Kritik mot Västra Götalandsregionen för dröjsmål med att ta emot en patient enligt 7 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk vård. Även viss kritik mot Kriminalvården

Anmälan I en anmälan till JO klagade advokaten AA på Kriminalvården, häktet Göteborg och häktet Borås, samt på rättspsykiatriska anläggningen Brinkåsen, NUsjukvården, inom Västra Götalandsregionen. Han anförde i huvudsak följande. Han var offentlig försvarare för en person (BB) som dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Klienten begärde omgående att få påbörja vården enligt 7 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. Klienten fick dock besked från en tjänsteman vid häktet Borås om att rättspsykiatrin inte tar emot patienter förrän domen vinner laga kraft. Den 8 maj

2024 tog AA emot en handling med medgivande från såväl klienten som åklagaren om att vården skulle påbörjas. Vid tidpunkten för anmälan till JO, den

14 maj, befann sig klienten fortfarande i häkte, då i häktet Göteborg.

Utredning Av utredningen framkom inledningsvis följande. BB delgavs domen den 2 maj 2024. Den 7 maj förflyttades hon från häktet Borås till häktet Göteborg. Den 15 maj undertecknade hon en blankett om medgivande enligt 7 § LRV och den 16 maj undertecknade åklagaren blanketten. Den 20 maj kontaktade häktet vårdinrättningen som meddelade att de inte kunde ta emot BB förrän domen fått laga kraft. Den 23 maj fick domen laga kraft. Den 29 maj flyttades BB till vårdinrättningen.

JO begärde att Västra Götalandsregionen och Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan och det som framkommit i utredningen. Myndigheterna yttrade sig och anförde bl.a. följande.

Västra Götalandsregionen

Myndighetens bedömning

Brinkåsens placeringsansvariga meddelades genom ett telefonsamtal från häktet i maj att patienten ville påbörja vården innan laga kraft. Till följd av den svåra platsbristsituationen blev svaret att det inte var möjligt att ta emot patienten just då. NU-sjukvården har inte kunnat bekräfta vilket datum detta telefonsamtal ägde rum. Vid tidpunkten var det inte helt tydligt i samverkan med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen (VGR) hur hanteringen av intagningar innan laga kraft enligt 7 § andra stycket LRV skulle ske. Det är numera helt klarlagt att samtliga förvaltningar i VGR ska bereda plats för patienten att påbörja rättspsykiatrisk vård efter meddelad dom utan att invänta laga kraft och utan dröjsmål när patienten och åklagare har medgivit att så ska ske enligt 7 § LRV. NUsjukvårdens ambition är att alltid följa lagen. Beläggningsgraden i NU-sjukvårdens rättspsykiatriska slutenvård var vid den aktuella tidpunkten cirka 130 procent inklusive patienter på permissioner. De olika förvaltningarna inom VGR har god insyn i beläggningen vid alla ingående rättspsykiatriska sjukhus. Varje månad hålls en gemensam avstämning om bland annat den aktuella vårdplatssituationen och prognosen för kommande intag. Med anledning härav visste NU-sjukvårdens placeringsansvariga att det inte heller fanns någon ledig vårdplats på något annat sjukhus i VGR. Situationen var till och med så bekymmersam att det på verksamhetschefsnivå innan sommaren 2024 utarbetades en överenskommelse om att rättspsykiatriska patienter i riskklass 3 skulle kunna vårdas i allmänpsykiatrin, vilket också skett både i Vänersborg och Borås. Någon skriftlig undertecknad överenskommelse mellan patienten och åklagaren har inte inkommit till NU-sjukvården. I beslutsöversikten är 24 maj 2024 registrerat som datum då domen vinner laga kraft. Patienten intogs den 29 maj 2024. Arbetsgången är att efter datum för laga kraft väntar tingsrätterna ett par dagar med att meddela att laga kraft har inträtt. Detta i syfte att vänta in postgången för att inte missa om patienten överklagat till högre instans i sista stund. Rutinen är därefter att häktet meddelar detta genom personlig kontakt med placeringsansvarig på Brinkåsen, och om det inte finns någon ledig plats så

behöver det ske ett samråd mellan avdelningarna om hur överbeläggningen praktiskt kan lösas innan patienten kan tas emot.

