Digitala vårdtjänster

Vad ärendet rör

Misstänkt konkurrensbegränsande avtal mellan konkurrenter.

Varför ärendet prioriterats

Misstanken rör horisontella samarbeten som kan utgöra överträdelser av 2 kap. 1 § konkurrenslagen. De misstänkta överträdelserna rör en intressant marknad och det kan behövas vägledning avseende hur tillvägagångssättet ska bedömas.

Konkurrensverkets beslut

2025-04-03 (Dnr 288/2022)

Fyra nätläkarbolag har ingått överenskommelser om att avstå från att annonsera sina tjänster på Google Sök på ett sådant sätt att de inte konkurrerade fullt ut om alla kunder. Konkurrensverket har därför beslutat att tre av bolagen ska betala konkurrensskadeavgift för att ha brutit mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Det sammantagna bötesbeloppet uppgår till cirka 26 miljoner kronor. Det fjärde bolaget slipper betala konkurrensskadeavgift eftersom bolaget anmälde överträdelserna till Konkurrensverket.

Doktorse Nordic AB ska betala 15 000 000 kronor i konkurrensskadeavgift.

MD International AB ska betala 6 500 000 kronor i konkurrensskadeavgift.

Doktor24 Healthcare AB ska betala 5 000 000 kronor i konkurrensskadeavgift.

Kry Primärvård AB erhåller eftergift av konkurrensskadeavgiften och ska därmed inte betala någon konkurrensskadeavgift.

Ta del av Konkurrensverkets beslut, dnr 288/2022 – Doktorse Nordic AB

Ta del av Konkurrensverkets beslut, dnr 288/2022 – MD International AB

Ta del av Konkurrensverkets beslut, dnr 288/2022 – Doktor24 Healthcare AB

Doktorse Nordic AB och MD International AB har överklagat Konkurrensverkets beslut. Konkurrensverkets diarienummer för överklagandena är 400/2025 (Doktorse Nordic AB) och 401/2025 (MD International AB). Patent- och marknadsdomstolens ärendenummer är PMÄ 8325-25 (Doktorse Nordic AB) och PMÄ 8348-25 (MD International AB). Kry Primärvård AB och Doktor24 Healthcare AB har inte överklagat Konkurrensverkets beslut.

Patent- och marknadsdomstolen

2026-06-04 (PMÄ 8348-25)

Patent- och marknadsdomstolen upphäver Konkurrensverkets beslut om konkurrensskadeavgift för MD International AB (Min Doktor).

Beslut om konkurrensskadeavgift; Konkurrensbegränsande samarbete – digitala vårdtjänster Konkurrensverkets beslut

Doktorse Nordic AB, 559058-0089, och Digital Medical Supply Sweden AB, 559051-2702 (numera Kry Primärvård AB, 556665-8364), har överträtt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) och artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt under perioden från och med den 5 mars 2020 till och med den 7 juli 2022, genom att på marknaden för digitala primärvårdstjänster till privatpersoner i Sverige ha avtalat om att upphöra med att annonsera på en sökmotor på internet vid sökningar på varandras varumärkesnamn och därigenom åtagit sig att vid söktillfället inte konkurrera om de potentiella kunder som sökte på den andre partens varumärkesnamn.

Doktorse Nordic AB ska betala konkurrensskadeavgift enligt 3 kap. 5 § första stycket 1 konkurrenslagen med femton miljoner (15 000 000) kronor.

Kry Primärvård AB erhåller eftergift av konkurrensskadeavgiften i enlighet med 3 kap. 12 § första stycket konkurrenslagen och ska därmed inte betala någon konkurrensskadeavgift.

______________________

Inledning

1. Konkurrensverket fick i december 2021 kännedom om att Digital Medical Supply Sweden AB (numera Kry Primärvård AB), ett företag inom Krykoncernen som erbjuder digitala vårdtjänster i Sverige under namnet Kry, under 2020 hade kontaktat ett antal andra företag som också erbjuder digitala vårdtjänster, med förslag som rörde Krys och det andra företagets annonsering på bland annat sökmotorn Google Sök och hur de andra företagen, däribland Doktorse Nordic AB (Doktor.se), hade besvarat förslaget.

2. Digital Medical Supply Sweden AB/Kry Primärvård AB och moderbolaget i Kry-koncernen, Kry International AB, benämns i det följande gemensamt Kry om inget annat framgår.

3. Informationen gav upphov till misstanke om att dessa kontakter hade resulterat i avtal mellan Kry och vart och ett av de andra företagen, som utgjort konkurrensbegränsningar i strid med konkurrenslagstiftningens förbud i 2 kap. 1 § konkurrenslagen, KL, och artikel 101.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

4. Konkurrensverket har därför utrett om Kry och de andra företagen, som i Sverige bedriver vårdverksamhet under namnen Min Doktor, Doktor.se och Doktor24, har överträtt de nämnda förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete. Det ska förtydligas att det inte har varit fråga om att utreda ett gemensamt samarbete mellan samtliga nämnda företag utan om tre bilaterala samarbeten som Kry haft med vart och ett av de andra företagen.

5. Detta beslut rör Kry och Doktor.se. Krys kontakter med Min Doktor respektive Doktor24 behandlas i separata beslut.

6. Utredningen har såvitt gäller Krys kontakter med Doktor.se avsett att Kry i början av mars 2020, via e-post till Doktor.se, föreslog att de båda företagen skulle komma överens om att ”inte köpa varandras varumärke, vare sig på google eller i app store/google play”, att Doktor.se besvarade detta genom att beträffande Google Sök föreslå: ”Vi köper inte varandras varumärke på Google search med start idag.”, och att Kry accepterade detta. Vad detta handlar om är att företagen inte skulle annonsera på ett visst sätt via sökmotorn Google Sök

(och, enligt Krys förslag, inte heller via appbutikerna App Store och Google Play ).

7. Mot bakgrund av bland annat att Doktor.se inte accepterade Krys förslag i den del det gällde App Store har Konkurrensverket avgränsat utredningen till de delar av förfarandet som rör företagens annonsering via Google Sök, varför deras agerande vad gäller App Store och Google Play inte behandlas vidare i beslutet.

8. Den typ av annonsering som det är fråga om är så kallad sökordsannonsering på internet. Genom Googles annonseringsverktyg Google Ads (tidigare Google AdWords) kan ett företag få en annons för sin verksamhet visad högst upp på Google Söks sökresultatsida. För att så ska ske lägger annonsören bud på ”sökord”. När en googleanvändare skriver in ett eller flera ord, en ”sökterm”, i sökfältet på Google Sök bestäms genom ett blixtsnabbt auktionsförfarande vilka annonser som ska visas i googleanvändarens sökresultat. Storleken på annonsörens bud och hur väl det/de sökord annonsören budat på matchar söktermen är två avgörande faktorer.

9. De fyra företag vars ageranden varit föremål för Konkurrensverkets utredning budar på en stor mängd olika sökord. För företag som tillhandahåller digitala vårdtjänster är sökord motsvarande eller innehållande olika typer av symptom eller ett varumärkesnamn (såväl företagets eget som konkurrenters varumärkesnamn) av intresse, liksom generiska ord såsom ”nätläkare” och ”läkare online” Innan de utredda förfarandena inleddes, hade vart och ett av de fyra företagen oberoende av varandra fattat de kommersiella besluten att buda på sökord motsvarande samtliga de andra företagens varumärkesnamn, dvs. Kry, Doktor.se, Doktor24 och Min Doktor. Kry och Doktor.se hade alltså självständigt beslutat att buda på varandras varumärkesnamn på Google Sök.

10. Uttrycket ”inte köpa varandras varumärke … på google”, som Kry använde i kontakten med Doktor.se, handlar således om att de båda företagen inte skulle buda på sökord innehållande det andra företagets varumärkesnamn och således inte delta i Googles auktionsförfarande när det gällde sådana sökord.

Konkurrensverkets handläggning

11. Utredningen inleddes våren 2022 sedan Kry den 17 december 2021 anmält det aktuella förfarandet till Konkurrensverket. Anmälan omfattade även Krys motsvarande kontakter med Min Doktor och Doktor24.

12. Efter komplettering av anmälan fastställde Konkurrensverket den 8 februari 2022, i ett beslut enligt 3 kap. 15 § KL, att Kry uppfyllde förutsättningarna för eftergift enligt 3 kap. 12 § första stycket KL. Under våren 2022 tog Konkurrensverket ställning till om verket skulle utreda de anmälda förfarandena enligt KL och EUF-fördraget.

13. Under slutet av juni 2022 ålades Kry och Doktor.se att inkomma med vissa handlingar och uppgifter relaterade till det förfarande som detta beslut gäller. Svar på åläggandet inkom i slutet av augusti. Motsvarande ålägganden riktades mot Min Doktor och Doktor24.

14. Konkurrensverket har inom ramen för dnr 288/2022 utrett tre bilaterala förfaranden; Krys bilaterala kontakt med Doktor.se och Krys motsvarande bilaterala kontakter med dels Min Doktor, dels Doktor24, och företagens ageranden med anledning därav. Att förfarandena utretts inom ramen för ett och samma ärende hos Konkurrensverket beror på att förfarandena uppvisade mycket stora likheter i tillvägagångssätt, att alla hade Kry som en av avtalsparterna och att utredningen initierades genom samma anmälan och begäran om eftergift. Att det har varit fråga om tre parallella men likartade förfaranden har påverkat handläggningens omfattning och handläggningstiden i ärendet.

15. Utredningen har varit omfattande också på grund av att sökordsannonsering är tekniskt komplicerat och att stora mängder data har inhämtats, både från företagen och från Google Ireland Limited (Google Ireland), och analyserats. Data behövde också struktureras på ett visst sätt för att kunna analyseras.

16. Kry och Doktor.se, samt Min Doktor och Doktor24, har vid flera tillfällen under utredningen ålagts eller ombetts inkomma med ytterligare uppgifter och förtydliganden till Konkurrensverket. I oktober 2022 hade Konkurrensverket möte med vårdaktören Knodd (som också kontaktades av Kry under 2020) och i november 2022 möten med Kry och Doktor24, bland annat för att få ökad förståelse för sökordsannonsering.

17. Konkurrensverket höll under februari och mars 2023 förhör med anställda eller tidigare anställda i Kry, Doktor.se, Min Doktor och Doktor24.

18. Under utredningen har Konkurrensverket därutöver inhämtat uppgifter om varför företag som tillhandahåller digitala vårdtjänster budar på sökord innehållande andra digitala vårdgivares varumärken och om hur konsumenter söker efter digitala vårdtjänster. Förutom uppgifter från Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24, Knodd och förhörspersoner i ärendet, har uppgifter även inhämtats från flera marknadsföringsbyråer. Konkurrensverket har även inhämtat data från Google Ireland (genom Google Sverige AB) avseende hur användare söker efter digitala vårdtjänster på Google Sök,

dels i februari 2023, dels genom kompletterande frågor till Google Sverige AB i december 2023.

19. I augusti och september 2023 hade Konkurrensverket statusmöten med vart och ett av företagen vars ageranden utretts i ärendet, för att redogöra för sin preliminära bedömning av förfarandena och upplysa om den fortsatta inriktningen på utredningen. Under oktober 2023 ålade Konkurrensverket ett flertal myndigheter och marknadsaktörer med insyn i branschen för digitala vårdtjänster att inkomma med uppgifter om marknadsförhållanden. Även vårdaktörerna Capio AB, Praktikertjänst Aktiebolag och Prima Vård Sverige AB har under våren 2024 ålagts att inkomma med uppgifter i ärendet.

20. Doktor.se inkom den 30 augusti 2024 med en skrivelse avseende Konkurrensverkets preliminära bedömning.

21. Kry och Doktor.se fick den 16 september 2024 del av ett utkast till detta beslut, och gavs i samband med det möjlighet att yttra sig över beslutsutkastet och utredningsakten i ärendet (i enlighet med 3 kap. 5 § tredje stycket KL). Konkurrensverket har även berett Kry och Doktor.se möjlighet att granska Konkurrensverkets analyser avseende sökord och söktermer samt vissa handlingar i verkets lokaler. Kry och Doktor.se bereddes en sådan granskning den 23–24 september 2024 respektive den 26–27 september 2024. Efter begäran har Doktor.se även beretts tillgång till analyserna och handlingarna vid ytterligare tillfällen. Doktor.se inkom med yttrande över Konkurrensverkets utkast till beslut den 21 november 2024. Muntligt förfarande hölls med Doktor.se den 27 november 2024. Doktor.se har även inkommit med en skrivelse den 20 december 2024 med anledning av utkastet till beslut. Med anledning av synpunkter som framfördes av Doktor.se har Konkurrensverket redogjort för ytterligare en analys som gjorts under utredningen. Den 12 februari 2025 fick Kry och Doktor.se del av denna analys och gavs möjlighet att lämna synpunkter. Doktor.se inkom med yttrande över kompletteringen den 7 mars 2025.

22. Doktor.se har bestritt att företaget överträtt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 2 kap. 1 § KL respektive artikel 101.1 i EUF-fördraget och argumenterat för att Konkurrensverket i utkastet till beslut angett den preliminära konkurrensskadeavgiften för Doktor.se till ett för högt belopp. Doktor.se:s invändningar redovisas närmare i avsnitten om Konkurrensverkets bedömning av det utredda förfarandet och konkurrensskadeavgift.

Disposition

23. Konkurrensverkets beslut är disponerat enligt följande.

24. I det följande ges inledningsvis en kortfattad beskrivning av företagen som detta beslut rör, alltså företag inom Kry-koncernen och Doktor.se-koncernen, och av vissa för ärendet relevanta marknadsförhållanden.

25. Därpå följer en redogörelse för sökordsannonsering på internet via Google Ads, där det även kortfattat anges hur de olika företagen använt sig av sådan marknadsföring. I det efterföljande avsnittet redovisas uppgifter om varför företagen före Krys bilaterala kontakter annonserade vid sökningar på varandras varumärkesnamn, och efter det redogörs för i vilken utsträckning googleanvändare vid den i ärendet relevanta tiden sökte på Kry respektive Doktor.se, Min Doktor och Doktor24. Därefter återges vad EU-domstolen uttalat i ett varumärkesrättsligt avgörande rörande sådan marknadsföring.

26. Därpå följer en kortfattad redogörelse för hur många visningar av Doktor.se:s annons som sökord motsvarande Krys varumärkesnamn genererade månaderna före det att Kry kontaktade Doktor.se, jämfört med hur många annonsvisningar som andra sökord som Doktor.se budat på genererade under samma period. Därefter redovisas uppgifter om att konsumenter som vill ha vård söker på varumärken, och efter det ges en närmare beskrivning av vad som framkommit i utredningen om det aktuella samarbetet mellan Kry och Doktor.se.

27. I de efterföljande avsnitten redovisas Konkurrensverkets bedömning av det aktuella förfarandet, dvs. varför det samarbete som beslutet rör utgör en överträdelse av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Först redogörs för varför företagskriteriet respektive avtalskriteriet är uppfyllt, och därefter för varför det kan konstateras att det aktuella samarbetet haft till syfte att begränsa konkurrensen (vilket innefattar en bedömning av vad som utgör den i ärendet relevanta marknaden). Efter det redovisas skälen för bedömningen att även artikel 101 i EUF-fördraget ska tillämpas i det här fallet (samhandelskriteriet), och därefter varför det är fråga om en märkbar konkurrensbegränsning och varför villkoren för att det aktuella samarbetet ska vara undantaget från förbudet i 2 kap. 1 § KL respektive artikel 101.1 i EUF-fördraget inte är uppfyllda.

28. I den avslutande delen redovisar Konkurrensverket de övriga skälen till att det finns förutsättningar för att besluta om konkurrensskadeavgift i ärendet och storleken på konkurrensskadeavgiften.

Redogörelse för och bedömning av omständigheter i ärendet

Företagen

Kry-koncernen

29. Kry lanserade sin digitala vårdtjänst 2015, vilket gjorde det möjligt för patienter att träffa läkare via videolänk. Förutom vårdverksamheten i Sverige bedriver vårdkoncernen i dag även vårdverksamhet i Norge, Frankrike och Storbritannien (i Frankrike och Storbritannien under varumärket Livi).

30. De koncernbolag som förekommer i detta ärende är moderbolaget Kry International AB (org.nr 556967-0820) och dotterbolaget Digital Medical Supply Sweden AB (org.nr 559051-2702) samt Kry Primärvård AB (org.nr 556665-8364) som fusionerades med Digital Medical Supply Sweden AB den 11 april 2022, genom att Digital Medical Supply Sweden AB absorberades av Kry Primärvård AB.

31. Digital Medical Supply Sweden AB:s verksamhet påbörjades 2016 och bestod fram till den 11 april 2022 i att bedriva primärvård genom webbsidan kry.se och genom appen ”Kry”, vilken utvecklats av moderbolaget. Kry-koncernen har sedan december 2018 även bedrivit primärvård genom fysiska vårdcentraler i Sverige.

32. Efter fusionen bedrivs både den digitala och den fysiska vårdverksamheten i Sverige under varumärkesnamnet Kry genom Kry Primärvård AB (tidigare Helsa Primärvård AB).

33. Moderbolaget Kry International AB:s verksamhet består i att utveckla den tekniska plattformen ”Kry/Livi” och att tillhandahålla tjänster till koncernbolagen som innefattar bland annat marknadsföring och varumärke. Tjänsten att kunna träffa läkare via videolänk utvecklades av moderbolaget och lanserades i mars 2015.

Doktor.se-koncernen

34. Doktor.se bildades 2016 och företaget lanserade sin digitala applikation för hälso- och sjukvård, Doktor.se, i september 2017. Sedan 2022 bedriver Doktor.se även vårdverksamhet i Tyskland under varumärket Doktor.de.

35. De koncernbolag som förekommer i detta ärende är moderbolaget Doktorse Nordic AB (org.nr 559058-0089) och Doktor.se Vingåker Vårdcentral AB (org.nr 556599-4885). Det bolag inom koncernen som under de aktuella åren 2020–2022 bedrev den digitala primärvårdsverksamheten via Doktor.seappen var bolaget Doktor.se Vingåker Vårdcentral AB, medan moderbolaget Doktorse Nordic AB tillhandahöll den tekniska plattformen.

36. Därutöver består Doktorse Nordic AB:s verksamhet i att bland annat tillhandahålla fysiska vårdtjänster genom vårdcentraler. Under 2021 började Doktorse Nordic AB att utföra vaccinationstjänster på sina kliniker och under separata avtal med flera regioner.

37. Doktorse Nordic AB och Doktor.se Vingåker Vårdcentral AB benämns i det följande gemensamt Doktor.se om inget annat framgår.

Kort om marknadsförhållandena

38. De förfaranden som utretts i ärendet rör marknadsföringen av de digitala primärvårdstjänster som Kry, Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 tillhandahåller. I det följande används benämningen Nätläkarbolagen

som en gemensam beteckning på dessa fyra företag. Det finns fler digitala vårdgivare som skulle kunna betecknas som nätläkarbolag, men det är bara de fyra företag vars ageranden utretts i ärendet som i det följande avses med Nätläkarbolagen (på de ställen det står nätläkarbolagen kan fler företag åsyftas, alternativt ett eller flera av de fyra nämnda företagen men inte alla fyra).

39. Nätläkarbolagens digitala vårdtjänster – primärvård via videomöte eller chatt mellan läkare och patient på distans – är en relativt ny typ av vårdverksamhet, som utvecklats under de senaste cirka tio åren.

40. Tidigare fanns enklare digitala vårdtjänster i offentlig regi, t.ex. att patienter inom ramen för 1177 kunde ta del av information om vård och hälsa, lista sig på en vårdcentral, ta del av uppgifter i sin egen journal och ibland använda sig av basal textkontakt och tidbokning.

41. Nedan ges en översiktlig beskrivning av marknadsförhållandena avseende digitala primärvårdstjänster under den för ärendet aktuella tidsperioden, 2020–2022.

42. När Kry kontaktade Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 under 2020 hade dessa aktörer erbjudit digitala vårdtjänster sedan några år tillbaka.

43. År 2020 fanns även andra privata digitala vårdgivare etablerade på den svenska marknaden. Många av dessa var (och är), till skillnad från Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24, mer nischade och specialiserade på en specifik patientgrupp eller specifika vårdtjänster. En del av aktörerna erbjöd digitala möten med fysioterapeuter för digital behandling av bland annat artros (exempelvis Joint Academy) eller med psykologer (exempelvis Pratamera), andra hade fokus på kroniska sjukdomar (Medicheck), högt blodtryck (Blodtrycksdoktorn) eller barnsjukdomar (Knodd). En aktör som – likt Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 – erbjöd ett brett spektrum av primärvårdstjänster och riktade sig till en bred målgrupp var Capio, en ursprungligen traditionellt fysisk vårdgivare som hade börjat erbjuda digital vård genom sin tjänst Capio Go. Likaså hade Praktikertjänst lanserat en

digital plattform för nätbaserad vård där den fysiska vårdcentralen kunde erbjuda en digital ingång för patienterna, tjänsten Mitt PTJ.

44. Sedan omkring 2016 hade även regionerna börjat introducera digitala vårdtjänster, som dock – åtminstone enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna – hade en väsentligt lägre teknisk funktionalitet och var av mer basal karaktär än de privata vårdgivarnas digitala tjänster.

45. Användningen av digitala vårdtjänster ökade under tidsperioden 2018–2022, varvid covid-19-pandemin var en bidragande orsak från våren 2020.

46. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, befinner sig de offentliga vårdgivarna sedan (åtminstone) 2020 i en transformationsfas där många har det fysiska vårderbjudandet som bas och det digitala vårderbjudandet som ett komplement. Detta är i linje med vad Kry uppgett – att regionerna använder digitala vårdkontakter främst för t.ex. uppföljningsmöten.

47. Enligt SKR har de privata digitala vårdgivare som har etablerat fysiska vårdcentraler som målsättning att deras digitala vårderbjudande ska vara basen för deras verksamhet, men att de ska kunna erbjuda fysiska vårdkontakter om så behövs.

digital vård för sina listade patienter, hade endast 1 procent av det totala antalet digitala vårdkontakter 2020.

49. Det kan noteras att Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 i en varumärkesundersökning som Doktor24 låtit genomföra kallas ”Big 4”.

50. Kry har uppgett Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 som sina närmaste konkurrenter beträffande digitala vårdtjänster. Detta är i linje med Min Doktors uppfattning, då företaget angett Kry, Doktor.se och Doktor24 som sina närmaste konkurrenter. Doktor.se och Doktor24 har inte svarat på vilka deras närmaste konkurrenter var utan har lämnat bredare uppgifter om vilka de konkurrerade med, och därvid nämnt såväl regionernas som vårdcentralernas egna digitala tjänster, andra mer renodlade digitala vårdgivare samt 1177. Doktor.se har även angett aktörer som bedriver primärvård fysiskt som konkurrenter.

51. Kry har uppgett att Min Doktors, Doktor.se:s och Doktor24:s digitala vårdtjänster i stor utsträckning motsvarar Krys digitala vårdtjänst och har samma tilltänkta användning, även om det tekniska upplägget kan skilja sig något från Krys.

52. Min Doktor har uppgett att Nätläkarbolagen erbjuder offentligt finansierad vård för i stort sett samma besvär i sina digitala vårdtjänster och att de tjänster som de utför inte skiljer sig åt i någon nämnvärd utsträckning, även om det finns skillnader i hur tjänsterna fungerar.

53. De digitala primärvårdstjänster som Nätläkarbolagen tillhandahöll var tillgängliga dygnet runt, alla dagar i veckan, och kunde användas av vårdsökande i hela Sverige, oavsett var dessa befann sig. Kry, Doktor24, Min

Doktor och Doktor.se har alla framhållit tillgänglighet som en av de viktigaste konkurrensparametrarna när det gäller digitala vårdtjänster.

54. Däremot är, enligt Kry, priset för de digitala vårdtjänsterna inte någon viktig konkurrensparameter, eftersom patientavgifterna, och därmed det pris som patienterna betalar, bestäms av regionerna. Min Doktor och Doktor24 har inte heller angett pris som en av de viktigaste konkurrensparametrarna för digitala vårdtjänster, utan har i stället, förutom tillgänglighet, framhållit kvaliteten på vården (båda), väntetid (Min Doktor) och trovärdighet (Doktor24). Doktor24 har angett att pris inte är någon konkurrensparameter vad gäller digital vård.

55. Doktor.se har framhållit tillgänglighet, tjänstens användarvänlighet och kvalitet som viktiga konkurrensparametrar. Därefter har Doktor.se angett att ”[n]är dessa faktorer är uppfylla är priset också en viktig konkurrensparameter”, men Doktor.se har också påpekat att ”[p]atientavgifterna bestäms av respektive region och kan inte påverkas av vårdgivaren”.

Patientens väg till vård hos Nätläkarbolagen

56. Vägen från det att en person upplever hälsoproblem till dess att personen får vård, den så kallade patientresan, består av flera steg. I alla dessa steg finns det möjlighet för vårdgivare att påverka personen genom marknadsföring för att personen ska välja att söka vård hos just dem.

