Förordning om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden

Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig ersättning till kommuner för den utbildning i svenska för invandrare som ges till utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden under tiden de väntar på att tas emot för bosättning i en kommun. Förordning (2014:1547).

Ersättning lämnas för utlänningar som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som är registrerade vid och vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden, dock utan annan begränsning till viss ålder än att utlänningen ska ha fyllt 18 år. Förordning (2014:1547).

En kommun har rätt till en schablonersättning för kostnader för utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning om

1. 1.utbildningen ges till en utlänning enligt 2 §,
2. 2.utlänningen har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800) och
3. 3.utlänningen vistas i ett anläggningsboende i kommunen.

Om en utlänning flyttar från ett anläggningsboende i en kommun till ett anläggningsboende i en annan kommun, har även denna kommun rätt till en schablonersättning om villkoren i första stycket är uppfyllda.

Schablonersättningen lämnas med ett engångsbelopp och ska vara 7 000 kronor för varje deltagare i utbildningen.

Migrationsverket prövar frågor om och betalar ut ersättning enligt denna förordning.

Ersättningen betalas ut i efterskott varje kvartal efter ansökan.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av det kvartal när utlänningen lämnat anläggningsboendet i kommunen.

Utbetalning får göras efter den tidpunkt som anges i första stycket om det finns särskilda skäl.

Kommuner är skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för att verket ska kunna bedöma deras rätt till ersättning enligt denna förordning.

En kommun som fått ersättning enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om ersättningen har lämnats på felaktig grund.

Om en kommun är återbetalningsskyldig, ska Migrationsverket besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.

Om det finns särskilda skäl för det, får Migrationsverket avstå helt eller delvis från ett krav på återbetalning.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Migrationsverket får, efter att ha gett Sveriges Kommuner och Landsting tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning.