Kungälvs kommun
IMY förbjuder Kungälvs kommun att kamerabevaka på vissa allmänna platser där kommunen inte har ansökt om tillstånd för att få kamerabevaka. Beslutet har överklagats. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 30 maj 2024 (mål nr 2912-24) att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.
Beslut
Integritetsskyddsmyndighetens beslut
Integritetsskyddsmyndigheten konstaterar att Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun bryter mot tillståndskravet i 7 § kamerabevakningslagen (2018:1200) genom att på följande platser under angiven tidsperiod bedriva kamerabevakning utan tillstånd.
• Nordmannatorget under tiden 19 oktober 2021 till 15 maj 2023 • Utomhusparkeringen Vita fläcken under tiden 8 juni 2021 till 15 maj 2023 • Bandybanan Skarpe Nord under tiden 11 september 2021 till 15 maj 2023 • Kongahälla Center under tiden 11 september 2021 till 15 maj 2023 • Thorildskolan under tiden 1 augusti 2018 till 15 maj 2023 • Utesimbadet i Kungälv under tiden 1 augusti–7 november 2018, 13 maj– 1 september 2019, 10 juni–29 augusti 2020, 21 maj–4 september 2021 samt 5 juni–22 juni 2022.
Integritetsskyddsmyndigheten ger Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun en reprimand enligt 24 § kamerabevakningslagen och artikel 58.2 b i dataskyddsförordningen för överträdelsen.
Integritetsskyddsmyndigheten förbjuder Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun enligt 24 § kamerabevakningslagen och artikel 58.2 f i dataskyddsförordningen att bedriva tillståndspliktig kamerabevakning på Nordmannatorget, utomhusparkeringen Vita fläcken, bandybanan Skarpe Nord, Kongahälla Center, Thorildskolan samt Utesimbadet i Kungälv utan kamerabevakningstillstånd.
Redogörelse för ärendet
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit emot ett klagomål beträffande kamerabevakning i Kungälvs kommun. I klagomålet anges att kommunen bedriver kamerabevakning utan tillstånd på ett antal platser i kommunen dit allmänheten har tillträde.
IMY har inlett tillsyn mot Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun (kommunstyrelsen) i syfte att utreda om kommunstyrelsens kamerabevakning på nedan angivna allmänna platser är tillståndspliktig enligt 7 § kamerabevakningslagen samt – om tillståndsplikt bedöms föreligga – huruvida kommunstyrelsen har tillstånd till kamerabevakningen. Kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti 2018. IMY:s tillsyn avser tidsperioden 1 augusti 2018 till dagen för detta beslut.
Vad kommunstyrelsen har uppgett
Kommunstyrelsen är ansvarig för nio olika kameraanläggningar på nedan angivna allmänna platser i Kungälv. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för bevakningen. På tre av dessa platser (plats 1–3) sker bevakning utan anonymiseringsteknik och på sex platser (plats 4–9) sker bevakningen med anonymiseringsteknik. Bevakning sker på följande platser.
1. Parkeringshuset Tre Kungar. Bevakning sker alla dagar dygnet runt inne i parkeringshuset.
2. Parkeringshuset Palissaden. Bevakning sker alla dagar dygnet runt inne i parkeringshuset. 3. Konsthallen Mimers Hus. Bevakning sker alla dagar dygnet runt i konstutställningshallen. 4. Nordmannatorget. Bevakningen avser torg, anslutande parkeringsplats samt del av Kongahällagatan. Bevakningen inleddes den 19 oktober 2021 och sker alla dagar kl. 18.000–06.00. 5. Utomhusparkeringen ”Vita fläcken”. Bevakningen avser utomhusparkering och gatuparkering. Bevakningen inleddes den 8 juni 2021 och sker alla dagar kl. 00.00–04.00. 6. Bandybanan Skarpe Nord. Bevakningen avser delvis inhägnad sportanläggning. Bevakningen inleddes den 11 september 2021 och sker måndag–fredag kl. 23.30–07.00 samt lördagar och söndagar kl. 22.00–07.00. 7. Kongahälla Center. Bevakningen avser utsidan av köpcentret. Bevakningen inleddes den 11 september 2021 och sker alla dagar kl. 18.00–06.00. 8. Thorildskolan. Bevakningen avser skolgård och fasader utomhus. Bevakningen inleddes den 28 augusti 2017 och sker alla dagar dygnet runt. 9. Utesimbadet i Kungälv. Bevakningen avser utomhusbassäng och intilliggande ytor. Bevakning sker alla dagar kl. 21.40–06.30 under den period på året då det förekommer verksamhet på badet. Bevakning har skett under följande tidsperioder: 7 juli–18 augusti 2015, 9 maj–20 oktober 2016, 17 maj–20 september 2017, 21 juni–7 november 2018, 13 maj–1 september 2019, 10 juni–29 augusti 2020, 21 maj–4 september 2021 samt 5 juni–22 juni 2022.
