En vara som köpts på internet försvann efter att den avlämnats utanför konsumentens lägenhetsdörr.
En vara som köpts på internet försvann efter att den avlämnats utanför konsumentens lägenhetsdörr. Nämnden kom fram till att risken för varan övergick på konsumenten när varan placerades utanför lägenhetsdörren, eftersom leverans då hade skett i enlighet med den leveransmetod som parterna kommit överens om. Konsumenten ansvarade därför för varan, när den senare försvann.
SK begärde betalningsbefrielse från beloppet 1 198 kr.
I sin anmälan till nämnden uppgav SK följande. Den 23 april 2022 köpte hon av företaget en skaljacka och en tröja för totalt 1 198 kr. Varorna köptes via internet för leverans hem och har ännu inte levererats. Transportföretaget ställde varorna utanför dörren och man ställde dem så synligt att någon stal dem innan hon hann ta in dem. Hon anser därför att hon inte ska behöva betala för varorna.
Företaget motsatte sig kravet.
I sitt svar till nämnden uppgav företaget följande. När kunden accepterar att paketet får levereras utanför dörren och transportföretaget i samband med detta tar en bild på leveransen, så överlämnas ansvaret för paketet till slutkunden. Det återstår för kunden att polisanmäla detta som stöld.
Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.
SK har inte fått de varor som hon beställt av företaget. Parterna har olika uppfattning i frågan om vem som ansvarade för varorna när de försvann. Den rättsliga fråga nämnden har att pröva är därför när risken för varan går över på konsumenten vid hemleverans.
Konsumentköplagen (1990:932) upphävdes den 1 maj 2022 och har ersatts av en ny konsumentköplag (2022:260). Den tidigare lagen gäller dock fortfarande för avtal som har ingåtts före nyss nämnda datum och är alltså tillämplig på det nu aktuella köpet.
Enligt konsumentköplagen går risken för varan över på köparen när den avlämnas (8 §). Varan är avlämnad när den har kommit i köparens besittning (6 §). Om köparen bär risken för varan är han eller hon skyldig att betala för varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.
I förarbetena till konsumentköplagen (1990:932) har frågan om avlämnande vid hemleverans diskuterats. Där framgår bland annat följande. Om säljaren har åtagit sig att transportera varan till konsumenten, är varan avlämnad när den har tagits om hand av konsumenten eller på annat sätt överlämnats till denne. Det är alltså inte nödvändigt att varan faktiskt har tagits om hand av köparen. En vara som har lagts i konsumentens brevlåda får normalt anses ha avlämnats till konsumentens även om han inte är hemma vid tillfället. En vara som enligt överenskommelse med konsumenten har ställts på dennes villatomt får i regel också anses ha kommit i hans besittning. En vara som placerats utanför konsumentens lägenhetsdörr kan dock inte anses ha avlämnats till konsumenten förrän denne faktiskt har tagit hand om varan (se prop. 1989/90:89 s. 70).
Frågan om avlämnande vid hemleverans har inte behandlats i förarbetena till den nya konsumentköplagen. Regleringen i den nya lagen är emellertid densamma som i den tidigare lagen förutom att paragrafnumreringen har ändrats.
I den rättsliga litteraturen har det ifrågasatts om den för konsumenten mycket förmånliga tolkningen av när en vara ska anses avlämnad, som framgår av förarbetena till den tidigare konsumentköplagen, fortfarande ska gälla (se t.ex. Jonny Herre, En kommentar till konsumentköplagen 6 §, Juno). Regelns skyddande funktion kan också ifrågasättas eftersom konsumenten många gånger har ett behov av att kunna få varan levererad genom att den placeras utanför dörren.
Nämnden konstaterar att marknaden har förändrats avsevärt sedan slutet på 1980-talet då det aktuella förarbetsuttalandet gjordes, bland annat genom den kraftiga utvecklingen av köp av varor på distans. Hemleverans, och då även leverans av varor utanför en lägenhetsdörr, är numera ett vanligt förekommande förfarande vid e-handel. En sådan leveransmetod bör därför numera kunna innebära att ett avlämnande och därmed en riskövergång har skett. Detta förutsätter emellertid dels att konsumenten har godtagit att detta leveranssätt tillämpas, dels att företaget kan bevisa att avlämnandet av varan har skett i enlighet med den överenskomna leveransmetoden.
SK har uttryckligen godkänt att varorna skulle levereras genom att ställas utanför hennes lägenhetsdörr. Transportföretaget har också tagit en bild på paketet när det placerades utanför lägenhetsdörren. Leverans har därmed skett i enlighet med SK:s önskemål.
Mot denna bakgrund anser nämnden att varorna har avlämnats i enlighet med den överenskomna leveransmetoden och kommit i SK:s besittning samt att risken för varorna därmed har övergått på henne. Eftersom varorna har försvunnit efter det att ansvaret för dem övergått på henne är hon skyldig att betala för dem. Hennes krav ska därför avslås.