ARN har kommit fram till att ett spelbolag inte har haft rätt att vägra utbetalning av de pengar som en konsument hade på sitt spelkonto.

HB begärde att spelbolaget skulle betala 7 219 kr till honom.

I sin anmälan till nämnden uppgav HB följande. I februari 2024 startade han ett konto för onlinespel på ett nätcasino, som ägs av spelbolaget. Han satte in 200 kr på spelkontot och fick en välkomstbonus om 600 kr. Han spelade för pengarna och vann. När han hade ett saldo om 6 970 kr påbörjade han ett uttag om 4 000 kr. För resterande pengar fortsatte han spela. Han avslutade sitt konto när han hade ett saldo om 7 419 kr, inkluderat de 4 000 kr han redan hade begärt ett uttag av. Spelbolaget ställde flera krav på honom för att han skulle få ta ut pengarna, bland annat att han skulle tillhandahålla en kopia av sitt pass signerat av en notarius publicus. Han vägrade detta eftersom det skulle kosta honom 500 kr. Det är ett orimligt krav som inte finns beskrivet i bolagets villkor. Han har varit i kontakt med spelbolaget flera gånger, men har endast fått ut sin insättning om 200 kr. Han begär nu att få ut det resterande beloppet om 7 219 kr.

Spelbolaget motsatte sig kravet.

I sitt svar till nämnden uppgav spelbolaget följande. HB aktiverade sitt spelkonto genom att acceptera kundvillkoren. När registreringen av spelkontot hade slutförts satte HB in 200 kr på kontot. Drygt två månader senare begärde HB ett uttag på 4 000 kr som var vinster från spel. Spelbolaget begärde dokumentation från honom i enlighet med kundvillkoren. HB har inte skickat in de dokument som bolaget har begärt. Det gör det omöjligt för spelbolaget att hantera det begärda uttaget och samtidigt agera i enlighet med de rättsregler och föreskrifter som bolaget ska följa för att inte överträda bland annat penningtvättsreglementet.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.

Frågan i ärendet

Frågan som nämnden har att ta ställning till är om spelbolaget har rätt att vägra utbetalning av de pengar som HB har på sitt spelkonto, om HB inte tillhandahåller de dokument som spelbolaget kräver. För att spelbolaget ska ha en sådan rätt måste det framgå av parternas avtal eller av tillämplig lag.

Den rättsliga regleringen

I spellagen (2018:1138) finns bestämmelser som gäller spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar (t.ex. kasinospel och onlinebingo). Lagen innehåller bland annat bestäm-

melser som anger att den som tillhandahåller spel (spelbolaget) ska registrera den som vill delta i spel och kontrollera spelarens identitet och att detta ska ske senast i samband med att den första utbetalningen till spelaren görs (12 kap. 1 – 4 §§). Identiteten kan kontrolleras genom en tillförlitlig e-legitimation såsom BankID (se prop. 2017/18:220 s. 318). När det gäller onlinespel ska spelbolaget för varje registrerad spelare öppna ett spelkonto och identifiera spelaren när denna loggar in på kontot (13 kap. 1 och 2 §§). Identifiering kan även här ske genom e-legitimation (se a. prop. s. 319).

Innan spelarens identitet har kontrollerats får ett tillfälligt konto öppnas (13 kap. 4 §). Från ett sådant konto får utbetalningar inte ske annat än i samband med att kontot avslutas. Av lagen framgår vidare att spelbolaget skyndsamt ska betala ut tillgodohavandet på ett spelkonto när kontot avslutas. Under vissa förutsättningar är spelbolaget emellertid inte skyldigt att betala tillbaka mer än det som återstår av de insättningar som spelaren har gjort. Detta gäller om spelkontot avslutas på grund av att spelaren har angett felaktiga uppgifter om sig själv vid öppnandet av ett tillfälligt spelkonto, eller inte på uppmaning av licenshavaren har gett in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen, eller har stängts av från spel till följd av misskötsamhet (13 kap. 8 §).