Bevakning i parkeringshus och konsthall (plats 1–3)
Avseende bevakningen på plats 1–3 har kommunstyrelsen uppgett i huvudsak följande. Bevakningen sker utan anonymiseringsfunktion. Eftersom bevakningen i parkeringshuset Tre Kungar och parkeringshuset Palissaden sker i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott krävs inget tillstånd. Avseende bevakningen i Konsthallen Mimers Hus har Kungälvs kommun ett giltigt tillstånd till kameraövervakning från länsstyrelsen .
Bevakning med anonymiseringsteknik (plats 4–9)
Avseende bevakningen på plats 4–9 har kommunstyrelsen uppgett att bevakningen sker med anonymiseringsteknik. Den aktuella tekniken – anonymisering genom pixelering – innebär i korthet att förgrundsobjekt såsom fotgängare, fordon och liknande ersätts med en lågupplöst version av samma objekt. Tanken med bevakningen är att det från anonymiserat videomaterial ska gå att se om personer uppehåller sig på en viss plats under en viss tid, och automatiskt meddela larmoperatören vid oönskade situationer. Larmoperatören tar endast del av anonymiserat bildmaterial. Bevakningen ger larmoperatören som hanterar videolarm information om händelseförloppet i en viss situation så att denne kan avgöra om väktare behöver skickas till platsen. Anonymiserat material sparas och lagras i tre dagar. Originalvideon spelas inte in.
Teknisk beskrivning av ”anonymisering genom pixelering”
Tekniken ersätter förgrundsobjekt med ett antal större pixlar (kvadratiska bildelement) på ett sätt som omöjliggör identifiering av personen ifråga. Om originalvideon är i färg elimineras färginformationen hos förgrundsobjekten och ersätts av en gråskaleversion av samma objekt. Grovkornigheten hos pixeleringen kan ställas in per kamera. De
aktuella kamerorna är inställda så att personers ansikten täcks av maximalt 5x5 pixlar vilket är standardinställningen.
All bevakning på plats 4–9 sker med pixeleringsfunktion påslagen. Kamerorna samlar in bildmaterial från platsen, benämnt ”originalvideo”. Den lågupplösta bilden läggs på i en mjukvara som körs på en server med direktuppkoppling mot kameran i ett privat nätverk. Innan den lågupplösta bilden läggs på hanteras videodata endast i kamerans RAM-minne, nätverksbuffrar och liknande, och endast under bråkdelen av en sekund. Ingen originalvideo sparas på hårddisk, i databas eller annan mer permanent lagringsplats. Jämfört med annan teknik handlar det inte om att bildupptagning med identifierbara människor först sparas och sen anonymiseras – utan hela processen med bildupptagning och anonymisering sker simultant och samtidigt.
Mjukvaran är en förutsättning för att kameran ska fungera på avsett sätt. Det är inte möjligt att uppta bildmaterial genom kameran utan att behandling av originalvideon sker via mjukvaran. Hela processen sker på mellan 0,02 till 0,1 sekund. Först efter denna process är bildupptagningen tillgänglig för människor. Det finns ingen teknisk möjlighet för en individ att komma åt bildupptagning som sker före processen är slutförd. Det finns inget sätt att återskapa originalvideon från den anonymiserade videon.
Kommunstyrelsens bedömning avseende identifiering av enskilda
Tekniken anonymisering genom pixelering omfattar en mängd tekniker för att omöjliggöra identifiering av individer. Dessa inkluderar reducering av upplösning till en nivå så låg att identifiering blir omöjlig, borttagning av färgdata för att göra stora objekt och klädesplagg omöjliga att känna igen, ”introducerad onoggrannhet” i bilden som gör precisa mätningar av objekts dimensioner omöjliga. Enskilda personer kan därför inte identifieras utifrån videomaterial där anonymisering genom pixelering har applicerats, varken manuellt eller med tekniska metoder. Kommunstyrelsen har i denna del bl.a. hänvisat till branschstandard för videoövervakningssystem avseende vilken bildupplösning som krävs för att göra en viss bevakningsuppgift, t.ex. identifiering eller igenkänning möjlig.
