Förordning om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
Tillämpningsområde
I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningen syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper i andra undervisningsämnen än yrkesämnen för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Utbildningen benämns kompletterande pedagogisk utbildning.
Vad utbildningen avser
Utbildningen ska avse utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Förordning (2014:1070).
Tillämpliga bestämmelser
I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning. Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas på utbildningen, om inte något annat följer av denna förordning.
Med högskolor avses i denna förordning även universitet.
Särskild behörighet
För särskild behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning gäller 5–7 §§ i denna förordning i stället för bestämmelserna om särskild behörighet i 7 kap. 8–11 §§ och 25 §§ högskoleförordningen (1993:100).
Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor enligt denna förordning.
Särskild behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 har den som har ämneskunskaper i ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7–9 som motsvarar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng.
Högskolan får bestämma vilket undervisningsämne kravet i första stycket ska avse.
Särskild behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan har den som har ämneskunskaper i ett undervisningsämne i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng.
Högskolan får bestämma vilket undervisningsämne kravet i första stycket ska avse. Ämnet får dock inte vara ett yrkesämne.
Särskild behörighet till utbildning som avses i 5 eller 6 § har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Urval
/Upphör att gälla: 2022-01-01/
Vid urval ska hänsyn tas till den sökandes meriter och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. I stället för bestämmelserna om urval i 7 kap. 12 § andra och tredje styckena, 13–19, 23, 26 och 27 §§ högskoleförordningen (1993:100) får högskolan meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas.
/Träder i kraft: 2022-01-01/
Vid urval ska hänsyn tas till den sökandes meriter och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. I stället för bestämmelserna om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 12 a–19, 23, 26 och 27 §§ högskoleförordningen (1993:100) får högskolan meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas. Förordning (2018:1508).
Ämneslärarexamen
För ämneslärarexamen som avläggs efter det att en student har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning gäller de krav som anges i 10–14 §§.
För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100) och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.
Ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att
- 1.studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
- 2.kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
- 3.studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.
Utöver vad som anges i första stycket och om annat inte följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket.
Ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att
- 1.studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
- 2.kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 150 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och
- 3.studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.
Utöver vad som anges i första stycket och om annat inte följer av andra stycket gäller de krav som anges för ämneslärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket.
Första–tredje styckena gäller inte när examen omfattar ämnesstudier
- 1.i två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
- 2.om totalt 180 högskolepoäng i två undervisningsämnen och omfattar undervisningsämnet bild eller musik. Förordning (2017:894).
Ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två undervisningsämnen i de fall som avses i 11 § fjärde stycket avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning.
Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.
Utöver vad som anges i första stycket och om inte annat följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen. Förordning (2017:894).
Ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att
- 1.studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
- 2.kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
- 3.studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.
Utöver vad som anges i första stycket och om annat inte följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket.
Ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning.
Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.
Utöver vad som anges i första stycket och om inte annat följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen.