Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om maskiner för papperstillverkning samt kommentarer
Dessa föreskrifter gäller maskiner för tillverkning av papper och kartong samt motsvarande maskiner för tillverkning av cellulosamassa.
Definitioner
I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Bana Massa, papper eller kartong i form av kontinuerlig matta under tillverkning eller bearbetning. Cylinderrullstol Maskin där bana rullas upp på rulle, som genom friktion drivs av bärcylinder (pope). Hålldon Manöverdon för start och stopp som automatiskt intar stoppläge när det inte påverkas. Ingreppsställe Valsnyp eller annat ställe där ytor löper samman eller så nära varandra a t t kroppsdel riskerar a t t dras med och skadas. Kalander Fristående maskin för glättning av papper eller kartong. Kalanderplattform Höj- och sänkbar arbetsplattform vid kalander. Skyddsstopp Skyddsanordning som automatiskt undanröjer farlig funktion när kroppsdel kommer i farlig närhet av riskområde. Spetsdragning Framdragning av smal eller spetsformad bana i maskin. Tambur Vals för upprullning av bana i full maskinbredd på cylinderrullstol.
5
Tvärsskärkniv Kniv i cylindrisk vals för skärning av bana tvärs banriktningen. Upplösare Maskin där massa eller utskott mekaniskt bearbetas till fibersuspension. Utskott Papper eller kartong som utsorterats i något skede av tillverkningen. Utskottsgiljotin Skärmaskin med rak kniv för uppskärning av utskottsrullar.
Åtgärder mot ingreppsrisk
Allmänt
Ingreppsställe skall om möjligt vara oåtkomligt från golvplan eller annan y t a som lätt kan beträdas. Kan detta krav inte uppfyllas, skall
risken motverkas på annat sätt.
Spetsdragning
Spetsdragning skall, där så är praktiskt möjligt, ske utan manuellt ingripande. Om spetsdragning måste göras manuellt, skall åtgärder vara vidtagna så a t t det kan ske under betryggande säkerhet.
Omläggning till ny tambur
Omläggning av banan till ny tambur vid cylinderrullstol skall, där så är möjligt, ske utan manuellt ingripande. Om omläggning måste göras manuellt, skall åtgärder vara vidtagna så a t t det kan ske under betryggande säkerhet. Om avrivningsband behöver användas, skall detta lätt brista om någon skulle fastna i det vid avrivningen.
Åtgärder mot kläm- och påkörningsrisk
Rörelse hos maskindel eller annan teknisk anordning får inte medföra risk att någon blir klämd, påkörd eller på liknande sätt skadad. Om det inte kan säkerställas a t t riskområdet är oåtkomligt när fara förelig-
6
ger, skall den rörliga anordningen ha skyddsstopp, rörelsen styras med handpåverkat hålldon eller risken motverkas på annat sätt.
Upp- och avrullning av bana
Upp- och avrullning av bana skall vara ordnad så a t t rulle inte kan orsaka personskada genom a t t den okontrollerat lämnar det avsedda läget. Vid rulle med genomgående axel skall, om det behövs, finnas anordning som håller kvar axeltapparna i avsett läge. Kan person vistas under rullen, skall fånganordning finnas som hindrar a t t rullen faller ned om axeln brister. Vid rulle som bärs och väsentligen styrs genom att vila på två valsar skall, om banhastigheten överstiger 15 m/min, finnas utkastskydd som kan
hejda kast av rulle. Är skyddet rörligt, får banhastighet över 15 m/min
kunna åstadkommas endast då skyddet är i skyddsläge. Skyddet får inte kunna föras ur detta läge om hastigheten överstiger nyss nämnda värde.
Hantering av rulle
Rulle får automatiskt försättas i fri rullning på golvplan eller annan
yta som lätt kan beträdas, endast om det kan ske under betryggande säkerhet.
Rullutstötare skall vara anordnad och hanteras så a t t ingen skadas genom dess funktion eller av utstött rulle. Utstötaren får kunna träda i funktion endast om det är sörjt för säker mottagning av utstött rulle. Om det behövs skall utstötaren manövreras med handpåverkat hålldon från plats där operatören kan överblicka utstötarens rörelseområde och den utstötta rullens rullningsväg.
