Kritik mot Kriminalvården, häktet Växjö, för att inte ha dokumenterat en placering i en cell med begränsad utrustning. Även uttalanden om kamerabevakning av avskildhetsrum
Anmälan I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, häktet Växjö, och förhållandena vid placering i avskildhet. Han beskrev bl.a. att det fanns en kamera i avskildhetsrummet och att han kände sig ständigt övervakad.
Utredning Inledningsvis hämtade JO in muntliga uppgifter om förhållandena i häktets avskildhetsrum. Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som förts fram i anmälan vad gäller placering i en cell med begränsad utrustning, s.k. avskalad cell, och om kamerabevakning av den. Myndigheten skulle särskilt besvara ett antal frågor.
Kriminalvården, genom myndighetens tillförordnade chef för sektionerna för verksjuridik, yttrade sig i huvudsak enligt följande:
Utredning
Av tjänsteanteckning upprättad av JO efter samtal med kriminalvårdsinspektör vid häktet Växjö framgår bl.a. att häktet har en avskildhetsavdelning med tre olika sorters rum, varav ett är ett avskalat rum med möjlighet till övervakning. Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvårdens region Öst, som i sin tur hämtat in uppgifter från häktet Växjö. Berörd befattningshavare har fått möjlighet att lämna synpunkter. Av utredningen framgår i huvudsak följande. Det som i JO:s tjänsteanteckning anges om avskildhetsavdelning stämmer inte. Det finns inte någon sådan avdelning utan endast ett avskildhetsrum där det är möjligt att hålla en intagen avskild under ständig tillsyn. Rummet saknar lös inredning och är utrustat med en säng. Det finns även en angränsande toalett med handfat. Rummet är vidare utrustat med en övervakningskamera. Det var i detta rum AA den 5 september 2023 placerades i avskildhet enligt 2 kap. 5 § 2 häkteslagen (2010:611), HäL. Avskildheten pågick till den 7 september 2023. Utöver aktuellt avskildhetsrum finns det möjlighet att konvertera vanliga rum till avskildhetsrum.
Övervakningskameran i avskildhetsrummet är alltid aktiv. Det krävs en tekniker för att avaktivera kameran. Det är först när vakthavande befäl, efter en bedömning i det enskilda fallet, tar ställning till att kameraövervakning ska ske som bilden från övervakningskameran aktiveras i centralvakten och presenteras på en monitor i centralvakten. Övervakningsbilderna kan endast ses av den personal som tjänstgör i centralvakten och som har till uppgift att sköta övervakningen. Syftet med kameraövervakningen i avskildhetsrummet vid häktet är att bl.a. försäkra sig om en intagens säkerhet, om en intagen uppvisar ett oroligt, våldsamt eller avvikande beteende utan att direkt utgöra en fara för sig själv. Om en intagen står under ständig tillsyn, dvs. att personal är fysiskt närvarande och övervakar den intagne genom en glasruta, kan det även beslutas om kompletterande kameraövervakning från centralvakten. I det aktuella ärendet har vakthavande befäl inte beslutat att övervakningsbilderna från avskildhetsrummet där AA var placerad skulle presenteras på monitorn i centralvakten. Underrättelse om att häktets lokaler är kameraövervakade sker i samband med inskrivning. Det finns vidare skyltar uppsatta med tydlig information om att häktets lokaler är kameraövervakade. I de fall vakthavande befäl beslutat att bilden från övervakningskameran i avskildhetsrummet ska aktiveras och presenteras på en monitor i centralvakten, har detta inte dokumenterats och den intagne inte heller underrättats om att kameraövervakning sker. Häktet Växjö har med anledning av denna anmälan förändrat sitt arbetssätt på så sätt att dokumentation nu sker när vakthavande befäl beslutar att bilden från övervakningskameran aktiveras i centralvakten och när övervakningen upphör. Den intagne informeras om detta. Häktet Växjö har inte dokumenterat att AA placerades i ett bostadsrum med begränsad utrustning. Personal har påmints om att det ska antecknas i den intagnes journal när, och skälen för att, utrustningen i ett bostadsrum begränsas.
Rättslig reglering
Verkställighetens utformning och dokumentation m.m. Enligt 1 kap. 4 § HäL ska varje intagen bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. Enligt 1 kap. 6 § HäL får verkställigheten inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas. Enligt 5 § häktesförordningen (2010:2011) ska det för varje intagen föras en journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes. I 7 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte, FARK Häkte, anges följande. Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsdatalagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (GDPR). Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.
