Fråga om uppgifter om det behandlingshem där en person kommer att vistas till följd av en dom på kontraktsvård kan omfattas av sekretess enligt 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen

Anmälan I en anmälan till JO klagade social- och omsorgsförvaltningen i Linköpings kommun på Uppsala tingsrätt och en rådman vid tingsrätten. I anmälan anfördes bl.a. följande.

Den tilltalade i ett brottmål vid tingsrätten, AA, har skyddad folkbokföring. Den

6 oktober 2023 tog en socialsekreterare vid social- och omsorgsförvaltningen en telefonkontakt med tingsrätten med anledning av vissa uppgifter om AA i en handling i målet. Socialsekreteraren upplyste om att det fanns en reell hotbild mot AA och att det var viktigt att det beaktades vid framtida sekretessbedömningar. Även i ett yttrande som social- och omsorgsförvaltningen hade gett in till tingsrätten fanns information om hotbilden mot AA och de åtgärder som vidtagits för att skydda henne.

Den 10 november 2023 meddelade tingsrätten dom i målet. AA dömdes till s.k. kontraktsvård och till domen fogades en behandlingsplan avseende AA. I planen angavs var AA skulle vistas för behandling, hur länge hon skulle vistas på respektive boende samt när och hur hon skulle få röra sig utanför boendet. Namn på föreståndare och kontaktuppgifter angavs också. Med anledning av detta beslutade frivården kort efter att domen meddelats att ändra placeringen för AA:s behandling då hennes skydd bedömdes vara röjt. Planeringen som angavs i domen verkställdes därmed aldrig. I anslutning till att domen meddelats tog utomstående personer kontakt med det tilltänkta boendet för att eftersöka AA.

Utredning

JO hämtade in dagboksblad och domen från Uppsala tingsrätt. Av domen framgick att AA dömdes för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård).

Därefter yttrade sig tingsrätten genom lagmannen BB. Inför tingsrättens yttrande hade upplysningar inhämtats från CC, chefsrådman på den avdelning där målet handlades, och rådmannen DD, som handlade målet i samband med huvudförhandlingen.

DD uppgav bl.a. följande. Utöver allmänna uppgifter om hotbild som lämnats i skriftliga yttranden från social- och omsorgsförvaltningen hade han inga uppgifter om någon konkret hotbild mot den tilltalade. Behandlingsplanen föredrogs vid huvudförhandlingen och uppgifterna i den blev därmed offentliga. Några överväganden om att skydda annat än den tilltalades folkbokföringsadress genom sekretessförordnande i domen gjordes inte.

CC uppgav bl.a. att en handläggare på domstolen haft telefonkontakt med AA, troligen i samband med beslut om häktning, med anledning av att hennes namn och övriga personuppgifter inte sekretessbelagts.

BB anförde bl.a. följande.

Den bestämmelse som främst är aktuell i detta fall är 21 kap. 3 a § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400), OSL, som skyddar den adress där personen bor stadigvarande eller tillfälligt. Rent språkligt verkar det som att bestämmelsen endast skyddar aktuell uppgift om boende eller vistelse och inte en hypotetisk framtida plats. Syftet med bestämmelsen torde dock vara att skyddet även ska omfatta framtida platser för boende eller vistelse.

Det finns inte anledning att ifrågasätta de uppgifter som lämnas i anmälan om att en socialsekreterare varit i kontakt med tingsrätten. Det saknas dock anteckningar i målets händelseförteckning om dessa telefonsamtal. Det är givetvis av yttersta vikt att allt som förekommer dokumenteras och att domaren får del av detta.

DD övertog ansvaret för målet när han delades in på huvudförhandlingen. Om han hade nåtts av de aktuella uppgifterna före förhandlingen hade han sannolikt inte hanterat uppgifterna om AA:s personliga förhållanden på det sätt som gjordes. För att uppfylla syftet med den aktuella sekretessbestämmelsen borde tingsrätten ha hanterat vistelseuppgifterna på ett annat sätt. Det kan påpekas att ingen närvarande begärde att uppgifterna skulle lämnas bakom stängda dörrar, vilket hade kunnat leda till ett bättre utfall, även om det givetvis är tingsrättens uppgift att besluta om det.

Social- och omsorgsnämnden kommenterade yttrandet och bifogade en tjänsteanteckning, enligt vilken en socialsekreterare i ett telefonsamtal med en handläggare vid tingsrätten den 6 oktober 2023 informerat om hotbilden mot AA och att hon har skyddad folkbokföring.

Rättslig reglering

I 16 § första stycket folkbokföringslagen (1991:481) anges att en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd.

Enligt 21 kap. 3 a § första stycket OSL gäller sekretess i mål eller ärende vid domstol där en part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen för uppgift som lämnar upplysning om var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men. Detsamma gäller om uppgiften tillsammans med annan uppgift i målet eller ärendet bidrar till sådan upplysning. För bestämmelsen gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket betyder att utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Syftet med bestämmelsen är att tillförsäkra personer med skyddad folkbokföring, som löper betydligt större risk än andra att utsättas för hot eller våld, ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter som röjer var personen bor (se prop. 2017/18:145 s. 88 f.).

