Förordning om tillståndsgivning i fråga om transeuropeiska energiinfrastrukturer

I denna förordning finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009.

Regeringen är behörig nationell myndighet enligt artikel 8.1 i förordning (EU) nr 347/2013.

Energimarknadsinspektionen ska fullgöra den behöriga myndighetens uppgifter när det gäller sådana kategorier av energiinfrastruktur som anges i bilaga II punkterna 1 och 2 till förordning (EU) nr 347/2013. Regeringen ska dock ha kvar ansvaret för att fastställa tidsfrister.

Energimarknadsinspektionen ska fortlöpande hålla regeringen underrättad om pågående förfaranden enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 347/2013.

Ett sådant övergripande beslut som anges i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 347/2013 ska utfärdas i enlighet med det samarbetsschema som avses i artikel 8.3 i förordningen.

Energimarknadsinspektionen ska utarbeta och offentliggöra en handbok i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 347/2013.

När Energimarknadsinspektionen fullgör den behöriga myndighetens uppgifter ska inspektionen, så snart det finns en sådan projektansvarig som anges i artikel 2.6 i förordning (EU) nr 347/2013, inleda en dialog med den projektansvarige och med länsstyrelser som berörs av projektet om hur föransökningsförfarandet enligt artikel 10 i förordningen ska genomföras. Förordning (2015:366).

Enligt 11 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska statliga myndigheter som får kännedom om en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land underrätta Naturvårdsverket om detta. Förordning (2015:366).