Kritik mot Kriminalvården, häktet Uppsala, för att intagna saknar möjlighet att klippa sig eller använda hårtrimmer
Häktet Uppsala har slutat tillhandahålla intagna hårtrimrar och har inte heller i övrigt erbjudit dem möjlighet att klippa sig. I beslutet uttalar JO att det framstår som självklart att en intagen kan behöva klippa sig och att det närmast kan jämställas med att kunna sköta sin personliga hygien under frihetsberövandet. Hon utgår från att det funnits intagna som saknat möjlighet att klippa sig eller hålla efter sitt hår och det även under en inte obetydlig period. Enligt JO står det i strid med en human kriminalvård och riktar därför kritik mot häktet.
Anmälan
I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, häktet Uppsala, och uppgav i huvudsak följande.
Han nekas rätten att sköta om sitt hår då häktet varken tillhandahåller någon hårtrimmer eller tillåter att man får skicka in en egen. När han frågat personalen om hur man ska klippa sitt hår har han fått till svar att man får vänta tills man är på anstalt för där får man skicka in en hårtrimmer.
Utredning
Inledningsvis hämtade en medarbetare vid JO in muntliga upplysningar från häktet Uppsala. Anmälan remitterades därefter till Kriminalvården. JO begärde att myndigheten särskilt skulle yttra sig över om en intagen har möjlighet att klippa sig och sköta om sitt hår samt vilka eventuella alternativ som finns. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen för region Mitt, i huvudsak följande: […]
Sakförhållanden
Uppgifter har inhämtats från verksamhetsområdet häktet Uppsala. I huvudsak har följande framkommit. Strax innan sommaren 2024 slutade häktet att tillhandahålla hårtrimmer för utlåning till intagna utifrån smittorisk. Häktet tillhandahåller inte heller saxar. Förr i tiden kom en frisör till häktet och klippte de intagnas hår, men den
lösningen är inte längre möjlig bl.a. utifrån kostnadsskäl samt att de intagna inte får ha kontanter i häktet. Häktet har vidare bedömt att de saknar möjlighet att kontrollera och visitera hårtrimrar som skickas in till intagna på häktet på ett tillfredsställande och säkert sätt eftersom det inte finns någon röntgenmaskin på häktet. Intagna får därför inte inneha privata hårtrimrar utifrån ordnings- och säkerhetsskäl. Häktet tillhandahåller rakhyvlar, kammar och schampo till de intagna. Vidare finns det möjlighet för de intagna att i häktets kiosk köpa hårsnoddar, hårborstar och schampo av annat fabrikat än det som tillhandahålls av häktet. Häktet undersöker för närvarande vilken rengöring och/eller sterilisering som krävs för att de ska kunna tillhandahålla hårtrimmer för utlåning till de intagna. Vidare ser häktet över intagnas möjligheter att kunna ta emot och inneha privata hårtrimrar.
Författningsbestämmelser
Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) framgår att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Av 1 kap. 13 § i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte (FARK häkte) framgår att en intagen ska förses med sängkläder, handdukar och basartiklar för personlig hygien samt, om den intagne vill det, kläder och skor. Utrustningen får dock begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne allvarligt skadar sig själv. Av de allmänna råden till bestämmelsen framgår att med basartiklar för personlig hygien avses i första hand tandborste, tandkräm, tvål, schampo, kam eller borste, deodorant, rakartiklar och menstruationsskydd. Sådana artiklar bör tillhandahållas för normal konsumtion. Av 1 kap. 15 § FARK häkte framgår att en intagen ska ges möjlighet att dagligen sköta sin personliga hygien. Av 2 kap. 11 § häkteslagen framgår att en intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten. Av de allmänna råden till bestämmelsen, som framgår av FARK häkte, framgår bl.a. följande. Med personliga tillhörigheter avses all egendom som tillhör en intagen, t.ex. kläder, skor, pengar och försändelser. Egendom som Kriminalvården förser den intagne med utgör inte personliga tillhörigheter. Med innehav avses att den intagne förvarar personliga tillhörigheter i bostadsrummet eller i gemensamma utrymmen i häktet. I de allmänna råden finns uppräknat ett antal tillhörigheter som normalt är motiverade att inneha och bl.a. nämns ett fåtal elektriska apparater av enklare slag. Vidare framgår att även andra tillhörigheter än de uppräknade kan vara motiverade om innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne och inte äventyrar ordningen eller säkerheten på häktet.