I förarbetena till nuvarande 21 kap. 3 § OSL, som är relevanta även i nu aktuellt sammanhang, anges att det med uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt avses t.ex. adress till fritidsbostad eller hotell (se prop. 2005/06:161 s. 98). Utöver uppgifter om var den enskilde bor skyddar bestämmelsen i 21 kap. 3 a § även information om var personen i övrigt vistas och som kan göra det enklare att hitta personen, t.ex. uppgifter om var personen arbetar, går i skola eller har sina läkarkontakter om uppgifterna enskilt eller tillsammans med andra uppgifter i målet kan leda till att den enskildes boende avslöjas (se prop. 2017/18:145 s. 92).

Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram en uppgift som är sekretessbelagd hos domstolen, får rätten i vissa fall besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar (se 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken).

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål upphör att vara tillämplig om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål. Om en sådan uppgift läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar fortsätter sekretessbestämmelsen att vara tillämplig under den fortsatta handläggningen av målet, om inte domstolen beslutar annat. Sedan domstolen har avslutat målet fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i sitt avgörande har beslutat om det. (Se 43 kap. 5 § första och andra stycket OSL.)

Om rätten dömer till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan ska enligt 28 kap. 6 b § andra stycket brottsbalken i domen alltid beslutas en föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa.

Av 5 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol framgår bl.a. att domstolen under handläggningen av ett mål fortlöpande ska registrera vilka handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som utförs i målet och vad som i övrigt förekommer i det.

Bedömning

Av utredningen framgår att AA hade skyddad folkbokföring på grund av den hotbild som fanns mot henne. Uppgifter om detta framgick i ett yttrande som social- och omsorgsförvaltningen hade lämnat in i målet. Därutöver har det klarlagts att tingsrätten vid telefonsamtal informerats om hotbilden och vikten av att den beaktades vid framtida sekretessbedömningar. I domen anges att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 a § OSL ska fortsätta att vara tillämplig på AA:s adressuppgifter (skyddad folkbokföring) i målet.

En fråga som aktualiseras i ärendet är om det fanns rättsliga förutsättningar att förordna om sekretess för uppgifterna om det behandlingshem AA kunde komma att vistas på till följd av en dom på kontraktsvård.

Det råder inte något tvivel om att en uppgift om vilket behandlingshem en person med skyddad folkbokföring tillfälligt bor på omfattas av bestämmelsen. Däremot framstår det inte som givet att även uppgifter om ett behandlingshem som en person ska komma att genomgå behandling vid omfattas av bestämmelsens sekretesskydd.

En rent språklig tolkning av lagtexten kan ge intrycket av att den enbart tar sikte på uppgifter om var parten för tillfället bor. Med hänsyn till att bestämmelsen enligt förarbetena även skyddar uppgifter om t.ex. adress till en fritidsbostad eller hotell är det dock tydligt att det med uttrycket bor avses mer än den plats där personen för närvarande har sin bostad och att sekretesskyddet inte är

begränsat till förhållanden vid en viss given tidpunkt. Mot denna bakgrund måste enligt min mening uppgifter om en förestående vistelse på ett behandlingshem till följd av en dom på kontraktsvård vara att betrakta som en uppgift som kan lämna upplysning om var en person tillfälligt bor (jfr Kammarrätten i Jönköpings dom den 3 augusti 2011 i mål nr 1699-11). En sådan tolkning är även i linje med bestämmelsens uttalade syfte att hindra att personer med skyddad folkbokföring kan hittas och därmed riskera att utsättas för våld och hot. En motsatt bedömning skulle innebära att en domstol kan tvingas röja uppgifter om en kommande vistelse på ett behandlingshem med den följden att skyddet för den förföljda personen omintetgörs.

Den information som lämnades vid telefonsamtalen med tingsrätten synes inte ha förts vidare av de personer som tog emot den. DD, som var ansvarig för målet i samband med huvudförhandlingen, har uppgett att han inte fick information om någon konkret hotbild mot den tilltalade utöver de allmänna uppgifter som lämnats i yttranden från förvaltningen.

Redan den omständigheten att AA hade skyddad folkbokföring, alltså oaktat de ytterligare uppgifterna om hotbilden mot henne, borde ha föranlett DD att överväga om uppgifterna om behandlingshemmet kunde omfattas av sekretess. Enligt DD:s yttrande gjorde han inte några sådana överväganden, vilket han inte kan undgå kritik för.

Överväganden om detta hade i och för sig kunnat leda till bedömningen att uppgifterna i behandlingsplanen inte skulle sekretessbeläggas. Men de hade också kunnat medföra att rätten avstod från att föredra behandlingsplanen eller delar av den vid en offentlig huvudförhandling och att domen utformades på ett sådant sätt att uppgifterna om vilket behandlingshem AA skulle vårdas vid inte röjdes. Exempelvis kunde uppgifterna ha maskerats i den bilagda behandlingsplanen. Det är inte heller ett krav att behandlingsplanen bifogas domen. Det kan räcka att planen identifieras i domen på annat sätt och att behandlingsplanen finns i tingsrättens akt (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken [7 nov. 2024], kommentaren till 28 kap. 6 b § under rubriken Föreskrift om behandlingsplan).

Av tingsrättens yttrande framgår att flera telefonsamtal vid vilka tingsrätten upplystes om hotbilden mot AA inte dokumenterades. Uppgifterna var av sådan betydelse att så borde ha skett. Tingsrätten kritiseras för att detta inte gjordes.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Östling och Beatrice Norin har föredragit ärendet och byråchefen Stefan Nyman har deltagit i beredningen.