Kommunstyrelsens bedömning avseende tillståndsplikten
Kamerabevakning som sker med anonymiseringsfunktionen påslagen utgör inte personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen och inte heller personbevakning i kamerabevakningslagens mening då enskilda personer som träffas av bevakningen inte kan identifieras. Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen är därför inte tillämpliga avseende den bevakning som sker på plats 4–9.
Kommunstyrelsen har i denna del hänvisat till ett tillsynsbeslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län vilket enligt kommunstyrelsen och larmoperatören utgör prejudikat för att bevakning med anonymiseringstekniken inte utgör personbevakning i kamerabevakningslagens mening. Kommunstyrelsen uppger att länsstyrelsens tillsynsbeslut gäller samma grundteknik och inställningar för anonymiseringsfunktionen som används för bevakningen på plats 4–9.
Inför ställningstagandet att sätta upp kameror på allmänna platser kontaktade kommunens säkerhetssamordnare IMY (då Datainspektionen) för rådgivning avseende tillståndsplikten. Den rådgivning och myndighetsinformation som IMY
lämnade i sitt svar ger intryck av att IMY har gjort en bedömning av det bildmaterial säkerhetssamrodnaren bifogat mailet. Kommunstyrelsen har med fog uppfattat IMY:s svar som att det bifogade bildmaterialet inte utgjorde personbevakning och att kamerabevakning därför inte var tillståndspliktig. Kommunstyrelsen hänvisar även till uppgifter från larmoperatören att den aktuella anonymiseringstekniken har förevisats för och godkänts av IMY som ej tillståndspliktig.
Motivering av beslutet
Tillämpliga bestämmelser
Av artikel 4.1 i dataskyddsförordningen framgår att varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person är en personuppgift. Enligt artikel 4.2 i dataskyddsförordningen avses med behandling en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter, till exempel insamling, registrering, lagring, läsning och radering.
Med personuppgiftsansvarig avses, enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen, en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter.
I kamerabevakningslagen finns bestämmelser om kamerabevakning som kompletterar dataskyddsförordningen. Kamerabevakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning (2 § kamerabevakningslagen).
Begreppet kamerabevakning definieras i 3 § kamerabevakningslagen. Av 3 § 1 framgår att med kamerabevakning avses
- att en tv-kamera, ett annat optisk-elektroniskt instrument eller en därmed jämförbar utrustning används, - att utrustningen används utan att manövreras på platsen, - att utrustningen används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning.
Med personbevakning avses att personer kan identifieras genom bevakningen. Det krävs att sådana kännetecken kan iakttas som gör att man utan större osäkerhet kan skilja de personer som iakttas från andra personer. Så är fallet om hela personen eller personens ansikte syns tydligt. Även sådant som utmärkande klädsel, speciella kroppsrörelser eller särskild kroppskonstitution kan möjliggöra identifiering (prop. 2017/18:231 s. 41 och 137). Bilder från s.k. värmekameror kan vara så tydliga genom att särskilda karaktäristiska framgår att det kan vara fråga om personövervakning. Även bevakning med stillbildskamera kan utgöra personbevakning trots att kroppsrörelser då inte kan iakttas (jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 7 november 2007 i mål nr 6613-07).
Med varaktig personbevakning avses t.ex. bevakning med en kamera som under en längre tid är placerad på eller riktad mot en plats där människor normalt vistas. Med regelbundet upprepad personbevakning menas personbevakning vid ett flertal tillfällen.
I kravet på regelbundenhet ligger att det i första hand ska vara fråga om tillfällen som ligger relativt nära varandra i tiden. Även bevakning vid tillfällen som är mer utspridda kan emellertid betraktas som regelbunden om det är fråga om systematisk användning av bevakningsutrustning (prop. 2017/18:231 s. 137).
Enligt 7 § kamerabevakningslagen krävs tillstånd till kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde, om bevakningen ska bedrivas av en myndighet, eller någon annan än en myndighet vid utförande av en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, kollektivavtal eller beslut som meddelats med stöd av lag eller annan författning.