Avskildhet Enligt 2 kap. 5 § 2 HäL ska en intagen ges möjlighet att dagtid vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra intagna. Av de allmänna råden till 2 kap. 5 § HäL i FARK Häkte framgår att säkerhetsskäl som gör det nödvändigt att hålla den intagne avskild från andra kan vara t.ex. att det föreligger risk för fritagning eller rymning, att den intagne är våldsam eller berusad, att det har uppstått en olämplig klientkonstellation som inte kan lösas genom förflyttning, att det har uttalats hot om våld eller att en skadegörelse ägt rum.
Förvaringsrum Enligt 2 § förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester ska ett förvaringsrum ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Enligt 3 § förordningen om utformningen av häkten och polisarrester ska ett förvaringsrum vara ändamålsenligt utrustat för den intagnes behov. I ett förvaringsrum ska det finnas stol, bord, säng och utrymme för förvaring av tillhörigheter. Rummet ska också ha ett signalsystem för att påkalla uppmärksamhet. I anslutning till rummet ska det finnas handfat och toalett. Rum som används till förvaring av berusade, våldsamma eller sjuka personer får ha annan lämplig inredning. Inredningen i ett förvaringsrum ska om möjligt utformas och förses med sådana skyddsanordningar att den intagne inte kan skada sig själv eller någon annan. I 1 kap. 17 § FARK Häkte i nu gällande lydelse anges följande. Bestämmelser om utformningen av en intagens bostadsrum finns i förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester. I en intagens bostadsrum ska det också finnas bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio, TV samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus. Andra stycket gäller inte om annat följer av ett beslut om restriktioner, om det finns risk för att den intagne allvarligt skadar sig själv eller annan eller gör sig skyldig till skadegörelse, om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av platsbrist eller när det finns behov av att göra tillfälliga omplaceringar i syfte att upprätthålla ordning och säkerhet. Så långt det är möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska bostadsrummet i dessa fall förses med sådant som enligt första stycket ska finnas i en intagens bostadsrum. Av avsnitt 5 i Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i häkte (2018:13) framgår att om begränsningar av utrustningen i ett rum görs med stöd av 1 kap. 17 § FARK Häkte, ska det antecknas i daganteckningar i den intagnes journal. I daganteckningarna ska även skälen för åtgärden anges.
Kamerabevakning Enligt 15 § kamerabevakningslagen (2018:1200) ska upplysning om kamerabevakning lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Om ljud kan avlyssnas eller tas upp vid bevakningen, ska särskild upplysning lämnas om detta. Bestämmelser om rätten till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär finns i EU:s dataskyddsförordning och andra föreskrifter som anges i 6 §. Av 1 kap. 10 § FARK Häkte framgår bl.a. att en intagen, om det inte är obehövligt med hänsyn till frihetsberövandets karaktär och varaktighet, ska informeras om häktets användning av kamerabevakning i anslutning till att han eller hon tas in i häkte.
Svar på JO:s frågor och Kriminalvårdens bedömning Har AA underrättats om att cellen kameraövervakats under tiden han varit placerad i avskildhet och har en eventuell underrättelse dokumenterats? Hur har beslutet om kameraövervakning samt när kameran slagits på och av dokumenterats? Som framgår av utredningen är kameran i aktuell cell alltid aktiverad, men bilden presenteras på skärmar i centralvakten först efter beslut av vakthavande befäl. Något sådant beslut har inte fattats i aktuellt ärende och bilden från kameran har således inte presenterats. AA har, i likhet med alla intagna, i samband med inskrivningen underrättats om att häktet Växjö kameraövervakas. Det finns även skyltar uppsatta med tydlig information om att häktets lokaler är kameraövervakade. AA har dock inte särskilt underrättats om kameraövervakningen i aktuell cell. Detta borde ha gjorts även om bilden inte har presenterats. Kriminalvården beklagar att så inte har skett och ser positivt på att häktet Växjö nu ändrat rutinerna för dokumentation och information till den intagne. Kameraövervakas intagna i avskildhet regelmässigt i vissa situationer, eller fattas det alltid ett individuellt beslut i varje enskilt fall? Vid behov av kameraövervakning av en intagen i avskildhet beslutar vakthavande befäl att bilden ska presenteras på skärmarna i centralvakten. Det sker efter en individuell bedömning i det enskilda fallet. Har beslutet om placering i "avskalad cell" dokumenterats och, i så fall, hur har en sådan placering motiverats? Häktet Växjö har, i strid med vad som framgår av Kriminalvårdens handbok på området, inte dokumenterat att AA placerats i ett rum med begränsad utrustning och skälen för det. Kriminalvården beklagar det inträffade och noterar att medarbetare vid häktet Växjö har påmints om detta. AA fick tillfälle att kommentera Kriminalvårdens yttrande.
