Head Brands AB m.fl.

Konkurrensverkets beslut

2020-09-15 (Dnr 232/2019)

Konkurrensverket har utrett en misstanke om konkurrensbegränsande samarbete mellan ett antal företag verksamma på marknaden för professionella hårvårdsprodukter. Den inledande misstanken grundade sig huvudsakligen på ett pressmeddelande som sju företag gemensamt låtit publicera på en branschorganisations webbplats. Uppgifter i utredningen gav Konkurrensverket anledning att misstänka att pressmeddelandet gav uttryck för en överenskommelse mellan sju konkurrenter om ett visst framtida agerande gentemot en annan konkurrent. Konkurrensverket har utrett misstanken och anser att det inte är visat att konkurrensbegränsande samordning skett. Ärendet skrevs av.

Ta del av Konkurrensverkets beslut

Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete – professionella hårvårdsprodukter

Saken

Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) och artikel 101 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Beslut

Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare.

Bakgrund

I oktober 2019 genomförde Konkurrensverket undersökningar hos tre företag verksamma på marknaden för professionella hårvårdsprodukter. Undersökningarna utfördes hos företagen Baldacci AB, HeadBrands AB och Lyko. Lyko avskrevs från utredningen den 3 februari 2020.

Undersökningarna genomfördes efter en misstanke om att Baldacci AB och HeadBrands AB tillsammans med i vart fall fem andra företag hade samordnat sig i strid med förbuden i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579), KL, och 101 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF, genom att förhindra eller försvåra företagen Geselle Group AB:s och Geselle Sverige AB:s (Geselle) etablering på marknaden för professionella hårvårdsprodukter. Dessa fem andra företag är Balmid Hair AB, HT Hairextension AB, Session MAP AB, Tendenz AB och Vision Haircare AB.

Dessa sju företags verksamheter består huvudsakligen av försäljning av produkter till frisörföretag. Produkterna används av frisörerna i deras salongsverksamhet eller säljs vidare till frisörföretagens egna kunder. Geselle, å sin sida, erbjuder ett franchiseliknande koncept till frisörföretag, där frisörerna erbjuds att ta del av ett

antal tjänster såsom en e-handelsplattform, bokningsstjänster och GDPR-stöd. Framförallt agerar Geselle som leverantör till de frisörföretag som anslutit sig till dem, genom att Geselle köper och lagerför produkter som sedan säljs vidare till frisörföretagen. Geselle konkurrerar därigenom med de sju företagen om försäljningen av sådana produkter till frisörsalonger.

Konkurrensverkets inledande misstanke grundade sig huvudsakligen på ett pressmeddelande som de sju företagen gemensamt låtit publicera den 11 mars 2019 på branschorganisationen Sveriges Frisörföretagares (SFF) hemsida. I pressmeddelandet står bl.a. följande.

”Med anledning av den senaste tidens diskussioner om franschise-liknande lösningar för frisörer vill vi leverantörer ge vår syn på detta koncept. […] Med ovanstående som grund har vi leverantörer beslutat att inte ställa oss bakom denna typ av koncept utan tror på en bransch där valfrihet och öppenhet skapar förutsättningar för framgång.”

Uppgifter i utredningen gav Konkurrensverket anledning att misstänka att pressmeddelandet syftade på Geselles koncept, och att det alltså gav uttryck för en överenskommelse mellan sju konkurrenter om ett visst framtida agerande gentemot en annan konkurrent. Konkurrensverket har därför utrett om pressmeddelandet och omständigheterna som omgärdat det har utgjort en otillåten samordning i strid med nämnda konkurrensregler. Vidare har Konkurrensverket utrett om pressmeddelandet utgjort en del av en mer omfattande samordning mellan de berörda företagen.

Konkurrensverkets utredning

Konkurrensverket säkrade relevant material vid undersökningarna i oktober 2019. Därefter har ytterligare uppgifter insamlats genom bl.a. förhör med anställda hos vissa av företagen och genom ålägganden att inkomma med information.

Skäl för beslutet

Förbudet i 2 kap. 1 § KL och artikel 101 FEUF gäller avtal och samordnade förfaranden mellan företag som på ett märkbart sätt har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden.

För att det ska föreligga en syftesöverträdelse krävs det enligt praxis en typ av avtal eller samordning mellan företag som är så pass skadlig för konkurrensen att det kan anses att någon bedömning av dess effekter inte behöver göras. Denna rättspraxis beror på att vissa former av avtal och samordningar mellan företag

redan till sin art kan anses vara skadliga för den normala konkurrensen.

Frågan om huruvida ett avtal eller en samordning mellan företag är tillräckligt skadlig för konkurrensen för att anses utgöra en konkurrensbegränsning genom syfte prövas enligt praxis i förhållande till avtalet eller samordningens innehåll,

de mål som eftersträvas med avtalet eller samordningen samt det ekonomiska och juridiska sammanhang i vilket avtalet eller samordningen ingår. Vid bedömningen av detta sammanhang ska hänsyn även tas till de aktuella produkternas eller tjänsternas beskaffenhet samt till strukturen och de faktiska villkoren på den eller de relevanta marknaderna. Huruvida ett avtal eller en samordning har ett konkurrensbegränsande syfte ska tolkas restriktivt.

Överenskommelser mellan leverantörer om att inte leverera till en viss distributör eller kund (kollektiv bojkott) och vissa typer av informationsutbyte mellan konkurrenter är förfaranden som kan anses utgöra konkurrensbegränsningar genom syfte.

Av utredningen har det framkommit att det förekommit kontakter mellan de sju ovannämnda företagen avseende det aktuella pressmeddelandet, särskilt vad gäller utformingen av detta. Efter genomförda utredningsåtgärder anser Konkurrensverket dock inte att det är visat att pressmeddelandet utgjort en del i en mer omfattande samordning. Utredningen ger heller inte stöd för att pressmeddelandet eller de kontakter som förekommit med anledning av detta, i sig har utgjort en otillåten samordning redan genom sitt syfte.

Utan att ta ställning till om förfarandet strider mot nämnda konkurrensregler, finner Konkurrensverket att det saknas skäl för att fortsätta utreda ärendet.

Beslutet kan inte överklagas/särskild talan

Konkurrensverkets beslut kan inte överklagas (7 kap. 1 § KL).

Enligt 3 kap. 2 § KL kan däremot ett företag som berörs av förfarandet på egen hand väcka talan vid domstol för att få saken prövad (särskild talan). Talan väcks genom ansökan om stämning vid Patent- och marknadsdomstolen.

______________________

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit sakkunniga Jenny Skaaret.

Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.

Kopia