Kritik mot Kriminalvården, häktet Örebro, för att intagna under minst två års tid inte har getts möjlighet att ta emot besök

Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram följande klagomål.

Beläggningen är full och det sitter intagna i besöksrum. Det innebär att intagna inte kan ta emot besök även om det har beviljats. Detta har pågått under flera veckors tid, vilket inte är okej.

Utredning

JO hämtade inledningsvis in muntliga upplysningar från en kriminalvårdsinspektör, som uppgav bl.a. följande. I häktet finns tre besöksrum. På grund av platsbrist har häktet behövt ta rummen i anspråk och använda dem som bostadsrum. Det innebär att intagna inte kan ta emot besök. Med undantag för några veckor under sommaren 2024 har det sett ut på detta sätt sedan i vart fall december 2022. I den utsträckning det är möjligt försöker häktet erbjuda isoleringsbrytande åtgärder, t.ex. genom att tillåta samsittning. Häktet prioriterar även att låta intagna ringa videosamtal till sina barn. Det händer även att utredare hos polisen tillåter besök av anhöriga i samband med förhör.

JO begärde därefter att Kriminalvården skulle yttra sig över det som kommit fram och besvara ett antal frågor.

I sitt remissyttrande anförde Kriminalvården, genom chefen för sektionen för verksjuridik – verkställighet, straffrätt m.m., i huvudsak följande:

Utredning

De upplysningar som lämnats i av JO bifogad tjänsteanteckning av den 8 januari 2025 stämmer fortsatt. Utöver detta upplyser Kriminalvården att häktet Örebro huvudsakligen har intagna med restriktioner, som därför också har relativt få möjliga besökstillfällen. Ytterligare uppgifter om sakförhållanden har hämtats in från Kriminalvårdens region Mitt, som i sin tur har hämtat in uppgifter från häktet Örebro. Därutöver har uppgifter inhämtats från Kriminalvårdens avdelning för anstalt, häkte och frivård. Av utredningen framgår följande.

Prognos för och arbete med att återställa besöksrum Det finns i dagsläget inte någon prognos för när besöksrummen återigen kan användas för besök. Detta beror på den rådande beläggningssituationen. När häktet kan se en lättnad i beläggningsgraden som håller över i vart fall en kortare tid, kommer besöksrummen att återigen användas för besök. Häktets ambition är att skyndsamt flytta intagna som börjar verkställa sina straff till anstalt i syfte att frigöra platser. Häktet har regelbundna avstämningar med platssamordnare och övriga verksamhetsområden för att utjämna beläggningen och vara varandra behjälpliga. Målbilden är naturligtvis att besök ska kunna erbjudas. Enligt Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025-2034 kommer det totala inflödet av intagna att öka. Myndigheten arbetar aktivt med att skapa fler beredskapsplatser genom dubbelbeläggning och förtätning. Bedömningen är att platsbehovet kommer att kunna mötas 2034 genom planerade utbyggnader. Platsbristen bedöms dock ändå bestå fram till 2031. Kriminalvården ser inte att det ansträngda kapacitetsläget kommer att minska inom en snar framtid. Myndigheten kommer därför fortsatt att behöva lösa platsbristen med beläggning av besöksrum.

Kompensatoriska åtgärder Häktet har gett intagna möjlighet till videosamtal och utökat de intagnas tider för telefonsamtal inom det s.k. INTIK-systemet. Häktet arbetar också aktivt med att erbjuda isoleringsbrytande åtgärder i så stor utsträckning som möjligt. Besök i Polismyndighetens lokaler Det förekommer att intagna tillåts att ta emot besök i samband med förhör i Polismyndighetens lokaler. Häktet för inte någon statistisk över när den typen av besök äger rum. Häktets personal får heller inte alltid information om att ett sådant besök ska ske eller har skett. Det är därför svårt att uppskatta i vilken utsträckning sådana besök sker. Det finns inte något samarbete mellan häktet och Polismyndigheten i detta avseende. Kriminalvården ser dock positivt på samverkan mellan myndigheterna som ger de intagna bättre förutsättningar att ta emot besök.