Enligt 8 § tredje stycket 2 kamerabevakningslagen ska det vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad särskilt beaktas om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas.
Enligt 9 § 8 kamerabevakningslagen krävs inte tillstånd till kamerabevakning vid bevakning i ett parkeringshus, om bevakningen har till syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.
Personuppgiftsansvar
Kommunstyrelsen har uppgett att den är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker genom kamerabevakning på plats 1–9 i Kungälv. Vad kommunstyrelsen uppger vinner stöd av utredningen i ärendet. IMY bedömer därför att kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den aktuella behandlingen.
Bevakning i parkeringshus och konsthall (plats 1–3)
Bevakningen i konsthallen Mimers Hus, parkeringshuset Tre Kungar och parkeringshuset Palissaden sker utan anonymiseringsteknik. Av utredningen framgår att bevakningen utgör sådan kamerabevakning som avses i 3 § kamerabevakningslagen. IMY konstaterar vidare att eftersom kommunstyrelsen är en myndighet och bevakningen sker på platser dit allmänheten har tillträde krävs som huvudregel tillstånd enligt 7 § kamerabevakningslagen.
Bevakningen i parkeringshuset Tre Kungar och parkeringshuset Palissaden (plats 1 och 2) sker inne i parkeringshusen och i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott. Sådan bevakning är enligt 9 § 8 kamerabevakningslagen undantagen från tillståndsplikten. Bevakningen på plats 1 och 2 är således inte tillståndspliktig.
Vad gäller bevakningen i konsthallen Mimers Hus (plats 3) har Kungälvs kommun beviljats tillstånd till kameraövervakning enligt äldre lagstiftning. IMY konstaterar att tillståndet enligt övergångsbestämmelserna till kamerabevakningslagen fortfarande gäller. Kommunstyrelsen har alltså tillstånd till bevakningen på plats 3.
Mot denna bakgrund konstaterar IMY att kommunstyrelsens kamerabevakning på plats 1–3 antingen har tillstånd eller är undantagen tillståndsplikten. Det saknas därför anledning att utreda kamerabevakningen av dessa platser ytterligare.
Bevakning med anonymiseringsteknik (plats 4–9)
Kamerabevakningslagen är tillämplig på bevakningen
IMY konstaterar att det av utredningen framgår att kamerabevakningen av platserna 4–9 sker med utrustning som faller under begreppet tv-kamera, annat optiskt instrument eller därmed jämförbar utrustning enligt 3 § 1 kamerabevakningslagen. Det framgår vidare att kamerautrustningen är fast monterad på de aktuella platserna. Bevakningen sker automatiskt och utrustningen är därmed inte manövrerad på platsen.
Avgörande för frågan om kommunstyrelsens kameraanvändning utgör kamerabevakning i lagens mening är därmed om kamerorna används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning. Med personbevakning avses att personer kan identifieras utifrån bevakningen.
Kommunstyrelsen har uppgett att syftet med bevakningen inte är att identifiera enskilda personer, utan endast att se om någon uppehåller sig på en viss plats och meddela larmoperatör vid oönskade situationer. IMY konstaterar att syftet med användningen av kamerautrustningen saknar betydelse för frågan om kamerabevakningslagens tillämplighet. Lagen är tillämplig både vid sådan användning av kameror som sker i syfte att bevaka människor och sådan användning som sker för andra syften men där människor samtidigt under en längre tid eller någorlunda regelbundet kommer in i kamerans upptagningsområde på ett sätt som gör dem möjliga att identifiera. Vad kommunstyrelsen anfört om syftet med bevakningen saknar därför betydelse för bedömningen.
När det gäller användningen av kamerautrustningen framgår av utredningen att den sker först genom upptagning bilddata (originalvideon) och sedan genom överföring av originalvideon till en server. På servern sker en mjukvarubehandling som resulterar i ett bearbetat bildmaterial (pixelerade bilder). De pixelerade bilderna lagras sedan i tre dagar.