57. En person som upplever hälsoproblem börjar ofta med att ta reda på fakta om sitt hälsotillstånd. Det är vanligt att använda sig av Google Sök för att söka efter information, rådgivning och vård. En marknadsföringsbyrå specialiserad på digitala medier har uppgett att ”Inom hälsa och sjukvård söker många i första hand efter information online innan de söker vård” och i en patientundersökning genomförd av Doktor.se anges att ”när [patienten] blir

sjuk blir det flitig googling”. Doktor24 har angett att om en person har ett konkret behov eller ett intresse av att undersöka ett problem så söker personen på Google. Beroende på vad personen är ute efter för information och vilken förkunskap personen har, söker personen på symptom, generiska termer för vårdgivare, en specifik vårdgivares namn eller annat.

58. Om personen är ute efter att söka vård kan personen välja att söka digital vård, fysisk vård eller andra vårdformer. Om personen vill använda digital vård väljer personen mellan olika digitala vårdgivare.

59. En person som vill ha digital vård söker ofta på generiska termer för digitala vårdgivare eller på den digitala vårdgivare som personen känner till och kommer att tänka på i stunden. Personen kan därefter klicka på någon eller några sökträffar för att komma till vårdgivarnas respektive webbplatser.

60. Alla som söker på Google Sök efter ett visst vårdföretag och klickar sig vidare till vårdgivarens webbplats är dock inte ute efter att söka digital vård. På Krys och Doktor.se:s webbplatser finns också information om olika åkommor, artiklar och kontaktuppgifter till fysiska vårdcentraler m.m. att ta del av.

61. Efter att ha kommit till vårdgivarens webbplats, kan personen få vård direkt via webbplatsen eller slussas vidare till vårdgivarens app. För att få vård måste patienten identifiera sig med Bank-ID. Vården erbjuds sedan via videosamtal eller chatt beroende på vilken teknisk lösning som den aktuella vårdgivaren har valt.

62. Doktor.se har uppgett att det var nödvändigt att ladda ner företagets vårdapp för att kunna genomföra ett digitalt besök och att man måste besöka en appbutik (Apple Store eller Google Play), för att söka upp och ladda ner företagets app och därefter kunna registrera sig för ett patientbesök.

63. När man i dag klickar sig vidare på webbplatsen (https://doktor.se) för att söka vård blir man omdirigerad till företagets webb-app (https://webapp.doktor.se) men det är inte nödvändigt att ladda ner någon app för att få

vård. På webbplatsen finns dock en QR-kod som leder direkt till Doktor.seappen i App store eller Google play, varför ingen ytterligare sökning behövs.

64. Kry har uppgett att företaget, under den aktuella tidsperioden, tillhandahöll digital vård via företagets webbplats och via företagets app. Kry har angett att en del kunder går direkt till App Store eller Google Play och laddar ned företagets app, medan andra först besöker webbplatsen. Krys uppfattning är att fler kunder besöker företagets webbsida än går direkt till en appbutik. Kry har också angett att under den aktuella tidsperioden var det inte nödvändigt att installera Krys app utan man kunde söka vård direkt via Krys hemsida. Det var vidare möjligt att klicka på en länk på Krys hemsida och komma direkt till Krys app i App Store/Google Play. Detta innebär att man lätt kunde nå Krys app i dessa appbutiker utan att söka efter den.

Nätläkarbolagens uppföljning av patientens väg till vård

65. Hur potentiella patienter söker sig till digital vård följs upp av Nätläkarbolagen för att de ska kunna anpassa information och marknadsföringsåtgärder i syfte att vässa sitt erbjudande och nå fler kunder.

66. En digital vårdgivare tjänar pengar först när patienten genomför ett patientbesök. All marknadsföring från digitala vårdgivare syftar till att i förlängningen leda till patientbesök. Som framgår ovan är det dock många steg i patientresan och i alla dessa steg kan personen avstå från att gå vidare. När en person söker på en specifik vårdgivare i Google Sök görs det av de som redan hade kännedom om företaget, och ofta klickar personen sig vidare till den vårdgivare man har sökt efter. Men av alla som söker på en vårdgivare i Google Sök är det få som till slut bokar ett möte hos vårdgivaren. Det gäller både när sökningen avser företagets egna varumärkesnamn, och när en konsument har sökt på ett varumärke men sedan klickat in sig vidare ett annat företags webbplats.

67. Olika digitala vårdgivare har olika strategier för sin marknadsföring. Kry, som är den största och mest kända digitala vårdgivaren, har satsat på marknadsföring för att lära allmänheten om digital vård som företeelse, . Andra digitala vårdgivare har koncentrerat sin marknadsföring mot personer i behov av vård. Doktor.se:s övergripande mål har varit att få så många personer som

möjligt att ladda ner företagets app eller registrera sig som kunder hos Doktor.se, bland annat genom sökordsannonsering på Google Sök, Google Play och App Store. Men Doktor.se har också marknadsfört sig genom tvreklam och utomhusreklam . Vilka strategier företagen har haft har varierat över tid.

68. Det finns olika sätt att mäta effekterna av marknadsföring. Ett sätt är att mäta varumärkeskännedom genom kundundersökningar. När det gäller sökordsannonsering på Google Sök kan företagen mäta sökordens effektivitet genom att analysera vilka sökord som har lett till en så kallad konvertering. En konvertering är inte ett enhetligt begrepp utan vad som avses med konvertering varierar mellan olika företag. Det kan till exempel vara en appnedladdning eller, för företag som tillhandahåller vård, ett patientbesök. En konvertering är enligt Google en åtgärd som räknas när en användare interagerar med företagets annons eller gratis produktannons (till exempel klickar på en textannons eller tittar på en videoannons) och sedan gör något som annonsören har definierat som värdefullt för sitt företag. Det är alltså annonsörerna som själva väljer vad som ska mätas och företag kan således välja att använda olika konverteringsmått.

69. Kry har mätt konvertering i form av appnedladdningar, kontoregistreringar för nya kunder/inloggningar, första möte, mötesbokningar (inklusive uteblivna besök och avbokade möten) och slutligen antal listningar. Doktor.se har mätt konverteringar i form av såväl klick, appnedladdningar som patientbesök och registreringar. Som det får förstås har Doktor.se även mätt konverteringar i form av visningar.

70. För att en sökning på Google Sök ska leda till ett patientbesök för Doktor.se krävs att googleanvändaren antingen söker på Doktor.se (vilket i sin tur kräver att den som söker känner till och kommer att tänka på Doktor.se) eller att den som söker på något annat, till exempel ”kry” eller ett symptom, genom att en annons för Doktor.se visas i sökresultatet uppmärksammas på att Doktor.se erbjuder digital vård.

71. Varumärkeskännedom och synlighet är alltså avgörande för att få konverteringar i form av till exempel patientbesök, vilket i sin tur genererar intäkter för företagen. Dock leder inte all synlighet till konverteringar direkt vid söktillfället. Alla konverteringar i form av appnedladdningar leder inte heller till patientbesök, och alla patientbesök föregås inte av en appnedladdning. Konverteringar i omedelbar anslutning till en googlesökning är alltså inte ett tydligt sätt att mäta effekten av synlighet på Google Sök.

72. Detta beslut rör begränsning av Krys respektive Doktor.se:s synlighet vid sökningar på Google Sök. Konkurrensverket menar att en begränsning av synlighet riskerar att leda till en begränsning av vilka digitala vårdgivare som de personer som söker känner till och kommer att tänka på i stunden, men också vid nästa tillfälle då personen vill söka digital vård.

God synlighet i sökresultaten är av stor vikt för att nå konsumenter som aktivt söker efter digitala vårdtjänster

73. Nätläkarbolagen har marknadsfört sina tjänster gentemot konsumenterna bland annat genom att annonsera på Google Sök.

74. Google Sök är sedan länge den dominerande sökmotorn i världen, så också i Sverige. Eftersom Google Sök är den sökmotor som oftast används för att söka information på internet, är det viktigt för företag som är verksamma i branscher där det finns flera aktörer som konkurrerar om kunderna att synas på Google Sök, för att göra sig tillgängliga för kunderna. Detta gäller i synnerhet företag som tillhandahåller digitala tjänster, såsom digitala vårdgivare, liksom företag som är verksamma på nya marknader där de ska skaffa sig en kundbas, en kategori som Nätläkarbolagen också tillhörde under den aktuella tidsperioden.

75. Precis Digital AB, en marknadsföringsbyrå specialiserad på digitala medier har, på fråga om synlighet på Google Sök är viktigt för digitala vårdtjänstföretag, svarat: ”Ja. Inom hälsa och sjukvård söker många i första hand

efter information online innan de söker vård. Att synas på Google sök är ett effektivt och värdefullt sätt att nå de som aktivt söker efter information eller tjänster som ett

digitalt vårdtjänstföretag tillhandahåller.”

76. För de digitala vårdgivarna är alltså synlighet på Google Sök ett effektivt sätt att nå de konsumenter som aktivt söker efter sådana tjänster som de digitala vårdgivarna tillhandahåller.

77. Vidare har Bluebird Media AB, en annan konsultbyrå specialiserad på digital marknadsföring, på samma fråga som nämnts ovan svarat: ”Givet att produkten är digital i kombination med att Google är styrt av efterfrågan så är det av

yttersta vikt att ha god synlighet i träfflistan.”

78. Hur väl ett företag syns i träfflistan på Google Sök handlar om vilken placering länken till företagets webbplats får bland sökresultaten.

79. Sökningar ger ofta så många träffar att sökresultaten sträcker sig över flera sidor. Eftersom de flesta googleanvändare sällan, eller inte alls, scrollar särskilt långt ned i sökresultatlistan, utan endast tittar på första sidan av sökresultatlistan, ger en placering på första sidan bättre synlighet än en placering på andra sidan och så vidare.

80. I sökresultatlistan visas dels ett antal annonser – ett annonseringsutrymme kallat ”sponsrat sökresultat” – dels så kallade organiska sökresultat (se Tabell 1 nedan angående organiska sökresultat). Annonserna visas oftast ovanför de organiska sökresultaten.

81. När användare har sökt på ett visst företag på Google Sök har det varit svårt för andra företag att lyckas få god synlighet bland de organiska sökresultaten, vilket framgår av följande exempel.

82. Vid sökningar som Konkurrensverket gjorde på ”kry” den 25 maj 2023 syntes inget av nätläkarbolagen Min Doktor, Doktor.se eller Doktor24 i det organiska sökresultatet förrän på åttonde sidan av sökresultatlistan, där en 84 85 länk till en sida på Min Doktors webbplats återfanns. Vid sökningar samma dag på ”doktor24” visades en länk till Min Doktors webbplats i det organiska sökresultatet först på fjärde sidan av sökresultatlistan medan varken Doktor.se eller Kry återfanns på någon av de åtta första sökresultat- 86, 87 sidorna. Även vid sökningar på ”min doktor” respektive ”doktor.se” syntes inget av de andra nämnda nätläkarbolagen i det organiska sökresultatet på de första sökresultatsidorna, förutom Min Doktor som syntes på den första sidan i det organiska sökresultatet vid sökningar på ”doktor.se” och Doktor.se som syntes på den andra sidan i det organiska sökresultatet vid sökningar på ”min doktor”.

83. För att synas bra bland sökresultaten är det viktigt att inte bara få en placering på första sidan av sökresultatlistan utan även att få en placering högt upp på den första sidan. Att ett företag placeras högst upp av de organiska sökresultaten garanterar inte att företaget syns på den del av den första sidan som visas på skärmen. Detta eftersom synligheten dels beror på om sökningen gjorts på en dator, en surfplatta eller en mobil och på vilka skärminställningar användaren har, dels beror på hur många annonser som visas före de organiska sökresultaten.

84. För att nå konsumenterna är det av stor vikt att synas så högt upp som möjligt på den första sidan av sökresultatlistan. Det är därför företag annonserar på Google Sök, genom så kallad sökordsannonsering.

85. Sökordsannonsering är alltså ett sätt att uppnå bättre synlighet gentemot konsumenterna än vad en placering bland de organiska sökträffarna kan ge.

86. Från ett konsumentperspektiv innebär företagens annonsering vid sökningar på varandras varumärkesnamn att den som söker på det varumärke som de först kommer att tänka på, får se annonser för andra aktörer som tillhandahåller samma typ av tjänster. På så sätt får konsumenten kännedom om eller påminns om att det finns konkurrerande alternativ till det företag som konsumenten sökt på.

Kunderna – den övervägande majoriteten av de som använder Nätläkarbolagens digitala vårdtjänster är yngre relativt friska personer

87. De digitala vårdtjänster som Nätläkarbolagen tillhandahåller har sedan tjänsterna lanserades framför allt använts av yngre personer.

88. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) publicerade 2022 rapporten Besök via nätet – Resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdsbesök, som bland annat baseras på information från 92, 93 fem regioner under perioden 2015–2018. I rapporten anges att det främst är barn (0–5 år) och yngre vuxna (19–24 år) som konsumerar digitala läkarbesök och att användningen av digitala läkarbesök är väsentligt lägre bland dem över 45 år. Personer över 65 år har enligt rapporten nästan inga digitala läkarbesök.

89. Av rapporten framgår också att de aktuella digitala vårdtjänsterna främst används av storstadsbor och av personer som inte har en kronisk sjukdom samt att de främst nyttjas av högutbildade och höginkomsttagare.

90. Även enligt en forskningsstudie som initierats av SKR tillsammans med Region Jönköpings län är det framför allt yngre personer som använder digitala vårdtjänster. Enligt studien står yngre användare upp till 30 år sammanlagt för cirka 70 procent av kontakterna.Av studien framgår också

99. För att avgöra annonsens placering på sökresultatsidan, dvs. om annonsen ska visas högst upp eller längre ner, eller om annonsen ska visas över huvud taget, använder Google sig av annonsrankning. Varje gång annonsen är kvalificerad att visas deltar annonsen i en auktion, vilket kan resultera i att rankningen ändras mellan olika sökningar beroende på antalet andra annonsörer som har budat på samma sökord, sökningens sammanhang och annonsens utformning och kvalitet.

100. Priset som en annonsör är villig att betala för ett klick är dock endast en av flera faktorer som avgör annonsrankingen, där annonsens kvalitet och 114 115 målsidans relevans för googleanvändaren är två av de övriga faktorerna.

101. Av e-postkorrespondensen mellan Kry och Doktor.se, som redogörs för mer ingående senare i beslutet (punkt 136ff), framgår att de ”inte [skulle] köpa varandras varumärke”, eller mer korrekt uttryckt att respektive part inte skulle ”köpa” (dvs. buda på) sökord innehållande den andre partens varumärkesnamn. I interna diskussioner inom Kry har uttryckts att (ett eller flera) konkurrerande företag ”budar på vårt varumärke”. Med detta uttryck avses att dessa företag budat på sökord motsvarande eller innehållande ordet ”kry”.

102. I Google Ads finns olika tillvägagångssätt för att inte buda på ett sökord. En annonsör kan antingen ändra status på sökord så att det pausas (för att senare kunna återuppta budgivningen på sökordet) eller ta bort sökordet. Ett ytterligare sätt för annonsören att inte synas i sökningar, och därmed förhindra att företaget budar på sökordet, är att lägga till ordet som ett negativt sökord i Google Ads-kontot.

103. När annonsörer vill buda på ett sökord i Google Ads får de bestämma hur sökordet ska matchas till söktermer som skrivs in av användare i Google Sök. Sökordsmatchningstyperna avgör i vilken grad sökordet måste matcha googleanvändarens sökning på en sökterm för att annonsen ska tas med i auktionen, se ovan Tabell 1. Bredare matchningstyper fångar upp fler sökfrågor från googleanvändare än snävare matchningstyper. Av de tre alternativen för sökordsmatchning – exakt matchning, frasmatchning och

bred matchning – ger exakt matchning företaget störst kontroll över vem som ser annonsen, men annonsen når också färre googleanvändare jämfört med frasmatchning och bred matchning.

104. Möjligheten för annonsören att använda sig av så kallade negativa sökord definieras av Google som ”[e]n typ av sökord som förhindrar att din annons visas vid sökningar med ett visst ord eller en viss fras”, se ovan Tabell 1. Således är syftet med att lägga till negativa sökord att förhindra att företagets annons visas vid sökningar med söktermer som liknar de sökord som företaget budar på, men som troligtvis används av kunder som är ute efter en annan produkt eller tjänst. Företaget förhindrar därmed att behöva betala för att kunden klickar på företagets annons i de situationer då kunden inte är ute efter det företaget erbjuder. Om ett företag säljer glasögon men inte skidglasögon kan företaget lägga till ”skidglasögon” som ett negativt sökord för att företagets annonser inte ska visas vid en sådan sökning.

105. Annonsörer kan använda bredmatchade, frasmatchade eller exakt matchade negativa sökord, på motsvarande sätt som när annonsörer budar på sökord, vilket påverkar vilka sökningar som annonsen exkluderas i. När enbart ett ord har lagts till som ett negativt sökord, såsom ”kry”, finns det dock ingen skillnad mellan ett val av inställning i fras- eller bred matchning.

106. Google begränsar inte vilka sökord som annonsörer kan buda på. Det innebär att företag har möjlighet att buda på sökord som innehåller andra företags varumärkesnamn eller företagsnamn.

Vanligt att företag budar på sökord som innehåller en konkurrents varumärkesnamn i syfte att synas som ett alternativ till det användaren sökt på

107. Att annonsörer budar på sökord som innehåller andra företags varumärkesnamn är enligt Google vanligt förekommande. Detta framgår av en skriftlig vittnesutsaga, som har getts in till Norges högsta domstol i ett mål rörande huruvida användning av konkurrenters varumärkesnamn som sökord vid sökordsannonsering på internet strider mot kravet på god affärssed i 25 § i den norska marknadsföringslagen (markedsføringsloven). I vittnesutsagan uttalade en bolagsjurist anställd i det amerikanska bolaget Google

LLC att det är Googles uppfattning att förfarandet att buda på sökord innehållande konkurrenters varumärkesnamn är en vanlig företeelse runtom i världen.

108. I vittnesutsagan framhölls även att konsumenter regelbundet förväntar sig att få se annonser för alternativ till det man ursprungligen sökt på.

109. Vad gäller konkurrensen uttalades, på frågan ”In Google’s view, how does the practice of bidding on competitor’s keywords affect competition between businesses?”, följande:

110. Vad gäller konsumenterna uttalades, på frågan ”In Google’s view, how does the practice of bidding on competitor’s keywords affect the consumers?”, följande:

111. Även Nätläkarbolagen har budat på sökord innehållande varandras varumärkesnamn, i syfte att synas för konsumenterna i sökresultaten på

Google Sök som ett alternativ till konkurrenten och därigenom kanske kunna vinna över kunder.

Sökordsannonsering når konsumenterna just vid den tidpunkt då de aktivt söker efter sådana varor/tjänster som annonsören har att erbjuda

112. Av uppgifter som lämnats av marknadsföringsbyråer som är specialiserade på digital marknadsföring har framkommit att sökordsannonsering på Google Sök är ett effektivt sätt för digitala vårdgivare att nå ut till konsumenterna eftersom det annonserande företaget därigenom gör sig synligt för personer som aktivt söker efter det annonsören har att erbjuda.

113. Sökordsannonsering skiljer sig på så sätt från andra former av marknadsföring, som ofta når konsumenten i en situation då denne inte är ute efter det annonsören har att erbjuda och därför inte är mottaglig, eller åtminstone inte lika mottaglig, för marknadsföringen. Andra former av marknadsföringsaktiviteter än sökordsannonsering syftar ofta till att skapa medvetenhet kring varumärket, medan sökordsannonsering används för att generera trafik till annonsörens hemsida, i och med att denna typ av marknadsföring innebär en möjlighet att fånga upp konsumenterna just vid den tidpunkt då de är intresserade av och aktivt söker efter sådana tjänster som annonsören tillhandahåller.

114. Även de personer från Kry som hörts i utredningen har berättat att annonsörer (i detta fall digitala vårdgivare) genom sökordsannonsering på Google Sök, till skillnad från genom andra former av marknadsföring, når konsumenterna vid det tillfälle då dessa har ett konkret behov av sådana tjänster som annonsörerna har att erbjuda.

115. JJ, som under den i ärendet aktuella tidsperioden var ansvarig för Krys i Sverige, har – med hänvisning till begreppet marknadsföringstratten (marketing funnel) – berättat att sökordsannonsering är den marknadsföringskanal som företag använder sig av när de vill nå konsumenterna när dessa aktivt söker efter någonting, för att då kunna presentera en annons (eller ett resultat) som är relevant för den som sökt på

Google Sök. Detta till skillnad mot t.ex. tv-reklam ”där man pushar ut informationen oavsett om du är intresserad eller inte”.

116. JJ:s dåvarande LL ( på Kry), har anknutit till vad JJ uppgett angående marknadsföringstratten, och själv omnämnt sökordsannonsering som ”det absolut sista steget”, som når konsumenten när denne söker på Google för att vidta en åtgärd för att söka vård. Av LL:s uppgifter framgår att andra former av marknadsföring, exempelvis tvreklam, (eventuellt) noteras av konsumenten i ett tidigare skede, när denne ännu inte bestämt sig för att söka vård för sitt vårdbehov, eller kanske inte ens har något sådant.

117. Vidare har Doktor24:s vd uppgett att sökordsannonsering ”fungerar som ett slags skyltfönster ut mot individer som redan aktivt söker vård”.

Hur Nätläkarbolagen marknadsfört sig genom sökordsannonsering

118. Nätläkarbolagen – Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 – har via Google Ads ”köpt” både sökord innehållande det egna varumärkesnamnet och sökord innehållande något av de övriga företagens varumärkesnamn.

119. Alla fyra företagen har uppgett att de lagt del av sin marknadsföringsbudget på köp av sökord innehållande det egna varumärkesnamnet än vad de lagt på ”köp” av sökord innehållande något av de andra företagens varumärkesnamn.

120. Så var fallet även före de bilaterala kontakterna mellan å ena sidan Kry och å andra sidan var och en av Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 under 2020 (men till följd av dessa kontakter marknadsförde sig de respektive parterna i mindre utsträckning än tidigare, eller inte alls, genom ”köp” av sökord innehållande den andra partens varumärkesnamn).

121. Nätläkarbolagen har också ”köpt” andra typer av sökord än varumärkesrelaterade sådana i Google Ads, såsom generiska ord för digitala vårdgivare (exempelvis ”nätläkare” eller ”doktor online”) eller ord relaterade till olika symptom, sjukdomar, receptförnyelse eller vaccinationer. De har framhållit att de investerat av sin marknadsföringsbudget på dessa typer av sökord än på sökord innehållande konkurrenters (dvs. varandras) varumärkesnamn.

Nätläkarbolagen annonserade vid sökningar på varandras namn för att försöka få konsumenten att välja det egna företagets tjänster

122. Som framgått av föregående avsnitt annonserade alla de fyra Nätläkarbolagen på Google Sök före de bilaterala kontakterna under 2020 genom

tidpunkten på Min Doktor) den dagen via e-post hade mottagit Krys (LL:s) förslag om att företagen skulle komma överens om att ”inte köpa varandras varumärke, vare sig på google eller i app store/google play”, frågade han sin kollega HH: ”[K]öper vi KRY som sökord? Tänker på google och appstore/play – kanske självklart.”. HH svarade:

129. Enligt både GG och HH handlar uppgiften att det ”[g]enerellt presterar … ” att ”köpa” sökord innehållande Krys eller övriga konkurrenters varumärkesnamn om att kostnaden per konvertering var . GG har uttryckt det som att ”man får … billiga träffar … man behöver inte betala så mycket” och har också sagt att ”den budgivningen presterar

”. HH har uppgett att han nog avsåg att ”kostnaden per

konvertering som vi fick in var ”.

130. Utifrån dessa uppgifter, och mot bakgrund av dels att annonsören betalar för annonsen först när någon klickar på den, dels att inte alla googleanvändare som ser annonsörens annons vid sökning på något annat företags varumärkesnamn klickar på annonsen, torde digitala vårdgivare få mycket synlighet för pengarna genom att annonsera vid sökningar på konkurrenters (t.ex. Krys) varumärkesnamn.

131. De ovan redovisade uppgifterna om vad digitala vårdgivare vill och kan uppnå genom att buda på sökord motsvarande eller innehållande en konkurrents varumärkesnamn stämmer väl med vad Kry uppgett, nämligen att ett företag medelst sådan sökordsannonsering kan dra nytta av en konkurrents starka varumärke genom att få en fördelaktig placering bland sökresultaten vid sökningar på konkurrentens varumärkesnamn och på så sätt generera mer trafik till sin egen hemsida.

132. Nätläkarbolagen har, när de tillfrågats om de i Tabell 2 ovan redovisade skälen till varför digitala vårdgivare budar på sökord motsvarande andra digitala vårdgivares varumärken stämmer överens med bolagets skäl för

att använda sig av sådan annonsering, tonat ned betydelsen av sökordsannonsering genom ”köp” av sökord motsvarande en konkurrents varumärkesnamn.

133. Doktor24 har dock uppgett att företaget använt sig av sådan annonsering eftersom ”andra digitala vårdaktörer regelmässigt budat på [sökord motsvarande/innehållande] varandras varumärken”, och att det ”blivit ytterligare ett potentiellt relevant sökord som gjort att Doktor24 kan synas och visa att de kan erbjuda vård”, 148

134. Min Doktor har uppgett att i de fall företaget sökordsannonserat på aktuellt sätt så ”[kan] ett syfte exempelvis vara att generellt öka kännedomen om Min Doktors varumärke”. I ett tidigare skede av Konkurrensverkets utredning har Min Doktor emellertid uppgett att företaget generellt annonserat på sökord innehållande andra digitala vårdgivares varumärken i syfte att generera nya kunder och, vad gäller Krys varumärkesnamn, ”att det potentiellt kan generera en kund även för Min Doktor”.