Kriminalvården

Utredning

[…] Häktet Borås delgav BB den aktuella domen samma dag som den meddelades, dvs. den 2 maj 2024. BB flyttades därefter till häktet Göteborg den 7 maj 2024. Dagen efter meddelade ombudet AA häktet Borås att han mottagit ett medgivande enligt 7 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, undertecknat av både BB och åklagaren. Av handlingen, som är stämplad av klienthandläggare vid häktet Borås, framgår dock inte när den undertecknades och det är inte heller något som går att utläsa av kriminalvårdsregistret. Den 13 maj 2024 har en medgivandeblankett även lämnats från häktet Göteborg till BB. Blanketten mottogs av häktet, underskriven av BB, den 15 maj 2024 och skickades vidare till åklagaren, som återsände handlingen med sin underskrift den 16 maj 2024. Vakthavande befäl kontaktade därefter sjukvårdsinrättningen Brinkåsen den 20 maj 2024, som meddelade att de inte hade möjlighet att ta emot BB före det att domen vunnit laga kraft. Domen vann laga kraft den 28 maj 2024 och samma dag kontaktade vakthavande befäl åter sjukvårdsinrättningen Brinkåsen som meddelade att de hade plats för BB dagen efter. Den 29 maj 2024 anlände BB till sjukvårdsinrättningen Brinkåsen. Klienthandläggaren vid häktet Borås har arbetat under många år med ärenden som det nu aktuella och har aldrig varit med om att rättspsykiatrin tagit emot häktade personer innan domen vunnit laga kraft, trots signerad medgivandeblankett. Redan 2019 uppmärksammade häktet Göteborg svårigheterna med att få sjukvårdsinrättningarna att ta emot häktade personer för påbörjande av rättspsykiatrisk vård. – – –

Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården kan inledningsvis konstatera att BB har skrivit på en medgivandeblankett om påbörjande av rättspsykiatrisk vård vid två olika tillfällen. Orsaken till detta är oklar och kan ha inneburit att Kriminalvårdens kontakt med den aktuella sjukvårdsinrättningen dragit ut på tiden. Kriminalvården konstaterar dessutom att häktet Göteborg med fördel kunde ha kontaktat sjukvårdsinrättningen Brinkåsen vid en tidigare tidpunkt än den 20 maj 2024. Kriminalvården beklagar detta, men konstaterar samtidigt att sjukvårdsinrättningen har villkorat mottagandet av BB med att domen först ska vinna laga kraft. Den huvudsakligen fördröjningen kan därmed i och för sig inte anses ha berott på handläggningsbrister orsakade av personal på Kriminalvården. Det är myndighetens uppfattning att vården i enlighet med 7 § andra stycket LRV ska påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under förutsättning att den dömde och åklagaren medger att så sker (jfr även JK:s beslut den 29 juni i ärende nr 20242022/5603 [ rätteligen den 29 juni 2023 i ärende 2022/5603; JO:s anmärkning ]). Det har dock under lång tid saknats en samsyn mellan Kriminalvården och sjukvårdsinrättningar tillhörande bl.a. Västra Götalandsregionen kring hur bestämmelsen ska tillämpas. Kriminalvården välkomnar därför att JO ser över hanteringen av dessa frågor.

Rättslig reglering I 1 § andra stycket 1 LRV föreskrivs att lagen gäller den som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård.

Enligt 7 § första stycket LRV ska rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra stycket 1 påbörjas utan dröjsmål när domstolens beslut om sådan vård har vunnit laga kraft. Av bestämmelsens andra stycke framgår bl.a. att om den dömde är häktad, ska vården påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under förutsättning att den dömde och åklagaren medger att så sker.

