lagen.nu
KKV dnr 236/2024

Nordic Drugs AB m.fl.

Här kan du ta del av ärende dnr 236/2024 – misstänkt samordning av prisnivåer på generiska läkemedel.

Myndighet
Konkurrensverket
Beslutsdatum
2025-02-14
Diarienummer
236/2024
Sakområde
3.2.1 Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete, Vård och omsorg
Motpart
Får inte visas i e-diariet
Bransch
Vård och omsorg
Typ av beslut
Gryningsräd, Avskrivning
Källa
www.konkurrensverket.se

Vad ärendet rör

Konkurrensbegränsande samarbeten

Varför ärendet prioriterats

Misstanken avser att det har förekommit horisontella samarbeten som utgör överträdelser av 2 kap. 1 § konkurrenslagen genom att företagen på ett otillåtet sätt kan ha kommit överens om prisnivåer på läkemedel som ingår i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets periodens vara-system.

Platsundersökningar

Konkurrensverket genomförde platsundersökningar i Sverige hos företag aktiva inom läkemedelsförsäljning. På uppdrag av Konkurrensverket utförde den danska konkurrensmyndigheten under samma period inspektioner i Danmark hos företag aktiva inom samma bransch.

Konkurrensverkets beslut

2025-02-14 (Dnr 236/2024)

Konkurrensverket har utrett en misstanke om att företagen har avtalat eller samordnat sig om prissättning av generiska läkemedel inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) så kallade periodens vara-system. Misstanken var att företagen genom att komma överens om prisnivåer har kunnat turas om att få sitt läkemedel utsett till periodens vara, och på så vis upprätthålla ett högre pris än om företagen enskilt bestämt vilket pris de ska ansöka om till TLV. Ett sådant förfarande hade kunnat utgöra ett otillåtet samarbete mellan företag som begränsar konkurrensen.

Konkurrensverkets utredning har inte gett stöd för att det skulle ha förekommit några direkta eller indirekta kontakter mellan parterna i syfte att samordna prisnivåer eller turordningar inom periodens vara-systemet och Konkurrensverket har därför avslutat utredningen.

Konkurrensverket har under utredningen haft kontakt med TLV och dialogen kommer att fortsätta för att säkerställa en ändamålsenlig utformning av systemet för periodens vara från konkurrenssynpunkt.

Ta del av Konkurrensverkets beslut

Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete – försäljning av generiska läkemedel

______________________

Konkurrensverkets beslut

Konkurrensverket kommer inte att fortsätta utredningen avseende Nordic Drugs AB (556505-5141), Orifarm Generics AB (556622-8937), Orifarm Group A/S (CVRnr 27347282), POA Pharma Scandinavia AB (556749-7507) och Pro Health Pharma Sweden AB (556982-9772) i ärende med dnr 236/2024 rörande en misstänkt överträdelse av förbudet i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579), KL, och artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget.

Ärendet avslutas. ____________________

Bakgrund till ärendet

1. Ärendet rör försäljning av receptbelagda läkemedel med generisk konkurrens som subventioneras av staten (dvs. ingår i högkostnadsskyddet). Generiska läkemedel är sådana som innehåller samma aktiva substans som ett originalläkemedel och som bedöms likvärdiga med originalet.

2. I syfte att säkerställa att patienter och det allmänna inte betalar mer än nödvändigt för receptbelagda läkemedel tillämpas i Sverige ett system för generiskt utbyte, det s.k. periodens vara-systemet. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som administrerar periodens vara-systemet. Läkemedel som bedöms utbytbara inordnas i grupper, s.k. utbytesgrupper. Dessa grupper delas i sin tur in i förpackningsstorleksgrupper utifrån antal enheter. Det finns ca 1 800 förpackningsstorleksgrupper i periodens varasystemet. Varje månad utser TLV det läkemedel i var och en av dessa grupper som har lägst pris och finns tillgängligt som periodens vara.

