Anmälan mot Kriminalvårdsmyndigheten Göteborg Centrum, placeringsenheten, Kriminalvårdsmyndigheten Halmstad, anstalten Halmstad, m.fl. om bl.a. handläggningen av ett placeringsärende och röjande av skyddade personuppgifter

Anmälan

AA har klagat på att placeringsenheten hösten 2004 beslutade att placera honom i anstalten Högsbo trots att han hade påtalat att det fanns en hotbild mot honom i denna anstalt. AA har vidare klagat på att anstalten Halmstad i samband med utdelning av telefonkort röjde hans skyddade identitet för andra intagna. Slutligen har AA klagat på att anstalten Östragård beslutade att omplacera honom och göra en polisanmälan mot honom med anledning av en, enligt honom, ogrundad misstanke om narkotikabrott. AA har också begärt skadestånd för den skada han har lidit på grund av placeringen i anstalten Högsbo och till följd av att anstalten Halmstad röjde hans skyddade identitet.

Utredning

AA:s behandlingsjournal lånades in och granskades.

Anmälan remitterades därefter till Kriminalvårdsmyndigheten Halmstad för yttrande över vad anmälaren anfört om röjande av sekretesskyddade personuppgifter. I sitt remissvar hänvisade myndigheten till ett yttrande från kriminalvårdsinspektören BB. Av detta framgår i huvudsak följande.

AA ankom anstalten Halmstad den 21 oktober 2004 från anstalten Högsbo. Anledningen till omplaceringen var att AA utsatts för misshandel av medintagna på den tidigare anstalten. Anstalten Halmstad består av tre olika enheter som både geografiskt, avseende klienter och personal är avskilda från varandra. AA placerades de första dagarna i en mindre avdelning i motivationshuset. I detta hus placeras intagna som behöver motiverande insatser. Eftersom det tydligt syntes att AA blivit misshandlad ansågs det inte lämpligt att AA skulle bli placerad på normalavdelning i motivationshuset. Frågan diskuterades med AA som ville bli placerad på behandlingsavdelningen där intagna placeras som vill förändra sitt liv, får skriva kontrakt och genomgå olika program. AA placerades på behandlingsavdelningen och till en början var han orolig över hur han skulle bli bemött av medintagna. Han pratade med mig och samtlig personal var informerad om att AA hade skyddad identitet och att vi skulle vara extra vaksamma på hur utvecklingen i klientgruppen fortskred. Till en början var

medintagna nyfikna och ville veta varför AA hade märken i ansiktet. AA valde efter diskussion med mig att beskriva sin syn på saken för medintagna. Detta accepterades och allting fungerade bra till den 14 december 2004. I samband med att intagna på alla avdelningar på anstalten skulle kvittera ut telefonkort tog en tjänsteman ut en datalista ur vårt klientadministrativa system. Av kvittenslistan framgick namn och för AA:s del också att han hade skyddad identitet. Listan lämnades till vårdpersonal i motivationshuset som fick i uppdrag att delge intagna i alla husen. I samband med detta hade alla intagna möjlighet att se uppgifterna på listan. AA blev djupt oroad över att uppgifterna kommit ut. I denna situation var mm bedömning att vi inte på ett tillfredställande sätt kunde garantera AA:s säkerhet. Intagna från motivationsavdelningen utövade påtryckning på intagna på behandlingen att de skulle agera. Med hänsyn till detta och att behandlingsavdelningen tidvis använde vissa utrymmen på motivationsavdelningen beslutades att AA omedelbart skulle förflyttas till annan anstalt, vilket också omgående verkställdes.

Myndigheten anförde mot bakgrund av detta yttrande, genom kriminalvårdschefen CC, följande.

I samband med att ett nytt telefonisystem infördes för de intagna vid anstalten skulle alla intagna kvittera ut telefonkort. Ett allvarligt fel beträffande den intagne gjordes då genom att det på listan jämte hans namn stod ”skyddad identitet”. Han blev mycket oroad över detta och blev i samförstånd mellan honom och anstalten omgående omplacerad till annan anstalt. Det allvarliga misstag som begicks i samband med att uppgiften om skyddad identitet fanns på listan som intagna kvitterade togs omgående upp i personalgruppen och direktiven betonades av anstaltsledningen vid ett personalmöte, om att aldrig gå ut med en handling utan att förhandsgranska innehållet. Myndigheten beklagar mycket detta misstag som drabbade den intagne och vårt ansvar att detta ej skall kunna upprepas har förtydligats hos all personal. En händelse av denna art får inte och skall inte inträffa någon mer gång.

AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet. JO kan inte ändra eller upphäva myndigheters beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. JO brukar således inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak. Mot den bakgrunden avstår jag från att uttala mig i fråga om bedömningarna att placera AA i anstalten Högsbo respektive att omplacera honom från anstalten Östragård.

Kriminalvårdsmyndigheten Halmstad har vidgått uppgifterna om att anstalten Halmstad, i samband med utlämnande av telefonkort, för andra intagna röjt att AA har skyddad identitet. Uppgifter av detta slag får självklart inte lämnas ut till andra intagna. Jag ser således mycket allvarligt på det inträffande. För detta kan myndigheten inte undgå kritik.

JO är inte behörig att pröva frågor om skadestånd.

Vad AA i övrigt har anfört ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida. Ärendet avslutas.