Av 5 § förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, FRV, framgår att vid rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra stycket 1 LRV ska sjukvårdshuvudmannen se till att beslut fattas om intagning av den dömde på en sjukvårdsinrättning, om den dömde inte redan är intagen på en sådan inrättning, så att vården kan påbörjas utan dröjsmål. Om den dömde är häktad ska vården kunna påbörjas genast när domstolens beslut om vård har vunnit laga kraft eller när vården dessförinnan ska ges med stöd av 7 § andra stycket nämnda lag.

I 3 kap. 6 § patientdatalagen (2008:355) anges vad en patientjournal ska innehålla. Enligt andra stycket fjärde punkten ska en patientjournal alltid innehålla väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, om sådana uppgifter finns tillgängliga.

I 5 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) anges bl.a. att vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande fall, innehåller uppgifter om patientens önskemål om vård och behandling (p. 10) samt intyg, remisser och annan för vården relevant inkommande och utgående information (p. 12).

I 5 § häktesförordningen (2010:2011) anges att det för varje intagen ska föras en journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes. I 7 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte följer bl.a. att dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.

Bedömning

Kriminalvårdens hantering Av utredningen framgår att BB och åklagaren skrev under en medgivandeblankett om påbörjande av rättspsykiatrisk vård vid två olika tillfällen. Utifrån de uppgifter som AA angett i anmälan och det som Kriminalvården anfört i sitt remissyttrande om att handlingen stämplats av häktet Borås, är det utrett att den första blanketten undertecknades den 8 maj eller kort tid dessförinnan. Den andra medgivandeblanketten undertecknades av BB den 15 maj och av åklagaren dagen därpå. Häktet Göteborg kontaktade sjukvårdsinrättningen den 20 maj.

Kriminalvården har inte kunnat redogöra för när den första blanketten undertecknades eller lämnades in till häktet Borås eftersom det inte har antecknats i kriminalvårdregistret. Det är enligt min mening en brist att så inte

skedde, eftersom det är en uppgift som haft betydelse för BB:s verkställighet av utdömd påföljd. Kriminalvården kan inte undgå kritik för den underlåtna dokumentationen.

Som framgått av den rättsliga regleringen ovan ska vården, i de fall den dömde är häktad, kunna påbörjas genast efter att åklagaren och den dömde medgett att så kan ske. För att kunna säkerställa det bör Kriminalvårdens kontakt med sjukvårdsinrättningen enligt min mening tas så snart som möjligt efter att medgivandeblanketten undertecknats av båda parterna. I detta fall innebär det att Kriminalvården borde ha underrättat sjukvårdsinrättningen redan den 8 maj eller kort tid därefter, när den första medgivandeblanketten skrevs under. Kriminalvården kritiseras för sitt dröjsmål i detta avseende.

Västra Götalandsregionens hantering Brinkåsens placeringsansvariga har tagit emot ett telefonsamtal från Kriminalvården om att BB ville påbörja vården innan beslutet fick laga kraft. Det har dock inte antecknats när samtalet ägde rum. Informationen var relevant för vården av BB och den borde därför ha antecknats i patientjournalen.

Västra Götalandsregionen har redogjort för den rutin som finns när en dom fått laga kraft. I detta fall hade dock åklagaren och BB, som var häktad, medgett att vården skulle påbörjas även om beslutet att BB skulle ges rättspsykiatrisk vård ännu inte hade fått laga kraft. Västra Götalandsregionen hade därför en skyldighet att besluta om intagning av BB på en sjukvårdsinrättning utan att invänta laga kraft. Såväl Västra Götalandsregionens som Kriminalvårdens remissyttranden tyder på att regionen i princip aldrig tar emot patienter förrän beslutet om vård har fått laga kraft, även i de fall den dömde och åklagaren har medgett att vården ska påbörjas innan dess. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Syftet med regleringen i 7 § andra stycket LRV är just att vården ska kunna påbörjas innan beslutet om överlämnande till rättspsykiatrisk vård får laga kraft. En sådan hantering som regionen tillämpar omintetgör detta. Jag ser därför mycket allvarligt på det som kommit fram om regionens förfarande.