135. Personer inom Kry-koncernen har emellertid i intern kommunikation inom företaget vid olika tillfällen under 2020–2021 gett uttryck för att Doktor.se, Min Doktor eller Doktor24 budat ”aggressivt” på sökord innehållande Krys varumärkesnamn.

Betydligt vanligare att googleanvändare sökte på Kry än att de sökte på Doktor.se, Min Doktor och Doktor24

136. Såväl Doktor.se som Min Doktor och Doktor24 hade, innan de blev kontaktade av Krys LL under 2020, annonserat på Google Sök genom köp av sökord innehållande varumärkesnamnet ”kry”, för att synas ovanför de organiska sökresultaten vid sökningar på Kry. Det hade även Knodd gjort.

137. Kry hade å sin sida sökordsannonserat genom köp av sökord innehållande Doktor.se:s, Min Doktors eller Doktor24:s varumärkesnamn.

138. Kry var marknadsledande och det mest kända nätläkarbolaget, vilket innebar att det var vanligare att googleanvändare sökte på Kry på Google

Sök än att de sökte på de övriga nätläkarbolagen.

139. Att det var betydligt fler sökningar på Google Sök som avsåg varumärkesnamnet Kry än andra nätläkarbolags varumärkesnamn framgår av bilderna nedan, som härrör från en rapport (från mars 2021) som baseras på uppgifter

från tjänsten Google Trends, vilket är ett verktyg som kan ge en bild av

sökintresset för ett ämne inom ett geografiskt område.

140. Som framgår av bilden avsåg över 50 procent av de sökningar som under 2019 och 2020 gjordes på Min Doktors, Doktor.se:s, Doktor24:s och Krys varumärkesnamn, medan knappt 18 procent av sökningarna i början av 2020 avsåg varumärkesnamnet Min Doktor (i början av 2019 var andelen drygt 24 procent), och endast knappt 12 procent respektive cirka 9 procent av sökningarna i början av 2020 avsåg varumärkesnamnet Doktor24 respektive Doktor.se (i början av 2019 var andelen för Doktor24 bara drygt 4 procent, medan andelen för Doktor.se var cirka 9 procent).

141. Att avsevärt fler sökningar på Google Sök avsåg Krys varumärkesnamn framgår även av följande bild som visar antalet sökningar som gjordes med söktermer innehållande Nätläkarbolagens varumärkesnamn. År 2020 användes söktermer innehållande Krys varumärkesnamn vid nästan 800 000 sökningar, vilket kan jämföras med att söktermer innehållande Min Doktors varumärkesnamn användes vid endast strax över 200 000 sökningar och att söktermer innehållande Doktor24:s och Doktor.se:s varumärkesnamn användes vid ännu färre sökningar.

144. Sammanställningen ovan innefattar endast söktermer som har en sökvolym på minst 50 sökningar. Data är därmed representativ för sökningar som inte är sällsynt förekommande.

145. Av tabellen framgår att Krys varumärkesnamn söktes på betydligt oftare än övriga bolags varumärken.

146. Konkurrensverkets analyser av nyare Googledata ger alltså samma bild som den ovan nämnda rapporten när det gäller hur många sökningar på Google Sök som avsåg Kry i förhållande till hur många sökningar som avsåg de övriga tre nätläkarbolagen.

147. Sammanfattningsvis visar analyser av Googledata att det var betydligt vanligare att googleanvändare sökte på Kry än att de sökte på företagets mindre kända konkurrenter Doktor.se, Min Doktor och Doktor24.

148. Angående att Kry var det mest välkända nätläkarbolaget kan noteras att intern kommunikation inom företaget indikerar att Krys varumärkesnamn under de i ärendet aktuella åren var i det närmaste synonymt med nätläkare.

Annonsering via sökord innehållande en konkurrents varumärkesnamn utgör en naturlig del av konkurrensen

149. Kry har under utredningen framfört att det förhållandet att konkurrerande företag i Googles sökordsauktioner budar på sökord innehållande andra företags varumärkesnamn utgör en form av snålskjuts ”då detta innebär att man drar nytta av ett annat företags varumärke och anseende”. Kry har därvid gjort gällande att snålskjuts i allmänhet anses förknippat med ekonomisk ineffektivitet, och att en överenskommelse som begränsar sig till att hindra konkurrerande företag från att ”buda på andra företags varumärken” därför kan ha positiva effekter för konkurrensen.

150. Med anledning av Krys påståenden redogör Konkurrensverket i det följande för den vägledning som EU-domstolen har gett genom sin dom i målet Interflora, eftersom domstolen i det avgörandet bland annat uttalade sig om i vilka situationer det förhållandet att företag, i Googles sökordsauktioner,

budar på sökord innehållande en konkurrents varumärkesnamn kan innebära att annonsören drar en otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé (snyltning eller snålskjuts, på engelska free-riding).

151. Bakgrunden till målet vid EU-domstolen var en tvist om varumärkesintrång vid en brittisk domstol, med anledning av att Marks & Spencer plc (M & S) inom ramen för Googles tjänst AdWords (numera Google Ads) hade budat på sökord innehållande namnet ”Interflora”, vilket innebar att en annons för M & S konkurrerande verksamhet visades under rubriken ”sponsrade länkar” när googleanvändare sökte på namnet Interflora.

152. EU-domstolen betonade att det framför allt är i situationer där annonsörer på internet tar hjälp av sökord som överensstämmer med kända varumärken för att saluföra varor som är imitationer av varumärkesinnehavarens varor som annonsören drar en otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga och renommé.

153. Därefter framhöll EU-domstolen följande:

154. EU-domstolen har alltså slagit fast att sökordsannonsering genom användning av ett annat företags (en konkurrents) varumärke – dvs. genom att annonsören budat på/”köpt” sökord innehållande konkurrentens varumärke – inte innebär att annonsören drar en otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé och att sådan annonsering således inte utgör snyltning (snålskjuts eller free-riding), utan utgör sund konkurrens, förutsatt att annonseringen inte orsakar urvattning (dvs. förfång för ett känt varumärkes särskiljningsförmåga) eller nedsvärtning eller att varumärkets funktioner skadas.

155. Av domen framgår även under vilka förutsättningar användning av annat företags varumärke genom sökordsannonsering kan orsaka urvattning, dvs.

innebära förfång för ett känt varumärkes särskiljningsförmåga, och när sådan annonsering inte orsakar urvattning (jfr den inskjutna satsen i citatet ovan ur domen).

156. Rörande detta framgår av domen att ett känt varumärkes särskiljningsförmåga kan minska (urvattnas) om tredje mans användning i näringsverksamhet av ett kännetecken som är identiskt med eller liknar det kända varumärket bidrar till att varumärket degenerar så att det blir ett generiskt begrepp.

157. Vidare framgår att när det är möjligt för en normalt informerad och skäligen uppmärksam internetanvändare att förstå att de erbjudna varorna och tjänsterna inte härrör från innehavaren av det kända varumärket, utan i stället från en av dennes konkurrenter, så ska slutsatsen dras att varumärkets särskiljningsförmåga inte har minskat till följd av det konkurrerande företagets sökordsannonsering. Detta eftersom det konkurrerande företagets sökordsannonsering då i stället ”enbart [har] tjänat till att fästa internetanvändarens uppmärksamhet på att det finns en alternativ vara eller tjänst i förhållande till den som varumärkesinnehavaren erbjuder”.

158. I Interflora gav EU-domstolen även vägledning om under vilka förutsättningar sökordsannonsering genom användning av ett annat företags varumärke kan skada respektive inte kan skada varumärkets funktioner.

159. I fråga om skada på ursprungsangivelsefunktionen framgår att den måttstock som bedömningen ska utgå från även i det fallet är vad ”en normalt informerad och skäligen uppmärksam internetanvändare” kan förstå. När annonsen inte möjliggör, eller endast med svårighet möjliggör, för en sådan internetanvändare att få reda på om de varor och tjänster som avses i annonsen härrör från varumärkesinnehavaren eller, tvärtom, från en tredje man, så skadas varumärkets ursprungsangivelsefunktion.

160. I det aktuella målet vid EU-domstolen utgjordes ”omsättningskretsen”(i den engelska versionen av domen: ”the relevant public”), dvs. mottagarkretsen, av ”normalt informerade och skäligen uppmärksamma internetanvändare”. Med hänsyn härtill konstaterade EU-domstolen följande: ”Det faktum att några internetanvändare kan ha haft svårigheter att uppfatta att den tjänst som M & S

tillhandahåller är fristående från den som Interflora tillhandahåller räcker således inte för slå fast att det föreligger skada på ursprungsangivelsefunktionen.

161. Vad så gäller skada på reklamfunktionen påpekade EU-domstolen att den redan i ett tidigare mål slagit fast att sökordsannonsering genom användning av ett annat företags varumärke inte skadar varumärkets reklamfunktion.

162. Av de efterföljande styckena i domen följer att även om en varumärkesinnehavare, till följd av att en konkurrent ”köpt” sökord innehållande varumärket, kan tvingas öka sina reklamansträngningar för att bevara eller öka sin synlighet gentemot konsumenterna, så utgör enbart det förhållandet ändå inte en tillräcklig grund för att dra slutsatsen att varumärkets reklamfunktion påverkats negativt.

163. EU-domstolen underströk därvid att ”även om varumärket utgör ett väsentligt inslag i det system med sund konkurrens som unionsrätten syftar till att införa … så är syftet med varumärket inte att skydda varumärkesinnehavaren mot tillvägagångssätt som utgör en naturlig del av konkurrensen”, och att ”reklam på internet som sker med hjälp av sökord som motsvarar varumärken utgör … ett sådant tillvägagångssätt [som utgör en naturlig del av konkurrensen], då syftet med [sådan] reklam i allmänhet [endast] är att erbjuda internetanvändare ett alternativ till varumärkesinnehavarens varor och tjänster”.

Sökord motsvarande Krys varumärkesnamn genererade betydligt fler visningar av Doktor.se:s annons än andra sökord

164. Företagen vars ageranden utretts i ärendet har på begäran av Konkurrensverket lämnat in data angående en mängd sökord som var inlagda i deras Google Ads-konton under månaderna innan Kry kontaktade Doktor.se samt Min Doktor och Doktor24 vid olika tillfällen under 2020.

165. Av de uppgifter som Doktor.se lämnat in framgår att sökordet ”+kry” (Krys varumärkesnamn i bred matchning) under den aktuella tidsperioden genererade betydligt fler visningar av Doktor.se:s annons än något annat av de övriga sökorden som under samma period var inlagda i Doktor.se:s

Google Ads-konto. Detta redogörs för mer detaljerat i Konkurrensverkets promemoria avseende Doktor.se:s sökordsannonsering via Google Ads.

166. Som framgår av tabellen i promemorian genererade sökordet ”kry” i bred matchning under halvåret före kontakterna mellan Kry och Doktor.se mer än gånger så många visningar av Doktor.se:s annons som det sökord som genererade näst flest visningar. Det kan vidare noteras att sökordet ”[kry]” i exakt matchning återfinns bland de fem sökord som genererade flest visningar av alla de sökord som under den ovan nämnda perioden var

inlagda i Doktor.se:s Google Ads-konto.

167. Det fanns sökord inlagda i Doktor.se:s Google Ads-konto, bestående av såväl ord motsvarande symptom eller sjukdomstillstånd som generiska vårdrelaterade ord, som inte genererade en enda visning av Doktor.se:s annons. Ett fåtal av de inlagda sökorden genererade ett mindre antal visningar, men merparten av orden genererade alltså inte någon visning alls av Doktor.se:s annons. Det sistnämnda kan bero på att dessa ord inte var aktiva under perioden, eller på att Doktor.se inte hade budat tillräckligt högt på dessa ord för att få sin annons visad. Oavsett detta framgår det av uppgifterna från Doktor.se att sökordet ”kry” (i bred matchning) var det enskilt bäst presterande sökordet, dvs. det som gav Doktor.se den största

synligheten, av alla aktiva sökord.

168. Under halvåret före det att Kry kontaktade Doktor.se i början av 2020 genererades mer , nästan procent, av visningarna av Doktor.se:s annons på Google Sök av sökorden ”kry” i bred matchning (”+kry”) och ”[kry]” i exakt matchning. Enbart sökordordet ”kry” i bred matchning genererade procent av annonsvisningarna.

Konsumenter som vill ha vård söker på varumärken

169. Personer som har lämnat uppgifter i utredningen har uttalat sig om vilken typ av ord konsumenter söker på i olika skeden av sin ”köpresa”, och vilken betydelse det har för annonsören vad gäller värdet av olika sökord.

170. JJ har uppgett att en person som söker på Krys varumärke ofta har ett vårdbehov och en hög benägenhet att vilja boka ett möte för att tillgodose behovet, medan en person som söker på symptom kan ha andra avsikter, så som att inhämta information. Enligt JJ är därför varumärkesrelaterade ord oftast billigare för annonsören i slutändan, eftersom en person som söker på

ett varumärke är närmare en appnedladdning eller ett vårdbesök än en person som söker på ett symptomord.

171. Personer som söker på varumärken är även enligt Knodds NN närmare ett vårdmöte än de som söker på symptom, varför han anser sökord motsvarande varumärken är värda mer för annonsören än sökord motsvarande symptom. Så är, enligt NN, fallet även vad gäller generiska ord. Han har uppgett att en googleanvändare som behöver vård och har bestämt sig för ett alternativ söker på varumärken eller använder generiska ord som söktermer.

Företagens kontakter och ageranden

172. I det här avsnittet beskrivs närmare de kontakter mellan Kry och Doktor.se och deras ageranden med anledning därav som har varit föremål för Konkurrensverkets utredning.

Bakgrund

173. Som framgått ovan genererades mer av visningarna av Doktor.se:s annons på Google Sök hösten 2019–början av 2020 av sökord innehållande Krys varumärkesnamn. Detta till följd av att Doktor.se hade budat på sökord innehållande ”kry”, för att genom annonseringen på Google Sök uppmärksamma konsumenter på att även Doktor.se erbjuder digitala

primärvårdstjänster.

174. I och med att Doktor.se, och även andra nätläkarbolag som exempelvis Min Doktor, marknadsförde sig på detta sätt hade kostnaden per klick, CPC, för sökord innehållande Krys varumärkesnamn ökat. Kry hade självt bidragit till detta, eftersom även Kry budade på sökord innehållande ”kry”. Det var angeläget även för Kry att exponera sig med en annons högt upp i sökresultatet när googleanvändaren sökte på ”kry”, för att försöka förhindra att annonser för konkurrerande nätläkarbolag syntes bättre och minimera risken för att konsumenterna klickade sig vidare till en konkurrents webbplats. Kry, men även andra som lämnat uppgifter i utredningen, har kallat detta för att företaget i fråga härigenom ”försvarar” sitt varumärke. Den intensifierade budgivningen på sökord innehållande ”kry” hade medfört att Krys kostnader för den aktuella annonseringen hade ökat. Detta ledde till diskussioner inom

företaget om att kontakta konkurrenterna för att försöka få dem att gå med på en uppgörelse.

175. Frågan initierades inom Kry redan i mars 2019, men tog ordentlig fart i februari 2020 med anledning av att Doktor.se då budade ”aggressivt” på sökord innehållande Krys varumärkesnamn. Den intensiva budgivningen på sådana sökord hade lett till att Kry, enligt vad som uppgetts i de interna diskussionerna inom företaget, då lade en betydande del av sin totala Google Ads-budget på att ”försvara varumärket”, eftersom Kry behövde lägga högre bud än tidigare för att Krys annons skulle synas högst upp i sökresultatet på Google. Inom Kry föreslogs därför att företaget skulle kontakta Doktor.se för att försöka nå en överenskommelse om att företagen skulle avstå från att buda på sökord innehållande varandras varumärkesnamn. Så skedde också genom att Krys strax därefter tog kontakt med Doktor.se och, med hänvisning till att det ”pågår ett sökordsbudkrig mellan oss nätläkare”, föreslog just detta. Hon skickade samtidigt ett likadant förslag till Min Doktor.

176. Senare under 2020 kontaktade hon även Doktor24 och Knodd och föreslog en motsvarande överenskommelse om att Kry och det andra företaget inte skulle ”köpa” sökord innehållande varandras varumärkesnamn, även då med hänvisning till att ”det pågår ett sökordsbudkrig mellan oss nätläkare”.

Personer som förekommer i ärendet

För Kry

177. Följande personer, som är eller har varit anställda på Kry, har varit involverade i det aktuella förfarandet.

178. LL var under den i ärendet aktuella tidsperioden, åren 2020–2022, på Kry. Hon var den person på Kry som hade direkt kontakt med MM på Doktor.se och var ytterst ansvarig för Krys och för hur Kry presterade i . Vid tidpunkten för den första kontakten mellan Kry och Doktor.se i mars 2020 var LL anställd på

Digital Medical Supply Sweden AB (numera Kry Primärvård AB). LL var för JJ.

179. JJ var under den aktuella tidsperioden, åren 2020–2022, på Kry. Till skillnad mot LL var JJ anställd av moderbolaget Kry International AB.

180. TT arbetet i Krys Global Performance Marketing team i Storbritannien, och var den som hade den huvudsakliga kontakten med LL och JJ. Hon var 2020 anställd av det brittiska koncernbolaget Digital Medical Supply UK Limited.

För Doktor.se

181. Följande person, som har varit anställd på Doktor.se, har varit involverad i det aktuella förfarandet.

182. MM var under perioden november 2019–oktober 2021 på Doktor.se och ansvarade för företagets . MM var den person på Doktor.se som hade kontakten med LL på Kry. Han arbetade med olika delar av och det var han som, utifrån rekommendationer från den marknadsföringsbyrå som Doktor.se anlitade för bistånd med sökordsannonsering på Google Sök (nedan Marknadsföringsbyrån), beslutade och gav beställningar till Marknadsföringsbyrån hur Doktor.se skulle sökordsannonsera. Vid tidpunkten för den första kontakten mellan Kry och Doktor.se i mars 2020 var MM anställd på Doktorse Nordic AB.

Kontakter mellan Kry och Doktor.se i mars 2020

183. I det följande redogörs för händelseförloppet vid Krys första kontakt med Doktor.se i mars 2020 angående att ”inte köpa” sökord motsvarande den andre partens varumärkesnamn.

184. Företagen har inte haft några muntliga kontakter med varandra i frågan, utan har kommunicerat endast via e-postmeddelanden.

185. Krys LL kontaktade den 2 mars 2020 Doktor.se:s MM via e-post och skrev följande:

186. Innan MM svarade LL vidarebefordrade han hennes e-postmeddelande till Marknadsföringsbyrån och frågade vad Krys förslag skulle innebära för Doktor.se. Marknadsföringsbyrån svarade att Doktor.se skulle tappa få appnedladdningar på Google Search men få en betydande minskning av appnedladdningar via Apple Search Ads.

187. Den 3 mars 2020 besvarade MM Krys förslag i ett e-postmeddelande med följande lydelse:

188. Därefter vidarebefordrade MM sitt svar till Marknadsföringsbyrån och gav instruktion om att avvakta med att ta bort Kry-sökord från Google Search till dess att Kry hade konfirmerat det reviderade förslaget från Doktor.se.

189. LL återkom den 4 mars 2020 till MM och förklarade att Kry samma dag hade ”slutat köpa på [Doktor.se:s] varumärke på Google Search och Apple Search Ads”. MM upprepade i sitt svar att Doktor.se inte gick med på att sluta buda på Krys varumärke i Apple Search Ads och att Doktor.se ”kommer att köpa brett på Apple Search ads”, men att Doktor.se skulle sluta buda på Kry i Google Search. Dagen därpå svarade LL och skrev ”Vi kör så!”.

190. LL informerade TT och JJ på Kry om att Kry och Doktor.se hade kommit överens om att inte buda på ”varandras varumärke” på Google Ads (”We’ve now agreed upon not bidding om each others brand”), men att Doktor.se skulle fortsätta att ”köpa Krys varumärke” på Apple Search Ads och att Kry därför skulle fortsätta ”köpa” sökord motsvarande Doktor.se:s varumärkesnamn på Apple Search Ads.

Krys och Doktor.se:s agerande efter kontakterna i mars 2020

191. Efter Krys och Doktor.se:s kontakter i mars 2020 lade Kry till sökordet ”doktor.se” som ett negativt sökord i inställningarna på sitt Google Adskonto. Doktor.se pausade sökord innehållande Krys varumärkesnamn, och slutade härigenom att buda på (”köpa”) dessa sökord i Google Ads.

192. Att Kry lade in ”doktor.se” som ett negativt sökord framgår även av skärmavbilden nedan från Krys Google Ads-konto, föreställande en lista med negativa sökord som har rubriken ”Gentlemen’s Agreement” där ”doktor.se”

matchning framgår av den blå linjen ([varumärkesnamn]). Visningar till följd av budande på sökord innefattande den andre partens varumärkesnamn i så kallad bred matchning framgår av den röda linjen (+varumärkesnamn). Den gröna linjen visar antalet annonsvisningar till följd av budande på något av samtliga de sökord som var inlagda i respektive parts Google Ads-konto som innefattade den andre partens varumärkesnamn, och oavsett om de var inlagda i exakt eller bred matchning (Alla sökord innehållande varumärkesnamnet [varumärkesnamn]).

195. Av Figur 1 och Figur 2 framgår att Krys och Doktor.se:s antal annonsvisningar kopplade till sökord innehållande den andre partens varumärkesnamn sjönk till noll vid tidpunkten för kontakterna mellan Kry och Doktor.se i mars 2020 (den 5 mars markeras i figurerna med en heldragen orangefärgad linje). Före kontakterna hade båda företagen annonsvisningar kopplade till dessa sökord, vilket visar att företaget budade på sökorden och att sökningar gjordes på motsvarande söktermer i Google Sök.

196. I matchningstypen exakt matchning minskade visningarna till noll i mars 2020 och för Krys del var annonsvisningar genom ”köp” av Doktor.se:s varumärkesnamn i exakt matchning [Doktor.se] i princip noll under resten av perioden, vilket framgår av den blå linjen i Figur 1. Även Doktor.se:s annonsvisningar kopplade till sökorden [kry] och +kry var noll under större delen av den undersökta perioden (förutom i november 2020 då annonsvisningar fanns på [kry] och +kry, respektive i mars 2022 då annonsvisningar fanns på [kry]), vilket framgår av den blå och den röda linjen i Figur 2.

197. Dessutom hade Doktor.se under stora delar av perioden (5 mars 2020–31 maj 2022) noll annonsvisningar kopplade till sökord i kategorin Alla sökord innehållande varumärkesnamnet Kry (förutom november 2020 och mars 2022), vilket framgår av den gröna linjen i Figur 2. Fram till och med februari 2021 hade Kry noll annonsvisningar kopplade till sökord i kategorin Alla sökord innehållande varumärkesnamnet Doktor.se, se den gröna linjen i Figur 1 (förutom några få visningar i september 2020, se handl.nr 786, Promemoria avseende sökord innehållande Kry och Doktor.se).

198. Sedan Kry uppmärksammat att annonser för Doktor.se visades i november 2020 vid sökningar på Kry kontaktade LL på Kry återigen MM på Doktor.se, och skrev: ”Vi såg att ni har börjat köpa vårt brand igen på Google Search … Har du möjlighet att kolla upp det och återkomma?”. Efter att ha undersökt saken svarade MM dagen därpå: ”Nu har jag kollat på detta och vi gjorde några små förändringar i vår sökstruktur för ett litet tag sen och då föll det tyvärr bort. Vi lägger in det igen!”.

199. Kry har uppgett sig inte ha någon kännedom om att företaget till följd av kontakten med Doktor.se skulle ha lagt till Doktor.se:s varumärkesnamn som ett negativt sökord i bred matchning eller frasmatchning. Kry har dock uppgett att sökordsdata som företaget gett in i utredningen (och som Figur 1 ovan baseras på) förefaller utvisa att Kry, förutom att företaget ”som en konsekvens av överenskommelsen” med Doktor.se i mars 2020 lade in Doktor.se:s varumärkesnamn som ett negativt sökord i exakt matchning, samtidigt även under en period pausade sin budgivning på sökord innehållande Doktor.se:s varumärkesnamn. Kry har emellertid inte kunnat bekräfta att även denna ändring i Krys budgivning på de nämnda sökorden var ett resultat av kontakten med Doktor.se, utan har uppgett att företaget inte kunnat klarlägga de bakomliggande skälen till pausen i budgivningen. Således har Kry enbart kunskap om att företaget beslutade, i samband med den första kontakten med Doktor.se, att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord i negativ exakt matchning.

200. Doktor.se har uppgett att sökordet ”kry” ”pausades aktivt. Doktor.se slutade alltså buda på sökord innehållande ”kry”. Detta gjordes under perioden den 4 mars 2020 till och med den 31 maj 2022, med undantag för två månader (november 2020 och mars 2022), då Doktor.se annonserade på dessa sökord i liten skala. Vidare har Doktor.se uppgett att företagets val att pausa sin annonsering genom ”köp” av sökordet ”kry” gjordes mot bakgrund av att antalet konverteringar inte motiverade kostnaden för att använda detta

sökord, och att Doktor.se uppmärksammade detta ”då statistik togs fram i samband med att Kry den 4 mars 2020 skickade mail beträffande Doktor.ses användning av Krys varumärke”. Det var mot denna bakgrund det stod klart för MM att det inte var affärsmässigt motiverat att fortsätta ”buda på Kry varumärke” i App Store och Google Play, men att så inte var fallet vad gäller annonseringen på Google Sök.

