Fråga om hets mot folkgrupp har förekommit i TV-program där dold kamera använts
Justitiekanslern vidtar inte några åtgärder i ärendena.
Ärendena överlämnas till Åklagarkammaren i Kristianstad (dnr 2616-02-31), Polismyndigheten i Uppsala län (2659-02-31), Polismyndigheten i Stockholms län (2673-02-31), Åklagarkammaren i Västerås (2675-02-31 och 2695-02-31), Polismyndigheten i Skåne (2735-02-31), Polismyndigheten Värmland (2742-02-31) och Åklagarkammaren i Helsingborg
(2772-02-31) för de åtgärder som anmälningarna kan föranleda där.
Ärendet
Till Justitiekanslern har överlämnats ett antal anmälningar rörande TV-programmet "Uppdrag granskning" som sändes i SVT 1 den 10 september 2002.
Programmet sändes veckan innan allmänt val skulle hållas i Sverige. I programmet förekom ett längre reportage med inslag från olika valstugor runt om i landet och en därpå följande debatt med representanter för tre politiska partier. I reportaget uttalar sig ett stort antal lokalpolitiker om frågor som rör svensk flykting- och invandringspolitik. En betydande del av dessa uttalanden har dokumenterats med hjälp av en dold kamera.
Enligt anmälarna har det i programmet förekommit uttalanden som utgör hets mot folkgrupp. Flera av anmälarna har särskilt vänt sig mot ett uttalande där den filmade politikern säger att "muslimer är bra på två saker, att föda barn och att utnyttja systemet." I andra anmälningar har uppmärksamheten främst riktats mot en politiker som, tillfrågad om vilket ursprung kommunens invandrare har, svarar att "det är sådana som Pinochet inte hann med."
Justitiekanslern har tagit del av det anmälda programmet.
Justitiekanslerns bedömning
Frågan om yttrandefrihetsbrott
Jag är ensam åklagare på yttrandefrihetsområdet. Ett straffrättsligt ingripande från min sida med anledning av innehållet i ett TV-program kan bara ske om ett yttrandefrihetsbrott kan anses begånget. Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett TV-program ligger på utgivaren av programmet.
Enligt 5 kap. 1 § YGL och 7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen jämförda med 16 kap. 8 § brottsbalken skall det anses som ett yttrandefrihetsbrott - hets mot folkgrupp - om någon i ett radioprogram hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Vad som sägs om radioprogram gäller enligt 1 kap. 1 § tredje stycket YGL även för program i televisionen.
Jag kan konstatera att programmet innehåller ett antal uttalanden som i ton och uttryckssätt liknar de uttalanden som har citerats ovan.
Vid bedömningen av om programmet innehåller uttalanden som utgör hets mot folkgrupp måste det beaktas i vilket sammanhang de har förekommit. Uttalandena skall sålunda inte bedömas lösryckta ur detta sammanhang. Syftet med programmet skall särskilt beaktas (se den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 § YGL).
Ett huvudsyfte med programmet synes ha varit att avslöja att många politiker privat har en helt annan - och i vissa fall rasistisk eller främlingsfientlig - syn på flykting- och invandringsfrågor än den som deras partier officiellt företräder. För att uppnå detta syfte har reportrarna med dold kamera filmat olika politiker när de fört samtal om de aktuella frågorna. I reportaget jämförs de uttalanden som då förekommit med det som samma politiker yttrat framför kameran i en traditionell intervjusituation. Programmet avslutas med en studiodebatt om reportaget med företrädare för socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna.
Mot bakgrund av programmets syfte och det sammanhang i vilket de aktuella uttalandena återges står det klart att yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp inte har förekommit i programmet. På grund härav inleder jag ingen förundersökning med anledning av de hit ingivna anmälningarna.
Frågan om meddelarskydd
De anmälningar som omfattas av detta beslut avser uttalanden som enskilda personer har gjort i samband med att de filmades med en dold kamera. Det förhållandet att en dold kamera har använts aktualiserar - mot bakgrund av bestämmelsen i 1 kap. 2 § YGL om meddelarskydd - frågan om de anmälda uttalandena kan vara straffbara enligt allmänna straffbestämmelser.
Av 1 kap. 2 § YGL följer att varje medborgare är tillförsäkrad en rätt att till en journalist lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i ett medium som omfattas av YGL, t.ex. i ett TV-program.
Om avsikten med uppgiftslämnandet är att uppgifterna skall offentliggöras går den enskilde fri från straff, även om själva uppgiftslämnandet innefattar en gärning som faller under en allmän straffbestämmelse. Ett exempel på en sådan allmän straffbestämmelse är 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp. Om uppgiften däremot inte har lämnats i avsikt att den skall offentliggöras - den kan t.ex. ha lämnats i förtroende - kan gärningsmannen fällas till ansvar enligt allmän lag även om mottagaren därefter offentliggör uppgiften, naturligtvis under förutsättning att samtliga brottsrekvisit är uppfyllda (se NJA 2000 s. 355).
Anmälningarna avser yttranden som har fällts framför en dold kamera. Det ligger i sakens natur att den som uttalar sig under sådana omständigheter inte har för avsikt att medverka i televisionen. Mot den bakgrunden bedömer jag att uttalandena inte omfattas av bestämmelsen om meddelarskydd i 1 kap. 2 § YGL. De påstått brottsliga yttrandena skall därför även bedömas enligt allmänna straffbestämmelser. Den prövningen ankommer inte på mig utan på allmän åklagare.
Anmälningarna skall överlämnas till berörda polis- och åklagarmyndigheter.
Ärendena avslutas härmed.