Det framgår alltså att ett spelbolag är skyldigt att kontrollera spelarens identitet senast i samband med den första utbetalningen, att utbetalningar i regel inte får göras från ett tillfälligt spelkonto och att spelbolaget i vissa fall inte är skyldigt att betala ut mer än vad som återstår av de insättningar som spelaren har gjort. I övrigt innehåller spellagen inte några bestämmelser om vad som gäller för utbetalningar, t.ex. under vilka förutsättningar spelbolaget får vägra att göra en utbetalning eller avseende vilken dokumentation som spelbolaget får kräva för att spelaren ska få en utbetalning.

Den som bedriver spelverksamhet är skyldig att följa även lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) (1 kap. 2 § första stycket 15). Enligt lagen får en verksamhetsutövare inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden. Den kännedom som avses rör möjligheten att dels kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, dels övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner, bland annat i syfte att upptäcka transaktioner som kan antas ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 1 §).

Den som bedriver spelverksamhet är enligt regelverket skyldig att vidta en rad åtgärder för att skaffa sig tillräcklig kundkännedom. Det krävs bland annat att åtgärder för kundkännedom vidtas vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp (3 kap. 5 §). I kundkännedomskravet ligger bland annat att verksamhetsutövaren ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa, varvid identifiering kan göras på elektronisk väg (3 kap. 7 §). Verksamhetsutövare får enligt lagen inte utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 3 §). I övrigt regleras inte några situationer då t.ex. ett spelbolag är skyldigt att hindra, eller har möjlighet att vägra, en

utbetalning. Det finns inte heller någon närmare reglering om vilken dokumentation som ett spelbolag får kräva för att en utbetalning ska ske.

Bestämmelserna i lagen har i princip inte någon civilrättslig betydelse (se prop. 2016/17:173 s. 233).

Bedömningen i detta fall

Det kan till att börja med konstateras att spelbolaget inte har gjort gällande att någon av de situationer föreligger som enligt spellagen ger bolaget rätt att inte betala ut HB:s tillgodohavande. Spelbolaget har förvisso gjort gällande att det är omöjligt för bolaget att hantera det begärda uttaget utan den begärda informationen och samtidigt följa penningtvättsreglementet. Bolaget har dock inte påstått att det på skälig grund kan misstänkas att den aktuella transaktionen utgör ett led i penningtvätt eller pekat på något annat förhållande inom penningtvättsregleringen som medför att bolaget har rätt att förvägra HB hans tillgodohavande. Inget i utredningen indikerar heller att någon sådan situation föreligger. I sammanhanget kan också konstateras att både spellagen och penningtvättslagen förutsätter att identifiering av en kund kan ske på elektronisk väg och att spelbolaget enligt sina villkor kräver att bolagets kunder identifierar sig med BankID både vid registreringen av ett spelkonto (avsnitt B, punkten 1.1 b) och vid inloggning på kontot (avsnitt B, punkten 3.1). Det får förutsättas att så skett även i HB:s fall.

Någon rätt eller skyldighet för spelbolaget att enligt lag konfiskera HB:s vinster har alltså inte framkommit. Det återstår då att pröva om parternas avtal ger spelbolaget rätt att vägra utbetalning av de pengar som HB har på sitt spelkonto.

HB har gett in de allmänna villkor som gäller mellan parterna och spelbolaget har menat att punkten 2.8 i avsnitt B och punkterna 1.13 och 2.15 i avsnitt C i dessa ger bolaget rätt att vägra utbetalning av de aktuella pengarna så länge HB inte tillhandahåller de dokument som bolaget har begärt.

Nämnden konstaterar att punkten 2.8 i avsnitt B avser villkor för registrering av ett spelkonto och att punkten 1.13 i avsnitt C avser insättningar på kontot. Dessa saknar således betydelse för den fråga som nämnden har att pröva. Detsamma gäller för övrigt även i fråga om punkten 6 i avsnitt D. Villkoret anger visserligen vilka dokument som bolaget får kräva in i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism men tar inte sikte på uttag av pengar och anger inte någon rätt att vägra utbetalningar.