201. Kry skickade den 8 juli 2022 ett meddelande till Doktor.se om att Kry ”inte längre kommer att följa överenskommelse[n]”.

Bedömning av det utredda förfarandet

Inledning

202. Av 2 kap. 1 § KL framgår att avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna. Enligt bestämmelsens andra stycke tredje punkten gäller detta särskilt vissa avtal, bland annat avtal som innebär att marknader delas upp. Med avtal likställs enligt 1 kap. 6 § KL samordnade förfaranden.

203. Om ett avtal kan påverka handeln mellan Europeiska unionens medlemsstater är det förbjudet även enligt artikel 101 i EUF-fördraget, om det har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den inre marknaden. Förbudet i 2 kap. 1 § KL är utformat med artikel 101 i EUF-fördraget som förebild.

204. Samarbeten som är konkurrensbegränsande kan undantas från de nämnda förbuden om samtliga villkor för undantag i 2 kap. 2 § KL respektive artikel 101.3 i EUF-fördraget är uppfyllda.

205. I det följande redogör Konkurrensverket närmare för de kriterier som måste vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en överträdelse av nämnda förbud och varför Konkurrensverket anser att Kry och Doktor.se genom det aktuella förfarandet har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § KL och det i artikel 101.1 i EUF-fördraget.

206. När det gäller vilket företag inom Kry-koncernen som ska hållas ansvarigt för överträdelsen har Konkurrensverket valt att rikta detta beslut mot Kry Primärvård AB. Skälen för detta är att LL, som hade kontakterna med Doktor.se i mars 2020, var anställd av koncernbolaget Digital Medical Supply Sweden AB och att dessa kontakter gällde marknadsföringen av den digitala vårdverksamhet som fram till den 11 april 2022 bedrevs av Digital Medical Supply Sweden AB. Konkurrensverket bedömer därför att överträdelsen ägt rum framför allt inom ramen för Digital Medical Supply Sweden AB:s verksamhet. Som framgått ovan har detta bolag fusionerats med bolaget Kry Primärvård AB. Beslutet riktas därför mot Kry Primärvård AB.

207. Vad gäller Doktor.se-koncernen riktas beslutet mot moderbolaget Doktorse Nordic AB eftersom MM, som hade kontakterna med Kry 2020, var anställd i Doktorse Nordic AB och därmed i fråga om överträdelsen handlade på det bolagets vägnar. Att kontakterna gällde marknadsföringen av den digitala vårdverksamhet som bedrevs av dotterbolaget Doktor.se Vingåkers Vårdcentral AB utgör inte skäl att i stället rikta beslutet mot det bolaget.

Företagskriteriet

208. En första förutsättning för att det ska vara fråga om en överträdelse av samarbetsförbudet i 2 kap. 1 § KL (respektive artikel 101 i EUF-fördraget) är att parterna som varit delaktiga i det aktuella förfarandet under tiden då förfarandet pågick var företag i KL:s mening.

209. Begreppet företag definieras i 1 kap. 5 § KL, där det anges att med företag avses en fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndighetsutövning.

210. Verksamhet av ekonomisk natur innefattar främst verksamhet som är inriktad på att tillhandahålla produkter (varor, tjänster eller andra nyttigheter), dvs. verksamhet på utbudssidan av en marknad.

Företagskriteriet är uppfyllt

211. Såväl Digital Medical Supply Sweden AB som Doktorse Nordic AB var vid tidpunkten för kontakterna i mars 2020 juridiska personer som bland annat erbjöd digitala tjänster inom hälso- och sjukvård (Doktorse Nordic AB genom ett antal dotterbolag).

212. Digital Medical Supply Sweden AB/Kry Primärvård AB och Doktorse Nordic AB bedrev alltså under de i ärendet aktuella åren 2020–2022 verksamhet av ekonomisk och kommersiell natur och utgör därmed företag vars agerande kan strida mot samarbetsförbudet i 2 kap. 1 § KL respektive artikel 101 i EUFfördraget.

Avtalskriteriet

Rättsliga utgångpunkter för bedömningen

213. För att ett förfarande ska kunna utgöra en överträdelse av samarbetsförbudet i 2 kap. 1 § KL respektive artikel 101 i EUF-fördraget krävs vidare att det är fråga om ett avtal (eller om ett så kallat samordnat förfarande, som dock inte behandlas vidare i detta beslut).

214. Begreppet avtal i 2 kap. 1 § KL och artikel 101 i EUF-fördraget har en vidsträckt innebörd. Det krävs inte att det är fråga om ett civilrättsligt bindande avtal, utan det är tillräckligt att företagen i fråga har enats om eller gett uttryck för sin gemensamma vilja (avsikt) att agera på ett visst sätt på marknaden för att ett avtal i konkurrensrättslig mening ska anses föreligga. Den form i vilken denna vilja kommer till uttryck har dock inte i sig någon avgörande betydelse. Den gemensamma viljan kan exempelvis komma till direkt uttryck i ett formellt skriftligt eller muntligt avtal.

215. Den typ av samordning eller samverkan som kan omfattas av förbudet innefattar t.ex. situationer där ett företag gentemot ett annat företag åtar sig att agera/uppträda på ett visst sätt eller kontakter mellan dem som leder till att osäkerheten om deras beteende på marknaden undanröjs eller minskar. Samordningen eller samförståndet behöver inte vara i alla de berörda företagens intresse.

216. Att den som ingick avtalet inte hade behörighet eller befogenhet att göra det innebär inte i sig att avtalskriteriet inte är uppfyllt eller att företaget inte kan hållas ansvarigt.

Kry och Doktor.se har ingått ett avtal i konkurrensrättslig mening

217. Som framgått ovan föreslog Kry i ett e-postmeddelande till Doktor.se att de båda företagen skulle komma överens om att ”inte köpa varandras

varumärke” på (bland annat) Google Sök.

218. I sitt svar den 3 mars 2020 avböjde Doktor.se förslaget i vissa delar, men föreslog beträffande Google Sök att företagen inte skulle ”köpa” ”varandras

varumärke” med ”start idag”.

219. Efter att Kry på detta svarat: ”Låter kanon, vi har from idag slutat köpa på ert varumärke på Google Search och Apple search ads. Tack för bra samarbete.”, upprepade Doktor.se i fråga om Google Sök att Doktor.se skulle sluta direkt,

varvid Kry den 5 mars 2020 bekräftade att ”[v]i kör så!”

220. Enligt Krys och LL:s uppfattning träffade Kry och Doktor.se, genom de ovan redovisade kontakterna, en överenskommelse om att ”inte köpa varandras

varumärke” på Google Sök. LL har gett uttryck för den uppfattningen i

såväl intern som extern kommunikation under åren 2020–2021, liksom i

Konkurrensverkets utredning.

221. Doktor.se, som i enlighet med sitt svar till Kry i början av mars 2020 slutade att ”köpa”/buda på sökord innehållande Krys varumärkesnamn i Google

Ads, har emellertid hävdat att Doktor.se gjorde detta till följd av ett ensidigt kommersiellt grundat beslut och således inte på grund av någon

överenskommelse med Kry. Doktor.se har alltså gjort gällande att MM:s kontakter med LL i mars 2020 inte utmynnade i någon överenskommelse

mellan Kry och Doktor.se. Det ska dock nämnas att Doktor.se i början av Konkurrensverkets utredning gett uttryck för att kontakterna resulterade i en uppgörelse men att denna inte var heltäckande (eftersom Doktor.se 237 238 beslutade att fortsätta ”köpa Krys varumärke” via Apple Search Ads ). I sitt svar på Konkurrensverkets utkast till beslut har Doktor.se anfört att MM:s agerande ”ligger nära ett rent ensidigt förfarande” (Konkurrensverkets kursivering).

222. Konkurrensverket kan emellertid konstatera att Kry och Doktor.se, genom det ovan återgivna innehållet i e-postkorrespondensen mellan företagen, har gett uttryck för en gemensam vilja att uppträda på marknaden på ett visst sätt, nämligen att ”inte köpa varandras varumärke” på Google Sök. Därmed har ett avtal i konkurrensrättslig mening ingåtts mellan parterna.

223. Även Doktor.se:s egen uppgift om att kontakterna mellan LL och MM resulterade i en uppgörelse, liksom att det av e-post som skickades internt inom Doktor.se i början av mars 2022 framgår att en marknadsföringsbyrå då hade frågat om Doktor.se fortfarande hade en överenskommelse med Kry om att ”inte köpa varandras brand” eller om marknadsföringsbyrån skulle (för Doktor.se:s räkning) börja ”annonsera på kry”, utgör stöd för att Kry och Doktor.se i början av mars 2020 ingick ett avtal.

224. Från e-postkorrespondensen mellan LL och MM står också klart att Kry och Doktor.se den 4 mars 2020, eller i varje fall dagen därpå, var ense om att omgående börja agera i enlighet med avtalet.

225. Konkurrensverket redovisar i det följande sin bedömning av vad avtalets innehåll var.

Avtalets innehåll

226. Vad Kry föreslog och Doktor.se accepterade var enligt ordalydelsen i e-postkorrespondensen att ”inte köpa varandras varumärke…” (på Google Sök).

227. Den närmare innebörden av detta får avgöras utifrån en samlad bedömning av vissa tolkningsdata, såsom vad LL och MM uppgett i förhör samt uppgifter som Kry och Doktor.se lämnat angående hur de agerade efter kontakterna i början av mars 2020, vari ingår data som utvisar hur deras

annonsering på Google Sök genom ”köp” av sökord innehållande den andre partens varumärkesnamn förändrades efter det att de hade ingått avtalet.

228. LL har i samband med frågor rörande avsikten med hennes förslag till bland annat Doktor.se, uppgett:

229. MM har uppgett att han, till följd av vad han fick reda på genom de efterforskningar han gjorde med anledning av Krys förslag, beslutade att Doktor.se ”inte [skulle] köpa mer på Kry [Krys varumärke]” (Konkurrensverkets anmärkning: vilket han förmedlade till Kry), men att han inte hade någon uppfattning om, och inte engagerade sig i, exakt hur detta skulle gå till rent praktiskt, dvs. på vilket sätt Doktor.se skulle ändra inställningarna på sitt Google Ads-konto för att ”inte köpa mer på Kry”. Dock har han på fråga om vad som skulle uppnås med implementeringen av hans beslut uppgett:

230. Kry lade direkt efter kontakterna med MM i början av mars 2020 till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord (i negativ exakt matchning) i inställningarna på sitt konto i Google Ads. Kry har uppgett att denna åtgärd var ett resultat av överenskommelsen med Doktor.se och ett sätt att säkerställa att Krys annonser inte skulle visas på Googles sökresultatsida när Doktor.se:s varumärkesnamn användes som sökterm.

231. Av uppgifter som Doktor.se lämnat framgår att Doktor.se implementerade MM:s beslut att ”inte köpa mer på Kry” genom att sluta buda på sökord innehållande ”kry” i Google Ads, och att Doktor.se gjorde detta genom att aktivt pausa sökord innehållande (namnet) ”kry”.

232. Doktor.se har visserligen påstått att denna åtgärd inte vidtogs med anledning av någon överenskommelse med Kry, utan på grund av ett ensidigt beslut av MM. Doktor.se har dock i början av Konkurrensverkets utredning gett uttryck för att kontakterna mellan MM och LL i mars 2020 resulterade i en uppgörelse, och Konkurrensverket har som framgått ovan funnit att vad MM och LL (på Doktor.se:s respektive Krys vägnar) gav uttryck för i epostkorrespondensen dem emellan i mars 2020 utgör ett avtal mellan företagen. MM:s uppgift i förhöret om vad som skulle uppnås genom implementeringen av hans beslut att ”inte köpa mer på Kry” i Google Ads) – ”om någon sökte på Kry så skulle inte vi annonsera på det” – gäller således vad det var han accepterade i sitt svar till LL den 3 mars 2020 (”Vi köper inte varandras varumärke på Google search med start idag.”).

233. Av de uttalanden från förhören med LL och MM som återgetts ovan framgår att LL och MM lade samma innebörd i att ”inte köpa varandras varumärke” – att Doktor.se inte skulle annonsera när googleanvändare sökte på Kry och att Kry inte skulle annonsera när googleanvändare sökte på Doktor.se.

234. Som framgått av Figur 1 och 2 ovan, som baseras på data från Kry och Doktor.se, visades inte några annonser för respektive företag över huvud taget efter överenskommelsen, vid sökningar på det andra företagets varumärkesnamn.

Slutsats avseende avtalets innehåll

235. Såväl LL:s och MM:s uttalanden, som Krys och Doktor.se:s implementering av överenskommelsen mellan LL och MM, ger stöd för att det aktuella avtalets innehåll var att respektive avtalspart skulle upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på den andre partens varumärkesnamn. Kry gjorde detta genom att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord i inställningarna på sitt konto i Google Ads och

Doktor.se gjorde det genom att aktivt pausa och därigenom sluta buda på

sökord innehållande Kry.

Slutsats avseende avtalskriteriet

236. Den gemensamma vilja som har uttryckts i e-postkorrespondensen mellan Kry och Doktor.se i början av mars 2020 utgör ett avtal i den mening som avses i 2 kap. 1 § KL och artikel 101 i EUF-fördraget.

237. Avtalets innehåll var att respektive avtalspart skulle upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på den andre partens varumärkesnamn, vilket Kry gjorde genom att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord i inställningarna på sitt konto i Google Ads och Doktor.se gjorde genom att aktivt pausa och därigenom sluta buda på sökord innehållande Krys varumärkesnamn.

238. Avtalet i fråga kommer i den fortsatta redogörelsen för Konkurrensverkets bedömning att benämnas Avtalet.

Konkurrensbegränsningskriteriet

Inledning

239. För att ett avtal ska strida mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete krävs att det har (eller har haft) till syfte eller resultat att hindra,

begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt. Som framgår av förbudets ordalydelse är kriteriet alternativt. Om det fastställs att ett avtal har eller har haft ett konkurrensbegränsande syfte saknas

det anledning att undersöka dess resultat.

240. Vid bedömningen av om ett avtal strider mot samarbetsförbudet är det inte på samma sätt som vid tillämpningen av förbudet mot missbruk av en dominerande ställning eller vid prövningen av en företagskoncentration, nödvändigt att definiera omfattningen av den relevanta marknaden. I ärenden angående missbruk är det nödvändigt att avgränsa den relevanta marknaden för att kunna slå fast att ett företag har en dominerande ställning, och när det gäller en företagskoncentration är marknadsavgränsningen i många fall en förutsättning för att kunna ingripa mot koncentrationen, eftersom avgränsningen ligger till grund för bedömningen av vilka effekter koncentrationen får på konkurrensen. När det gäller samarbetsförbudet är det främst för att kunna avgöra om det är fråga om en märkbar konkurrensbegränsning som det kan finnas behov av att avgränsa en relevant marknad.

241. I ärenden där det är fråga om avtal mellan konkurrenter med konkurrensbegränsande syfte kan märkbarhetsfrågan avgöras mer summariskt, eftersom sådana avtal nästan alltid begränsar konkurrensen.

242. Som ovan har framgått var Kry och Doktor.se konkurrenter vad gäller digitala primärvårdstjänster till privatpersoner när de ingick Avtalet och under tiden det gällde mellan dem. Det har inte vare sig Kry eller Doktor.se heller ifrågasatt.

243. Konkurrensverket har även kunnat konstatera att Avtalet hade till syfte att begränsa konkurrensen.

244. För att kunna konstatera att Avtalet utgör en överträdelse av samarbetsförbudet är det därför, mot bakgrund av vad som anförts ovan, inte nödvändigt att avgränsa den relevanta marknaden. Under alla förhållanden är det tillräckligt att göra en summarisk marknadsavgränsning.

245. Eftersom det av såväl uppgifterna ovan som de som redovisas nedan inte råder någon tvekan om att samtliga fyra företag vars agerande utretts i ärendet var konkurrenter under de i ärendet aktuella åren, är syftet med en marknadsavgränsning i det här fallet att överväga om även andra leverantörer av vårdtjänster var verksamma på samma relevanta marknad under dessa år.

246. Som framgår nedan i detta beslut är märkbarhetsbedömningen i förevarande ärende inte avhängig en exakt beräkning av företagens marknadsandelar och storleken på de slutliga konkurrensskadeavgifterna inte kopplade till företagens omsättning på den relevanta marknaden. Det är därför inte nödvändigt att göra en exakt avgränsning av den relevanta marknaden.

Relevant marknad

Utgångspunkter för avgränsning av relevant marknad

247. Marknadsdefinitionen är ett verktyg för att identifiera och definiera gränserna för konkurrensen mellan företag. Med hjälp av marknadsdefinitionen kan man identifiera de berörda företagens relevanta konkurrenter om de produkter det gäller och de relevanta kunderna. I ärenden om konkurrensbegränsande samarbete avses med de berörda företagen parterna i det avtal som utreds.

248. En relevant marknad består dels av en relevant produktmarknad, dels av en relevant geografisk marknad. Det huvudsakliga syftet med marknadsdefinitionen är tillhandahålla en ram för att strukturera och underlätta konkurrensbedömningen genom att på ett systematiskt sätt identifiera de faktiska och omedelbara konkurrenstryck de berörda företagen, dvs. i detta fall avtalsparterna, möter när de erbjuder vissa produkter till kunder i ett visst område.

249. Företagen utsätts för tre huvudtyper av konkurrenstryck; utbytbarhet på efterfrågesidan, utbytbarhet på utbudssidan och potentiell konkurrens. Bedömningen av utbytbarhet bidrar till att fastställa produkterna på den relevanta marknaden och därmed de leverantörer som är verksamma på marknaden.

250. Utbytbarhet på efterfrågesidan är den största faktiska och omedelbara disciplinerande begränsningen för leverantörer av en viss produkt. Ett företags inflytande över de rådande försäljningsvillkoren beror på i vilken utsträckning dess kunder utan svårigheter kan byta till tillgängliga produkter som kunderna betraktar som substitut. Utbytbarhet på efterfrågesidan är därför ett huvudkriterium för att definiera den relevanta produktmarknaden.

251. Under vissa förutsättningar kan utbytbarheten på utbudssidan jämföras med utbytbarhet på efterfrågesidan och beaktas vid marknadsavgränsningen. Konkurrenstryck från potentiell konkurrens uppfyller däremot inte kriterierna för faktisk och omedelbar utbytbarhet och bedöms därför inte i samband med avgränsningen av den relevanta marknaden.

252. Med anledning av invändningar som Nätläkarbolagen har framfört rörande att de konkurrerar med samtliga vårdgivare, fysiska och digitala, i hela landet, kan förtydligas att begreppet ”relevant marknad” inom konkurrensrätten skiljer sig från hur termen ofta används i andra sammanhang, t.ex. när företag beskriver den bransch eller sektor där de är verksamma. I samband med marknadsavgränsningen är alltså det centrala kriteriet huruvida produkterna/tjänsterna är utbytbara ur kundens perspektiv.

Relevant produktmarknad

253. Den relevanta produktmarknaden omfattar alla produkter som kunderna anser vara likvärdiga med (utbytbara mot) det eller de berörda företagens produkter, på grundval av produkternas egenskaper, pris och avsedda användning, med beaktande av konkurrensvillkoren och strukturen på utbud och efterfrågan på marknaden.

254. Frågan som ska besvaras är alltså i vilken omfattning de berörda företagens kunder, dvs. i detta fall avtalsparternas kunder, skulle vara beredda att byta till andra produkter som svar på försämrade leveransvillkor för avtalsparternas produkter jämfört med andra produkter, och i så fall till vilka lätt tillgängliga ersättningsprodukter (om sådana finns).

255. Vid marknadsavgränsningen utgår man från en kandidatmarknad som omfattar avtalsparternas produkter eller de typer av produkter som står i fokus för konkurrensbedömningen, och sedan tillförs (eventuella) lättillgängliga ersättningsprodukter till kandidatmarknaden till dess att de kartlagda produkterna kan sägas utgöra en relevant produktmarknad.

256. Som framgått ovan i detta beslut har de förfaranden som utretts i ärendet berört marknadsföringen av de digitala primärvårdstjänster som Nätläkarbolagen tillhandahåller. Under de aktuella åren tillhandahöll Kry även fysiska vårdtjänster inom primär- och specialistvård. Kry har dock uppgett att de anmälda förfarandena har rört marknadsföringen av Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster och vidare att Krys fysiska vårdverksamhet inte är av omedelbar relevans i ärendet.

257. Vad avser Doktor.se bedrevs det inom koncernen även fysisk vård vid tio vårdcentraler 2020.

258. Under utredningen har det framkommit att det, mot bakgrund av de olika ersättningsmodellerna som generellt sett gäller för fysisk respektive digital vård, inte är gynnsamt att spendera medel för marknadsföring i avsikt att förmå patienter att göra fysiska besök och det har beskrivits att det är inom den digitala affären som det är viktigt att attrahera besökare genom t.ex. marknadsföring online.

259. Baserat på de uppgifter som Kry har lämnat och vad som har uppgetts beträffande att marknadsföring online framför allt rör digitala vårdbesök är detenbart avtalsparternas digitala primärvårdstjänster som står i fokus för konkurrensbedömningen.

260. Vidare kan konstateras att Krys digitala vårdtjänster riktade sig uteslutande mot privatpersoner. Doktor.se har uppgett att företagets främsta kundgrupper avseende deras digitala tjänster är listade patienter och patienter listade

hos en annan vårdgivare som söker en tillgänglig digital vårdgivare. Således är det digitala primärvårdstjänster för privatpersoner som är av betydelse för konkurrensbedömningen i ärendet och därför utgör utgångspunkten (kandidatmarknaden) för marknadsavgränsningen.

261. Nedan ges en beskrivning av de digitala primärvårdstjänster som är aktuella i ärendet och dess utmärkande egenskaper, samt en översiktlig bild av marknadsutvecklingen och konkurrenssituationen under den i ärendet relevanta tidsperioden. Därefter följer Konkurrensverkets bedömning avseende utbytbarheten mellan digitala primärvårdstjänster och andra tillgängliga vårdtjänster.

262. Inledningsvis kan nämnas att det inte finns någon specialreglering inom hälso- och sjukvårdens område som uttryckligen reglerar digitala vårdtjänster. Den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet via digitala vårdtjänster ska uppfylla de krav som ställs i lagar och andra föreskrifter på hälso- och sjukvårdens område.

263. Både Krys och Doktor.se:s digitala primärvårdstjänst bestod i huvudsak i att via app, och såvitt gäller i vart fall Kry även via webbsida, låta vårdsökande träffa läkare eller annan vårdpersonal genom chatt och videosamtal. Vid tiden för Avtalet tillhandahöll även Doktor24 och Min Doktor motsvarande digitala primärvårdstjänster med samma tilltänkta användning, även om det tekniska upplägget mellan de olika 278, 279 nätläkarbolagen kunde skilja sig något åt.

264. Gemensamt för Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster var att de kunde tillgodose ett brett spektra av olika vårdbehov, där några av de vanligast förekommande anledningarna till vårdbesöket exempelvis var hudåkommor, psykisk ohälsa och infektioner i övre luftvägarna. Vidare har det framhållits att digitala vårdtjänster inom primärvården har ett fokus på vad som kan beskrivas som enklare vårdbehov.

265. Ett utmärkande drag hos Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster är den höga tillgängligheten. Tillgängligheten inom den fysiska primärvården har under lång tid varit låg och en fördel med nätläkarbolagens tjänster är att den vårdsökande inte är begränsad till vårdcentralens öppettider, eller en akutmottagning. Nätläkarbolagens tjänster var under den i ärendet relevanta tidsperioden tillgängliga dygnet runt, alla dagar i veckan, och kunde 282, 283 användas av vårdsökande i hela Sverige, oavsett var dessa befann sig. Nätläkarbolagen har i utredningen framhållit att tillgänglighet är en viktig, 284, 285 eller den viktigaste, konkurrensparametern inom digital vård.

266. I utredningen har det framkommit att digitala vårdbesök ökade kraftigt under de aktuella åren, delvis på grund av covid-19-pandemin. Nätläkarbolagen hade dock växt i snabb takt redan innan pandemin och det har beskrivits att nätläkarbolagen revolutionerade tillgängligheten i primärvården, dels genom den snabba tillgången till läkare eller annan vårdpersonal, dels genom möjligheten till så kallad asykron kontakt, dvs. att den vårdsökande kan påbörja ett ärende i t.ex. en app och invänta svar, i stället för att sitta i telefonkö eller anpassa kontakten till vissa tider. En förklaring till den höga tillgängligheten är att nätläkarbolagen har möjlighet att ”poola” resurser så att den vårdsökande får kontakt med första lediga läkare.

267. Vidare började allt fler så kallade traditionellt fysiska vårdgivare (exempelvis vårdcentraler i offentlig eller privat regi) att erbjuda digitala primärvårdstjänster i större utsträckning. Likaså började fler regioner under den i ärendet relevanta tidsperioden att tillhandahålla vissa digitala vårdtjänster. Därutöver etablerade sig flera nischade digitala vårdgivare under perioden; dessa aktörer riktar sig mot en specifik patientgrupp (exempelvis Knodd som

är specialiserade på barnsjukvård), eller ett specifikt vårdbehov (exempelvis Mindler som erbjuder vård för psykisk ohälsa).

