Nämnden är inte förhindrad att pröva ett ärende om utebliven leverans av ett receptbelagt läkemedel (Ozempic), som inte är narkotika- eller dopningsklassat, som sålts utan nödvändigt tillstånd från Läkemedelsverket.

ED begärde i första hand att företaget skulle fullgöra avtalet och i andra hand att få häva köpet.

I sin anmälan till nämnden uppgav ED följande. Den 26 juni 2024 beställde hon på internet Melanotan 2 och Semaglutid (Ozempic) av företaget. Hon har endast fått Melanotan 2. Hon vill i första hand få den Ozempic hon beställt och i andra hand få pengarna som hon betalade för Ozempic, 2 065 kr, tillbaka.

Företaget svarade inte i ärendet, trots nämndens begäran därom.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.

Utgångspunkter för nämndens prövning

Tvisten handlar om ett avtal om köp av Ozempic på internet från ett företag som inte har tillstånd att sälja detta preparat.

Nämnden ska självmant beakta om den kan pröva anspråk grundade på sådan försäljning.

Nämnden prövar inte tvister om utförande av hälso- och sjukvårdstjänster (5 § förordningen [2015:739] med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden). Nämnden prövar inte heller tvister som inte skyddas av rättsordningen. När ett ärende avser en tvist som nämnden inte prövar ska nämnden avvisa ärendet (25 § och 26 § 4).

Nämnden kan pröva krav rörande köp av Ozempic

Nämnden konstaterar inledningsvis att ED:s köp inte avser utförande av en hälso- och sjukvårdstjänst, vilket gör att nämnden inte är förhindrad att pröva ärendet med hänvisning till 5 § ARN:s instruktion.

Ozempic är ett receptbelagt, men inte narkotika- eller dopningsklassat, läkemedel. Preparatet får endast säljas till konsumenter av öppenvårdsapotek med tillstånd från Läkemedelsverket (2 kap. 1 och 3 §§ lagen [2009:366] om handel med läkemedel). Läkemedelsverket avråder starkt från köp av Ozempic på internet från andra aktörer än lagliga apotek. Såvitt framgår av utredningen har företaget inte tillstånd från Läkemedelsverket för att sälja Ozempic.

Frågan är om tvisten är sådan att den inte skyddas av rättsordningen och om nämnden av det skälet inte ska pröva den.

Av 4 kap. 10 § 1 konsumentköplagen (2022:260), som är tillämplig på köpet, följer att försäljning i strid mot försäljningsbegränsande regler i många fall ska prövas som ett

köprättsligt fel enligt konsumentköplagens bestämmelser. Lagstiftarens avsikt har således varit att tvister med anledning av sådan försäljning ska vara skyddade av rättsordningen.

Även om försäljning av Ozempic endast är tillåten om försäljaren har fått Läkemedelsverkets tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel anser nämnden att tvister rörande civilrättsliga krav med anledning av otillåten försäljning av Ozempic skyddas av rättsordningen. Nämnden beaktar i detta sammanhang särskilt att preparatet inte är narkotikaeller dopningsklassat och således inte är förbjudet att bruka.

Nämnden är således inte förhindrad att pröva ED:s krav.

ED kan inte begära fullgörelse, men har rätt att häva köpet

Eftersom företaget inte har svarat i ärendet lägger nämnden ED:s uppgifter till grund för beslutet. ED:s krav är inte uppenbart ogrundat och det ska därför godtas i den mån det har laga grund.

ED har i första hand begärt att företag ska leverera den Ozempic hon har beställt (fullgörelse av avtalet) och i andra hand att få pengarna tillbaka (hävning).

Företaget har varit i dröjsmål med leveransen (3 kap. 1 § konsumentköplagen). Försäljningen av preparatet har skett i strid mot försäljningsbegränsande regler, vilket utgör ett köprättsligt fel (4 kap. 10 §). Vid dröjsmål med leveransen har en köpare under vissa förutsättningar rätt att bland annat kräva fullgörelse eller häva köpet (3 kap. 2 §). Vid fel i en vara har konsumenten under vissa förutsättningar rätt att häva köpet (5 kap. 1 §).

När det gäller frågan om fullgörelse gör nämnden följande bedömning.

Ett företag är inte skyldigt att fullgöra ett köp om det finns ett hinder som företaget inte kan övervinna (3 kap. 4 §). Eftersom företaget saknar tillstånd att sälja Ozempic föreligger ett oövervinneligt hinder mot fullgörelse, s.k. rättslig omöjlighet. Kravet på fullgörelse kan därför inte bifallas.

När det gäller frågan om hävning av köpet konstaterar nämnden att företaget är i dröjsmål med leveransen. Dröjsmålet är av väsentlig betydelse för ED och hon har därför rätt att häva köpet (3 kap. 5 §). Hävningen innebär att företaget är skyldigt att betala tillbaka köpeskillingen till ED.

I detta sammanhang ska beaktas om den aktuella rättsföljden harmonierar med försäljningsförbudets syfte (jfr NJA 2004 s. 682). Huvudsyftet med att endast företag med tillstånd från Läkemedelsverket får sälja Ozempic är att skydda konsumenter från skador. Enligt nämnden är ED:s rätt att häva köpet och återfå köpeskillingen i harmoni med förbudets syfte, eftersom skyldighet att återbetala köpeskillingar ger företag incitament att agera i enlighet med reglerna i lagen om handel med läkemedel. Motsatsen – att konsumenter inte skulle ha rätt att få tillbaka köpeskillingen – skulle motverka syftet med förbudet på så sätt att näringsidkare i så fall skulle kunna göra vinster på lagstridiga försäljningar med risk för personskador som följd.

Sammanfattningsvis har ED rätt att få tillbaka 2 065 av företaget.