Kritik mot Vindelns kommun för att den inte har erbjudit förskoleverksamhet där hela eller en väsentlig del av utbildningen har bedrivits på samiska

Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA och BB på Vindelns kommun. De förde bl.a. fram följande. De skolade in sin dotter i en förskola i Åmsele i Vindelns kommun i december 2022. Kommunen är en del av det samiska förvaltningsområdet, vilket hade stor betydelse när de valde att flytta dit tidigare samma år. Vid inskrivningen förde de fram att deras dotter har nordsamiska som modersmål. De har krävt att det nordsamiska språket ska vara en del av kommunens verksamhet sedan dess men deras dotter har ännu inte fått adekvat språkstöd.

Utredning

Kommunstyrelsen i Vindelns kommun yttrade sig över anmälan i aktuella delar. Av yttrandet framgick följande.

Vindelns kommun har sedan februari 2019 varit en förvaltningskommun för samiska och efterlevt kraven gällande lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I det aktuella fallet har kommunen den 14 december 2022, utifrån vårdnadshavarnas önskemål erbjudit barnet plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på samiska. Kraven gällande språkliga och kulturella inslag i utbildningen har uppfyllts till väsentlig del genom att tre pedagoger som arbetar med barnen har utbildats i nordsamisk språkkurs. I barnets förskola används både svenska och samiska dagligen, vid exempelvis

samlingar och undervisningstillfällen där fokus ligger på språket, både nord-, syd- och umesamiska ord används. Förskolan använder dagligen både bild- och bokstavsstöd på samiska för att ord ska användas i rätt sammanhang. De arbetssätt som omnämns har syfte att bevara utveckla och föra språket vidare. Personalen har involverat barnets vårdnadshavare gällande språk och kultur och fått ta del av den samiska vardagen, genom dem har barnen fått följa en renhjord över året. Utifrån ovannämnda insatser blir den sammanlagda tiden i enlighet med proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57-58. När barnet började på skolan erbjöd sig vårdnadshavarnas föräldrar att komma till förskolan regelbundet för att höja språknivån, kommunen beviljade det men, av okänd anledning har inte den möjligheten nyttjats. Kommunen har inte uppnått vårdnadshavarnas önskan kring språkstöd i det specifika språket nordsamiska med någon med djupgående kunskaper. Kommunen arbetar dock kontinuerligt med att hitta lösningar, bl.a. genom samiska samordnare samt genom samverkan med andra förvaltningskommuner med intentionen att hitta rätt språkkompetenser. Kommunen ser gärna att fler pedagoger ska kunna erbjudas språkkurser i samiska och arbetar för tillfället för att det ska förverkligas.

Rättslig reglering

Samiska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och barns användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. (7 och 8 §§ språklagen [2009:600] och 4 § andra stycket lagen [2009:724] om nationella minoriteter och minoritetsspråk [minoritetslagen].)

Samiskan har även ett förstärkt skydd inom ett särskilt geografiskt förvaltningsområde. Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Andra kommuner kan efter ansökan få ingå i förvaltningsområdet. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen (6 och 7 §§ minoritetslagen). Vilka kommuner som ingår i förvaltningsområdet efter ett sådant beslut framgår av bilagan till förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetsförordningen).

Statsbidrag lämnas årligen, i mån av tillgång på medel, till de kommuner som ingår i förvaltningsområdet. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt minoritetslagen och till åtgärder för att stödja användningen av bl.a. samiska. (5, 7 och 8 §§ minoritetsförordningen.)

Vindelns kommun är en av de kommuner som efter egen ansökan ingår i förvaltningsområdet för samiska. Kommunen ska därför, om den är hemkommun för ett barn, erbjuda barnet plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på samiska om barnets vårdnadshavare begär det (8 kap. 12 b § skollagen [2010:800]).

I förarbetena till minoritetslagen och tidigare lagstiftning på området har förskoleverksamhetens stora betydelse för språkens bevarande betonats.

Förskoleverksamheten är särskilt viktig eftersom grunden för additiv tvåspråkighet läggs under ett barns tidiga barndom och att förutsättningarna försämras med stigande ålder. Till detta hör att samlade internationella erfarenheter pekar på att den tidiga språkinlärningen, i Sverige till stor del organiserad genom utbildningen i förskolan, är avgörande för överföringen av språk och utgör ett institutionellt ramverk för revitalisering av minoritetsspråk. (Se prop. 1998/99:143 s. 53, prop. 2008/09:158 s. 97 och prop. 2017/18:199 s. 56.)