268. Vad beträffar utbytbarheten mellan Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster för privatpersoner och andra tänkbara substitut gör Konkurrensverket följande bedömning.

269. I ett första steg undersöks om kandidatmarknaden bör utvidgas till att omfatta fysisk primärvård, dvs. primärvård vid vårdcentral eller motsvarande vårdinrättning som drivs i offentlig eller privat regi.

270. I Sverige finansieras vården huvudsakligen med offentliga medel och vårdvalet innebär att vårdsökande kan vända sig till privata eller offentliga vårdgivare. Det kan också konstateras att priset på tjänsterna (dvs. den patientavgift som bestäms av regionerna) är av underordnad betydelse som konkurrensparameter. Det är i stället andra konkurrensparametrar såsom tillgänglighet (t.ex. öppettider och väntetider), kvalitet (på vården) och trovärdighet, som är relevant för bedömningen av utbytbarheten i detta fall.

271. Som framgått ovan är det vid marknadsavgränsningen i första hand utifrån ett efterfrågeperspektiv som utbytbarheten mellan de berörda produkterna, i detta fall nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster, och andra lätt tillgängliga alternativ ska bedömas. Under utredningen har Konkurrensverket också ställt frågor till nätläkarbolagen och andra marknadsaktörer om konkurrensparametrar inom digital respektive fysisk vård. Nätläkarbolagen har även inkommit med ett flertal kund- och konsumentundersökningar. Därtill har Konkurrensverket tagit del av olika rapporter och utredningar rörande digitala vårdtjänster.

272. Som angetts ovan var den höga tillgängligheten en viktig egenskap i den digitala primärvårdstjänst som nätläkarbolagen tillhandahöll. Kry har uppgett att en viktig konkurrensfördel för digitala vårdgivare är att patienterna får vård betydligt fortare än hos fysiska vårdgivare.

273. Doktor.se har uppgett att för digitalvård har tillgänglighet varit en viktig konkurrensparameter eftersom just tillgängligheten inom den fysiska primärvården under lång tid varit låg.

274. Enligt Min Doktor är tillgängligheten till vård betydligt större i en digital tjänst då kunderna inte fysiskt behöver uppsöka vårdinrättningen och väntetiden är kortare, vilket värdesätts av kunderna.

275. Doktor24 har framfört att de främsta skälen till varför kunder väljer att tillgodose sitt vårdbehov hos en digital vårdgivare framför andra alternativ är tillgänglighet (möjligheten att träffa en läkare inom några minuter) och smidighet (inte behöva åka till en vårdcentral).

276. I en kvalitetsrapport från Kry framgår att under fick 80 procent av företagets patienter hjälp inom 30 minuter. Vidare framgår av en konkurrentanalys som Kry gjorde 2022 att väntetiden för att få kontakt i chattfunktionen hos Doktor.se, Doktor24 och Capio var cirka . Hos Kry, vars chattfunktion bemannades av sjuksköterskor (till skillnad från några av konkurrenternas chattfunktioner som använde sig av AI-teknologi), 301, 302 var väntetiden cirka .

277. Tillgängligheten och väntetiderna hos nätläkarbolagen ovan kan sättas i relation till den låga tillgänglighet som varit inom den fysiska vården i Sverige under flera år. Bland annat framgår i en rapport från Läkarförbundet att endast hälften av läkarna verksamma på vårdcentraler anser att de erbjuder god tillgänglighet och att en av tre vårdsökande ofrivilligt har fått vänta mer än en vecka på att träffa en läkare. I en annan undersökning från myndigheten Vård och omsorgsanalys framgår att cirka 35 procent av de tillfrågade fick besöka en läkare eller sjuksköterska inom två dagar senaste gången de var sjuka eller behövde vård (utan att besöka en akutmottagning på sjukhus). Samtidigt svarade ungefär 70 procent att de fick ett besök inom

sju dagar. Enligt SKR:s statistik över väntetider inom vården fick omkring 80 procent en medicinsk bedömning inom tre dagar i primärvården.

278. Vidare framgår i en Sifo-undersökning som Min Doktor har beställt att nära hälften av de tillfrågade har skjutit upp eller avstått ett läkarbesök de senaste tre åren (på grund av tidsbrist, jobb, familjesituation eller besvärlig resa). I samma undersökning uppges de främsta fördelarna med att träffa en läkare digitalt vara att man slipper ta ledigt från jobbet, snabbare får hjälp, minskar risken att bli smittad och slipper lämna hemmet när man är sjuk.

279. Uppgifter i utredningen indikerar också att det i vart fall delvis rör sig om olika kundgrupper som använder digital vård eller söker sig till en vårdcentral; t.ex. framgår i en rapport från SKR att åldersstrukturen på patienterna som söker digital vård är radikalt annorlunda än vad som är förekommande för besök på vårdcentraler, och att hälften av alla digitala vårdkontakter utgörs av patienter i åldersgruppen 18–40 år, som endast står för 15 procent av besöken på vårdcentral. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys beskriver att digitala vårdbesök används främst av barn och yngre vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden. För fysiska besök gäller i princip det omvända, eftersom de används mer av äldre, personer med kronisk sjukdom och personer med sämre socioekonomiska förhållanden.

280. Även om framväxten av digitala primärvårdstjänster inneburit att vårdbesök hos nätläkarbolag har ersatt vårdbesök som annars skulle ha skett hos en fysisk vårdgivare, så innebär det inte nödvändigtvis att fysiska vårdtjänster utövar ett konkurrenstryck gentemot digitala primärvårdstjänster. I stället kan det snarare handla om ensidig substitution och i viss mån migration. Omständigheter som talar i den riktningen är dels att andelen återkommande kunder har vuxit hos Nätläkarbolagen, dels att fler personer som provat

digitalvård via videosamtal generellt är mer positiva till digitala vårdbesök via videosamtal än personer som inte har provat.

281. Det avgörande är inte heller huruvida olika vårdbehov kan tillgodoses såväl digitalt som fysiskt. Vid marknadsavgränsningen är det centrala i detta fall huruvida försämrade villkor avseende de digitala primärvårdstjänsterna skulle innebära att kunderna i tillräckligt stor utsträckning i stället söker sig till fysisk vård.

282. Utgångspunkten i frågeställningen är alltså om ett vårdbehov som kan tillgodoses digitalt, i stället skulle ske fysiskt om villkoren för digitala vårdtjänster försämrades. Det faktum att vissa vårdbehov endast kan tillgodoses genom ett fysiskt vårdbesök är alltså inte av betydelse för utbytbarhetsbedömningen när syftet är att avgöra vilket konkurrenstryck digitala primärvårdstjänster möter från fysiska vårdtjänster. Att det besvär eller den åkomma som den vårdsökande söker för alltid kan tillgodoses genom ett fysiskt vårdbesök är inte heller skäl nog för att fysisk primärvård ska anses ingå på samma relevanta produktmarknad som nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster.

283. Det kan även tilläggas att covid-19-pandemin, som rådde under större delen av den i ärendet relevanta tidsperioden, kan ha inneburit att vårdsökande i större utsträckning än tidigare undvek fysisk primärvård, dvs. även om det skulle ske en försämring i leveransvillkoren avseende digitala primärvårdstjänster, torde pandemin ha utgjort ett hinder för en omedelbar och faktisk substitution från digitala primärvårdstjänster till fysisk primärvård under den aktuella tidsperioden.

284. Sammantaget visar utredningen i denna del att det förelåg betydande skillnader avseende tillgängligheten mellan att använda nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänst och att söka vård hos en fysisk vårdgivare.

285. Vidare förelåg även vissa skillnader ur ett utbudsperspektiv eftersom ersättningsmodellerna generellt sett såg olika ut. Fysiska vårdbesök ersattes genom så kallad kapitering (dvs. ersättning per listad individ) medan digitala vårdbesök ofta ersattes per besök/kontakt (främst via utomlänstaxan).

286. Mot bakgrund av ovan bedömer Konkurrensverket att skillnaderna mellan digitala primärvårdstjänster och fysisk primärvård vad avser tjänsternas

egenskaper, framför allt vad avser tillgänglighet, bland annat i termer av väntetid och öppettider samt att vårdkontakten sker på distans, är så pass väsentliga att det inte motiverar att fysisk primärvård ska inkluderas på kandidatmarknaden.

287. Som ett andra steg undersöks om kandidatmarknaden bör utvidgas till att omfatta de digitala primärvårdstjänster som vid tiden för Avtalet tillhandahölls av så kallade traditionella vårdgivare inom primärvården (dvs. offentliga eller privata vårdgivare med främst fysiska vårdmottagningar, såsom vårdcentraler).

288. Inledningsvis kan konstateras att det under den relevanta tidsperioden förefaller ha skett en inte obetydlig förflyttning inom primärvården, då digitala vårdgivare kompletterade sitt digitala utbud med fysisk vård (t.ex. genom att förvärva vårdcentraler) samtidigt som så kallade traditionella vårdgivare i större utsträckning kompletterade sitt utbud genom att erbjuda digitala primärvårdstjänster. Flera regioner började också i större utsträckning än tidigare tillhandahålla olika digitala vårdtjänster. Konkurrenssituationen kan alltså ha sett något annorlunda ut då Avtalet ingicks i jämförelse med hur den var ett par år senare. En förklaring till den snabba utvecklingen har påtalats vara covid-19-pandemin. I illustrerande syfte kan nämnas att i januari 2020 erbjöd endast knappt 40 procent av vårdcentralerna möjlighet att boka ett digitalt vårdmöte jämfört med 97 procent i december 2022.

289. När det, som i detta fall, är fråga om en summarisk marknadsavgränsning, är det enligt Konkurrensverket dock inte nödvändigt för konkurrensbedömningen i ärendet att mer ingående än vad som görs nedan, redogöra för utvecklingen på marknaden.

290. Av slutbetänkandet i utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård” från 2019 framgår att i stort sett alla regioner/landsting hade någon form av tjänst för digitala kontakter med vården, men bland de exempel som ges i betänkandet förefaller endast några av regionerna ha erbjudit tjänster som kan jämföras med de digitala primärvårdstjänster som nätläkarbolagen tillhandahöll. I de flesta fall rörde det sig i stället om enklare tjänster eller pilotprojekt. I en kartläggning gjord av Socialstyrelsen 2018 identifierades att fem regioner/landsting erbjöd egna tjänster med möjlighet till läkarbesök

på distans genom en mobilapplikation (synkront eller asynkront). Avseende chattfunktion var det drygt hälften av alla regioner som 2022 erbjöd (eller planerade att börja erbjuda) sina patienter kontakt genom asynkron chatt som, till skillnad från telefon- eller videosamtal inte nödvändigtvis sker i realtid.

291. Socialstyrelsen har också publicerat uppgifter om andelen vårdcentraler i regionernas regi som erbjöd distansbesök (definierat som att minst 1 procent av de rapporterade läkarbesöken var distanskontakter via videolänk) – enligt Socialstyrelsen var det cirka 45 procent av vårdcentralerna 2020 och cirka 55 procent i början av 2022. Vidare har Kry uppgett att även om regionerna har börjat erbjuda digitala vårdtjänster under de senaste åren så skiljer regionerna fortfarande på fysiska och digitala vårdkontakter och använder de sistnämnda för främst t.ex. uppföljningsmöten. Som angetts ovan har även Vårdföretagarna uppgett att regionernas tjänster hade väsentligt lägre teknisk funktionalitet och var av mer basal karaktär än de privata vårdgivarnas digitala tjänster.

292. I en rapport som Min Doktor har inkommit med framgår att de digitala primärvårdstjänster som erbjöds av offentliga vårdgivare inom primärvården inte utgjorde något betydande konkurrenstryck. I rapporten beskrivs bland annat att regionerna förvisso har ökat sin digitala närvaro men att deras konkurrenskraft är svag och den förväntades inte heller öka den närmsta tiden.

293. Sammantaget anser Konkurrensverket att de digitala primärvårdstjänster som regionerna erbjöd i egen regi inte bör inkluderas i kandidatmarknaden eftersom tjänsterna i de flesta regioner till en början fortfarande var under utveckling och delvis var av annan karaktär än de som nätläkarbolagen tillhandahöll.

294. Av de svar på ålägganden som Kry, Doktor24, Doktor.se och Min Doktor gett in och konkurrentanalyser som upprättats av (eller för) Nätläkarbolagen framgår att de digitala primärvårdstjänster som några av de större privata vårdbolagen tillhandahöll upplevdes utöva ett konkurrenstryck, framför allt Capios (med bland annat tjänsten Capio Go), Praktikertjänsts (med tjänsten

Mitt PTJ) och Prima Vårds (Prima Vård Doctrin). Tillgängligheten var visserligen något sämre för dessa tjänster (t.ex. vad avser öppettider dygnet runt på vardagar och helger) men får ändå anses vara i huvudsak jämförbara med de tjänster som Nätläkarbolagen tillhandahöll. Det förefaller därför rimligt att vårdsökande i stället skulle söka sig till någon av dessa digitala primärvårdstjänster, särskilt om den vårdsökande i fråga hade en etablerad kontakt med någon av de större privata vårdgivarna, om Nätläkarbolagens erbjudande skulle försämras.

295. Med hänsyn till ovan väljer Konkurrensverket att inkludera de digitala primärvårdstjänster som tillhandahölls av de större privata vårdbolagen i kandidatmarknaden. Dessa är framför allt Capios, Praktikertjänsts och Prima Vårds digitala primärvårdstjänster. De vårdtjänster som allt fler regioner började tillhandahålla under perioden var delvis av annan karaktär och inte lika utvecklade som Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster, dessutom erbjöd endast ungefär hälften av vårdcentralerna i regional regi distansbesök via video. Dessa ska därför inte läggas till kandidatmarknaden.

296. Med det sagt kan nämnas att även om digitala primärvårdskontakter som genomförts i offentlig regi skulle inkluderas på marknaden hade Kry och Doktor.se en betydande marknadsandel som gemensamt översteg 5 procent. Förfarandet vore således kvantitativt märkbart även om digitala vårdkontakter i offentlig regi skulle inkluderas.

297. Som ett avslutande tredje steg undersöks om kandidatmarknaden bör utvidgas till att omfatta de digitala primärvårdstjänster som vid tiden för Avtalet tillhandahölls av nischade digitala vårdgivare.

298. Nätläkarbolagens digitala vårdtjänster svarar för ett brett spektrum av vårdbehov och uppgifter i ärendet visar också att patienter som sökte vård digitalt gjorde det för ett stort antal olika åkommor. En vårdsökande som vänder sig till en bred digital vårdgivare kan alltså förvänta sig att få hjälp med diverse olika besvär och vårdpersonalen kan ställa ett vitt panorama av diagnoser. Det innebär att för den stora merparten av de vårdsökande hos nätläkarbolag med ett bredare erbjudande, så är en nischad digital vårdgivare, i och med sin specialisering, inte ett alternativ. I de allra flesta fall kan kunderna således inte effektivt substituera från Nätläkarbolagen till en

nischad digital vårdgivare, även om nischade vårdgivare förvisso kan utöva ett konkurrenstryck för specifika vårdbehov eller en viss kundgrupp. I utredningen har det dock framkommit att föräldrar som söker vård för sina barn är en viktig kundgrupp för Nätläkarbolagen och det kan därför finnas anledning att inkludera vårdaktören Knodd på marknaden.

299. I vissa fall kan det vara motiverat att en särskild kundgrupp anses utgöra en smalare, särskild produktmarknad, t.ex. när olika försäljningsvillkor tillämpas för olika kundgrupper (så kallad diskriminering). Även om det, i vart fall teoretiskt sett, skulle vara möjligt att försämra villkoren för en specifik kundgrupp saknas det anledning att i det aktuella ärendet närmare avgränsa marknaden utifrån specifika vårdbehov eller att närmare analysera olika kundgrupper för att kunna bedöma Nätläkarbolagens marknadsstyrka.

300. Eftersom de nischade vårdgivarna i de flesta fall var betydligt mindre än Nätläkarbolagen skulle den aktuella konkurrensbegränsningen vara kvantitativt märkbar även om samtliga nischade digitala vårdgivarna skulle anses ingå på samma relevanta produktmarknad som Nätläkarbolagen. Konkurrensverket bedömer därför att det i det aktuella ärendet inte är nödvändigt att ta slutlig ställning till om samtliga nischade aktörer ska ingå på den relevanta produktmarknaden eller inte.

301. Avslutningsvis kan man vid avgränsningen av relevant produktmarknad även beakta information om huruvida företagen betraktar varandra som nära konkurrenter och synpunkter från andra marknadsaktörer och experter. Härvid kan åter konstateras att Kry har uppgett Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 som sina närmaste konkurrenter beträffande digitala vårdtjänster, samt att det är i linje med Min Doktors uppfattning, då företaget angett Kry, Doktor.se och Doktor24 som sina närmaste konkurrenter.

302. Kry har också inkommit med en konkurrentanalys som innefattar Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 och Capio. En marknadsföringsbyrå har tagit fram en varumärkesanalys för Doktor.se i vilken Doktor.se jämförs med Kry, Min Doktor och Doktor24. I en rapport Min Doktor gett in framgår att Kry, Doktor24 och Doktor.se är företagets huvudsakliga konkurrenter. Därutöver

nämns Capio, Praktikertjänst och Prima Vård, samt några så kallade nischade digitala vårdgivare. Doktor24 har i sin tur inkommit med flera varumärkesundersökningar där företaget jämförs med Kry, Min Doktor och Doktor.se.

303. Vidare har Capio uppgett att Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24, Capio, Praktikertjänst och Prima Vård var de huvudsakliga marknadsaktörerna verksamma inom digitala primärvårdstjänster bland de privata vårdgivarna.

304. Slutligen kan nämnas att slutbetänkandet i utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård” innehåller en översikt över de största digitala vårdgivarna, vilken innefattar Kry, Min Doktor, Doktor.se, Doktor24, Capio och Praktikertjänst.

Slutsats relevant produktmarknad 305. Sammanfattningsvis bedömer Konkurrensverket, mot bakgrund av ovan, att den relevanta produktmarknaden i det aktuella ärendet utgörs av marknaden för digitala primärvårdstjänster till privatpersoner.

Relevant geografisk marknad

306. Den relevanta geografiska marknaden omfattar det geografiska område där de berörda företagen, dvs. avtalsparterna, tillhandahåller de relevanta produkterna, där konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och kan skiljas från andra geografiska områden, framför allt på grund av väsentligt olika konkurrensvillkor.

307. Kry och Doktor.se erbjöd under avtalstiden rikstäckande digitala primärvårdstjänster till privatpersoner i samtliga regioner. Företagen var således verksamma i hela Sverige och det förelåg ett geografiskt överlapp mellan företagens verksamheter. Vårdsökande i hela Sverige, oberoende av var de befann sig kunde så länge det fanns internetuppkoppling ta del av företagens tjänster på ett likvärdigt sätt samt effektivt substituera mellan dem.

308. Som konstaterats ovan är pris inte den viktigaste konkurrensparametern i detta fall. Dock kan i sammanhanget nämnas att olika regioner har tillämpat olika patientavgifter för digitala vårdmöten. Detta är däremot av mindre relevans för Nätläkarbolagen eftersom de kan välja sin lokaliseringsregion,

och har möjlighet att etablera sig i en region med låg patientavgift för att attrahera vårdsökande från hela landet. Sett till digitala primärvårdstjänster föreligger det således inga väsentliga skillnader mellan olika regioner som skulle kunna motivera en mindre än nationell marknad.

309. Konkurrensverket bedömer att den geografiska marknaden inte är större än Sverige. Det förefaller osannolikt att en vårdsökande skulle byta till en digital primärvårdstjänst i ett annat land om kvalitén eller tillgängligheten för Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster skulle försämras, bland annat mot bakgrund av språkbarriärer och tillämpliga regelverk inom hälso- och sjukvården. I utredningen har Nätläkarbolagen lämnat olika uppgifter avseende om de upplevde något faktiskt konkurrenstryck från utländska aktörer under 2020–2022. Kry och Min Doktor har uppgett att marknaden är nationell och att de inte upplevde något konkurrenstryck medan Doktor.se och Doktor24 bland annat nämnt Meliva som är verksamt i Sverige men ingår i Mehiläinenkoncernen med säte i Finland.

310. Vidare behövde de som använde sig av Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster kunna identifiera sig med Bank-ID vilket krävde svenskt personnummer.

Slutsats relevant geografisk marknad 311. Mot bakgrund av ovanstående uppgifter, och med hänvisning till att det i förevarande ärende är tillräckligt att avgränsa marknaden summariskt, bedömer Konkurrensverket att den relevanta geografiska marknaden i ärendet är Sverige.

Slutsats relevant marknad

312. Konkurrensverket finner att den relevanta produktmarknaden ska avgränsas till marknaden för digitala primärvårdstjänster till privatpersoner, och att den geografiska omfattningen av marknaden är nationell.

Konkurrensbegränsande syfte

Rättsliga utgångspunkter för bedömningen

313. Med kriteriet ”syfte att begränsa konkurrensen” avses inte avtalsparternas subjektiva avsikter med det avtal som prövas. Det är vad avtalet i fråga rent

objektivt syftar till som är avgörande för bedömningen av om avtalet har ett konkurrensbegränsande syfte.

314. Om det står klart att det är fråga om ett avtal som typiskt sett är ägnat att begränsa konkurrensen är detta avtalets objektiva syfte även om avtalsparterna hävdar att de inte hade för avsikt att begränsa konkurrensen eller att avtalet hade andra syften.

315. Det finns dock inget som hindrar att konkurrensmyndigheter vid sin bedömning beaktar parternas avsikt. Avtalsparternas subjektiva avsikt kan utgöra en relevant omständighet för ändamålet att konstatera att ett avtal har ett konkurrensbegränsande syfte och det sätt på vilket ett avtal genomförs i praktiken kan avslöja ett syfte att begränsa konkurrensen även om (det formella) avtalet inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse om detta.

316. För att det ska kunna fastställas att ett avtal har ett (objektivt sett) konkurrensbegränsande syfte måste avtalet i sig självt uppvisa en sådan grad av skadlighet för konkurrensen att det saknas anledning att undersöka dess effekter.

317. Prövningen av om ett avtal mellan företag utgör en konkurrensbegränsning ”genom syfte” ska göras utifrån innehållet i avtalet och de objektiva mål som avtalet som sådant strävar efter att uppnå samt det rättsliga och ekonomiska sammanhang som avtalet ingår i, varvid även de aktuella produkternas eller tjänsternas beskaffenhet samt strukturen och de faktiska villkoren på den eller de aktuella marknaderna ska beaktas. Analysen ska göras utifrån de förutsättningar som förelåg vid tidpunkten för avtalet,

men det saknar betydelse om omständigheten i fråga är hänförlig till den relevanta marknaden eller inte.

318. Det ska understrykas att det inte är nödvändigt att konkurrensen verkligen hindras, begränsas eller snedvrids för att en så kallad syftesöverträdelse ska föreligga. För att ett avtal ska kunna anses ha ett konkurrensbegränsande syfte räcker det att avtalet, med hänsyn till det sammanhang som det ingår i, är konkret ägnat att inverka negativt på konkurrensen. Ett sådant avtal är alltså förbjudet oavsett vilka konsekvenser avtalet i slutändan får, enbart på grund av den potentiella fara som avtalet innebär för konkurrensen. Att ett avtal har en konkurrensbegränsande verkan kan vid syftesöverträdelser därför endast få betydelse för beräkningen av avgiften eller när ett eventuellt skadestånd ska bestämmas.

319. Att avtalet berör endast en begränsad andel av marknaden hindrar inte att avtalet har ett konkurrensbegränsande syfte.

320. Av bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket KL (och motsvarande bestämmelse i artikel 101.1 i EUF-fördraget) framgår att exempelvis avtal som innebär att marknader delas upp hör till den kategori av avtal som i synnerhet omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Sådana avtal utgör alltså typiskt sett syftesöverträdelser.

321. Det ska emellertid framhållas att uppräkningen i nämnda lagrum inte är uttömmande och att även andra slag av horisontellt samarbete än de som anges i 2 kap. 1 § andra stycket KL och artikel 101.1 a)–e) har ansetts ha ett konkurrensbegränsande syfte.

322. För att ett avtal ska kunna konstateras utgöra en konkurrensbegränsning ”genom syfte” är det dock inte nödvändigt att samma typ av avtal redan har underkänts tidigare. Ett avtal kan nämligen även klassificeras som en konkurrensbegränsning ”genom syfte” på grundval av avtalets specifika egenskaper, där en detaljerad analys av avtalet, dess mål och dess ekonomiska och rättsliga sammanhang gör det möjligt att dra slutsatser om dess särskilda skadlighet för konkurrensen.

323. Det ska också understrykas att ett avtal kan anses ha ett konkurrensbegränsande syfte även om avtalet inte har som enda syfte att begränsa konkurrensen, utan även eftersträvar andra, legitima, syften.

324. Avslutningsvis ska framhållas att det framgår av praxis att det vid bedömningen av om ett avtal har ett konkurrensbegränsande syfte inte behöver göras någon kontrafaktisk analys, dvs. det behöver inte göras någon analys av hur konkurrenssituationen hade sett ut avtalet förutan.

Avtalet syftade till att begränsa konkurrensen

Avtalets övergripande kontext 325. Konkurrensverket kan inledningsvis konstatera följande.