Kommunstyrelsen anser att bedömningen av om kameraanvändningen innebär personbevakning ska göras utifrån de pixelerade bilderna och inte utifrån originalvideon. IMY konstaterar dock att redan upptagningen av originalvideon, överföringen av originalvideon till servern och bearbetningen av originalvideon utgör användning av sådan utrustning som omfattas av kamerabevakningslagen. Det framgår av utredningen att originalvideon har sådan kvalitet att det är möjligt att identifiera enskilda personer. Att åtkomst till originalvideon förhindras genom tekniska åtgärder höjer visserligen integritetsskyddet men medför inte att behandlingen upphör att utgöra personuppgiftsbehandling eller personbevakning. Behandlingen av originalvideon är således såväl personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen som personbevakning i kamerabevakningslagens mening. Eftersom personbevakningen avser platser där enskilda normalt vistas och regelbundet kommer inom kamerornas upptagningsområde, är bevakningen varaktig och regelbundet upprepad. Kommunstyrelsens kameraanvändning genom upptagning av originalvideon, överföring till servern och bearbetning av videon på servern utgör således kamerabevakning i den mening som avses i 3 § kamerabevakningslagen.
När det sedan gäller bedömningen av om även behandlingen av de pixelerade bilderna utgör personbevakning konstaterar IMY att den aktuella mjukvarutekniken visserligen försvårar identifiering. Bilderna har, efter pixeleringen, en låg upplösning som minskar möjligheterna att urskilja en persons ansiktsdrag. Vidare har färginformation på personer i bild eliminerats. Det är dock inte fråga om en fullständig maskering där endast konturer kan urskiljas utan personer i bild presenteras i en gråskala. Flera faktorer är av betydelse vid bedömningen av om en identifiering kan ske och en person kan vara identifierbar utifrån ett eller flera kännetecken. De pixelerade bilderna kan fortfarande ge information om t.ex. vilken typ av klädsel personen bär eller om hen använder hjälpmedel såsom rullstol, kryckor eller rullator. Av utredningen framgår att man med kamerorna kan iaktta i vart fall sådana typer av utmärkande klädsel, speciella kroppsrörelser eller särskild kroppskonstitution som gör att man utan större osäkerhet kan skilja de personer som iakttas från andra personer. IMY framhåller särskilt att bevakningen på Thorildskolan avser en begränsad personkrets av elever och personal, vilket kan underlätta identifiering. Det kan vidare konstateras att de pixelerade bilderna sparas i tre dagar vilket innebär större möjligheter till identifiering av enskilda jämfört med om bevakning endast hade skett i realtid. Sammantaget bedömer IMY att kamerabilderna, trots användningen av den beskrivna mjukvaran, är tillräckligt tydliga för att enskilda som passerar kamerorna kan komma att identifieras. Det är därmed frågan om personbevakning.
Även om inte samtliga personer som träffas av bevakningen kommer att kunna identifieras bedömer IMY att identifiering kan ske regelbundet. Då det är frågan om systematisk användning av kamerautrustning på platser där många människor vistas bedömer IMY att personbevakningen är varaktig och regelbundet upprepad. Mot denna bakgrund bedömer IMY att även det pixelerade bildmaterialet utgör kamerabevakning i den mening som avses i 3 § kamerabevakningslagen. Kamerabevakningslagen är därmed tillämplig även avseende behandlingen av pixelerat bildmaterial.
IMY bedömer sammanfattningsvis att såväl upptagningen och behandlingen av originalvideon som behandlingen av de pixelerade bilderna omfattas av kamerabevakningslagen.
Den teknik som kommunstyrelsen använder på plats 4–9 innebär således inte att bevakningen faller utanför tillämpningsområdet för kamerabevakningslagen. Användningen av tekniken innebär dock att integritetsriskerna med personuppgiftsbehandlingen och kamerabevakningen minskar. Det är således fråga om sådan integritetsfrämjande teknik som, enligt 8 § tredje stycket 2 kamerabevakningslagen, särskilt ska beaktas vid en tillståndsprövning.
Kommunstyrelsen saknar tillstånd till kamerabevakningen
Kommunstyrelsen har uppgett att den mot bakgrund av länsstyrelsens beslut , information från IMY samt uppgifter från larmoperatören har haft fog för att uppfatta att kamerabevakningslagen inte är tillämplig när bevakning sker med den aktuella anonymiseringstekniken.
Huruvida en viss kameraanvändning innebär tillståndspliktig kamerabevakning eller inte, avgörs av IMY efter en prövning i ett enskilt fall. Varken IMY eller länsstyrelsen
har prövat kameraanvändningen på plats 4–9 genom ett tillståndsförfarande eller genom tillsyn granskat kameraanvändningen. IMY konstaterar att kommunens säkerhetssamordnare har vänt sig till IMY:s upplysningstjänst och erhållit generell information avseende begreppet personbevakning i 3 § kamerabevakningslagen. Den informationen har inte kunnat tas till intäkt för att bevakningen inte omfattas av tillståndsplikt.