Bedömning
Av utredningen i ärendet framgår att intagna på häktet Uppsala inte har möjlighet att klippa sig. De har möjlighet att sköta om sitt hår med kam och schampo som tillhandahålls för normal konsumtion. Därtill har intagna möjlighet att via häktets kiosk införskaffa ytterligare artiklar avsedda för hår. Häktet tillhandahåller rakhyvlar för rakning. Häktet Uppsala utreder för närvarande möjligheten att tillhandahålla hårtrimmer för utlåning samt möjligheten att tillåta privata hårtrimrar för att intagna ska kunna klippa sig och trimma sitt skägg.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering.
Jag vill för egen del understryka att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet, vilket gäller i både häktes- och anstaltsverksamheterna (1 kap. 4 § häkteslagen respektive fängelselagen). Det finns också anledning att i detta sammanhang erinra om skillnaden mellan den som är häktad och den som är intagen i kriminalvårdsanstalt för att verkställa ett straff. Var och en som blivit anklagad för brott ska i enlighet med artikel 6.2 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts. Den som är häktad är inte berövad friheten som ett straff och får inte utsättas för onödiga inskränkningar.
Av utredningen har det kommit fram att intagna i häktet Uppsala inte har möjlighet att klippa sig eller använda hårtrimmer, vilket de tidigare har haft. Däremot har de tillgång till rakhyvel och vissa hårvårdsprodukter.
Det framstår som självklart att en intagen kan ha behov av att klippa sig eller ibland använda hårtrimmer. Visserligen finns det inte någon uttrycklig rättslig reglering som medför att Kriminalvården har en skyldighet att ge intagna en sådan möjlighet, men det kan enligt min mening närmast jämställas med att intagna ska kunna sköta sin personliga hygien under frihetsberövandet. Jag anser att utbudet med t.ex. hårsnoddar och vissa schampon i Kriminalvårdens kioskverksamhet, som lyfts fram i remissvaret, inte har någon särskild betydelse i detta avseende.
Det är inte ovanligt att intagna under inspektioner av häkten för fram att de upplever det som förödmjukande när de utan förvarning får ta emot besök av anhöriga och att de då inte ens har fått tillfälle att kamma sig eller annars snygga till sig. Redan i sådana fall har jag framhållit vikten av att en intagen ska hinna förbereda sig för besöket (se t.ex. beslut den 18 augusti 2020, dnr 4925-2019, och protokoll efter en inspektion av häktet Göteborg i september 2022, dnr 6818-2022). I en närliggande fråga framgår det av mina och tidigare justitieombudsmäns uttalanden att intagna bör få bära egna och civila kläder vid en förhandling i domstol, en uppfattning som Kriminalvården också har gett uttryck för (se t.ex. beslut den 22 augusti 2019, dnr 1158-2019, och den 5 februari 2020, dnr 6355-2019, se också JO 2007/08 s. 212, dnr 3180-2006). Dessa uttalanden handlar i grunden om att intagna inte ska utsättas för onödig uppmärksamhet och i så stor utsträckning som möjligt få bibehålla sin personliga värdighet och identitet i olika sammanhang (jfr 21 § häktesförordningen [2010:2011]).
Det är känt att häktningstiderna kan vara förhållandevis långa (se bl.a. Kriminalvårdens årsredovisning 2024 s. 25). Jag utgår från att det har funnits intagna i häktet Uppsala som saknat möjligheter att klippa sig eller hålla efter
sitt hår och det alltså även under en inte obetydlig period. Som framgått bedömer jag att detta står i strid med en human kriminalvård. Enligt remissvaret beslutade häktet Uppsala att inte längre låna ut hårtrimrar till de intagna utifrån smittorisk. Vad denna skulle bestå i har inte närmare redovisats. Inte heller framgår det om häktet har vidtagit några åtgärder för att motverka eventuella smittorisker, såsom att skaffa fler hårtrimrar eller begränsa antal intagna som får dela på en eller att införa specifika rutiner för rengöring. Jag anser detta anmärkningsvärt. Häktet Uppsala förtjänar sammanfattningsvis kritik. Det är positivt att myndigheten ska se över frågan.
Avslutningsvis kan jag nämna att JO på senare år tagit emot många klagomål från intagna på olika verksamhetsställen inom Kriminalvården som rör att de inte får inneha rakapparater, inte har tillgång till hårtrimrar i tillräcklig utsträckning och angränsande frågor. Liknande klagomål framfördes vid min inspektion av häktet Bomhus den 11–13 februari 2025. Det kan finnas anledning för mig att återkomma i frågan i protokollet från den inspektionen.
Ärendet avslutas.
Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.
Rättssakkunniga Charlotte Svensson Prozenko har föredragit ärendet och byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.