Punkten 2.15 i avsnitt C i de allmänna villkoren avser uttag av pengar från spelkontot och stadgar att om något föranlett att spelbolaget kräver in verifieringsdokument innan en utbetalning görs, kommer en utbetalning att göras så snart dokumenten tillhandahållits spelbolaget och spelbolaget granskat och godkänt dessa.

Av villkoret framgår inte vad som kan föranleda spelbolaget att begära in verifieringsdokument. Det är alltså oklart på vilka grunder bolaget kan kräva dokumenten. Det framgår inte heller vilka dokument som kan komma att bli aktuella. Det framgår av villkoret att bolaget kan kräva in dokumenten ”innan en utbetalning görs” och det sägs att ” en utbetalning [kommer] att göras så snart dessa dokument tillhandahållits” bolaget. Det står emellertid inte vad som händer om de dokument som bolaget kräver in inte tillhandahålls.

Om innebörden av ett avtalsvillkor som – liksom det förevarande – inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar ska det enligt 10 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden tolkas till konsumentens förmån. Bestämmelsen genomför artikel 5 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och ska därför tolkas direktivkonformt. Att det enligt artikeln krävs att villkor i konsumentavtal ska vara klart och begripligt formulerade har EU-domstolen bekräftat vid flera tillfällen. Det nämnda kravet på transparens ska enligt EU-domstolen förstås så, att det inte bara innebär att det berörda villkoret ska vara begripligt för konsumenten rent grammatiskt, utan att konsumenten även, på grundval av klara och begripliga kriterier, ska kunna utvärdera villkorets ekonomiska konsekvenser för denne (se t.ex. EU-domstolens dom i mål C-621/17, Kiss och CIB Bank). En direktivkonform tolkning av artikeln medför enligt nämnden vidare att vid tveksamhet om ett avtalsvillkors innebörd ska villkoret inte bara tolkas till förmån för konsumenten, utan den för konsumenten mest gynnsamma tolkningen ska gälla.

Vid tolkningen av avtalet mellan parterna ska beaktas att villkoret rör HB:s rätt att över huvud taget få utbetalningar från spelkontot och att det därmed gäller ett förhållande som är av central betydelse för att han ska kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna av avtalet. I enlighet med kravet på klarhet och begriplighet ska ett villkor i princip formuleras så, att en normalt informerad och skäligen uppmärksam konsument har möjligt att bedöma vad de ekonomiska konsekvenserna av avtalet blir för honom eller henne.

Det förhållandet att det aktuella villkoret anger att en utbetalning, när bolaget har krävt in verifieringsdokument, kommer att göras så snart som bolaget har fått dokumenten skulle visserligen kunna anses tala för att bolaget inte är skyldigt att göra en utbetalning med mindre än att spelaren har tillhandahållit de dokument som bolaget kräver. En sådan tolkning framgår emellertid inte på något tydligt sätt och framstår inte heller som rimlig. För det första formuleras i villkoret inte någon rätt för bolaget att vägra göra en utbetalning. För det andra skulle en sådan tolkning innebära att bolaget i praktiken kan göra en utbetalning beroende av krav som vilar på grunder som inte är klara. För det tredje kan ett villkor som tolkas på det sättet i normalfallet inte anses fylla någon rimlig funktion, eftersom bolaget redan i enlighet med vad som följer av spellagen och penningtvättslagen får antas ha kontrollerat spelarens identitet. Vid denna tveksamhet avseende avtalsvillkorets innebörd måste den mest gynnsamma tolkningen för HB bli att det inte finns någon möjlighet för spelbolaget att vägra utbetalning, under förutsättning att identifiering i enlighet med nämnda lagstiftning skett. Något lagstadgat krav på identifiering genom passkopia signerad av notarius publicus finns inte, och som redan konstaterats måste det förutsättas att HB har identifierat sig med BankID i enlighet med spelbolagets villkor.

Mot bakgrund av dessa omständigheter gör nämnden bedömningen att villkoret inte ger spelbolaget rätt att vägra att betala ut HB:s tillgodohavande på spelkontot om HB inte ger in de dokument som bolaget har krävt.

Spelbolaget ska därför rekommenderas att betala ut HB:s tillgodohavande på spelkontot i enlighet med hans begäran.