Kommunstyrelsen är en myndighet och behöver därför tillstånd för att bedriva kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde. IMY konstaterar att allmänheten har tillträde till plats 4–9. Kommunstyrelsens kamerabevakning på plats 4–9 är därmed tillståndspliktig enligt 7 § kamerabevakningslagen.
Kommunstyrelsen innehar inget giltigt tillstånd till kamerabevakning på de aktuella platserna. Kommunstyrelsen har inte heller ansökt om tillstånd.
IMY konstaterar således att kommunstyrelsen bryter mot tillståndskravet i 7 § kamerabevakningslagen genom att på följande platser under angiven tidsperiod bedriva kamerabevakning utan tillstånd.
• Nordmannatorget under tiden 19 oktober 2021 till 15 maj 2023 • Utomhusparkeringen Vita fläcken under tiden 8 juni 2021 till 15 maj 2023 • Bandybanan Skarpe Nord under tiden 11 september 2021 till 15 maj 2023 • Kongahälla Center under tiden 11 september 2021 till 15 maj 2023 • Thorildskolan under tiden 1 augusti 2018 till 15 maj 2023 • Utesimbadet i Kungälv under tiden 1 augusti–7 november 2018, 13 maj– 1 september 2019, 10 juni–29 augusti 2020, 21 maj–4 september 2021 samt 5 juni–22 juni 2022.
Val av ingripande
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 24 § kamerabevakningslagen ska bestämmelser om tillsynsmyndighetens befogenheter i dataskyddsförordningen gälla även vid tillsynen över att kamerabevakningslagen följs.
Enligt 25 § 1 får tillsynsmyndigheten ta ut en sanktionsavgift av den som bedriver kamerabevakning och bryter mot tillståndskravet i 7 §.
Vid beslut om sanktionsavgift ska, enligt 26 § kamerabevakningslagen, artikel 83.1, 83.2 och 83.3 i dataskyddsförordningen och 6 kap. 4–7 §§ dataskyddslagen tillämpas.
Av 27 § kamerabevakningslagen framgår att vid sådana överträdelser som avses i 25 § 1–3 ska avgiftens storlek bestämmas med tillämpning av artikel 83.4 i dataskyddsförordningen eller, i fråga om myndigheter, med tillämpning av den lägre avgiftsnivån i 6 kap. 2 § andra stycket dataskyddslagen.
Av artikel 58.2 och artikel 83.2 i dataskyddsförordningen framgår att IMY har befogenhet att påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 83. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet ska administrativa sanktionsavgifter påföras utöver eller i stället för de andra åtgärder som avses i artikel
58.2, som till exempel förelägganden och förbud. Vidare framgår av artikel 83.2 vilka faktorer som ska beaktas vid beslut om administrativa sanktionsavgifter ska påföras och vid bestämmande av avgiftens storlek. Om det är fråga om en mindre överträdelse får IMY enligt vad som anges i skäl 148 i stället för att påföra en sanktionsavgift utfärda en reprimand enligt artikel 58.2 b. Hänsyn ska tas till försvårande och förmildrande omständigheter i fallet, såsom överträdelsens karaktär, svårighetsgrad och varaktighet samt tidigare överträdelser av relevans.
IMY:s bedömning
IMY har konstaterat att kommunstyrelsen genom att bedriva kamerabevakning på plats 4–9 bryter mot tillståndskravet i 7 § kamerabevakningslagen. En överträdelse av den bestämmelsen kan föranleda en sanktionsavgift.
Kamerabevakningen bedrivs på platser dit allmänheten har tillträde och omfattar en stor mängd människor ur en obestämd krets och innebär ett intrång i deras personliga integritet. Bevakningen har pågått under en längre tid. I tillsynsärendet har inte framkommit annat än att kamerabevakning alltjämt pågår på samtliga platser med undantag för utesimbadet (plats 9).
