Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:17) om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring.

För fullgörande av åklagaruppgifter utom kontorstid ska en organisation finnas för jourtjänstgöring och för beredskap för häktningsförhandlingar under helger.

Handläggningen av frågor rörande förundersökning och andra brottmålsfrågor som aktualiseras under tjänstgöringen ska, om inte saken utan olägenhet kan anstå till kontorstid, fullgöras av åklagare som indelas till jourtjänstgöring. Chefen för en åklagarkammare inom ett jourområde får besluta att även annan åklagare tillfälligt ska fullgöra jourtjänstgöring om det bedöms som nödvändigt med hänsyn till arbetssituationen.

Uppgifter som åligger allmän åklagare vid förhandlingar inför domstol enligt Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2013:2) om beredskap vid tingsrätterna för prövning av häktningsfrågor m.m. ska fullgöras av åklagare som indelas till beredskap för häktningsförhandlingar (häktningsberedskap).

För jourtjänstgöring enligt 2 § och för häktningsberedskap enligt 3 § indelas riket i jourområden i enlighet med bilagan. Indelningen hindrar inte att den som fullgör jour handhar jourfrågor för annat jourområde.

Chefen för ett åklagarområde ansvarar för jour- och häktningsberedskapsverksamheten i området. I uppgiften ingår att svara för att en organisation för jour och häktningsberedskap upprättas inom området och för den närmare utformningen av denna. I de fall där flera åklagarområden bildar gemensamt jourområde ska ett av dem ha ett samordningsansvar. Varje jourområde ska ha fastställda anvisningar för jour- och beredskapsfrågor i enlighet med ÅFS 2011:9. Åklagarområdena ska i sin samverkan med polisen återkommande inhämta uppgift om hur organisationen för jour och beredskap fungerar liksom om andra jourfrågor.

Riksåklagaren tilldelar en av områdescheferna ett nationellt ansvar för frågor om jour och beredskap. Denne ska före utgången av april månad årligen redogöra skriftligen för hur jour- och beredskapsverksamheten fungerar.

Samtliga allmänna åklagare utom överåklagare, vice överåklagare, områdeschef och de åklagare som avses i 17–21 a §§ kan indelas till jour och häktningsberedskap enligt 4 §. Ekobrottsmyndigheten anmäler till Åklagarmyndigheten vilka åklagare från myndigheten som är behöriga för och ska ingå i tjänstgöring enligt 4 §.

Chefen för en åklagarkammare indelar åklagarna vid kammaren till jour och häktningsberedskap. Därvid ska tillses att åklagare finns tillgängliga för att fullgöra jour och häktningsberedskap enligt 2–3 §§. Berörda kammarchefer indelar också åklagare från Ekobrottsmyndigheten till jour och häktningsberedskap. Information om sådan indelning ska före den börjat tillämpas lämnas till kammarcheferna vid Ekobrottsmyndigheten.

För den löpande planeringen av åklagarnas jour- och häktningsberedskapstjänstgöring ska samråd ske med lagmännen för de tingsrätter som är samordningsansvariga enligt förordningen (1988:31) om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor och Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2013:2) om beredskap vid tingsrätterna för prövning av häktningsfrågor m.m.

Chefen för Nationella åklagaravdelningen svarar efter samråd med riksenhetens chef för att en särskild organisation för beredskap enligt

upprättas för landet och för den närmare utformningen av denna. Riksenhetens chef indelar kammarens åklagare att ingå i beredskapen.

Särskild beredskapstjänstgöring för en viss åklagare hindrar inte att en annan åklagare handlägger egna mål utom kontorstid.

Chefen för Nationella åklagaravdelningen svarar efter samråd med den nationella medlemmen vid Eurojust för att en särskild organisation för beredskap för ärenden inom sammanslutningen upprättas och för den närmare utformningen av denna. Den nationella medlemmen indelar i samråd med chefen för Nationella åklagaravdelningen åklagare med uppgift i Eurojustsamarbetet att ingå i beredskapen.

En särskild organisation ska finnas för beredskapstjänstgöring för fullgörande av åklagaruppgifter utom kontorstid rörande de ärenden som enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten ska handläggas av Särskilda åklagarkammaren.

Chefen för Särskilda åklagarkammaren svarar för att en särskild organisation för beredskap enligt 17 § upprättas för landet och för den närmare utformningen av denna. Kammarens chef indelar kammarens åklagare att ingå i beredskapen.

Särskild beredskapstjänstgöring för en viss åklagare hindrar inte att en annan åklagare handlägger egna mål utom kontorstid.

Om anledning finns till häktning i mål där anställda inom polisväsendet misstänks för brott utom tjänsten får åklagare som svarar för beredskap enligt 18 § anlita åklagare som svarar för häktningsberedskap enligt 3 § för häktningsförhandling på den ort där häktningsförhandlingen ska hållas.

Chefen för Nationella åklagaravdelningen svarar efter samråd med chefen för Riksenheten för säkerhetsmål för att en särskild organisation för beredskap för ärenden som enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten ska handläggas av Riksenheten för säkerhetsmål upprättas och för den närmare utformningen av denna. Riksenhetens chef indelar åklagare att ingå i beredskapen.

Föreskrifterna om särskild beredskap enligt 23–26 §§ ska tillämpas först efter riksåklagarens särskilda beslut om detta.

Vid särskilda förhållanden som är föranledda av en utländsk väpnad konflikt eller annan liknande allvarlig kris ska en särskild organisation finnas för beredskapstjänstgöring utom kontorstid vid de internationella åklagarkamrarna och Riksenheten för säkerhetsmål.

Chefen för Nationella åklagaravdelningen ansvarar för att en särskild organisation för beredskap enligt 23 § upprättas och för den närmare utformningen av denna. De berörda kammarcheferna indelar efter samråd med chefen för Nationella åklagaravdelningen åklagare att ingå i beredskapen.

Jouråklagare enligt 2 § ska vid särskild beredskap föranledd av förhållanden som anges i 23 § till den särskilde beredskapsåklagaren överlämna handläggningen av ärenden som aktualiseras till följd av sådana förhållanden om inte saken utan olägenhet kan anstå.

Denna författning träder i kraft den 7 januari 2015.

ANDERS PERKLEV Lars Werkström (Rättsavdelningen)