Rulle som lyfts i axeltappar får rotera endast om tapparna och lyftanordningens delar tål de påkänningar som rotationen orsakar,
Skärning av papper
Maskinellt drivet eggverktyg för skärning av papper skall vara avskärmat mot oavsiktlig beröring och så långt möjligt vara oåtkomligt under drift. Maskin med tvärsskärkniv skall ha skydd som gör verktyget oåtkomligt under gång. Verktyget får kunna startas endast om skyddet är i skydds-
7
läge. Skyddet får kunna öppnas endast om verktyget står stilla och energitillförseln till dess drift är frånkopplad med en i frånläget låsbar utrustning. Utskottsgiljotin skall vara anordnad så a t t ingen från sidan når kniven när skärning pågår. Knivseggen skall så långt möjligt vara avskärmad mot oavsiktlig beröring när den inte står i kontakt med det material som skall skäras.
Upplösare, massakar m m
Öppning till upplösare, massakar, annan behållare eller inmatningsanordning skall vara anordnad så a t t ingen riskerar att falla eller trampa ned i öppningen.
Upplösare och inmatningsanordning till denna skall ha gemensamt nödstopp och om möjligt gemensam, i frånläget låsbar utrustning för frånkoppling av energitillförseln.
Vissa anordningar med upp- och nedåtgående rörelse
Allmänt
Kalanderplattform, pallbord, ridvals, utkastskydd, rullsänkningsanordning, lucka till torkkåpa, giljotinkniv eller annan stationär anordning, som för sin funktion regelmässigt manövreras till väsentligt skilda höjdlägen, skall vara beskaffad samt hanteras och underhållas så, a t t den inte genom a t t falla ned eller på annat sätt, kan orsaka risk för personskada. Den får inte kunna störta ned på grund av avbrott eller variation i energitillförseln.
Manöverrörelse som kan medföra risk för personskada skall styras med hålldon från plats där operatören kan överblicka rörelseområdet.
Lin- eller kedjeburen anordning enligt 14 § skall ha erforderliga urspårningsskydd samt brytare som stoppar rörelsen om lina eller kedja skulle slakna eller brista. Om anordningen vid driftsmässig manövrering stoppas i läge där nedfall skulle medföra risk för personskada, skall den automatiskt säkras mot nedfall.
8
Lyftorgan till anordning enligt 14 § skall i sin helhet utan svårighet kunna inspekteras.
Kalanderplattform
Kalanderplattform skall ha räcke med grind eller bom. Grind får endast kunna öppnas inåt. Bom får endast kunna öppnas uppåt och får inte kunna stå kvar i öppet läge. Bom skall vara minst 2-ledig. 1 8 § Kalanderplattform skall manövreras med hålldon, placerat på plattformen.
Längs hela arbetssidan skall finnas nödstoppdon som stoppar såväl plattformens rörelse som kalandervalsarnas rotation. Lyft- och sänkhastigheten får inte överstiga 0,15 m/s.
Hydraulcylinder i lyftorgan till kalanderplattform skall ha ventil, som vid slang- eller rörbrott eller större läckage stoppar plattformsrörelse nedåt eller begränsar sänkhastigheten. Sådan ventil skall vara monterad i eller direkt på cylindern.
Lin- eller kedjeburen kalanderplattform skall ha tillförlitlig fång-
are.
Lyftskruv till kalanderplattform skall vara självhämmande. Som lastupptagande organ skall finnas bärmutter och säkerhetsmutter.
Tillsyn
Anordning enligt 14 § skall vid behov, dock minst två gånger årligen och beträffande kalanderplattform en gång i månaden, underkastas fortlöpande tillsyn så länge anordningen är i bruk. Om kalanderplattform under mer än tre månader inte använts, skall tillsyn göras innan den åter t a s i bruk. Vid tillsynen skall kontrolleras a t t säkerhetsanordningar är funktionsdugliga samt a t t kalanderplattforms lyft- och sänkhastighet inte överstiger tillåtet värde. Journal skall föras över tillsynen.
Slangledningar
Slangledning som används för rengöring i närheten av roterande
9
valspar skall ha trubbigt munstycke eller vara på annat sätt anordnad så a t t munstycket inte kan fångas i valsingrepp.
Slang för spolning av vätska med högre tryck än 2,5 MPa skall ha hålldonsmanövrerad ventil för flödesreglering. Om säkerheten vid hantering kräver det, skall munstycket vara monterat i stativ eller slangen vara utförd för a t t hanteras av två personer.
Utrymme inne i maskin
Öppning till utrymme, som erbjuder gångväg in i eller genom maskin, skall vara avspärrad. Detta gäller dock inte om tillträde behövs för maskinens drift eller underhåll och tillträdet kan ske utan risk.
Krypkörning
Om det är nödvändigt vid visst slag av arbete a t t maskin tillfälligt körs utan de skyddsanordningar som annars finns, skall banan gå med
så låg hastighet som möjligt och högst 15 m/min. Dess rörelse skall
styras med handpåverkat hålldon från plats där operatören kan överblicka de ställen, där skyddsanordningar satts ur funktion.