Det är frågan om bevakning på olika typer av platser där integritetsintresset gör sig olika starkt gällande. Integritetsintrånget vid kamerabevakning nattetid på parkeringsplatser anses generellt sett vara begränsat, då få personer träffas av bevakningen. När det gäller skolor och skolgårdar innebär kamerabevakning däremot ofta ett betydande intrång i integriteten. Barn är enligt dataskyddsförordningen en särskilt skyddsvärd grupp. En skolgård är en plats för rekreation där barn och unga uppehåller sig både under och efter skoltid. Skolan är även en arbetsplats där elever och lärare måste befinna sig. Kamerabevakning under verksamhetstid är därför särskilt känsligt. Mot denna bakgrund bedömer IMY det som försvårande att kommunstyrelsen under flera år bedrivit kamerabevakning dygnet runt på Thorildskolan utan tillstånd.
IMY bedömer dock att den bildbehandlingsmjukvara – anonymisering genom pixelering – som kommunstyrelsen använder sig av innebär att integritetsintrånget minskar, jämfört med om det under hela processen varit frågan om behandling och lagring av högupplösta bilder. Att kommunstyrelsen använder integritetsfrämjande teknik är en förmildrande omständighet.
IMY bedömer att överträdelsen av 7 § kamerabevakningslagen som konstaterats i detta beslut är av sådan omfattning och allvarlighetsgrad att den normalt sett skulle föranleda en sanktionsavgift.
I detta tillsynsärende finns dock särskilda omständigheter som talar emot en sanktionsavgift. Kommunstyrelsen har hänvisat till ett tillsynsbeslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län , som då var behörig tillsynsmyndighet, som stöd för att bevakning med anonymiseringstekniken inte utgör personbevakning i kamerabevakningslagens mening. Kommunstyrelsen uppger att länsstyrelsens tillsynsbeslut gäller samma grundteknik och inställningar för anonymiseringsfunktionen som används för bevakningen på plats 4–9. IMY konstaterar att länsstyrelsens beslut har gett kommunstyrelsen visst fog för uppfattningen att kamerabevakningen inte var tillståndspliktig. Detta har medfört att det uppkommit en oklarhet kring hur regleringen skulle tolkas.
Av förarbetena till kamerabevakningslagen framgår att det kan uppkomma fall där det är oklart hur kamerabevakningslagen ska tolkas. I sådana fall bör den som har gjort en felaktig tolkning av regleringen först ges möjlighet att komma till rätta med överträdelsen genom exempelvis ett föreläggande eller en varning från tillsynsmyndigheten. Först om en sådan varning eller ett sådant föreläggande inte följs bör sanktionsavgifter komma i fråga. IMY konstaterar att det är fråga om tillämpning av en bestämmelse om sanktionsavgifter som införts i nationell rätt (26 § kamerabevakningslagen) och att förarbetsuttalandena därför är vägledande vid tolkningen av bestämmelsen.
IMY finner vid en samlad bedömning av omständigheterna att det, särskilt med beaktande av vad som uttalats i förarbetena till kamerabevakningslagen, finns anledning att avstå från att påföra kommunstyrelsen en sanktionsavgift för den konstaterade överträdelsen. Kommunstyrelsen ska därför, med stöd av 24 § kamerabevakningslagen och artikel 58.2 b i dataskyddsförordningen, i stället ges en reprimand för den konstaterade överträdelsen.
Kamerabevakningen innebär ett integritetsintrång för personer som träffas av bevakningen och det är angeläget att kamerabevakningen upphör. IMY bedömer därför att det finns skäl att förbjuda kommunstyrelsen enligt artikel 58.2 f i dataskyddsförordningen och 24 § kamerabevakningslagen att bedriva tillståndspliktig kamerabevakning på Nordmannatorget, utomhusparkeringen Vita fläcken, bandybanan Skarpe Nord, Kongahälla Center, Thorildskolan samt Utesimbadet i Kungälv utan kamerabevakningstillstånd.
__________________________
Detta beslut har fattats av generaldirektören Lena Lindgren Schelin efter föredragning av juristen Moa Nordqvist. Vid den slutliga handläggningen har även rättschefen David Törngren samt it-säkerhetsspecialisten Petter Flink medverkat.
Lena Lindgren Schelin, 2023-05-15 (Det här är en elektronisk signatur)
Kopia till:
Dataskyddsombud (för kännedom)
Hur man överklagar
Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Integritetsskyddsmyndigheten. Ange i skrivelsen vilket beslut ni överklagar och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Integritetsskyddsmyndigheten senast tre veckor från den dag beslutet meddelades. Om överklagandet har kommit in i rätt tid sänder Integritetsskyddsmyndigheten det vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning.