Bedömning
Placering i cell med begränsad utrustning I remissvaret har Kriminalvården redogjort för relevanta bestämmelser om vad en intagens bostadsrum som huvudregel ska innehålla och om förutsättningarna för undantag från reglerna. Jag har inte vare sig underlag eller för avsikt att uttala mig om dessa var uppfyllda i det aktuella ärendet. Av utredningen framgår dock att beslutet att placera AA i avskalad cell inte dokumenterades och därmed inte heller motiverades. Häktet Växjö kritiseras för det.
Kamerabevakning Rättslig reglering m.m. Kriminalvården har redogjort för vissa av de regler som gäller för kamerabevakning i häkten. Jag hänvisar dit men vill för egen del tillägga följande.
Kamerabevakningslagen (2018:1200) syftar till att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning (2 §). Någon närmare reglering av under vilka förutsättningar kamerabevakning får ske av utrymmen som allmänheten inte har tillträde till innehåller lagen däremot inte.
Vid kamerabevakning ska tillämpliga regler om behandling av personuppgifter iakttas. Bestämmelser om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter finns
bl.a. i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och i förordningen (2018:1746) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Av dessa regler följer att personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna utföra sin uppgift att verkställa häktning eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet i samband med sådan verkställighet (se bl.a. 2 kap. brottsdatalagen och 2 kap. 1 § lagen om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område).
JO har tidigare, vid tillämpning av äldre lagstiftning, inte haft något att invända mot kamerabevakning i avskildhetsrum om åtgärden tillämpas restriktivt och efter en bedömning i det enskilda fallet (se t.ex. JO:s beslut den 8 mars 2012, dnr 3978-2010). Därefter har jag i flera beslut redogjort för de närmare förutsättningarna för kamerabevakning enligt nu gällande lagstiftning. Jag har då uttalat att det är mycket angeläget att intagnas personliga integritet värnas i så stor utsträckning som möjligt och att kamerabevakning inte ska användas om den inte är nödvändig. Det krävs alltså såväl att kamerabevakningen är förenlig med gällande regelverk som att åtgärden bedöms nödvändig och proportionerlig. (Se t.ex. mina beslut den 8 april 2022, dnr 2632-2021, den 17 december 2020, dnr 87-2020 och den 14 oktober 2020, dnr 1827-2019.)
Om det finns en kamera monterad i rummet är det därutöver viktigt att säkerställa att intagna vet om den är påslagen eller inte (se t.ex. JO 2018/19 s. 196, dnr 1365-2016).
Om det aktuella fallet I remissvaret har Kriminalvården beskrivit att den aktuella övervakningskameran alltid är aktiv och därmed var den det under hela tiden som AA vistades i avskildhetsrummet. Exakt vad det inneburit framgår inte av yttrandet. Exempelvis har myndigheten uppgett att övervakningsbilderna först kan ses efter att vakthavande befäl tagit ställning till att bilden ska presenteras i centralvaktens monitor, och att något sådant beslut inte fattades i det aktuella fallet. Det framgår dock inte om kameramaterialet automatiskt spelades in och i vilken utsträckning inspelningen i så fall sparades. Enligt min mening är dessa omständigheter av avgörande betydelse. För det fall att det aktuella materialet spelades in och sparades måste det nämligen betraktas som att AA stod under konstant kamerabevakning utan att åtgärden föregåtts av bedömningen att det fanns ett behov av det, och utan att han informerats. Utredningen ger dock inte tillräckligt stöd för kritik i den delen.
Om bilden från övervakningskameran däremot inte spelades in och inte heller presenterades i centralvaktens monitor borde AA ha informerats om att någon bevakning inte skedde. Under alla förhållanden ska häktet alltså kritiseras för att AA inte fick tillräcklig information om de faktiska omständigheterna runt kamerabevakningen.
Jag noterar att häktet Växjö vid den aktuella tidpunkten inte hade någon särskild rutin för att dokumentera och informera intagna om vakthavande befäl beslutat att presentera bilden från övervakningskameran på en monitor i centralvakten och när övervakningen upphörde. Det är givetvis positivt att häktet med anledning av det nu aktuella ärendet ändrat detta. Det kan finnas skäl för häktet att även i övrigt se över sina rutiner mot bakgrund av vad jag nu har uttalat.
Ärendet avslutas.
Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.
Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.