3. Ärendet initierades efter att TLV gav in ett tips till Konkurrensverket i mars 2024. Tipset innehöll en e-postkonversation mellan TLV och en företrädare för ett av företagen som omfattats av Konkurrensverkets utredning gällande ett läkemedel som ingår i periodens vara-systemet. Företrädaren hänvisade i denna konversation till en turordning som fanns mellan företaget och dess konkurrenter inom en viss förpackningsstorleksgrupp och att det enligt denna turordning inte var företagets tur att få ha periodens vara förrän om tre månader igen. Företrädaren skrev även att företaget endast har periodens vara fyra gånger om året. I tipset ingick även prisdata gällande den aktuella förpackningsstorleksgruppen som visade att de aktiva företagen i förpackningsstorleksgruppen hade haft periodens vara varsin månad i en återkommande ordning under cirka ett och ett halvt års tid.

4. E-postkonversationen tillsammans med nämnda prisdata väckte misstankar om en otillåten samordning mellan företag varför Konkurrensverket inledde en utredning.

5. Konkurrensverket har kunnat se liknande prismönster, dvs. att företag har periodens vara varsin månad i en återkommande ordning, även i andra grupper än den som tipset avser.

Konkurrensverkets utredning i ärendet

Misstanken

6. Utredningen har avsett en misstanke om att företagen som omfattats av utredningen har avtalat eller samordnat sig om prissättning av generiska läkemedel inom TLV:s periodens vara-system. Misstanken var att företagen genom att komma överens om prisnivåer har kunnat turas om att få sitt

läkemedel utsett till periodens vara, och på så vis upprätthålla ett högre pris än om företagen enskilt avgjort vilket pris de ska ansöka om till TLV. Ett sådant förfarande hade kunnat utgöra ett otillåtet samarbete mellan företag som begränsar konkurrensen och därmed en överträdelse av 2 kap. 1 § KL och artikel 101 i EUF-fördraget.

Utredningsåtgärder

7. Konkurrensverket har utfört tre platsundersökningar i Sverige. På uppdrag av Konkurrensverket har den danska konkurrensmyndigheten (Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen) även utfört två platsundersökningar i Danmark. Därutöver har Konkurrensverket hållit flera förhör med företrädare och anställda hos företagen. Konkurrensverket har även inhämtat information från TLV.

Företagen

8. Nordic Drugs AB (Nordic Drugs) är ett läkemedelsföretag som ingår i koncernen Nordic Pharma. Dess huvudkontor ligger i Malmö. Företaget tillverkar och säljer både receptbelagda och receptfria produkter inom flera olika behandlingsområden. Företaget var fram till hösten 2020 aktivt i den

förpackningsstorleksgrupp som omnämndes i e-postkonversationen i tipset.

9. Orifarm Generics AB (Orifarm Generics) är ett läkemedelsföretag som levererar generiska läkemedel till såväl apotek som sjukhus. Företaget säljer både receptbelagda och receptfria läkemedel inom flera olika behandlingsområden. Orifarm Generics ingår i en internationell

företagsgrupp som ytterst kontrolleras av Orifarm Group A/S. I gruppen

finns även företag som levererar parallellimporterade läkemedel till den svenska marknaden. Orifarm Generics är aktivt inom den

förpackningsstorleksgrupp som omnämndes i e-postkonversationen i tipset .

10. POA Pharma Scandinavia AB (POA Pharma) bedriver försäljning av generiska och patenterade läkemedel inom flera olika behandlingsområden. Företaget har huvudkontor i Köpenhamn. POA Pharma är ett av de tre företag som är aktiva inom den förpackningsstorleksgrupp som omnämndes

i e-postkonversationen i tipset.

11. Pro Health Pharma Sweden AB (Pro Health Pharma) är ett läkemedelsföretag baserat i Helsingborg. Pro Health Pharma levererar generiska läkemedel till apotek och sjukhus. Pro Health Pharma är ett av de tre företag som är aktiva inom den grupp som omnämndes i e-

postkonversationen i tipset.