326. Som framgått ovan når företag genom att synas i sökresultaten på Google Sök konsumenterna vid de tillfällen då konsumenterna aktivt söker efter sådana produkter eller tjänster som företagen tillhandahåller. Detta gäller i synnerhet digitala aktörer. För att konsumenterna då ska uppmärksamma företaget i fråga är det viktigt – för såväl konsumenterna som företaget – att företaget syns högt upp på den första sökresultatsidan, vilket uppnås genom att företagets annons visas i det sponsrade sökresultatet.

327. När konsumenter har ett vårdbehov och har kommit så långt att de vill få kontakt med en läkare använder de, enligt uppgifter i utredningen, oftast

något vårdföretags varumärkesnamn som sökterm (eller möjligen ett generiskt ord, såsom exempelvis ”nätläkare”).

328. Kry var det nätläkarföretag som flest konsumenter kände till 2020, och därmed den aktör vars namn konsumenterna sökte mest på vid den tidpunkt då Doktor.se accepterade Krys förslag om att företagen skulle upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på varandras varumärkesnamn. Under halvåret innan hade sökord motsvarande Krys varumärkesnamn genererat betydligt fler visningar av Doktor.se:s annons än vart och ett av de övriga sökorden som under samma period var inlagda i Doktor.se:s Google Ads-konto.

329. Den annonsering som begränsades genom Avtalet var således en viktig parameter när det gäller konkurrensen mellan nätläkarföretagen – såväl sett till särskilt Doktor.se:s möjligheter att uppmärksammas av konsumenterna när dessa avsåg att söka vård, som sett till konsumenternas intresse av att då bli påminda om eller uppmärksammade på att det fanns flera alternativa leverantörer av digitala primärvårdstjänster.

Doktor.se:s uppfattning och Konkurrensverkets bemötande avseende ”syfte” 330. Doktor.se har bestritt att Avtalet hade ett konkurrensbegränsande syfte.

331. Doktor.se:s argumentation bygger bland annat på uppfattningen att Avtalet inte kunde vara skadligt för konkurrensen om det inte påverkade konverteringsgraden, dvs. ledde till att avtalsparterna gick miste om patientbesök (till följd av att Avtalet innebar att respektive avtalsparts annons inte visades vid sökningar på den andre partens varumärkesnamn). Enligt Doktor.se hade Avtalet inte någon sådan påverkan, eftersom sökord innehållande en konkurrents varumärkesnamn inte var effektiva för att resultera i konverteringar, dvs. leda till klick, appnedladdningar och patientbesök.

332. Att konsumenterna vid sökningar på en aktör får se annonser för konkurrerande aktörer har enligt Doktor.se:s synsätt inte något värde för annonsörerna (de konkurrerande aktörerna) om inte annonsvisningen resulterar i ett patientbesök eftersom det är patientbesök som ger intäkter.

333. Frågan om Avtalets skadlighet ska dock inte bedömas utifrån vad som var lönsamt för de inblandade företagen. Ett sådant synsätt leder lätt till felaktiga slutsatser, särskilt då det ofta är en önskan om ökad lönsamhet som är anledningen till att företag ingår konkurrensbegränsande avtal. Vad som

framför allt är av betydelse vid bedömningen är vad Avtalet innebar ur konkurrens- och konsumentperspektiv.

334. Doktor.se har även framhållit att Avtalet inte hindrade att annonser för företaget visades vid sökningar på andra ord, såsom symptom eller generiska vårdrelaterade ord, och att konsumenterna under den aktuella perioden fick kännedom om Doktor.se och andra digitala vårdgivare även genom andra marknadsföringskanaler än Google Sök. Vilken betydelse detta har för Konkurrensverkets bedömning av Avtalets skadlighet framgår nedan, där även andra invändningar som Doktor.se fört fram avhandlas.

Avtalets innehåll och ändamål 335. Konkurrensverket har ovan konstaterat att Avtalets innehåll var att respektive avtalspart skulle upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på den andre partens varumärkesnamn, vilket Kry gjorde genom att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord i inställningarna på sitt konto på Google Ads och Doktor.se gjorde genom att aktivt pausa sökord innehållande Krys varumärkesnamn (varigenom Doktor.se slutade att buda på sökord innehållande Kry).

336. Av Avtalets innehåll framgår således att Kry och Doktor.se i början av mars 2020, ömsesidigt och utan begränsning i tiden, åtog sig att begränsa sin marknadsföring i en viktig marknadsföringskanal, genom vilken företagen, i synnerhet genom sökordsannonsering, kunde nå konsumenterna vid den tidpunkt då de aktivt sökte efter sådana tjänster som båda företagen tillhandahöll. Doktor.se åtog sig att inte marknadsföra sig gentemot konsumenter som sökte på den större och mer välkända aktören Krys varumärkesnamn i sökfältet på Google Sök, medan Kry åtog sig att inte marknadsföra sig gentemot konsumenter som sökte på Doktor.se:s varumärkesnamn. Detta talar för att Avtalet var ägnat att begränsa konkurrensen mellan parterna.

337. Vad så gäller Avtalets (objektiva) ändamål blir det aktuellt att beakta inte bara vad som kan utläsas av Avtalets ordalydelse utan även vissa andra tolkningsdata, såsom det sätt på vilket parterna implementerade Avtalet samt vad de involverade personerna och företagen själva har uppgett. Som angetts ovan kan det sätt på vilket ett avtal genomförs i praktiken avslöja ett syfte att begränsa konkurrensen även om (det formella) avtalet inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse om detta. Det ska emellertid påpekas att EU-domstolen också har framhållit att det (vad gäller de mål som eftersträvas med ett förfarande) ska fastställas vilka objektiva mål förfarandet i fråga syftar till att uppnå, och att den omständigheten att de inblandade företagen har agerat utan avsikt att hindra, begränsa eller

snedvrida konkurrensen därmed inte är avgörande för tillämpningen 364, 365 av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

338. Till att börja med kan konstateras att Kry implementerade överenskommelsen genom att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord i inställningarna på sitt konto på Google Ads, medan Doktor.se implementerade överenskommelsen genom att aktivt pausa och därigenom sluta buda på sökord innehållande Kry.

339. Av vad som beskrivits i det tidigare avsnittet Sökordsannonsering via Google Ads följer att det förhållandet att Kry hade lagt till varumärkesnamnet ”doktor.se” som negativt sökord innebar att annonser för Kry inte visades när googleanvändaren hade skrivit in ”doktor.se” som sökterm på Google Sök.

340. Syftet med att lägga till negativa sökord är just, som också har framgått ovan, att förhindra att företagets annons visas vid vissa sökningar. En annonsörs åtgärd att lägga till en konkurrents varumärkesnamn som negativt sökord syftar således till att annonsörens annons inte ska synas i sökresultatlistan vid sökningar på konkurrentens varumärkesnamn.

341. Det framgår också av vad Kry har uppgett i utredningen att företagets åtgärd att lägga till Doktor.se:s varumärkesnamn som negativt sökord var ett sätt att säkerställa att Krys annonser inte skulle visas bland sökresultaten vid sökningar då Doktor.se:s varumärkesnamn skrevs in som sökterm i sökfältet på Google Sök.

342. På motsvarande sätt syftade Doktor.se:s åtgärd att aktivt pausa (och därigenom sluta att buda på) sökord innehållande ”kry” till att förhindra att annonser för Doktor.se skulle visas vid sökningar på Krys varumärkesnamn.

343. Det var MM:s insikt att det – enligt hans uppfattning – kostade Doktor.se för mycket att annonsera på Google Sök via ”köp” av sökord innehållande Krys varumärkesnamn i förhållande till vad det gav (i form av t.ex.

appnedladdningar) som ledde honom till slutsatsen att ”nu kommer jag inte köpa mer på Kry”.

344. För att undgå den kostnaden behövde Doktor.se eliminera risken för att googleanvändare som sökte på Kry skulle klicka på en annons för Doktor.se (jfr att annonsörer betalar för annonsvisningen i det sponsrade sökresultatet på Google Sök endast om/när en googleanvändare klickar på annonsen), och den risken eliminerades genom att Doktor.se pausade alla sökord innehållande ”kry”.

345. Doktor.se:s implementering av Avtalet syftade således till att annonser för företaget skulle uteslutas från sökresultaten vid sökningar på Krys varumärkesnamn.

346. Att annonser för Doktor.se skulle exkluderas från sökresultaten vid sökningar på Krys varumärkesnamn, och vice versa, var även Krys subjektiva avsikt (i vart fall en av företagets intentioner) med Avtalet.

347. Som ovan framgått har LL i förhör berättat att det Kry ville åstadkomma var att Doktor.se:s annonser inte skulle komma upp när man sökte på Kry och vice versa.

348. Avtalet och avtalsparternas implementering av detta innebar att annonser för Doktor.se exkluderades från sökresultaten när ordet ”kry” användes som sökterm, och att annonser för Kry exkluderades från sökresultaten när ordet ”doktor.se” användes som sökterm.

349. Konkurrensverket finner mot bakgrund av vad som nu har anförts att Avtalet, objektivt sett, ytterst syftade till att minska konkurrensen mellan Kry och Doktor.se om att synas (synliggöra sina varumärken, och därmed sina digitala primärvårdsverksamheter, för potentiella kunder) i den viktiga marknadsföringskanalen Google Sök. Avtalets objektiva ändamål var således att skydda Kry från den konkurrens om potentiella kunder som före Avtalet hade funnits mellan företagen genom Doktor.se:s annonsering vid sökningar på Kry, och vice versa. (Se nedan om att Avtalet även synes ha syftat till att minska de kostnader som är förknippade med denna konkurrens.)

350. Utifrån slutsatserna om Avtalets innehåll och ändamål kan Konkurrensverket konstatera följande.

351. Avtalet har inneburit att Kry och Doktor.se inte självständigt bestämt hur de skulle agera i fråga om viss del av sin marknadsföring (sin sökordsannonsering), utan att de samordnat sig om att förhindra annonsvisningar vid sökningar på avtalsmotpartens varumärkesnamn på Google Sök. Detta har de gjort genom att komma överens om att inte konkurrera om sökord innehållande varandras varumärkesnamn. Genom Avtalet har alltså Doktor.se gått med på att inte konkurrera om det ord som var allra viktigast för dem för att uppnå synlighet vid sökningar på Google Sök. Avtalet har således inneburit att de avstått från att konkurrera genom att inte använda en viktig konkurrensparameter.

352. Avtalet innebar att de konsumenter som sökte på den ena avtalspartens namn på Google vid söktillfället fråntogs möjligheten att uppmärksammas på att den andre parten utgjorde ett alternativ till det nätläkarbolag konsumenten hade sökt efter (jfr Figur 1 och 2 ovan och styckena före och efter figurerna).

353. Avtalet var därmed ägnat att begränsa konsumenternas möjligheter att vid söktillfället få kännedom om (eller påminnas om) och överväga ett konkurrerande alternativ till det nätläkarbolag som de hade sökt på (jfr punkterna 165–167 ovan om att ”kry” var det sökord som under halvåret före Avtalet genererade flest visningar av Doktor.se:s annons).

354. Härigenom var Avtalet ägnat att skydda Kry från konkurrens från Doktor.se vid de tillfällen då konsumenternas sökningar avsåg Kry, och att skydda Doktor.se från konkurrens från Kry vid de tillfällen då konsumenternas sökningar avsåg Doktor.se. Doktor.se avstod alltså från att på detta sätt tävla med Kry om de potentiella kunder som hade sökt på Kry och vice versa.

355. Att konsumenterna inte presenterades för alternativet till det företag de hade sökt på innebär även att Avtalet, i förlängningen, riskerade att minska konsumenters varumärkeskännedom och därigenom deras möjlighet att konkurrensutsätta den aktör de kände till sedan tidigare. Det gäller oavsett de enskilda företagens kommersiella avsikter eller strategi med sin marknadsföring genom sökord på Google Sök.

356. Avtal som begränsar företags möjligheter att buda på sökord innehållande ett annat företags varumärkesnamn (och därmed begränsar deras möjligheter att marknadsföra sig genom en annons vid sökningar på det andra företaget) har av andra konkurrensmyndigheter ansetts ha till syfte att begränsa konkurrensen.

357. Det finns även ett norskt fall av intresse, som rör en överenskommelse mellan företag om att inte bearbeta varandras kunder. Larmföretaget Verisure hade kommit överens med sin konkurrent Sector Alarm om att respektive företag inte skulle (försöka) sälja larmtjänster till det andra företagets kunder genom dörrförsäljning. Trots att försäljning genom dörrknackning endast var en av företagens försäljningskanaler ansåg den norska konkurrensmyndigheten att förfarandet innebar att företagen hade delat upp marknaden och därmed utgjorde en syftesöverträdelse. Beslutet överklagades men bedömningen att företagens agerande utgjorde en syftesöverträdelse stod sig.

358. Även om det norska fallet rörde en annan typ av begränsning av avtalsparternas handlingsfrihet än vad det är fråga om i förevarande fall finns vissa likheter med avtalet mellan Kry och Doktor.se, eftersom även Avtalet innebar att respektive avtalspart skulle avstå från att bearbeta vissa potentiella kunder.

359. Doktor.se har ifrågasatt betydelsen av den praxis som Konkurrensverket hänvisar till. Det är korrekt att det finns vissa skillnader mellan nu aktuellt fall och ovan nämnd praxis. För att ett avtal ska kunna anses ha ett konkurrensbegränsande syfte krävs dock inte att samma typ av avtal redan har underkänts (se Rättsliga utgångspunkter för bedömningen ovan). Det

enda som är av betydelse är avtalets särdrag, av vilka man ska kunna sluta

sig till att det föreligger en särskilt skadlig inverkan på konkurrensen.

360. Utöver vad som konstaterats ovan om Avtalets objektiva ändamål synes Avtalet, att döma av innehållet i e-postkorrespondensen mellan LL och MM, även ha syftat till att minska i vart fall Krys kostnader för ”köp” av sökord

innehållande respektive företags varumärkesnamn. Såväl innehållet i de interna diskussionerna inom Kry som ledde till att Kry kontaktade först Doktor.se och Min Doktor och senare även Doktor24 och Knodd, som LL:s första e-postmeddelande till Doktor24, visar att Krys primära motiv med Avtalet var att minska framför allt Krys egna kostnader för ”köp” av sökord

innehållande Krys varumärkesnamn. Dessutom har Kry uppgett att LL:s epostmeddelanden till de tre andra nätläkarbolagen, däribland Doktor.se, föranleddes av att Kry hade observerat att de priser som Google (och Apple) tog ut ”för annonsering på Krys eget varumärke hade ökat avsevärt till följd

av intensivt budande från Krys konkurrenter”.

361. Angående detta ska framhållas att EU-domstolen i ovan nämnda dom i målet Interflora har slagit fast att sådan annonsering utgör en naturlig del av konkurrensen, även om det konkurrerande företagets annonsering leder till att varumärkesinnehavaren måste intensifiera sin egen annonsering för att bibehålla eller öka sin synlighet gentemot konsumenterna. Detta eftersom syftet med att annonsera på internet (i det aktuella fallet på Google Sök) via sökord innehållande ett annat företags varumärkesnamn i allmänhet endast

är att erbjuda internetanvändarna (dvs. Googleanvändarna) ett alternativ till varumärkesinnehavarens varor eller tjänster.

362. I ljuset av EU-domstolens synsätt kan Krys och Doktor.se:s ömsesidiga åtaganden om att begränsa sin marknadsföring gentemot vissa konsumenter, och därigenom inte exponera dessa konsumenter för annonser för det egna företagets tjänster, inte anses vara förenliga med förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Att Avtalet även hade som ändamål att minska åtminstone en av avtalsparternas, framför allt Krys, kostnader för ”köp” av sökord innehållande deras respektive varumärkesnamn ändrar därför inte Avtalets konkurrensbegränsande karaktär.

363. Åtgärden som Kry vidtog för att få ner sina kostnader för att synas vid sökningar på ”kry” och för att hindra att konkurrerande nätläkarbolag, däribland Doktor.se, syntes vid sökningar på ”kry” på Google Sök, var att få sina närmaste konkurrenter att avstå från att exponera sina verksamheter gentemot konsumenterna när dessa sökte på ”kry” på Google Sök. Genom Avtalet uppnådde således Kry att Doktor.se inte syntes i sökresultatet vid sökningar på ”kry” samtidigt som Krys kostnader för att exponera det egna företaget gentemot konsumenterna vid sådana sökningar sjönk. Åtminstone var målet att dessa kostnader skulle sjunka genom att Kry slapp konkurrens från Doktor.se vid budgivningen på sökord innehållande ”kry”. Avtalet syftade således till att underlätta för Kry att vinna eller behålla kunden till en lägre kostnad än före Avtalet.

364. Det bör i sammanhanget erinras om att det inte kostar annonsören något att företagets annons visas bland de sponsrade sökresultaten, utan att det är först om googleanvändaren klickar på annonsen som annonsören betalar för annonsen, och att inte alla annonsvisningar leder till att googleanvändaren klickar på annonsen. Ett företags annons kan alltså få god synlighet i sökresultaten vid ett stort antal sökningar utan att annonsören behöver betala något för den exponeringen. Avtalet förhindrade således många annonsvisningar som inte hade medfört några kostnader för annonsören om annonsen hade visats.

365. Varken Kry eller Doktor.se har uttryckligen gjort gällande att Avtalet syftat till att uppnå några andra mål.

366. Kry har visserligen hävdat att det förhållandet att konkurrerande företag budar på sökord innehållande varandras varumärkesnamn medför ”ett uppenbart inslag av snålskjuts på andra företags varumärken och anseende”, och att det kan leda till att patienter vilseleds eller leds ”fel”, genom att en annons med länk till en konkurrent till det företag som konsumenten sökt efter placerats hög(s)t upp bland sökresultaten på Google Sök. Doktor.se har framhållit att vårdgivare har ett stort ansvar för att säkerställa att förväxling inte sker mellan vårdgivaren och andra vårdgivare.

367. Eftersom Kry dock inte tydligt har hävdat att Avtalet syftade till att motverka snålskjutsproblematik eller den påstådda risken för att patienter skulle vilseledas, och Doktor.se inte heller har gjort det i fråga om förväxling, har Konkurrensverket uppfattat att företagen inte gör gällande detta. Att Avtalet skulle ha syftat till att motverka snålskjuts eller att patienter skulle vilseledas framgår inte heller av vare sig LL:s e-postkorrespondens med Doktor.se (och inte heller av hennes kontakter med Min Doktor respektive Doktor24 ), de interna diskussioner inom Kry som föregick dessa kontakter eller andra handlingar i utredningen.

368. Hur som helst anser Konkurrensverket, mot bakgrund av EU-domstolens vägledande uttalanden i det ovan nämnda målet Interflora, att även om Avtalet också hade som mål att motverka snålskjutsproblematik, så ändrar inte heller det Avtalets konkurrensbegränsande karaktär.

369. Inte heller ändras bedömningen av Avtalets konkurrensbegränsande karaktär om Avtalet också hade som mål att motverka att patienter skulle vilseledas/risk för förväxling. Även ett mål om att patienter inte skulle vilseledas (eller som Kry uttryckt det ”ledas fel”), av att ett annat företag än det som googleanvändaren sökt på placerats högst upp på sökresultatsidan, skulle vara i linje med vad som konstaterats ovan – att Avtalet syftade till att

minska konkurrensen mellan Kry och Doktor.se om att synas för potentiella kunder på Google Sök.

370. Det spelar för övrigt ingen roll om Avtalet även hade som mål att motverka snålskjuts/vilseledande/förväxling, och om dessa mål var legitima (vilket Konkurrensverket inte tagit ställning till då det inte är nödvändigt), eftersom det förhållandet att ett avtal även syftar till att uppnå legitima mål inte medför att Avtalet inte kan anses ha ett konkurrensbegränsande syfte.

371. För att kunna avgöra om Avtalet utgjorde en konkurrensbegränsning ”genom syfte” måste emellertid även det rättsliga och ekonomiska sammanhang som Avtalet ingick i beaktas.

Avtalets rättsliga och ekonomiska sammanhang

Varumärkesrättsliga aspekter

372. Den marknadsföring som begränsades genom Avtalet skedde genom användning av respektive företags varumärkesnamn (i och med att annonsören budade på sökord innehållande det andra företagets varumärkesnamn).

373. Mot den bakgrunden, och med anledning av Krys påstående om att sådan marknadsföring ”medför ett uppenbart inslag av snålskjuts på andra företags varumärken och anseende”, har Konkurrensverket ovan redogjort för EU-domstolens vägledande uttalanden i förhandsavgörandet Interflora.

374. Utifrån vad EU-domstolen framhållit i Interflora gör Konkurrensverket följande bedömning såvitt avser Krys påståenden om att den marknadsföring som begränsades genom Avtalet utgör en form av snålskjuts.

375. Det förhållandet att Doktor.se före Avtalet annonserade på Google Sök genom ”köp” av sökord innehållande Krys varumärkesnamn innebar inte någon risk för vare sig urvattning av Krys varumärke (dvs. förfång för varumärkets särskiljningsförmåga) eller skada på varumärkets ursprungsangivelsefunktion, eftersom det måste ha varit möjligt för normalt informerade och skäligen uppmärksamma googleanvändare att förstå att de tjänster som Doktor.se erbjöd inte härrörde från Kry utan från Doktor.se. Detta särskilt som det framför allt var yngre, relativt friska och ofta välutbildade personer som använde den typ av digitala vårdtjänster som Kry och Doktor.se tillhandahåller, och de personer som använde Google Sök för att komma till en digital vårdgivare således – får det förutsättas – hade stor vana vid att söka efter information digitalt och var välbekanta med vad som visas på sökresultatsidor.

376. Inte heller skadade annonseringen Krys varumärkes reklamfunktion, då syftet med varumärket inte är att skydda varumärkesinnehavaren mot tillvägagångssätt som utgör en naturlig del av konkurrensen, och Doktor.se:s annonsering utgjorde ett sådant tillvägagångssätt eftersom den endast syftade till att erbjuda konsumenterna ett alternativ till Krys tjänster.

377. Doktor.se drog således inte, genom att annonsera på Google Sök genom ”köp” av sökord innehållande Krys varumärkesnamn, någon otillbörlig fördel av Krys varumärkes särskiljningsförmåga eller renommé, dvs. Doktor.se åkte inte snålskjuts på Krys varumärke.

378. Konkurrensverket gör motsvarande bedömning som ovan vad gäller det förhållandet att Kry före Avtalet hade annonserat på Google Sök genom ”köp” av sökord innehållande Doktor.se:s varumärkesnamn.

379. Tvärtom utgjorde det förhållandet att Kry och Doktor.se före Avtalet marknadsförde sig genom annonser vid sökningar på det andra företagets varumärkesnamn en naturlig del av konkurrensen, som enbart syftade till att uppmärksamma konsumenterna/de potentiella kunderna på att annonsörens vårdtjänster utgjorde ett alternativ till varumärkesinnehavarens vårdtjänster.

380. Eftersom Avtalet hindrade denna sunda konkurrens ger även analysen av det i det rättsliga sammanhang som det ingick i vid handen att Avtalet var skadligt för konkurrensen.

De aktuella tjänsternas beskaffenhet samt strukturen och de faktiska villkoren på

marknaden

381. Vid analysen av Avtalet utifrån det rättsliga och ekonomiska sammanhang som det ingick i ska hänsyn tas även till vilka slags tjänster det är fråga om, liksom till strukturen och de faktiska villkoren på den relevanta marknaden, varvid det är konkurrenssituationen som rådde vid tidpunkten för Avtalets ingående som är relevant.

382. Detta steg i bedömningen syftar bland annat till att kontrollera att marknaden inte uppvisar några sådana särdrag som kan medföra att det aktuella avtalet inte kan vara konkurrensbegränsande. Om det exempelvis inte finns, och inte kan finnas, någon konkurrens på en viss marknad, så finns det ingen konkurrens som kan begränsas.

383. Som framgått ovan (avsnittet Kort om marknadsförhållandena) bestäms patientavgifterna för Nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster, och därmed det pris som konsumenterna betalar för tjänsterna, av regionerna,

varför priset för tjänsterna inte var av någon egentlig betydelse för konsumenterna ur konkurrenssynpunkt.

384. De digitala primärvårdstjänster som Nätläkarbolagen tillhandahöll under de aktuella åren skiljde sig heller inte åt i nämnvärd utsträckning, varför de ur konsumenternas perspektiv torde ha uppfattats som likvärdiga.

385. Vad gäller konkurrensvillkoren var det viktigt för Nätläkarbolagen att synas på Google Sök, för att på ett effektivt och värdefullt sätt kunna nå konsumenterna vid de tillfällen då dessa aktivt sökte efter sådana primärvårdstjänster som Nätläkarbolagen tillhandahåller. Därvid var sökordsannonsering av stor betydelse för att få tillräckligt god synlighet bland sökresultaten för att uppmärksammas av konsumenterna.

386. Att företag försöker fånga konsumenternas uppmärksamhet genom att synas med en annons vid sökningar på konkurrerande företags varumärkesnamn är, som framgått ovan, vanligt förekommande. Att buda på sökord innehållande en konkurrents varumärkesnamn i syfte att därigenom försöka vinna kunder, är således inte något som är specifikt för den i ärendet aktuella marknaden, utan det är en marknadsföringsåtgärd som är vanligt förekommande och viktig ur konkurrenssynpunkt i många branscher.