Nödstopp
Nödstopp får inte bryta energitillförseln till funktion som kan behövas i ett nödläge eller utlösa rörelse som kan förvärra nödläget. Bromsning. utlöst av nödstopp, får inte vara så häftig att den orsakar risk för personskada.
Hjälpmedel
Där pappersmassa eller utskott hanteras ofta och i stor mängd skall åtgärder vara vidtagna så att arbetet underlättas. Behovet av sådana åtgärder skall speciellt beaktas där hög temperatur råder.
Arbetsinstruktioner
Instruktioner skall finnas om de arbetsrutiner som behöver tillämpas för a t t främja säkerheten såväl under normal drift som i samband med underhåll, rengöring, tillsyn och liknande former av periodiskt återkommande arbeten.
10
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1988.
GUNNAR DANIELSON Bengt Springfeldt Göran Lindh
11
Kommentarer till kungörelsen med föreskrifter om maskiner för papperstillverkning
Bakgrund
Pappers- och pappindustrin är en näringsgren med allvarlig olycksbelastning. Årligen rapporteras inemot två tusen arbetsolycksfall och nära två hundra fall av arbetssjukdom. Arbetsolycksfallsfrekvensen är nästan dubbelt så hög som genomsnittet för alla näringsgrenar sammantagna.
Bland maskiner för papperstillverkning som förekommer i olyckssammanhang kan i första hand nämnas rullmaskiner och därnäst pappersmaskiner, arkskärmaskiner och emballeringsmaskiner i nu nämnd ordning. Ungefär en femtedel av olyckorna orsakas genom kontakt med rörlig maskindel. De viktigaste, för näringsgrenen specifika olyckstyperna är - indragning i valsnyp eller motsvarande - nedstörtning i upplösare - hörselskador - halkning och snubbling - klämning vid rullhantering. De oftast skadade kroppsdelarna är i nämnd ordning: - händer - axlar och armar - fötter.
Kommentarer till vissa paragrafer
Till 3 § Ingreppsställe föreligger inte enbart då två ytor löper helt samman i ett "nyp" utan även då ytorna kommer så nära intill varandra a t t kroppsdel eller klädesplagg kan dras in där. Det kritiska avståndet mellan ytorna blir bl a beroende av vilka kroppsdelar som kan nå fram till stället. För bedömning kan följande tjäna till ledning:
Stället kan nås av Kritiskt avstånd är
handen upp till 80 m m
armbågen upp till 120 mm
hela kroppen upp till 500 m m
12
Olyckor vid ingreppsställen har framförallt inträffat i samband med s k manuell spetsdragning och vid rengöring av valsar vid pappersmaskiner, maskinglättar, cylinderrullstolar, kalandrar och rullmaskiner. Sådana olyckor har också inträffat vid transportörer och andra slag av maskiner. Ett sätt a t t minska ingreppsrisken är a t t ordna så att ingreppsstället i praktiken är oåtkomligt. Om stället inte kan nås av en person, som med
uppåt sträckta armar har en längd av 2 500 mm, kan ingreppsrisken i allmänhet anses försumbar, se figurerna 1 och 2. Man kan likaså vanli-
gen bortse från sådan risk vid ingreppsställe som inte behöver vara tillgängligt för arbete under drift, om det vid stället råder sådan temperatur eller stänker vätska i sådan mängd, att ingen utan tvingande skäl vill vistas där. Ett annat sätt a t t minska risken för ingrepp är a t t genom s k ingreppsskydd hindra a t t fingrar når in till det farliga stället. Det är viktigt a t t sådant skydd. när det används för a t t avskärma t ex nypet mellan två valsar, inte i sig bildar ingreppsställe med inlöpande yta. Det ansluter o
därför lämpligen till inlöpande yta med minst 90 vinkel, se figur 3.
Det kan ibland vara omöjligt a t t använda sådant ingreppsskydd om skyddet medför risk för sammanpackning av banan eller annan driftstörning. Om banhastigheten är mycket låg kan skydd mot ingreppsrisk ibland ordnas genom s k skyddsstopp, som automatiskt påverkas av den som med t ex handen kommer i farlig närhet av ingreppsstället och snabbt stoppar maskinrörelsen. Se även 4 § med kommentarer. Till 4 § Spetsdragning för hand innebär alltid en risk för indragning i valsnyp. Risken ökar med banhastigheten. Vid nyare maskiner görs spetsdragningen som regel maskinellt med hjälp av spetsdragningslinor eller transportörer eller genom a t t pappersbanan via ledplåtar blåses in mot valsnypet. Vid papper med hög ytvikt har erfarenheten dock hittills visat a t t maskinell spetsdragning ofta inte fungerar tillfredsställande. För a t t ge betryggande säkerhet vid manuell spetsdragning kan nyttjas anordningar som gör det onödigt för och hindrar operatören a t t nå ända fram till valsnypet. Erfarenheten visar a t t med sådana anordningar kan van personal med betryggande säkerhet göra manuell spetsdragning vid en banhastighet intill 150 m/min vid pappersmaskiner och massatorkmaskiner och intill 15 m/min vid rullmaskiner och liknande. Vad ovan sagts om valsnyp gäller i princip även för de linnyp som kan finnas i ett maskinellt spetsdragningssystem.