Marknaden

12. Ärendet rör receptbelagda läkemedel med generisk konkurrens som subventioneras av staten. När ett företag har tagit fram ett nytt läkemedel

skyddas det av patent i ett antal år. Under tiden som patentet gäller har företaget ett monopol på att tillverka och sälja läkemedlet. När patentet har löpt ut uppstår en möjlighet för andra företag att tillverka läkemedel med samma aktiva substans och därmed en möjlighet att konkurrera med originalläkemedlet. Dessa ”kopior” kallas för generiska läkemedel. I Sverige är det Läkemedelsverket som avgör vilka läkemedel som är utbytbara. Utbytbara läkemedel innehåller samma aktiva substans, samma styrka och har samma beredningsform. De är bedömda som terapeutiskt likvärdiga och har samma medicinska effekt.

13. Som nämnts ovan tillämpas i Sverige ett system för generiskt utbyte som syftar till att pressa priserna på receptbelagda läkemedel, periodens varasystemet. Systemet hanteras av TLV i cykler om tre månader. Månad 1 har företagen i en förpackningsstorleksgrupp möjlighet att ansöka om ett pris för sitt läkemedel som ska gälla månad 3. Månad 2 publicerar TLV en preliminär lista över periodens varor samt reserv 1 och reserv 2 i respektive förpackningsstorleksgrupp. Av listan framgår vilka priser företagen har ansökt om. När listan har publicerats har företagen 48 timmar på sig att bekräfta huruvida de kan tillhandahålla läkemedlet till marknaden under månad 3. Därefter publicerar TLV en slutlig lista för månad 3 med periodens varor och priser för läkemedlen. I varje förpackningsstorleksgrupp gäller ett takpris och företagen som ingår i gruppen kan endast ansöka om pris under eller i nivå med detta takpris.

14. Samtliga farmaceuter i Sverige är skyldiga att erbjuda kunder att byta ut det föreskrivna läkemedlet mot det läkemedel som är periodens vara. Kunden kan välja att köpa det dyrare läkemedlet men står då själv för prisskillnaden mellan periodens vara och det dyrare läkemedlet. Även farmaceuten och läkaren kan motsätta sig utbyte när det finns skäl för det i det enskilda fallet.

15. Ett företag som har bekräftat att det kan tillhandahålla ett visst läkemedel som utsetts till periodens vara, men som sedan inte kan tillhandahålla det till marknaden, riskerar en avgift från TLV.

Förfarandet

16. De prisdata som TLV har gett in visar att respektive företag i den aktuella förpackningsstorleksgruppen har haft lägst pris (och därmed fått sitt läkemedel utsett till periodens vara) var tredje månad från slutet av 2022 och fram till maj 2024. Dessförinnan var endast två företag aktiva i gruppen. Från slutet av 2018 och fram till slutet av 2022 hade de två aktiva företagen, med vissa avbrott från mönstret, haft lägst pris varannan månad. Detta illustreras i grafen nedan.

17. Konkurrensverkets utredning ger även stöd för att företagen i fråga själva anser sig ha turordningar med konkurrenterna i vissa grupper. I utredningsmaterialet förekommer det hänvisningar, i företagsintern korrespondens, till att det i vissa grupper etablerats ett mönster om turtagning, att det finns en prisdynamik som tillåter att företagen alternerar om periodens vara, att konkurrenterna nöjer sig med exempelvis var tredje månad etc.

Skälen för Konkurrensverkets beslut

Rättslig reglering

18. Förbudet i 2 kap. 1 § KL och artikel 101 EUF-fördraget gäller avtal och samordnade förfaranden mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt.

19. Det är förbjudet för konkurrerande företag att samordna sig om priser genom direkta eller indirekta kontakter. Företag är däremot inte hindrade från att ensidigt anpassa sig till det rådande och förväntade agerandet från andra aktörer på marknaden.