Bedömning

Vindelns kommun blev efter egen ansökan del av förvaltningsområdet för samiska 2019 och ska därmed erbjuda de vårdnadshavare som begär det en plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på samiska.

Tidigare krävdes att en kommun skulle erbjuda förskoleverksamhet som helt eller delvis bedrevs på samiska. Omfattningen av verksamheten kunde variera beroende på bl.a. tillgången på språkkunnig personal. Så som bestämmelsen då var utformad kunde den uppfattas som att det inte krävdes mer än att kommunen erbjöd någon form av återkommande inslag på minoritetsspråket. Genom en lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2019 stärktes rätten till förskola på minoritetsspråk genom att kommunerna skulle tillhandahålla lägst en väsentlig del av utbildningen på de aktuella minoritetsspråken. Skärpningen gjordes för att motsvara Sveriges åtaganden enligt artikel 8 punkt 1.a.iii i den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk och skulle återspegla en högre ambitionsnivå. (Se prop. 1998/99:143 s. 81 f. och prop. 2017/18:199 s. 56 och 98.)

Det saknas en närmare definition av vad som utgör en väsentlig del av utbildningen i 8 kap. 12 b § skollagen. Av förarbetena (prop. 2017/18:199 s. 57 f.) framgår bl.a. följande.

Utgångpunkten måste vara att omfattningen bör vara sådan att den bidrar till att minoritetsspråket bevaras, utvecklas och förs vidare till nya generationer. Av bestämmelsens ordalydelse följer att den huvudsakliga delen av utbildningen i förskolan ska bedrivas på samiska. Begreppet måste dock tolkas utifrån en helhetsbedömning av verksamheten. Det antal timmar som en verksamhet bedrivs på minoritetsspråket har givetvis stor betydelse för hur väl förskolan ska lyckas bidra till en revitalisering av språket. Men även nivån på personalens språkkunskaper har betydelse, liksom hur förskolans arbete med språkrevitalisering är strukturerat, vilka arbetsmetoder som används samt i vilken utsträckning vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i revitaliseringsarbetet. Det sistnämnda är väsentligt med tanke på att det rör sig om överföring av språk och kultur. Det är endast i samverkan av olika sådana faktorer som ”väsentlig del” kan förstås.

AA och BB har fört fram att deras dotter inte har fått adekvat språkstöd trots att de redan vid inskolningen i december 2022 informerade kommunen om att hon har nordsamiska som modersmål.

Enligt kommunen har tre pedagoger som arbetar med AA:s och BB:s dotter utbildats i nordsamisk språkkurs. Både nord-, syd- och umesamiska ord används dagligen bl.a. vid samlingar. Förskolan använder även bild- och bokstavsstöd på samiska och barnen har fått följa en renhjord över året.

Den utbildning som kommunen har erbjudit AA:s och BB:s dotter är enligt min mening inte av en sådan omfattning och karaktär att lagens krav uppfylls. I ärendet framgår att kommunen har haft svårt att rekrytera personal med tillräckliga språkkunskaper. Jag har förståelse för att det kan vara en utmaning och det är givetvis positivt att kommunen på olika sätt arbetar för att kunna hitta personal med rätt kompetens. Det kan dock konstateras att kravet att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet där utbildningen i sin helhet eller till väsentlig del bedrivs på samiska gällde redan när kommunen efter egen ansökan i februari 2019 blev en del av förvaltningsområdet. Kommunen borde således redan vid anslutningen ha varit införstådd med att den är skyldig att tillhandahålla denna typ av förskoleundervisning. Kommunen har även mottagit statsbidrag bl.a. för att täcka de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter enskilda har enligt minoritetslagen. Det borde ha varit möjligt för kommunen att skapa bättre förutsättningar för att uppfylla sina skyldigheter i detta avseende. Kommunen kan inte undgå kritik för utbildningens brister.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Jacobsson har föredragit ärendet och byråchefen Dan Johansson har deltagit i beredningen.