387. Det kan vidare konstateras att det sätt att konkurrera om kunder som begränsades genom Avtalet var (och är) ett centralt sätt för Nätläkarbolagen att konkurrera om konsumenter i behov av vård som redan bestämt sig för att kontakta en digital vårdgivare.

388. Betydelsen för en digital vårdgivare av att synas med en annons i Googles sökresultat vid sökningar på nätläkarbolags varumärkesnamn har framgått bland annat av JJ:s (Kry) och NN:s (Knodd) uppgifter om att konsumenter i behov av vård som vill få kontakt med (boka ett möte med) en läkare vanligen söker på något vårdföretags varumärkesnamn och således inte, i det skedet, på symptom. Att en konsument som söker på symptom ofta kan ha andra avsikter än att boka möte med ett nätläkarbolag eller ladda ned

företagets app, såsom att leta efter information, framgår även av uppgifter som Doktor24 har lämnat.

389. Att annonsering på Google Sök vid sökningar på en konkurrents varumärkesnamn var av betydelse för konkurrensen mellan Nätläkarbolagen framgår också av att flera av dem – till följd av att en eller flera av konkurrenterna annonserat vid sökningar på företagets varumärkesnamn, och på så sätt till och med kunnat få en bättre placering bland sökresultaten än varumärkesinnehavaren och därmed bättre synlighet gentemot konsumenterna än denne – har ansett sig behöva ”försvara sitt varumärke”. Härmed avses att varumärkesinnehavaren intensifierar sin budgivning på sökord innehållande företagets eget varumärke för att försöka förhindra att konkurrenters annonser syns bättre än varumärkesinnehavaren själv och motverka risken för att konsumenterna klickar sig vidare till konkurrentens webbplats i stället för företagets egen.

390. GG (Min Doktor) har under utredningen uppgett att ”om man inte försvarar sitt eget varumärke så är det risk att någon annan, eh… kan liksom få trafiken till sig …”.

391. Vidare har NN (Knodd) berättat:

392. Enligt Kry är det för att ”försvara varumärket från snålskjuts” som Kry, genom att buda på sökord innehållande det egna varumärkesnamnet, försöker hindra att konkurrenters annonslänkar får bättre synlighet på Googles sökresultatsida än företaget självt vid sökningar på företagets eget varumärkesnamn. Även om det också kan vara av detta skäl som företaget vill förhindra att konkurrenter får en bättre placering bland sökresultaten,

så anser Konkurrensverket att det är uppenbart att ett annat motiv är att minska risken för att förlora kunder till det konkurrerande företaget.

393. Det är uppenbart, mot bakgrund av att Nätläkarbolagen lagt pengar på att synas med annonslänkar vid sökningar på en konkurrents varumärkesnamn, och även ansett sig behöva motverka att konkurrenter får sådan synlighet, att sökordsannonsering genom ”köp” av sökord innehållande en konkurrents varumärkesnamn var viktigt ur konkurrenssynpunkt. Dessutom bör bedömningen av betydelsen av sådan sökordsannonsering för konkurrensen främst göras utifrån konsumenternas perspektiv. Såväl EU:s konkurrensregler som KL har konsumentintresset i fokus. Reglernas primära syfte är att skydda en effektiv konkurrens, men konkurrensen är inte ett mål i sig, utan ett medel för att nå fördelar för konsumenterna, exempelvis genom att utbudet av varor och tjänster breddas.

394. Då Avtalet innebar att konsumenter som sökte på den ena avtalspartens varumärkesnamn vid söktillfället fråntogs möjligheten att uppmärksammas på att den andra parten utgjorde ett alternativ till det nätläkarbolag konsumenten sökt efter, och Avtalet därmed hade förmåga att begränsa konsumenters möjligheter att då utforska och överväga ett konkurrerande alternativ, var Avtalet ägnat att skada både konsumenterna och konkurrensen.

395. Härvid kan framhållas att SKR, på fråga om vilka de viktigaste konkurrensparametrarna var såvitt avser digitala vårdtjänster under 2020–2022, har angett ”kännedom (via sociala media och TV) och tillgänglighet [som] viktiga parametrar i valet av digital tjänst” (Konkurrensverkets understrykning).

396. Kry och Doktor.se har visserligen marknadsfört sig även genom andra kanaler än Google Sök, såsom TV-reklam, digitala medier och reklam utomhus. Som framgått ovan är det dock genom sökordsannonsering som ett företag når konsumenterna i det skede då dessa aktivt söker efter sådana tjänster som företaget erbjuder – i detta fall digitala vårdtjänster – och därmed är mer mottagliga för marknadsföringen än vad de är då de inte har ett konkret behov av kontakt med en läkare.

397. Doktor.se har anfört att även om en konsument till följd av Avtalet skulle ha undgått att få information på Google Sök om att det fanns konkurrerande

alternativ, så fick denna konsument full visshet om detta när denne gick in på App Store eller Google Play för att ladda ner appen som var nödvändig för att kunna genomföra ett digitalt vårdbesök. Doktor.se har därvid erinrat om att företaget inte hade accepterat Krys förslag vad gällde dessa appbutiker, och konsumenter som sökte på Kry i App Store och Google Play därför kunde få se annonser för Doktor.se där.

398. Doktor.se:s argumentation bygger på antagandet att konsumenter som på Google Sök sökt efter Kry därefter gick in i App Store eller Google Play för att där återigen söka på ”kry” för att hitta och ladda ner Krys app. Det var emellertid inte nödvändigt att installera Krys app för att få digital vård hos Kry, utan det var som framgått ovan möjligt att söka vård direkt via Krys webbplats. Det var heller inte nödvändigt att aktivt söka efter Krys app i App Store och Google Play för att hitta och ladda ner den. Istället kunde konsumenten, genom att klicka på en länk på Krys webbplats komma direkt till Krys app i de nämnda appbutikerna. Med hänsyn härtill torde inte särskilt många av de konsumenter som först sökt efter ”kry” på Google Sök därefter ha exponerats för annonser för Doktor.se i App Store eller Google Play.

399. Av betydelse när det gäller den aktuella marknadens struktur och villkor är även det förhållandet att Kry är och under de aktuella åren var marknadsledare och en mer välkänd aktör än Doktor.se, och att betydligt fler sökningar på Google Sök därmed avsåg Kry (jfr Bild 2 och Bild 3 samt Tabell 3 ovan). Att Avtalet ingicks (och tillämpades) i den kontexten bekräftar att Avtalet var skadligt för konkurrensen.

400. Krys starka ställning är en marknadsomständighet som förstärkt Avtalets skadlighet. Att annonslänkar för en mindre känd konkurrent till följd av Avtalet inte visades vid sökningar på Krys varumärkesnamn gör Avtalet allvarligare ur konkurrenssynpunkt än vad som hade varit fallet om företagen hade haft en mer jämnstark ställning på marknaden. Genom att så många fler sökningar avsåg den mer välkända aktören Kry har Avtalet medfört en risk för att avtalsparternas positioner på marknaden befästs.

401. Även det förhållandet att användningen av digitala vårdtjänster ökade under den aktuella tidsperioden, och marknaden således befann sig i en expansiv fas, har bidragit till Avtalets skadlighet, eftersom det var särskilt viktigt att konkurrensen inte påverkades negativt i det skedet.

402. Konkurrensverkets bedömning i fråga om Avtalets skadlighet för konkurrensen förändras inte av det förhållandet att Avtalet inte hindrat att annonser för Doktor.se kunnat visas när googleanvändaren skrivit in fler ord

än endast Krys varumärkesnamn i sökfältet på Google Sök, och vice versa. Konkurrensverkets analyser av de uppgifter som Google Ireland tillhandahållit i utredningen visar nämligen, som framgår nedan, att det beträffande båda nätläkarbolagen var betydligt vanligare att googleanvändare använde endast företagets varumärkesnamn som sökterm, än att personen i fråga skrev någon enskild kombination av varumärkesnamnet och ett eller flera andra ord i sökfältet. Även om den stora mängden kombinationer av övriga sökord med ett varumärkesnamn aggregerat uppgår till större volym än exakt och endast varumärket, är det sistnämnda av så mycket större volym än någon annan kombination att det utgör en signifikant mängd av alla sökningar.

403. Av de analyser som Konkurrensverket gjort utifrån Googledata framgår, som illustreras i figuren nedan, att söktermen som bestod av enbart Krys varumärkesnamn hade en sökvolym på cirka (dvs. användes vid cirka sökningar) under den angivna perioden, medan den under samma period näst mest använda söktermen som innehöll Krys varumärkes- 407, 408 namn, ”kry kostnad”, användes vid endast cirka sökningar.

sjukdomstillstånd, eller generiska vårdrelaterade ord. Med hänsyn härtill innebär det förhållandet att annonser för Doktor.se kunde synas vid sökningar på generiska sjukvårdsrelaterade termer (varmed avses inte bara sådana relaterade till digital vård), och på ord motsvarande symptom eller sjukdomstillstånd, inte någon förändring av slutsatsen att Avtalet var ägnat att begränsa konkurrensen, utan snarare stärker denna.

410. Doktor.se har påpekat att Konkurrensverket inte har inhämtat data från Google Ireland angående generiska söktermer relaterade till sjukvård i allmänhet och inte heller data angående symptomrelaterade söktermer. Enligt Doktor.se var just symptomorden de mest framgångsrika i bolagens sökordsstatistik (mätt i konverteringsgrad). Doktor.se har hävdat att avsaknaden av dessa data har påverkat Konkurrensverkets tolkning av betydelsen av varumärkesnamn som söktermer på Google Sök.

411. För att undersöka detta har Konkurrensverket använt Google Trends för att undersöka hur vanligt det var att söka på ”kry” jämfört med andra sökord.

412. För att få relevanta sökord att jämföra med har Konkurrensverket utgått från de tjugo sökord som för var och en av Kry, Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 genererade flest annonsvisningar mellan september 2019 och mars 414, 415 2020 på Google Sök.

413. Konkurrensverket exporterade sedan sökdata från Google Trends avseende dessa sökord under tidsperioden den 1 mars 2020–den 28 februari 2021 (samma tidsperiod som data avseende generiska termer relaterade till digital vård och varumärken har inhämtats för från Google Ireland) för att få fram hur vanligt det var att man sökte på dessa ord jämfört med sökordet ”kry”. Resultatet av analysen framgår av följande figur.

414. Analysen som Konkurrensverket genomfört, visar att sökningar på ordet "kry" var vanligare än sökningar på de flesta symptomrelaterade ord som Nätläkarbolagen hade mest visningar på mellan september 2019 och mars 2020.Även om ett fåtal symptomrelaterade ord var vanligare att söka på än på "kry", återfinns de allra flesta symptomrelaterade ord, som Nätläkarbolagen budat på, betydligt längre ner i listan. Detta visar att det var vanligare att söka på ”kry” än på t.ex. sökord relaterade till symptom, vilket i sin tur påvisar vikten för konkurrerande företag av att synas vid sökningar just på ”kry” i syfte att uppvisa alternativ för konsumenten. Det ska också poängteras att analysen baserats på de sökord som respektive företag hade allra flest visningar på, vilket utgör en bråkdel av det totala antalet sökord som Nätläkarbolagen hade inlagda i sina Google Ads-konton.

415. Såvitt gäller symptomrelaterade ord ska också framhållas att personer som söker på symptom, enligt uppgifter i utredningen, oftare har andra avsikter med sökningen än att boka ett möte hos en digital vårdgivare, såsom att få information.

416. Bedömningen att Avtalet var skadligt för konkurrensen påverkas vidare inte av att marknadsföring genom ”köp” av sökord innehållande den andre partens varumärkesnamn – enligt vad parterna hävdat – utgjorde del av parternas marknadsföringsbudget.

417. Detta förhållande, och att Kry och Doktor.se efter att de hade ingått Avtalet fortsatte att konkurrera om kunder via bland annat en annan typ av sökordsannonsering än den som begränsades genom Avtalet, utgör nämligen inte hinder för slutsatsen att Avtalet utgjorde en konkurrensbegränsning ”genom syfte”. Ett avtal kan ha ett konkurrensbegränsande syfte även om det endast berör en begränsad andel av marknaden. Enligt EU-domstolens uttalanden i förhandsavgörandet ING Pensii beror det konkurrensbegränsande syftet med ett avtal om uppdelning (avtalets förmåga att medföra negativa verkningar på konkurrensen) inte på det konkreta antalet kunder som faktiskt har delats upp, utan endast på villkoren i avtalet och dess objektiva syften, bedömda mot bakgrund av det ekonomiska och rättsliga sammanhanget.

418. Mot bakgrund av vad som anförts ovan finner Konkurrensverket att beaktandet av tjänsternas beskaffenhet samt strukturen och villkoren på marknaden inte föranleder någon ändring av bedömningen att Avtalet var ägnat att begränsa konkurrensen.

419. Prövningen av Avtalet utifrån såväl dess innehåll och objektiva mål som det rättsliga och ekonomiska sammanhang som det ingick i leder således till slutsatsen att Avtalet hade ett konkurrensbegränsande syfte.

Eventuella konkurrensfrämjande effekter av Avtalet ska inte beaktas vid analysen

av Avtalets rättsliga och ekonomiska sammanhang

420. Med anledning av att Min Doktor har gjort gällande att företagets avtal med Kry haft konkurrensfrämjande verkningar, och med hänvisning till rättsfallet Generics hävdat att ett avtals konkurrensfrämjande potential är av vikt för

bedömningen av om det har ett konkurrensbegränsande syfte, finns skäl att framhålla följande.

421. Om parterna i ett avtal gör gällande att avtalet i fråga haft konkurrensfrämjande effekter ska, enligt vissa tidigare avgöranden från EU-domstolen, dessa påstådda effekter beaktas som omständigheter som ingår i avtalets sammanhang. Enligt dessa tidigare avgöranden, bland annat Generics, kunde konkurrensfrämjande effekter av ett avtal ge upphov till rimligt tvivel om att avtalet var skadligt för konkurrensen, om de påstådda konkurrensfrämjande effekterna var styrkta, relevanta, specifika för det aktuella avtalet och tillräckligt betydande.

422. I ett senare avgörande, Servier, meddelat den 27 juni 2024, har EU-domstolen emellertid frångått det synsätt som introducerades i Generics, och i stället understrukit att det, när det gäller det ekonomiska och rättsliga sammanhang som det aktuella beteendet ingår i, inte på något sätt är nödvändigt att undersöka effekterna av beteendet på konkurrensen, oavsett om det rör sig om faktiska eller potentiella, negativa eller positiva effekter.

423. Tribunalen hade i sin dom prövat Servier-bolagens påståenden om att de omtvistade avtalen hade konkurrensfrämjande (eller tvetydiga ) effekter och därför, enligt Servier-bolagen, inte kunde kvalificeras som konkurrensbegränsningar genom syfte. Skälet till att Tribunalen prövade detta var att Tribunalen hade uppfattat att man vid bedömningen av om ett avtal har ett konkurrensbegränsande syfte, och i synnerhet inom ramen för beaktandet av avtalets rättsliga och ekonomiska sammanhang, inte helt kan bortse från de potentiella verkningarna av avtalet, och att detta innebär att avtal som har en potentiellt tvetydig inverkan på marknaden inte kan anses ha ett konkurrensbegränsande syfte.

424. EU-domstolen konstaterade att detta strider mot den rättspraxis som domstolen erinrade om i sin dom, enligt vilken det, när det gäller förfaranden

som kan kvalificeras som konkurrensbegränsningar genom syfte, inte finns anledning att undersöka förfarandets effekter på konkurrensen, vare sig det rör sig om faktiska eller potentiella, negativa eller positiva effekter, varför Tribunalens uttalanden och prövning utgjorde en felaktig rättstillämpning. I detta fall fann dock EU-domstolen att Tribunalens felaktiga rättstillämpning i princip inte hade någon inverkan på den överklagade domens lagenlighet, eftersom Tribunalen hade underkänt samtliga klagandens argument avseende de påstådda konkurrensfrämjande eller tvetydiga effekterna av de omtvistade avtalen.

425. EU-domstolen hade även tidigare i domen framhållit att det enligt den nämnda praxisen inte är nödvändigt eller ens relevant att pröva verkningarna av de i Servier omtvistade avtalen för att avgöra om de kan kvalificeras som ”en konkurrensbegränsning genom syfte”.

426. Enligt EU-domstolens nu gällande praxis saknas det alltså anledning att vid analysen av Avtalet utifrån dess rättsliga och ekonomiska sammanhang beakta om Avtalet hade positiva effekter på konkurrensen (dvs. om Avtalet hade konkurrensfrämjande effekter). Det ska framhållas att EU-domstolen i ytterligare ett avgörande som rör Tribunalens ovan nämnda dom till och med har uttalat att ett beteendes eventuella positiva eller konkurrensfrämjande effekter inte kan beaktas vid prövningen av huruvida förfarandet ska anses utgöra en konkurrensbegränsning genom syfte.

427. I förevarande fall har Kry hävdat att företagets avtal med Doktor.se hade positiva effekter, genom att Kry till följd av Avtalet kunde buda mer på generiska sjukvårdsrelaterade sökord och sökord motsvarande symptom i Googles sökordsauktioner, och därigenom ökade sin synlighet när konsumenterna sökte på sådana ord. Med hänvisning till vad som anförts ovan påverkar detta inte slutsatsen att Avtalet hade ett konkurrensbegränsande syfte. Frågorna om Avtalet inneburit kostnadsbesparingar som lett till positiva effekter för konkurrensen behandlas dock nedan, i avsnittet Avtalet uppfyller inte villkoren för undantag från samarbetsförbudet.

Slutsats konkurrensbegränsande syfte 428. Baserat på vad som anförts i de föregående avsnitten konstaterar Konkurrensverket att Avtalet, med beaktande av dess innehåll, de mål som eftersträvades med det och det rättsliga och ekonomiska sammanhang det ingick i, var ägnat att begränsa konkurrensen. Avtalet hade således ett konkurrensbegränsande syfte.

429. Därmed saknas det anledning att pröva om Avtalet hade ett konkurrensbegränsande resultat.

Samhandel och artikel 101 i EUF-fördraget

430. Konkurrensverket ska tillämpa artikel 101 i EUF-fördraget på avtal och samordnade förfarande som kan påverka handeln mellan medlemsstater på ett märkbart sätt. Vid bedömningen är avtalets karaktär, vilka produkter som omfattas av avtalet och de berörda företagens ställning och betydelse av relevans.

431. Det framgår av praxis från EU-domstolen att begreppet "handel" inte är begränsat till traditionell handel med varor och tjänster över gränserna. Det är ett vidare begrepp som täcker all gränsöverskridande ekonomisk verksamhet inklusive etablering.

432. För att ett avtal eller ett samordnat förfarande ska anses kunna påverka handeln mellan medlemsstater måste det med tillräcklig grad av sannolikhet, på grundval av en rad objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter, kunna förutses att avtalet eller det samordnade förfarandet direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, kan inverka på handelsmönstret mellan medlemsstater.

433. Termen handelsmönster är neutral. Det innebär att det inte krävs att handeln påverkas på ett negativt sätt, utan enbart att det är troligt att handeln utvecklas annorlunda till följd av avtalet eller det samordnade förfarandet.

434. Det aktuella avtalet mellan Kry och Doktor.se omfattade hela Sverige då båda företagen under den i ärendet aktuella tidsperioden erbjöd sina vårdtjänster nationellt.

435. Kry har uppgett att företaget använde de medel som sparades till följd av att avtalsparterna slutade att ”köpa” sökord innefattande den andre partens varumärkesnamn till att i stället investera medlen i andra sökord i Google Ads auktioner, såsom ord relaterade till symptom. Som framgår nedan har Konkurrensverket inte funnit anledning att ifrågasätta Krys uppgifter om att företaget använde de aktuella kostnadsbesparingarna till att i stället öka sin budget för ”köp” av andra sökord än sådana som innefattade Doktor.se:s varumärke. Det är därför rimligt att anta att åtminstone Krys budget för att annonsera på andra sökord relaterade till vård ökade genom Avtalet, vilket kunde driva upp priset för dessa sökord som svenska och utländska aktörer fick betala för att synas med annonser genom dessa sökord på Google Sök, och därmed kunde försvåra tillträdet till den relevanta marknaden, eller angränsande marknader inom hälso- och sjukvård.

436. Ovan talar för att Avtalet, åtminstone indirekt och potentiellt, kunde inverka på handelsmönstret mellan medlemsstater, särskilt med hänsyn till att Avtalet rört annonsering på en internationell plattform (Google Sök och annonseringsverktyget Google Ads) som i hög grad används av internationella företag.

437. Dessutom bedrev Kry-koncernen även under den aktuella tidsperioden primärvårdsverksamhet i flera medlemsstater. Digital Medical Supply Sweden AB ingick då alltså i en koncern med verksamhet i flera medlemsstater inom EU/EES. Att det med tillräcklig sannolikhet kan fastslås att Avtalet skulle ha kunnat påverka handeln mellan medlemsstaterna genom etablering av utländska aktörer stöds således genom att Krykoncernen bedrev sådan verksamhet i flera medlemsstater. Doktor.se-koncernen hade även verksamhet i Tyskland.

438. Mot bakgrund av ovanstående finner Konkurrensverket att förfarandet har kunnat påverka handeln mellan medlemsstaterna.

439. Nästa fråga att ta ställning till är om förfarandet kunnat påverka handeln märkbart.

440. Det finns inga generella kvantitativa regler som täcker alla typer av avtal och enligt vilka det kan bedömas när handeln mellan medlemsstater kan

påverkas märkbart. Av kommissionens tillkännagivande framgår dock att avtal i princip inte kan påverka handeln mellan medlemsstater märkbart om i) parternas sammanlagda marknadsandel inte överskrider 5 procent på någon av de relevanta marknaderna inom gemenskapen som påverkas av avtalet och ii) när det gäller horisontella avtal, de berörda företagens sammanlagda årliga omsättning inom gemenskapen avseende de produkter som omfattas av avtalet inte överskrider 40 miljoner euro (den så kallade NAAT-regeln). Kraven är kumulativa.

441. Kry har uppskattat att företagets marknadsandelar på den relevanta marknaden varierade mellan och procent under perioden 2020–2022. Doktor.se har uppskattat sin marknadsandel till mellan och procent under motsvarande period. Även Konkurrensverkets beräkning av marknadsandelar visar att Krys och Doktor.se:s marknadsandelar med god marginal översteg 5 procent. Det är alltså inte uteslutet, med hänsyn till undantaget enligt den så kallade NAAT-regeln, att avtalet har haft potential att påverka samhandeln.

442. Däremot innebär denna negativa definition av märkbar påverkan inte att avtal som inte uppfyller kriterierna automatiskt kan anses påverka handeln mellan medlemsstater märkbart. Varje fall måste analyseras för sig.

443. Konkurrensverket gör därvid följande bedömning. Avtalet rörde annonsering på plattformen Google Sök, som är den dominerande sökmotorn i världen. Därtill kan konstateras att, utöver att förfarandet omfattade hela Sverige, Kry och Doktor.se under den i ärendet relevanta tidsperioden tillsammans hade en betydande andel av den relevanta marknaden, det rör sig om relativt stora företag och att förfarandet i fråga pågick under en längre period (se nedan under Överträdelsens varaktighet).

444. Sammanfattningsvis bedömer Konkurrensverket att det med en tillräcklig grad av sannolikhet kan antas att Avtalet direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, kunde påverka handeln mellan medlemsstaterna på ett sådant sätt att även artikel 101 i EUF-fördraget ska tillämpas på förfarandet.

Märkbarhetskriteriet

445. För att ett konkurrensbegränsande avtal ska strida mot förbudet i 2 kap. 1 § KL behöver konkurrensbegränsningen vara märkbar. Även enligt förbudet i artikel 101 i EUF-fördraget gäller ett märkbarhetskrav.

446. Enligt EU-praxis anses ett avtal som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har ett konkurrensbegränsande syfte, till sin natur och oavsett om det har något faktiskt resultat, utgöra en märkbar konkurrensbegränsning. Även när det gäller förbudet i 2 kap. 1 § KL torde märkbarhetskriteriet i praktiken ha sin betydelse vid bedömningen av avtal som inte har till syfte att begränsa konkurrensen men som kan få ett sådant resultat, även om detta inte direkt framgår av lagtexten.

447. Konkurrensverket har, som framgått ovan, bedömt att Avtalet kunnat påverka handeln mellan medlemsstater samt att det haft ett konkurrensbegränsande syfte. Redan detta talar starkt för att märkbarhetskriteriet är uppfyllt av kvalitativa skäl. Utrymmet för att den aktuella konkurrensbegränsningen inte ska anses vara märkbar är därför mycket begränsat.

448. I en sådan situation, som nu är för handen, saknas alltså egentligen skäl att bedöma om Avtalet begränsat konkurrensen märkbart på grund av dess omfattning. Konkurrensverket konstaterar ändå följande i det avseendet.

449. Det framgår inte av praxis hur stora avtalsparternas marknadsandelar måste vara för att en konkurrensbegränsning ska anses vara kvantitativt märkbar, men i svenska domstolsavgöranden avseende horisontella avtal har uttalats att märkbarhetskriteriet normalt anses vara uppfyllt vid sammanlagda marknadsandelar överstigande 5 procent.

förfarandet redan till sin art en märkbar begränsning av konkurrensen. Det är då överflödigt att bedöma om det var märkbart även sett till sin omfattning.