20. För att ett parallellt agerande (i förevarande fall de observerade turordningarna) i sig ska utgöra ett bevis för en otillåten samordning krävs det att samordning genom direkta eller indirekta kontakter ska vara den enda rimliga förklaringen till det parallella agerandet. Vid denna bedömning är det inte tillräckligt att beakta det parallella agerandet isolerat, det är

avgörande att även undersöka den aktuella marknadens specifika förhållanden.

Konkurrensverkets bedömning

21. Konkurrensverkets utredning har inte gett stöd för att det skulle ha förekommit direkta eller indirekta kontakter mellan parterna i syfte att samordna prisnivåer eller turordningar inom periodens vara-systemet. Fråga blir då om det finns någon annan rimlig förklaring till hur de observerade prismönstren kunnat uppstå.

22. Periodens vara-systemet uppvisar flera förhållanden som enligt ekonomisk teori kan leda till att konkurrenter även utan kontakter kan upprätthålla priser högre än de som skulle ha gällt under perfekt konkurrens. Genom att observera varandras priser och anpassa sig till varandra undviks priskonkurrens, vilket gynnar alla konkurrenter på sikt. Detta benämns ibland ”tyst samordning” eller ”parallellt agerande”. Då ett sådant agerande grundas i konkurrenternas självständiga beslutsfattande och inte föregåtts av kontakter dem emellan omfattas det normalt sett inte av förbudet i 2 kap. 1 § KL. Utifrån sett kan det vara svårt att skilja en sådan tillåten tyst samordning från en otillåten samordning. Resultatet kan bli detsamma.

23. Bland annat följande förhållanden i periodens vara-systemet kan underlätta för konkurrenter att upprätthålla högre priser än vad som vore fallet under perfekt konkurrens: (i) samma konkurrenter möts återkommande i identiska upprepade ”auktioner”, (ii) det krävs tillstånd från Läkemedelsverket för att få sälja läkemedel och därmed kunna etablera sig i en grupp, (iii) flera grupper har få konkurrenter, (iv) priser publiceras av TLV (historiska och för den kommande månaden) vilket gör att företag utan fördröjning kan observera om en konkurrent avviker från ett etablerat prismönster, (v) takpriset skapar en tydlig punkt att samordnas kring, och (vi) den konkurrent som vinner ”auktionen” får en stor del av försäljningen kommande månad.

24. Sammantaget kan dessa förhållanden skapa en miljö där enkla och relativt uppenbara strategier för tyst samordning framträder och där det blir gynnsamt för företag att undvika priskonkurrens. En enkel sådan strategi för ett företag i en förpackningsstorleksgrupp med få konkurrenter är att avstå från att ansöka om ett pris som förväntas kunna leda till att företaget får periodens vara vissa perioder för att i stället få en intjäning med högt pris under de perioder som dess konkurrent(er) avstår från att ansöka om ett lågt pris.

25. Det saknas således stöd för att parterna skulle ha kommit överens, genom direkta eller indirekta kontakter, om prisnivåer eller turordningar inom periodens vara-systemet. Därtill har utredningen visat att det kan finnas en rimlig alternativ förklaring till hur de observerade prismönstren i periodens vara-systemet kan ha uppstått. Mot denna bakgrund finner Konkurrensverket att det inte är motiverat att fortsätta utredningen. Konkurrensverkets beslut att avsluta utredningen innebär dock inte ett ställningstagande till om förfarandet är i överensstämmelse med konkurrensreglerna.

______________________

Detta beslut har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit sakkunniga juristen Alexandra Popoff.

Beslutsfattandet har dokumenterats digitalt och beslutet saknar därför namnunderskrift.

Anvisning om annan möjlighet till prövning

Detta beslut kan enligt 7 kap. 1 § KL inte överklagas. Enligt 3 kap. 2 § KL kan däremot ett företag som berörs av förfarandet på egen hand väcka talan vid domstol för att få saken prövad (särskild talan). Talan väcks genom ansökan om stämning vid Patent- och marknadsdomstolen.

Kopia till:

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.