Ni kan e-posta överklagandet till Integritetsskyddsmyndigheten om det inte innehåller några integritetskänsliga personuppgifter eller uppgifter som kan omfattas av sekretess. Myndighetens kontaktuppgifter framgår av beslutets första sida.
Tillsynsskrivelse
DI-2021-8567 Tillsyn enligt dataskyddsförordningen
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har beslutat att granska er personuppgiftsbehandling och har inlett ett tillsynsärende. Ni behöver därför svara på våra frågor.
Varför granskar Integritetsskyddsmyndigheten er verksamhet?
IMY har fått in klagomål där det uppges att ni (Kungälvs kommun) kamerabevakar på platser dit allmänheten har tillträde utan att ha sökt och fått tillstånd av IMY.
Våra frågor
IMY vill att ni svarar på följande frågor:
Stämmer det att Kungälvs kommun kamerabevakar på platser dit allmänheten har tillträde? Om ja: - Hur kommer det sig att ni inte sökt tillstånd hos IMY? Utveckla hur ni resonerat. - Vilka platser kamerabevakar ni? - Stämmer det som klagomålet gör gällande - att eventuella personuppgifter som tas upp i och med kamerabevakningen är anonymiserade? Beskriv i sådana fall vilken teknik ni använder och hur anonymiseringen går till. Är Kungälvs kommun att anse som personuppgiftsansvarig för kamerabevakningen?
Era svar
Svara skriftligt till IMY senast den 3 november 2021.
Förutsatt att svaret inte innehåller några integritetskänsliga personuppgifter eller uppgifter som kan omfattas av sekretess, kan ni e-posta det till och referera till vårt diarienummer DI-2021-8567.
handlingar så ange detta och vad ni vill visa med dem men skicka inte in handlingar som går utöver det angivna syftet med tillsynen.
Måste ni svara Integritetsskyddsmyndigheten?
Ja, IMY är tillsynsmyndighet enligt dataskyddsförordningen, GDPR . Det innebär att vi får begära att ni lämnar all information som vi behöver för att kunna fullgöra våra uppgifter som tillsynsmyndighet.
Vad händer sen?
När IMY är färdig med granskningen kommer ni att få ett beslut. Där kommer ni att få besked om eventuella brister i ert dataskydd och om ni måste vidta några korrigerande åtgärder. IMY kan exempelvis påföra administrativa sanktionsavgifter enligt dataskyddsförordningen. Om ni har frågor kontakta Jeanette Bladh Gustafson på tfn. 08-657 61 32. Med vänlig hälsning Jeanette Bladh Gustafson, 2021-10-20 (Det här är en elektronisk signatur)
Kopia till:
Dataskyddsombudet: dataskyddsombud@kungalv.se
Information om IMY:s behandling av personuppgifter
https://
Fotnoter
- 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
- 2 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 26 februari 2007 i ärende 211-2587-2007.
- 3 International Electrotechnical Commission, branschstandard för videoövervakningssystem - IEC 62676-4:2016 4 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 19 december 2012 i ärende 211-41360-2012.
- 5 SOU 2009:87 s. 162
- 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 26 februari 2007 i ärende 211-2587-2007.
- 7 Prop. 2017/18:231 s. 41 och 137. 8 Prop. 2017/18:231 s. 137. 9 Jfr. prop. 2017/18:231 s. 137.
- 10 Prop. 2017/18:231 s. 145 11 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 19 december 2012 i ärende 211-41360-2012. 12 Länsstyrelsen var enligt kameraövervakningslagen (2013:2013:460) ansvarig myndighet att pröva ansökningar om och utfärda tillstånd till kameraövervakning. Uppgiften övertogs av IMY den 1 augusti 2018 genom den nya kamerabevakningslagen.
- 13 IMY förfrågningsärende DI-2020-11701. 14 Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
- 15 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 19 december 2012 i ärende 211-41360-2012.
- 16 Prop. 2017/18:231 s. 116
- Kungälvs kommun
- Om ni utöver svaren på våra frågor vill hänvisa till ytterligare information eller
- 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/79 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. 2 Artikel 58.1 i dataskyddsförordningen. 3 Artikel 58.2 och artikel 83-84 i dataskyddsförordningen.