13
Figur 1. Exempel på lämplig avskärmning vid rullstolens inloppssida eller vid passageväg genom pappersmaskin.
Figur 2. Vid en lågbyggd cylinderrullstol kan ingreppsstället mellan tamburn och bärcylindern vara åtkomligt från utloppssidan innan tamburns diameter uppnått viss storlek.
Till 5 § Vid flertalet moderna cylinderrullstolar sker omläggning till ny
tambur maskinellt. För avrivning av banan, om så behövs, används lämpligen ett tunt bomullsband. Att använda filtremsor av syntetmaterial, nylonband eller liknande för detta ändamål är olämpligt.
14
Figur 3. Exempel på ingreppsskydd vid valsnyp. Det är angeläget att måttet a är så litet att ett finger inte kan dras in. I praktiken kan dock mindre avstånd än 8 mm sällan hållas.
Till 6 § Risk för klämning, påkörning eller liknande kan föreligga t ex vid rullutstötare, rullsänkningsanordning, rullstoppare, lucka till torkkåpa automatstyrd transportvagn, bankapningsanordning, extrudermunstycksvagn, kalanderplattform, pallbord, pallväxlare och s k stavrost. En enkel åtgärd, speciellt vid korta funktionsrörelser, kan vara att genom den tekniska utformningen helt eliminera klipp- och klämställen. Detta
kan t ex tillämpas vid rullstoppare, se figur 4.
Figur 4. Rullstoppare, utformad så att foten inte kan råka i kläm när stopparen sänks ned.
15
En ofta tillämpad åtgärd är a t t genom avspärrning ordna så a t t ingen kan nå in i riskområdet när fara föreligger. Om området tidvis måste vara åtkomligt kan avspärrningen behöva ha öppningsbar lucka eller grind, eventuellt med förregling. Avspärrning kan vara lämplig åtgärd t ex vid rullutstötare i rullmaskin, vid bankapningsanordning och vid stavrost.
Anordnande av skyddsstopp kan vara en lämplig åtgärd t ex vid lucka till torkkåpa, rullsänkningsanordning, automatstyrd transportvagn. extrudermunstycksvagn och kalanderplattform.
Det kan vara lämpligt a t t låta den farliga rörelsen styras med hålldon av operatör som har överblick över riskområdet. Detta kan tillämpasvid t ex rullutstötare, rullsänkningsanordning, lucka till torkkåpa, bankapningsanordning, kalanderplattform och pallväxlare.
En annan åtgärd som kan vara lämplig, framför allt vid rullsänkningsvagga, är a t t förse vaggans utloppskant med en gummiläpp, som med milt våld avvisar den som står alltför nära riskområdet när vaggan sänks.
Se även 9, 1 1 , 14, 18 och 26 §§ med kommentarer.
Till 7 § Paragrafens första stycke anger det generella, säkerhetsmäs-
siga funktionskravet på anordningar för upp- och avrullning av bana.
Andra stycket avser främst upprullningen vid rullstol, kalander och vissa ruII- och omrullningsmaskiner samt avrullningen vid kalander, rull- och omrullningsmaskiner och arkskärmaskin. Vid rullstolen kan rullens kvarhållande i samband med de s k primärarmarnas fällningsrörelse behöva ägnas särskild omtanke. Fånganordning är främst aktuell vid avrullningsställ till kalander.
Paragrafens tredje stycke avser huvudsakligen den vanliga rullmaskinens upprullningsfunktion. Rullsetet vilar här på två bärvalsar. Utkastskydd kan vara en särskild, för ändamålet konstruerad grind eller liknande anordning eller exempelvis en rullsänkningsvagga som är utformad och placerad så a t t den kan fånga upp rulle som kastas ut.