Regionen hade i detta fall enligt 5 § FRV ett ansvar att se till att BB:s vård kunde påbörjas genast efter att medgivandet enligt 7 § andra stycket LRV lämnats. Det anges inte närmare i regleringen vad som avses med uttrycket genast. Justitiekanslern har i ett beslut den 29 juni 2023 (dnr 2022/5603) angett att det inte bör dröja längre tid än en vecka från det att medgivanden finns enligt 7 § andra stycket LRV till dess att vården påbörjas. Jag instämmer i allt väsentligt i den bedömning som Justitiekanslern gjort och vill framhålla följande.

En förutsättning för att en domstol ska överlämna en person till rättspsykiatrisk vård i stället för att t.ex. döma ut ett fängelsestraff är att personen har bedömts lida av en allvarlig psykisk störning och att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt har bedömts att det är påkallat att han eller hon är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk

vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (se 31 kap. 3 § brottsbalken). Det är alltså fråga om personer som lider av en allvarlig psykisk störning och som har bedömts vara i behov av vård. Det är mycket angeläget att de får lämna häktet och tas om hand för rättspsykiatrisk vård.

I sammanhanget kan en jämförelse göras med vad som gäller för personer som dömts till fängelse. JO har i olika beslut uttalat sig kring Kriminalvårdens dröjsmål med att överföra häktade personer till anstalt för verkställighet. För sådana fall gäller att den tid som en person som är dömd till fängelse och intagen i häkte i avvaktan på anstaltsplacering inte får vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar om det inte finns särskilda skäl för en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än trettio dagar. (Se 9 och 10 §§ strafftidslagen [2018:1251]). JO har konstaterat att platsbrist på en anstalt inte är ett godtagbart skäl för att överskrida dessa frister (se bl.a. JO:s beslut den 17 juni 2024, dnr 2834-2023, och JO 2022/23 s. 158, dnr 7654-2020).

Västra Götalandsregionen har angett att BB inledningsvis inte kunde tas emot på grund av platsbrist. Jag har förståelse för att beläggningssituationen inom den aktuella rättspsykiatriska slutenvården var svår. Som angetts ovan ska dock sjukvårdshuvudmannen tillse att vården, i ett fall som detta, kan påbörjas genast efter medgivandena. I det ligger enligt min mening att sjukvårdshuvudmän måste agera aktivt för att vården ska kunna påbörjas med den skyndsamhet som har föreskrivits. Platsbrist är därför inte heller beträffande rättspsykiatrisk vård ett godtagbart skäl för dröjsmål med beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning.

I detta fall dröjde det nio dagar från det att häktet Göteborg underrättade den rättspsykiatriska anläggningen om medgivandena till dess att BB togs emot av vårdinrättningen. Det framgår inte av remissyttrandet att Västra Götalandsregionen vidtog några aktiva åtgärder för att bereda BB en plats under den tiden. Dröjsmålet är inte acceptabelt och Västra Götalandsregionen förtjänar kritik för det inträffade.

Jag noterar att regionen anfört att det vid den aktuella tidpunkten inte var helt tydligt i samverkan med övriga förvaltningar inom regionen hur hanteringen av intagningar innan laga kraft enligt 7 § andra stycket LRV skulle ske. Det är anmärkningsvärt, och särskilt sett till att Justitiekanslerns beslut från juni 2023 avsåg just Västra Götalandsregionens hantering av ett liknande fall. Regionen har anfört att det numera är klarlagt inom samtliga förvaltningar i regionen hur den aktuella bestämmelsen ska tillämpas. Jag förutsätter därför att något liknande inte inträffar igen.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift. Rättssakkunniga Ellinor Gustavsson har föredragit ärendet och byråchefen Dan Johansson har deltagit i beredningen.