Kritik mot Polismyndigheten för långsam och passiv handläggning av en förundersökning om förmögenhetsbrott

Bakgrund och anmälan

I februari 2021 tog Polismyndigheten upp en anmälan från AA om förskingring under perioden mars 2019 till juni 2020. I samband med anmälan lämnade AA in vissa handlingar och angav en namngiven person som misstänkt. Förundersökning inleddes samma dag och ett förhör hölls med AA.

I en anmälan som kom in till JO den 27 september 2023 förde AA fram klagomål mot Polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökningen. Han uppgav bl.a. att han vid kontakt med Polismyndigheten inte fått något besked om hur utredningen fortlöpte. Han framhöll också att det anmälda brottet skulle preskriberas i slutet av mars 2024.

Under handläggningen hos JO inkom AA med ytterligare klagomål mot Polismyndigheten.

Utredning

Polismyndigheten (juristen BB) yttrade sig till JO den 22 januari 2024 efter att upplysningar lämnats av berörda befattningshavare, polisregion Väst och Nationella operativa avdelningen (Noa).

Polismyndigheten redogjorde för i huvudsak följande bakgrund.

Den 23 februari 2021 förordnades gruppchefen CC som förundersökningsledare. Därefter vidtogs inga utredningsåtgärder förrän efter det att AA gjorde ett tillägg till sin anmälan i september 2023. Den 20 oktober 2023 förordnades gruppchefen DD som förundersökningsledare. Samma dag höll DD ett kompletterande förhör med AA och beslutade därefter att lägga ned förundersökningen. Efter en begäran om överprövning av nedläggningsbeslutet fattade åklagare den 18 december 2023 beslut om att återuppta förundersökningen. Dagen därpå fattades beslut om byte av

handläggande enhet och en ny förundersökningsledare tillsattes. I tiden därefter har flertalet utredningsåtgärder vidtagits.

Polismyndigheten redogjorde vidare för synpunkter från berörda befattningshavare, polisregion Väst och Noa.

CC anförde i huvudsak följande. Det har tidigt i utredningen uppmärksammats att det anmälda sannolikt har civilrättslig prägel. Ärendet har enligt sektionens rutin placerats för vidare hantering och prioritering enligt befintliga strukturer och riktlinjer. Sektionen har månatliga revisioner där ärendestocken genomgås men utredningsresursen är begränsad. Utredningen har bedrivits så skyndsamt som de samlade omständigheterna för verksamheten medgett. Det har inte funnits något utrymme för att hålla ytterligare förhör förrän i oktober 2023. Trots sektionens hårt belastade verksamhet har det vidtagits utredningsåtgärder i olika steg.

DD anförde i huvudsak att den aktuella utredningsenheten har en hög arbetsbelastning.

Den tidigare sektionschefen EE anförde bl.a. att det är en hård prioritering om vilka ärenden som ska läggas ut på en handläggare för utredning och att CC inte hade kunnat göra någonting ytterligare för att lägga ut ärendet på en handläggare.

Polisregion Väst anförde bl.a. att det är beklagligt med handläggningstider som i förevarande fall och att det bör finnas skäl för att låta ett ärendes ålder i sig vara en tyngre vägande omständighet i prioriteringen mellan konkurrerande arbetsuppgifter.

Noa anförde bl.a. följande. Noa har hämtat in underlag från Nationellt bedrägericentrum (NBC) som bedömer att handläggningstiden i det aktuella ärendet varit oacceptabelt lång. Att åtgärder inte vidtagits i utredningen förefaller dock huvudsakligen vara ett resultat av arbetsbelastningen i polisregionen.

Polisregionen och Noa redovisade åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med handläggningstiderna för förmögenhetsbrott.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade i huvudsak följande bedömning.

Det har inte framkommit något i utredningen som tyder på att ärendets beskaffenhet motiverat en sådan lång handläggningstid som förekommit i detta fall. Under huvuddelen av perioden har inga utredningsåtgärder vidtagits trots att det inte verkar ha funnits något annat hinder mot det än resursbrist hos den aktuella utredningsenheten. Av inhämtade yttranden framgår att inflödet av prioriterade ärenden under perioden varit stort samtidigt som utredningsresursen varit begränsad, vilket medfört att utredningen inte bedrivits med den

skyndsamhet som ärendets karaktär krävt. Detta talar för att någon enskild befattningshavare inte kan lastas för den långsamma handläggningen. Sammanfattningsvis har förundersökningen inte handlagts i enlighet med de skyndsamhetskrav som följer av lag. Detta är givetvis mycket beklagligt.

AA kommenterade remissvaret.

Under handläggningen hos JO väcktes den 21 mars 2024 åtal avseende det anmälda brottet.

Bedömning

Jag har begränsat min granskning till handläggningstiden av förundersökningen och går inte in på några andra frågor.

En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (se 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken). Det är undersökningsledaren som har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Han eller hon ska se till att utredningen bedrivs effektivt. (Se 1 a § andra stycket förundersökningskungörelsen.)

I den aktuella förundersökningen har det under närmare två år och åtta månaders tid i princip inte vidtagits några utredningsåtgärder alls. Det var först efter det att AA i september 2023 gjorde ett tillägg till sin anmälan som en ytterligare utredningsåtgärd vidtogs. En sådan passivitet är naturligtvis oacceptabel och i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetskrav.

Av handlingarna i ärendet framgår att dröjsmålet bl.a. föranletts av att ärendet preliminärt bedömts sakna tillräcklig straffrättslig anknytning. Några åtgärder för att närmare undersöka den saken har emellertid inte vidtagits. Jag noterar också att åtal numera väckts.

Som Polismyndigheten angett har det inte framkommit något i utredningen som talar för att ärendets beskaffenhet motiverat det dröjsmål som förekommit. Den passiva handläggningen har också medfört en påtaglig risk för att det anmälda brottet skulle preskriberas.

Polismyndigheten kritiseras för den långsamma och passiva handläggningen av förundersökningen.

Klagomål på långa handläggningstider vid Polismyndigheten är tyvärr återkommande i min tillsynsverksamhet. Det gäller inte minst vid förundersökningar om bedrägerier och andra typer av förmögenhetsbrott. JO har också vid upprepade tillfällen kritiserat Polismyndigheten för detta. I beslut den 7 mars 2023 påtalade jag att vad som då kommit fram om Polismyndighetens utredningsverksamhet för vissa typer av förmögenhetsbrott riskerade att allvarligt skada allmänhetens förtroende för Polismyndigheten. Jag skickade också en kopia av beslutet för kännedom till justitieutskottet och regeringen. (Se JO 2023 s. 269, dnr 1994-2022, och där gjorda hänvisningar.)

Polisregion Väst har redogjort för att det har vidtagits åtgärder, bl.a. förstärkt bemanning, för att uppnå större effektivitet hos den aktuella utredningsenheten. Vidare har Noa redogjort för åtgärder som Polismyndigheten vidtagit och kommer att vidta för att komma till rätta med handläggningstiderna för bedrägeriärenden. Inom ramen för detta har NBC färdigställt en handlingsplan. I handlingsplanen ingår bl.a. att ta fram en riktlinje för en metod som ska användas vid kvalitetsuppföljning av hur bedrägeriärenden handläggs.

Det är mycket angeläget att Polismyndigheten fortsätter arbetet med att minska handläggningstiderna för förmögenhetsbrott och snarast kommer till rätta med sina ärendebalanser. En brottsutredning får inte hanteras på det sätt som skett i detta fall och jag ser allvarligt på det som kommit fram.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Mauro Villaggi har föredragit ärendet och byråchefen Nils Västberg har deltagit i beredningen.