Med hänsyn till det generella kravet i paragrafens första stycke är det viktigt a t t ingen kan vistas i utrymmet mellan rulle och utkastskydd under den tid då risk för utkast kan föreligga, dvs då banhastigheten överstiger 15 m/min. Detta kan åstadkommas t ex genom att utkastskyddet fyller u t eller blockerar utrymmet så att ingen kan vara där. En annan lösning kan vara a t t utrymmet avspärras med förreglad grind och förses med kontaktmatta så a t t ingen kan komma dit in när banhastigheten översti-
ger 15 m/min och så att hastigheten inte kan nå över detta värde om
någon befinner sig i utrymmet.
16
Figurerna 5 och 6 visar exempel på lösning av utkastproblematiken.
Figur 5. Rullmaskin med särskilt utkastskydd. 1 = ridvals. 2 = rullutstötare, 3 = rullsänkningsvagga. 4 = utkastskydd.
Figur 6. Rullmaskin med rullsänkningsvaggan utförd som utkastskydd. Utrymmet
mellan vagga och rulle är avspärrat med grind och försett med kontaktmatta. 1 =
ridvals, 2 = rullutstötare. 3 = rullsänkningsvagga (utkastskydd), 4 = grind, 5 =
kontaktmatta.
17
Till 8 § Fri rullning förekommer i första hand vid rullmaskiner och ruIIemballeringsmaskiner. Paragrafen tar sikte på den fara som en fritt rullande pappersrulle kan utgöra för den som kommer i dess väg. Om rullningen helt försiggår inom område som är avspärrat eller beläget så a t t det inte lätt kan beträdas, kan säkerheten i allmänhet anses betryggande. l annat fall kan säkerhet åstadkommas t ex genom a t t rullningsrörelse får utlösas endast av operatör, som kan se till a t t ingen kommer i vägen för rullen.
Till 9 § Rullutstötare finns i första hand vid rullmaskiner (se figurerna 5 och 6) och rullemballeringsmaskiner men kan även förekomma på andra ställen, där rulle maskinellt skall föras ur ett stabilt viloläge för a t t rulla därifrån. Olyckor har inträffat därför a t t någon befunnit sig i utstötarens rörelseområde och klämts mellan rullen och utstötaren när denna, ofta genom automatisk styrning, trätt i funktion. Lämpliga åtgärder mot denna risk kan vara t ex att hindra tillträde till rörelseområdet eller a t t låta manövreringen av utstötaren ske med handpåverkat hålldon på sådant sätt a t t operatören dels måste vara utanför rörelseområdet, dels kan se till a t t ingen annan befinner sig där. För a t t hindra a t t olyckor inträffar genom a t t någon kommer i vägen för utstött rulle, är det angeläget att utstötaren inte kan träda i funktion utan a t t det är sörjt för a t t rullen tas om hand pä säkert sätt. Hålldonsmanövrering är ett bra sätt att åstadkomma detta. Vid rullmaskin, som med
anledning av kravet i 7 § första stycket har kontaktmatta i utrymmet
mellan rullsänkningsvagga och rulle, är det lämpligt att utstötaren är anordnad så a t t den inte kan träda i funktion om mattan är påverkad. Det är lämpligt a t t utstötaren inte kan träda i funktion så länge rullen roterar.
Till 10 § Paragrafen tar främst sikte på den risk för nedfall som kan förekomma när rulle skall lyftas t ex vid cylinderrullstolen. Många olyckor har inträffat därför a t t lyftkrokarna, speciellt den bortre
från operatören räknat, inte varit i rätt läge. Bland åtgärder, som med
viss framgång provats för a t t eliminera dessa risker, kan nämnas: a t t använda krokar av speciell konstruktion, vilka genom sin lutning
•
automatiskt visar när kroken kommit i rätt läge, a t t anordna speglar och speciell belysning för a t t underlätta för ope-
•
ratören a t t kontrollera a t t kroken kommit i rätt läge, a t t använda krokar som genom sin utformning tvingar in rullen i rätt läge. Om rullen roterar när den lyfts, kan detta medföra risk för a t t axeltappar och lyftkrokar slits ned eller a t t axeltappen kärvar i lyftkroken och klättrar
18
upp ur denna. Dessa risker kan elimineras om lyftningen sker i lagerhusen eller om krok och axeltapp förses med slitinlägg (t ex av brons), som vid behov byts ut. En annan möjlighet är a t t anordna broms, genom vilken rullen kan stannas innan lyftning sker.
Till 11 § Erfarenheten har visat a t t mer eller mindre svåra olyckor kan
inträffa vid förekommande typer av eggverktyg. De typiska olyckssituationerna är knutna till tre principiellt skilda slag av anordningar: Rullknivar, vid vilka en person kommit i kontakt med knivskivan i
•
samband med inställning av knivläget eller vid spetsdragning. Detta gäller främst vid rullmaskiner, omrullningsmaskiner och arkskärma-
skiner samt vid wellpappmaskiners rill- och skärverk. (Se figur 7).
