan om legitimation får inte ha avslutats mer än sex månader innan ansökan kom in till Statens skolverk, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.

En lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 35 § och som har tjänstgjort i huvudsak som fritidspedagog eller inom ramen för sin nya behörighet under minst ett läsår eller motsvarande på heltid ska genom denna tjänstgöring anses ha genomfört en introduktionsperiod. För denna tjänstgöring gäller inte 1–3 §§.

Till en ansökan om legitimation ska det fogas ett yttrande över lärarens eller förskollärarens lämplighet att undervisa. Yttrandet ska utfärdas av rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor eller förskolor där läraren eller förskolläraren har genomfört sin introduktionsperiod eller har tjänstgjort enligt 4 §. Av yttrandet ska det framgå om läraren eller förskolläraren bedöms lämplig att bedriva undervisning.

Vad som anges i första stycket om rektorn gäller även en person med motsvarande ledningsansvar vid det eller de fritidshem där läraren eller förskolläraren har genomfört sin introduktionsperiod eller har tjänstgjort enligt 4 §.

Rektorn, förskolechefen eller en person med motsvarande ledningsansvar som avses i andra stycket får inte uppdra åt någon annan att utfärda ett yttrande enligt första stycket. Förordning (2011:685).

Vad som anges i 1–5 §§ gäller inte lärare eller förskollärare som till grund för sin ansökan om legitimation åberopar eller avser att åberopa bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning.

En ansökan om legitimation, komplettering av legitimation eller utnämning till lektor får överföras elektroniskt till Statens skolverk.

Ligger ett bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning till grund för ansökan om legitimation ska Statens skolverk inhämta ett yttrande från Högskolverket innan ärendet avgörs.

Statens skolverk ska meddela beslut i ärenden om legitimation senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller den sökande har kommit in till myndigheten.

Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen. Det ska anges i vilken eller vilka skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i.

Till en ansökan om utnämning till lektor ska det fogas ett yttrande över lärarens eller förskollärarens pedagogiska skicklighet. Yttrandet ska på begäran av läraren eller förskolläraren utfärdas av rektorn eller förskolechefen vid den eller de skolor eller förskolor där läraren eller förskolläraren har visat pedagogisk skicklighet. Av yttrandet ska det framgå om läraren eller förskolläraren bedöms ha visat sådan pedagogisk skicklighet som krävs för utnämning till lektor.

Om en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare utnämns till lektor, ska legitimationen kompletteras med uppgift om detta.

Statens skolverk ska ta ut en avgift för ansökan om legitimation, komplettering av legitimation eller utnämning till lektor. Avgiften är

1. 1.1 500 kronor för ansökan om legitimation,
2. 2.750 kronor för ansökan om komplettering av legitimation, och
3. 3.750 kronor för ansökan om utnämning till lektor.

För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (2011:685).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om

1. 1.introduktionsperioden,
2. 2.kompetensprofiler som anger vad som krävs för att bedömas som lämplig att bedriva undervisning enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800),
3. 3.kompetensprofiler som anger vad som avses med pedagogisk skicklighet i 2 kap. 24 § skollagen,
4. 4.elektronisk överföring av en ansökan som avses i 7 § och om elektronisk signatur, och
5. 5.ansökningsförfarandet i övrigt när det gäller legitimation, komplettering av legitimation och utnämning till lektor.