Rättslig reglering

Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, ska varje intagen bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Enligt 1 kap. 5 § HäL ska verkställigheten utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den intagne samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och den hjälp som behövs. Enligt 3 kap. 1 § HäL får en intagen ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 2 eller 3 §§.

Av allmänna råd till 3 kap. 1 § HäL i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte, FARK Häkte, framgår bland annat att med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till häktets rutiner samt tillgången till personal och besöksrum. Vidare framgår att vid fördelning av tider för besök ska besök av närstående prioriteras. Notera även Kriminalvårdens handbok om besök och elektronisk kommunikation (2014:3), särskilt avsnitt 5 i relevanta delar.

Bedömning

Häktet Örebro har sedan en tid tillbaka behövt belägga sina besöksrum. Detta är en följd av den mycket ansträngda beläggningssituationen på samtliga häkten och anstalter i landet, och medför stora utmaningar för häktet att tillgodose de intagnas behov av och önskemål om att ta emot besök. Åtgärden är dock inte permanent och häktet har som mål att kunna möjliggöra besök för de intagna. Vidare vidtar häktet Örebro de åtgärder som är möjliga för att lätta beläggningen och erbjuder i möjlig mån kompensatoriska åtgärder för uteblivna besök. På nationell nivå arbetar myndigheten intensivt med den nationella beläggningssituationen och med att utöka antalet platser. Myndigheten vidtar därmed de åtgärder som är möjliga lokalt och nationellt för att lätta beläggningssituationen och i förlängningen kunna öppna besöksrummen i häktet Örebro igen. AA fick tillfälle att kommentera remissyttrandet.

Bedömning

Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag hänvisar därför dit.

JO Katarina Påhlsson har i ett särskilt initiativärende undersökt förhållandet att beläggningssituationen inom Kriminalvården medför att myndigheten använder fler och fler besöksrum som bostadsrum för intagna. Hon framhöll där att besök är av stor betydelse för de intagna och att risken är överhängande att myndigheten går för långt och tillämpar regleringen på ett sådant sätt att rätten till besök urholkas och till slut blir innehållslös. Hon påpekade även att i synnerhet för häktade utgör besök en viktig isoleringsbrytande åtgärd. (Se JO 2024 s.161, dnr 1037-2023.)

Kriminalvården fick inom ramen för det ovan nämnda initiativärendet svara på bl.a. frågan i vilken utsträckning, och hur länge, myndigheten tagit besöksrum i anspråk för beläggning vid sina verksamhetsställen den 1 december 2022–31 januari 2023. Gällande Örebro/Karlstad uppgav myndigheten att det var det verksamhetsområde som i perioder hade flest besöksrum belagda. Myndigheten lämnade dock ingen uppgift om att besöksverksamheten skulle vara helt nedstängd.

Även om det inte finns någon ovillkorlig rätt för intagna att ta emot besök är det av stor betydelse för deras välbefinnande och ett avgörande inslag i en human kriminalvård. Utredningen i ärendet visar att intagna i häktet Örebro – med något undantag – inte har kunnat ta emot besök sedan i vart fall slutet på 2022. Oavsett Kriminalvårdens avsikt att i framtiden kunna möjliggöra att intagna åter kan ta emot besök kan en situation som pågått under drygt två och ett halvt års

tid inte ses som annat än permanent. Häktet förtjänar kritik för att under så lång tid ha stängt ned besöksverksamheten.

Enligt Kriminalvården är målbilden att häktet ska kunna erbjuda besök, men uppger samtidigt att det saknas prognos för när besöksrummen åter kommer att kunna användas för det ändamålet. Detta är mycket bekymmersamt. I sammanhanget vill jag framhålla att även om det förekommer att intagna ges tillfälle till kontakt med anhöriga i samband med polisförhör, vilket då sker genom Polismyndighetens försorg, kan det aldrig frånta ett häkte från dess egna skyldigheter inom området (se protokollet efter inspektion av häktet Göteborg i september 2022, dnr 6818-2022). Jag vill därför understryka vikten av att häktet aktivt verkar för att intagna åter ska kunna ta emot besök.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Jessica Jern har föredragit ärendet och tf. byråchefen Jörgen Buhre har deltagit i beredningen.