Tvärsskärknivar, vid vilka en person i samband med inställning eller
•
justering av verktyget kommit till skada genom a t t knivvalsen oavsikt-
ligt börjat rotera. Detta gäller främst vid arkskärmaskiner och vid
klippaggregat till rullemballeringsmaskiner.
Utskottsgiljotiner, vid vilka en person antingen vid vistelse på skärbor-
•
det (tippbordet) eller i samband med skärningsoperation kommit i
kontakt med knivseggen.
Figur l . Exempel på avskärmning av rullkniv vid rullmaskin.
Till 12 § Erfarenheten har visat a t t vid öppningar till upplösare, massakar, matningsanordningar och liknande anordningar kan finnas risk för olyckor genom att en person störtar, glider eller trampar ned i öppningen. Typiska är följande situationer: Nedstörtning, varvid person som matar in material, tar överbalansen
•
och tippar med materialet ned i öppningen.
19
Nedglidning, varvid person som matar in utskottspapper som ligger
•
plant på golvet, förlorar fotfästet när materialet börjar rasa ned och
följer med detta ned i öppningen.
Nedtrampning, varvid person råkar trampa ned i mindre öppning i
• eller nära golvplanet.
Ovan nämnda situationer kan uppträda var för sig eller i olika kombina-
tioner. Skyddsåtgärderna måste anpassas till förhållandena i varje särskilt fall, se figur 8.
Till 13 § Paragrafen tar sikte på de risker som kan uppkomma om massa eller utskott tippas ned i en upplösare som stannats på grund av en nödsituation eller för rensnings- eller reparationsarbete. Med inmatningsanordning avses inte enbart massatransportörer utan även exempelvis tippbordet vid en utskottsgiljotin om detta är avsett för direkt nedmatning i upplösare. Till 14 § De anordningar som här nämns och som behandlas i 14-22 §§ är alla sådana där säkerheten mot nedfall eller oavsiktlig eller ovarsam manövrering är av särskild vikt. Reglerna avser inte anordning som enbart har till ändamål att vara lyftinrättning, t ex telfer. Det är viktigt a t t anordningen är beskaffad så a t t den inte riskerar a t t utsättas för överbelastning så att säkerheten äventyras. Ändlägesstopp, momentbegränsare och tryckbegränsningsventiler är exempel på konstruktionselement som kan vara lämpliga för detta ändamål.
Figur 8. Exempel på skyddsanordningar mot nedglidning i upplösare under cylinderrullstol. (Se även figur l och 2 beträffande de skydd mot ingreppsrisk som kan behövas.)
20
Vid sådana höj- och sänkbara anordningar som kalanderplattform, utkastskydd och lucka till torkkåpa är det bäst a t t använda skyddsstopp för a t t stoppa rörelse som kan medföra klämningsrisk. Kalanderplattform skall enligt 18 § vara hålldonsmanövrerad. Sådan manövrering är även lämplig vid t ex rullsänkningsanordning (se 8 §).
•
sänkning av ridvals,
•
manövrering av utkastskydd till skyddsläge,
•
sänkning av lucka till torkkåpa,
•
skärningsrörelse hos utskottsgiljotin.
•
Till 15 § Om säkring genom mekanisk spärr endast kan göras vid vissa punkter längs manövervägen, är det vanligen lämpligt att anordningen vid styrsignal stopp automatiskt går till närmast högre läge där den kan säkras.
Till 17 § Det är viktigt a t t kalanderplattform på säkert sätt kan utrymm a s i en nödsituation.
Till 21 § Principen för systemet med bärmutter och säkerhetsmutter är a t t den senare normalt är obelastad och endast belastas om bärmuttern skulle brista.
Till 22 § Lämpliga tillsynsåtgärder kan exempelvis vara: Allmänt:
•
- bärande delar (linor, kedjor, bärmuttrar etc): kontroll av sprickor, förslitning och annan skada, - nedstörtningsskydd (mekaniska spärrar, slakbrytare, fångare, rörbrottsventiler etc): kontroll av funktion och skada,
- rörelsekontrollerande organ (hålldon, nödstopp, ändlägesstopp
etc): kontroll av funktion. Vid kalanderplattform:
•
- grindar och bommar: kontroll av funktion - lyft- och sänkhastighet: kontroll av högsta hastigheten. Tillverkaren eller leverantören har ofta meddelat detaljerade regler för tillsynen. Det är angeläget a t t dessa beaktas. Ingenting hindrar a t t tillsynen utförs som egenkontroll. Journalanteckning skall enligt 3 § arbetsmiljöförordningen hållas tillgänglig under minst fem år från det datum då anteckningen gjordes.
Till 24 § Det är bra om den hålldonsmanövrerade ventilen medger steglös flödesreglering. Svårighet att hantera slangen anses föreligga
om rekylkraften vid spolning överstiger 300 N.
21
Till 25 § Paragrafen avser exempelvis pappersmaskiner och arkskärmaskiner, vilka till sin uppbyggnad är sådana, att det i dem finns utrymmen, i vilka man kan gå in och där det kan vara risk för personskada.
Till 26 § Paragrafen avser sådana arbeten som t ex skarvning av bana, inställning, justering, filtbyte och liknande. I många fall väljs lämpligen
en avsevärt lägre banhastighet än 15 m/min ( = 25 cm/sek). Spetsdrag-
ning behandlas i 4 § .
Till 27 § Paragrafens första stycke avser exempelvis den situation då en maskin nödstoppats för a t t någon klämts fast mellan två valsar. Det är då viktigt a t t valsarna snarast kan säras. Det är däremot olämpligt a t t
nödstoppet utlöser särning av valsarna medan dessa är igång eftersom
detta kan medföra a t t skadorna förvärras genom a t t den som fastnat i maskinen då kommer a t t dras längre in mellan valsarna. Automatisk särning kan undantagsvis vara lämplig om valsarna genom nödstoppet stannar mycket snabbt. Vid s k gavelpress till rullemballeringsmaskin är det lämpligt a t t nödstoppet orsakar a t t pressplattorna går isär utan a t t rullen stöts ut. Paragrafens andra stycke avser i första hand rullmaskin med bärvalsar. Det har förekommit olyckor och tillbud genom a t t man “bromsat ut” rullar.
Till 28 § Med område där hög temperatur råder avses exempelvis undervåningen till pappersmaskinens torkparti. Vid sådant ställe kan det ofta vara lämpligt a t t arbetsrotation tillämpas.
Till 29 § Arbetsinstruktionerna har stor betydelse för säkerheten i ar-
betet. Det är viktigt a t t de revideras om arbetsförhållandena ändras eller om erfarenheterna ger anledning till det. Bland arbetsmoment av driftsmässig karaktär, för vilka behovet av instruktioner är särskilt stort, kan nämnas: Vid pappersmaskin:
•
- spetsdragning, speciellt om manuella arbetsmoment förekommer, (se 4 §),
- manövrering av lucka till torkkåpa, (se 14 §).
Vid rullstol:
•
- omläggning av banan till ny tambur, (se 5 §), - verkställande av banmarkering.
- lyftning och transport av maskinrulle, (se 10 §).
Vid kalander:
•
- spetsdragning, (se 4 §),
- manövrering av kalanderplattform, (se 14 §).
22
Vid rullmaskin (och omrullningsmaskin):
•
- inställning av rullknivar, (se 11 §),
- spetsdragning, (se 4 §), - skarvning av bana, (se 26 §), - manövrering av ridvals, (se 14 §), - manövrering av utkastskydd, (se 1 4 §), - manövrering av rullutstötare, (se 9 §),
- manövrering av rullsänkningsanordning, (se 8 och 9 §§),
- hantering av bibanerullar. Vid arkskärmaskin:
•
- manövrering av stavrost, - pallväxling.
- arbete med tvärsskärkniv, (se 11 §).
Vid utskottsgiljotin:
•
- inläggning av rullar för uppskärning, - manövrering av kniven, (se 11 och 14 §§), - nedmatning i upplösare. Vid upplösare:
•
- nedmatning i fristående upplösare, (se 12 och 13 § § ) ,
- nedmatning i upplösare under rullstol, (se 12 §).
Bland arbetsmoment av underhållsmässig karaktär, för vilka behovet av instruktioner är särskilt stort, kan nämnas: Rengöring av vals:
•
Det är viktigt att: - manuell rengöring av roterande vals inte sker vid inlöpande valsnyp. - slang som kan nå fram till valsnyp har munstycke med lämplig utformning (se 23 §). Byte av filt eller vira:
•
Det är viktigt att: - den operatör som styr maskinrörelsen verkligen kan övervaka aktuella riskområden (se 26 §), - personalen är betryggande säkrad mot a t t falla ned under arbetet. Arbete i upplösare eller behällare:
•
Det är viktigt att: - vätska är urtömd och hälsofarlig gas bortventilerad, - ledning för tillförsel av vätska etc är stängd och vid behov låst i stängt läge (se 13 §), - energitillförseln till inmatningsanordning, rotor etc är frånkopplad och låst i frånläget (se 13 §), - personlig skyddsutrustning (t ex andningsskydd och säkerhetsbälte med lina) medförs och används i erforderlig omfattning, - erforderlig talkommunikation och hjälpberedskap vidmakthålls.
23
Nyckelordlista
Listan upptar vissa ord, uttryck och företeelser som behandlas i föreskriftstext eller kommentarer till angivna paragrafer.
Ord, uttryck etc Paragraf nr
Arbete i hög temperatur 28 Arbetsinstruktion 29 Arbetsrotation 28 Arkskärmaskin 11, 25, 29
Automatstyrd transportvagn 6 Avrivning av bana 5
Avrullning 7
Banhastighet 4, 7, 26 Bankapningsanordning 6 Behållare 12 Bromsning 27 Bärmutter 21
Cylinderrullstol, allmänt 2, 3 tambur 2, 5, 10 upplösaröppning vid 12
Eggverktyg 1 1 Extrudermunstycksvagn 6
Fri rullning Se Rullning, fri Frånkoppling 11, 13, 29 Fånganordning (för rulle) 7 Fångare (vid kalanderplattform) 20
Gas, hälsofarlig i upplösare 29
Gavelpress 27 Gångväg, inne i maskin 25
Hydraulsystem 19 Hålldon 2, 6, 9, 14, 18, 24, 26 Hållventil 19
Ingreppsställe (nyp) 2, 3, 4 Inmatningsanordning 12,13 Inspektion 16
Journal över tillsyn 22
24
Ord, uttryck etc Paragraf nr
Kalander 2, 3 Kalanderplattform 2, 1 4 , 1 7 - 2 2 Kedjedrift 15,20 Klipprisk 6, 1 1 Klämrisk 6, 9, 27 Kniv 11 Krypkörning 26 Ledplåt (för spetsdragning) 4 Lindrift 15, 20 Lucka till torkkåpa 14 Lyft av tambur 10 Lyftorgan 16 Lyftskruv 21 Maskinglätt 3 Massakar 12 Massatorkmaskin 4 Momentbegränsare 14 Munstycke till slang 23, 24
Se Ingreppsställe Nyp Nödfunktion 27 Nödstopp 13, 27
Omrullningsmaskin 3
Pallbord 14
Pallväxlare 6
Primärarm 7
Rekylkraft (vid slang) 24 Rullemballeringsmaskin 8, 9 Rullkniv 11
Rullmaskin 4, 7, 8, 9 Rullning, fri 8
Rullsänkningsanordning 6, 8, 13, 14 Rullutstötare 2 , 6, 9
Skyddsstopp 3, 6 Slakkedjebrytare 15 Slaklinebrytare 15 Slangbrottventil 19 Slangledning 23, 24
25
Ord, uttryck etc Paragraf nr
Slitinlägg 10 Spetsdragning 2, 3 , 4 Stavrost 6 Säkerhetsbrytare 11, 13 Särning av valsar 27 Tambur 2, 5, 10 Tillsyn 22 Tippbord 11,13 Torkparti, undervåning 28 Tvärsskärkniv 2, 11 Upplösare 2, 12, 13
Upprullning 7
Urspårningsskydd 15
Utkast av rulle 7 Utkastskydd 7 Utskottsgiljotin 2, 11, 13, 14
Vals, rengöring av 29
26
Bilaga
Förteckning över vissa författningar m m som berör väsentliga riskfaktorer inom pappers- och pappindustri.
Förteckningen är aktuell per 1985-01-01.
Riskfaktor Författningar m m
Farlig maskinfunktion Arbetarskyddsstyrelsens allmänna maskinanm m visningar (nr 29)
Ergonomiska faktorer Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:6) om arbetsställningar och arbetsrörelser
Buller Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar (nr 110) om buller i arbetslivet
Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar (nr 110:1)
om infraljud och ultraljud i arbetslivet
Farliga ämnen Kungörelsen (SFS 1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) om Åtgärder mot luftföroreningar Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:5) med föreskrifter om hygieniska gränsvärden Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:9) med föreskrifter om information om farliga ämnen
Farlig strålning Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:9) om laser
Explosion m m Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:5) om dammexplosioner Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 198211) om tryckkärl med ändringar (omtryckt AFS 1984:18)
27
Riskfaktor Författningar m m
Brand Brandlagen (SFS 1974:80) med ändringar
Meddelanden från Statens Brandnämnd Publikationer från Svenska Brandförsvarsföreningen Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:9) o m larm och utrymning vid brand eller gasutströmning
Elektrisk ström Statens Energiverks starkströmsföreskrifter (SIND-FS 1978:6) med ändringar och tillägg