458. Vidare kan konstateras att förfarandet har pågått under flera år och rört företagens marknadsföring riktad till vårdsökande i hela Sverige. Dessutom har förfarandet avsett marknadsföring på Google Sök som är en viktig marknadsförings- och informationskanal för digitala vårdtjänster och för vårdsökande som söker vård digitalt.

459. Sammantaget har Avtalet således märkbart begränsat konkurrensen även sett till dess omfattning.

460. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan konstaterar Konkurrensverket att märkbarhetskriteriet är uppfyllt.

Avtalet uppfyller inte villkoren för undantag från samarbetsförbudet

461. Enligt Konkurrensverkets bedömningar ovan utgjorde Avtalet ett avtal mellan företag som hade till syfte att begränsa konkurrensen mellan Kry och Doktor.se på ett märkbart sätt, och som även med en tillräcklig grad av sannolikhet kunde antas påverka handeln mellan medlemsstaterna på ett sådant sätt att även artikel 101 i EUF-fördraget ska tillämpas på förfarandet.

462. Avtalet utgjorde därmed ett sådant konkurrensbegränsande samarbete som är förbjudet enligt 2 kap. 1 § KL och även enligt artikel 101.1 i EUF-fördraget, såvida inte de fyra kumulativa villkor för undantag från förbudet som anges i 2 kap. 2 § KL respektive artikel 101.3 i EUF-fördraget är uppfyllda.

463. Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete gäller nämligen inte för avtal som huvudsakligen har positiva effekter som överväger avtalets negativa påverkan på konkurrensen. För att avtalet ska undantas från förbudet krävs dock att avtalet uppfyller samtliga de kumulativa villkor som anges i undantagsbestämmelsen i 2 kap. 2 § KL respektive artikel 101.3 i EUF-fördraget.

464. Således krävs att avtalet i fråga bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande (punkt 1 i undantagsbestämmelsen) och att avtalet tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås (punkt 2). Vidare krävs att avtalet bara ålägger de berörda företagen, dvs. avtalsparterna, begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i punkt 1 (punkt 3) och att avtalet inte ger avtalsparterna möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga (punkt 4).

465. Det är avtalsparterna som har bevisbördan för att ett avtal uppfyller villkoren för undantag.

466. Den som åberopar undantag enligt ovannämnda bestämmelser måste genom övertygande argument och bevisning styrka att villkoren för att beviljas undantag är uppfyllda. Det är normalt sett osannolikt att avtal som har till syfte att begränsa konkurrensen uppfyller villkoren för undantag.

467. Varken Kry eller Doktor.se har gjort gällande att Avtalet uppfyller villkoren för undantag. Kry har dock uppgett att företaget till följd av Avtalet kunde buda mer på generiska sjukvårdsrelaterade sökord och sökord motsvarande symptom i Googles sökordsauktioner, och hävdat att detta haft positiva effekter. Med anledning därav redovisar Konkurrensverket nedan sin bedömning av om detta innebär att Avtalet uppfyller villkoren för undantag.

468. Genom att Kry och Doktor.se – i enlighet med Avtalet – slutade att buda på sökord innehållande/motsvarande varandras varumärkesnamn minskade deras kostnader för ”köp” av dessa sökord (i varje fall minskade Krys kostnader – Doktor.se har uppgett att företaget saknar data kring eventuella kostnadsbesparingar och hur sådana allokerats, se dock nedan om vad Doktor.se uppgett senare).

469. Kry har uppgett att företaget använde dessa kostnadsbesparingar till att i stället avsätta andel av sin totala budget för sökordsannonsering till generiska sjukvårdsrelaterade sökord (såsom ”nätläkare”, ”digital primärvård” etc.), sökord bestående av ord för symptom/sjukdomar och andra specifika annonskampanjer.

470. På fråga från Konkurrensverket om detta förhållande påverkade konsumenterna (och, i så fall, på vilket sätt) har Kry svarat att det är svårt att fastställa i vilken utsträckning så skedde, eftersom detta är beroende av ett flertal faktorer och kan skilja sig åt beroende på vilket sökord det är fråga om. Kry har dock uppgett att företaget, genom att öka budgeten för ovan nämnda

kategorier av sökord, ökade sin synlighet när konsumenter sökte på sådana 454 455 ord och att detta gjorde det lättare för kunder att hitta Kry.

471. Doktor.se har uppgett att de medel som företaget före Avtalet hade använt för att ”köpa” sökord innehållande Krys varumärkesnamn direkt efter företagets kontakt med Kry i början av mars 2020 styrdes om till ”inköp av andra, bättre fungerande sökord”.

472. De ovan nämnda omständigheterna innebär inte att Avtalet bidragit till att förbättra produktionen eller distributionen av parternas vårdtjänster, eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framskridande (jfr det första villkoret för undantag).

473. Kostnadsbesparingar kan i och för sig utgöra en sådan fördel av ett avtal som ska beaktas vid undantagsbedömningen. För att positiva effekter av ett avtal ska vägas in måste det dock vara fråga om något som objektivt sett är positivt för samhället och inte bara subjektivt för avtalsparterna – det måste vara fråga om välfärdsvinster.

474. Kry har inte företett något material som styrker uppgifterna om att företaget använde de aktuella kostnadsbesparingarna till att i stället öka sin budget för ”köp” av andra sökord än sådana som innefattade Doktor.se:s varumärkesnamn. Detsamma gäller Doktor.se:s uppgift om att företaget styrde om medlen som tidigare använts för att ”köpa” sökord innehållande Krys varumärkesnamn till andra sökord. Konkurrensverket finner dock inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter.

475. Däremot måste det – för att det första villkoret för undantag ska vara uppfyllt – till en början krävas att Kry och Doktor.se visat att de genom att allokera om sin budget till andra kategorier av sökord (som exempelvis sökord bestående av ord för symptom) verkligen ökade sin synlighet vid sökningar på sådana ord.

476. Den bevisbördan har de inte uppfyllt.

477. Även om Kry och Doktor.se hade visat att de genom omallokeringen av budgeten ökade sin synlighet vid sökningar på exempelvis symptom eller ”nätläkare”, så utgör inte det en sådan effektivitetsvinst som det måste vara fråga om för att det första villkoret i 2 kap. 2 § KL respektive artikel 101.3 i

EUF-fördraget ska vara uppfyllt. För det fall Krys ökade investering i generiska sjukvårdsrelaterade ord, sökord bestående av ord för symptom etc. ”[gjorde] det lättare för kunder … att hitta Kry”, så är det nämligen inte detsamma som att detta var positivt för konkurrensen, eller att det objektivt sett var positivt för andra än Kry.

478. Om Kry, den största och mest välkända aktören, med större ekonomiska resurser än Doktor.se och därmed större marknadsföringsbudget, genom omallokeringen fick ökad synlighet vid sökningar på exempelvis ordet ”nätläkare” och symptomrelaterade ord (vilket dock inte är visat), skulle det nämligen inte vara en sådan effekt som kan väga upp de negativa effekterna av Avtalet. Genom Avtalet uppnådde Kry samtidigt att konsumenterna inte exponerades för annonser för Doktor.se:s konkurrerande verksamhet vid sökningar på Krys varumärkesnamn, som var det av Nätläkarbolagens namn som det var vanligast att googleanvändare sökte på och som hade betydligt större sökvolymer än exempelvis söktermerna ”nätläkare” och ”läkare online”. Härtill kommer att ”kry” som sökord under de sex månader som föregick Avtalet hade genererat betydligt fler visningar av Doktor.se:s annons än något annat av de övriga sökorden som under samma period var inlagda i Doktor.se:s Google Ads-konto.

479. Följaktligen var Avtalets negativa effekter på konkurrensen större än de fördelar det kan ha haft. Det är därmed inte fråga om någon förbättring i den mening som avses i den första punkten i 2 kap. 2 § KL och motsvarande del i artikel 101.3 i EUF-fördraget.

480. Under alla förhållanden är det inte visat i vilken mån den ökade synlighet vid sökningar på symptom etc. som Kry kan ha fått genom omallokeringen av budgeten var en följd av Avtalet.

481. Sammantaget leder vad som anförts ovan till slutsatsen att Avtalet inte uppfyller villkoret om så kallade effektivitetsvinster i första punkten i 2 kap. 2 § KL och motsvarande villkor i artikel 101.3 i EUF-fördraget.

482. De omständigheter som framhållits ovan till stöd för den bedömningen innebär också att det inte är visat att Avtalet tillförsäkrade konsumenterna en skälig andel av den ”vinst” som Kry argumenterat för att Avtalet medförde (dvs. en skälig andel av de positiva effekter som Kry menar att Avtalet ledde till). Avtalet uppfyller därför inte heller det andra villkoret för undantag, dvs. andra punkten i 2 kap. 2 § KL och motsvarande del i artikel 101.3 i EUFfördraget.

483. Eftersom de fyra villkoren för undantag är kumulativa är det onödigt att undersöka om de två övriga villkoren är uppfyllda.

484. Det kan dock framhållas att Kry och Doktor.se hade kunnat öka sin synlighet vid sökningar på symptom etc. genom att företagen var för sig, genom självständiga beslut, ökat sina totala marknadsföringsbudgetar eller minskat annan typ av marknadsföring. Det innebär att Avtalet inte uppfyller det tredje villkoret för undantag.

485. Som framgått i tidigare avsnitt har Kry även hävdat att konsumenter kan vilseledas eller ledas ”fel” om en annons med länk till en konkurrent till det företag som konsumenten sökt efter placerats hög(s)t upp bland sökresultaten på Google Sök till följd av att konkurrenten budat på sökord innefattande det andra företagets varumärkesnamn.

486. Kry har framhållit att detta särskilt får antas gälla för personer med begränsad erfarenhet av digital vård och/eller sökordsannonsering och anfört att den patientgrupp som använder de tjänster som nätläkarbolagen tillhandahåller innefattar äldre och sköra, dvs. kundkategorier som löper en högre risk att förväxla en aktör med en annan som syns på en sökresultatsida.

487. Enligt Kry kan därför ett avtal som det förevarande ha positiva effekter för konsumenterna.

488. Konkurrensverket finner skäl att rörande detta först framhålla följande.

489. Som framgått ovan i detta beslut var det framför allt yngre, relativt friska och ofta högutbildade personer som vid tiden för Avtalet använde den typ av digitala vårdtjänster som Kry och Doktor.se tillhandahåller. Äldre personer utgjorde en ytterst liten andel av företagens kunder (enligt Krys hållbarhets- 467, 468 rapport för 2022 var endast 5 procent av företagets patienter över 60 år ).

490. De potentiella patienter som då Avtalet ingicks i mars 2020 använde Google Sök (som då hade funnits en längre tid ) för att komma till något av nätläkarbolagen var alltså nästan uteslutande personer som – får det förutsättas – hade stor vana av att söka efter information digitalt och var mycket välbekanta med vad som visas på sökresultatsidor.

491. Den aktuella sökordsannonseringens mottagarkrets utgjordes följaktligen i huvudsak av personer som får förutsättas ha varit normalt informerade och skäligen uppmärksamma internetanvändare, som hade viss vana av att använda sökmotorer såsom Google Sök och därmed hade kännedom om att vissa presenterade sökträffar inte med nödvändighet måste motsvara just det som hade eftersökts.

492. Konkurrensverket bedömer därför att marknadsföringens mottagare – även vid en endast flyktig läsning – inte hade svårt att tolka Krys respektive Doktor.se:s annonser eller förstå annonsernas ursprung.

493. Mot den bakgrunden framstår risken för att konsumenter skulle ”vilseledas”, på ett sätt som drabbar konsumenten i fråga, att på sökresultatsidan trycka på en annons med länk till ett annat nätläkarbolag än det företag som konsumenten ursprungligen hade sökt efter enligt Konkurrensverkets mening som överdriven.

494. Det framstår snarare som att Kry av eget intresse genom Avtalet ville motverka risken för att konsumenter som sökt på Krys varumärkesnamn skulle ”ledas fel”, dvs. till ”fel” företags webbplats.

495. Det är således inte visat att Avtalet innebar att konsumenterna inte vilseleddes/leddes ”fel”. Även om så skulle vara fallet är det inte visat att detta objektivt sett var positivt för någon annan än avtalsparterna/Kry.

496. Under alla förhållanden var Avtalets negativa effekter på konkurrensen större än de fördelar Avtalet kan ha lett till i nu aktuellt avseende. Detta med anledning av dels att konsumenterna till följd av Avtalet inte vid sökningar på Kry uppmärksammades på att Doktor.se utgjorde ett alternativ till Kry, dels att Kry var den som främst gynnades av det. Det var därför inte fråga om någon objektiv fördel i den mening som avses med villkoret i den första punkten i 2 kap. 2 § KL och motsvarande del i artikel 101.3 i EUF-fördraget. Avtalet uppfyller således inte det första villkoret för undantag från samarbetsförbudet.

497. Det ovan anförda innebär också att Avtalet inte tillförsäkrade konsumenterna en skälig andel av den vinst som hade kunnat uppnås om Avtalet hade uppfyllt det första villkoret. Följaktligen är inte heller det andra villkoret för undantag uppfyllt (andra punkten i 2 kap. 2 § KL och motsvarande del i artikel 101.3 i EUF-fördraget).

498. Oavsett detta var Avtalet, mot bakgrund av vad som utmärker användarna av nätläkarbolagens digitala primärvårdstjänster i form av ålder och utbildning etc., oproportionerligt. Det var inte nödvändigt för Kry och Doktor.se att komma överens om att upphöra med att annonsera över huvud taget vid sökningar på den andre partens varumärkesnamn, och därigenom inte konkurrera om kunderna vid sådana sökningar, för att förhindra en eventuell risk för att en mindre kundgrupp skulle vilseledas. Det innebär att Avtalet inte heller uppfyller det tredje villkoret för undantag.

499. Det saknas därmed anledning att undersöka om det fjärde villkoret för undantag är uppfyllt.

500. Det kan avslutningsvis påpekas att det inte finns något som tyder på att företagen använde de insparade medlen till investeringar i innovation (genom att utveckla/förbättra sina tjänster, eller på annat sätt). Det har för övrigt varken Kry eller Doktor.se ens gjort gällande.

501. Avtalet har således inte lett till några effektivitetsvinster i det avseendet heller.

502. Det är snarare just det förhållandet att konsumenter vid sökningar på Google Sök får information om att det finns ett eller flera konkurrerande alternativ till den aktör som sökningen ursprungligen avsåg som främjar innovation. Den konkurrens som företagen därmed utsätts för, som kan innebära att konsumenten (i samband med söktillfället eller vid en senare tidpunkt) väljer en annan aktör än den som personen i fråga ursprungligen sökte efter, tvingar företagen att vässa sina erbjudanden. Om konsumenterna däremot inte presenteras för konkurrerande företags annonser i sökresultatet – för att företagen kommit överens om att inte annonsera genom sökord innehållande varandras varumärken, eller av annan anledning – kan det innebära att företagen inte i lika hög grad behöver sträva efter att förbättra sina erbjudanden.

Slutsats konkurrensbegränsande samarbete

503. Konkurrensverkets utredning visar att Kry och Doktor.se har överträtt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i 2 kap. 1 § KL respektive artikel 101 i EUF-fördraget genom att på marknaden för digitala primärvårdstjänster till privatpersoner i Sverige ha avtalat om att upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på varandras varumärkesnamn och därigenom åtagit sig att vid söktillfället inte konkurrera om de potentiella kunder som sökte på den andre partens varumärkesnamn. Förfarandet har haft till syfte att begränsa konkurrensen mellan företagen på ett märkbart sätt.

504. Konkurrensverket redovisar nedan sin bedömning av hur länge överträdelsen pågick.

Överträdelsens varaktighet

505. Avtalet ingicks den 5 mars 2020 då Kry och Doktor.se var ense om att upphöra med att annonsera på Google Sök vid sökningar på varandras varumärkesnamn (att ”inte köpa varandras varumärke” på Google Sök).

506. Avtalet upphörde att gälla den 8 juli 2022 då Kry kontaktade Doktor.se och meddelade att Kry ”inte längre kommer att följa” överenskommelsen.

507. Doktor.se har påpekat att Konkurrensverket, i sin bedömning av överträdelsens varaktighet, inte har beaktat att Doktor.se under den tid Konkurrensverket bedömt att överträdelsen pågick budade ”på Krys

varumärke på Google Sök”. Doktor.se synes mena att annonsvisningar för Doktor.se förekom i november 2020 samt i mars 2022.

508. Doktor.se:s invändning föranleder dock inte Konkurrensverket att ändra sin bedömning avseende överträdelsens varaktighet. Detta mot bakgrund av att annonseringen på ordet ”kry” under de två aktuella månaderna, såsom även Doktor.se har uppgett, skedde i en ”liten skala”, och framför allt, gällande annonsvisningarna i november 2020, att dessa var en följd av att Doktor.se hade gjort förändringar i företagets sökstruktur och inte med anledning av att Doktor.se hade frånträtt överenskommelsen med Kry.

509. Mot bakgrund av ovanstående slår Konkurrensverket fast att överträdelsen pågick från och med den 5 mars 2020 till och med den 7 juli 2022, dvs. i 2 år och 4 månader.

510. När det gäller överträdelsens varaktighet ska det emellertid, vid fastställandet av konkurrensskadeavgiftens storlek, tillgodoräknas Kry att företaget anmälde överträdelsen till Konkurrensverket den 17 december 2021 och att det var av hänsyn till Konkurrensverkets utredning och i samråd med Konkurrensverket som Kry avvecklade sitt deltagande i överträdelsen först sedan Konkurrensverket hade vidtagit sin första externa utredningsåtgärd.

Konkurrensskadeavgift

Rättsliga utgångspunkter

511. Konkurrensverket får enligt 3 kap. 5 § första stycket 1 KL besluta att ett företag ska betala en särskild avgift, så kallad konkurrensskadeavgift, om företaget, eller någon som handlat på dess vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § KL och/eller det i artikel 101 i EUF-fördraget.

512. Konkurrensskadeavgift får dock inte (enligt den tidigare, i ärendet tillämpliga, lydelsen av 3 kap. 7 § första stycket 3 KL) påföras i ringa fall.

513. För att ett företag ska få påföras konkurrensskadeavgift krävs också att Konkurrensverket meddelar beslut om detta inom en viss tidsperiod från det att överträdelsen upphörde (se 3 kap. 20 § KL).

514. Konkurrensskadeavgiften får under vissa förutsättningar efterges för ett företag som har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § KL (eller det motsvarande förbudet i artikel 101.1 i EUF-fördraget), eller fastställas till ett lägre belopp

än vad som annars skulle ha varit fallet. Bestämmelser om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift finns i 3 kap. 12–15 b §§ KL och i 5–11 §§ konkurrensförordningen (2021:87).

515. Det är bara ett av de företag som har deltagit i överträdelsen som kan få eftergift. Däremot är det inget som hindrar att konkurrensskadeavgiften sätts ned för flera av företagen.

Överträdelsen är inte ringa

516. Med ringa fall avses enligt förarbetena överträdelser som med hänsyn till konkurrenslagens allmänna syfte att främja en effektiv konkurrens framstår som bagatellartade eller försumbara.

517. Den aktuella överträdelsen utgör en så kallad syftesöverträdelse och tillhör därmed den kategori av överträdelser som är av sådan art att de inte kan bedömas som ringa. Även det förhållandet att överträdelsen pågick i mer än två års tid innebär att den varken är bagatellartad eller försumbar. Överträdelsen är följaktligen inte ringa.

Uppsåt/oaktsamhet

518. Påförande av konkurrensskadeavgift förutsätter att företaget i fråga eller någon som handlat på företagets vägnar har begått den aktuella överträdelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet.

519. För att en överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen räcker det att företaget eller den som handlat på företagets vägnar inte kunnat vara omedvetet/en om att det aktuella förfarandet begränsade konkurrensen. Det krävs inte uppsåt för varje led i förfarandet. En överträdelse anses vara begången av oaktsamhet om företaget eller den som handlat på dess vägnar rimligen borde ha förutsett att förfarandet skulle ha negativa verkningar på konkurrensen av det slag som är förbjudet.

520. Det är inte heller nödvändigt att uppsåt eller oaktsamhet kan konstateras hos en person som intar en ledande ställning i ett företag, utan det är tillräckligt att uppsåt eller oaktsamhet kan konstateras hos en person som handlat på ett företags vägnar.

521. I förevarande fall är det fråga om ett konkurrensbegränsande avtal mellan två företag som, såväl då de ingick avtalet som under tiden de efterlevde det,

var faktiska konkurrenter. Avtalet har inneburit att parterna åtagit sig gentemot varandra att vid söktillfället inte konkurrera om de potentiella kunder som sökte på den andre partens varumärken.

522. De anställda som ingick Avtalet för Krys respektive Doktor.se:s räkning, LL och MM, kan inte ha varit omedvetna om, eller borde åtminstone rimligen ha förutsett, att en sådan ömsesidig begränsning av företagens handlingsfrihet att självständigt bestämma om de skulle marknadsföra sig med en annonslänk på sökresultatsidan gentemot de konsumenter som sökte på den andre partens varumärkesnamn, för att därigenom försöka vinna kunden, objektivt sett var ägnad att begränsa konkurrensen.

523. Det kan därvid konstateras att LL:s e-postmeddelande till MM den 2 mars 2020 – i vilket hon skrev att det ”pågår ett sökordsbudkrig mellan oss nätläkare” – föranleddes av interna diskussioner inom Kry om att Doktor.se ”budade aggressivt på Krys varumärkesnamn”, och att hon visste att de konkurrerande nätläkarbolagen annonserade på Google Sök genom ”köp” av sökord innehållande Krys varumärkesnamn för att försöka vinna kunder.

524. Vidare kan konstateras att MM i sitt svar till LL, angående varför han inte accepterade hennes förslag i den delen det gällde Apple Search Ads, skrev att Kry ”som [en] större och mer känd aktör har … mycket mer att vinna på om vi slutar köpa varandras varumärke än tvärtom”. MM var alltså medveten om att Doktor.se ”köpte” sökord innehållande Krys varumärkesnamn för att potentiella patienter som sökte på Kry i App Store och på Google Sök skulle exponeras för annonser för Doktor.se och att detta var ett av sätten som Doktor.se använde sig av för att försöka vinna kunder.

525. Överträdelsen har således begåtts uppsåtligen, eller åtminstone av oaktsamhet.

Avgiftens storlek

Inledning

526. I 3 kap. 6 och 8–11 §§ KL finns regler om hur storleken på konkurrensskadeavgiften ska fastställas.

527. Utgångspunkten vid bedömningen av konkurrensskadeavgiftens storlek är att avgiften ska vara så ingripande att den avhåller företaget i fråga och avskräcker andra företag från att överträda konkurrensreglerna. Avgiften får emellertid inte överstiga 10 procent av företagets omsättning det räkenskapsår som föregick Konkurrensverkets beslut (3 kap. 6 § KL).

528. Konkurrensverket har publicerat ett ställningstagande som redovisar hur Konkurrensverket tolkar och tillämpar KL:s regler om konkurrensskadeavgift, Ställningstagande 2021:1.

529. Vid fastställandet av konkurrensskadeavgiftens storlek tillämpar Konkurrensverket en tvåstegsmetod, vars grunder bygger på KL:s bestämmelser i 3 kap. 8–11 §§ och uttalanden i förarbetena. I det första steget fastställs överträdelsens sanktionsvärde, vilket baseras på objektiva omständigheter avseende överträdelsen. I det andra steget kan sanktionsvärdet höjas eller sänkas beroende på förekomsten av försvårande eller förmildrande omständigheter hänförliga till överträdelsen. Även omständigheter som inte är hänförliga till överträdelsen ska beaktas i höjande eller sänkande riktning vid fastställandet av konkurrensskadeavgiftens storlek.

Överträdelsens sanktionsvärde

Metodfrågor

530. Vid bedömningen av överträdelsens sanktionsvärde ska enligt 3 kap. 8 § KL hänsyn framför allt tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått (överträdelsens varaktighet).

531. En lämplig utgångspunkt för bedömningen av en överträdelses allvar är i regel företagets omsättning på den relevanta marknaden, dvs. den marknad som berörts av överträdelsen.

532. Normalt sett används omsättningen under det sista kompletta räkenskapsåret som företaget deltog i överträdelsen som bas för bedömningen av överträdelsens allvar, men om det räkenskapsåret inte är representativt för företagets försäljning på den relevanta marknaden under den tidsperiod då överträdelsen pågick så kan i stället omsättningen under ett annat räkenskapsår, eller ett genomsnitt av omsättningen under flera räkenskapsår, användas.

533. Enligt den metod som Konkurrensverket använder för att fastställa konkurrensskadeavgiftens storlek uttrycks överträdelsens allvar i regel som en andel om högst 30 procent av företagets berörda omsättning. Andelens storlek bestäms utifrån flera faktorer, men de omständigheter som särskilt beaktas är överträdelsens art, marknadens omfattning och betydelse, samt överträdelsens konkreta eller potentiella påverkan på konkurrensen på marknaden. Dessa omständigheter viktas olika tungt i den totala prövningen. Överträdelsens art intar en väsentlig roll. Bedömningen av vilken relativ vikt som i övrigt ska tillmätas olika omständigheter när flera förekommer samtidigt avgörs utifrån förhållandena i det enskilda fallet.

534. Överträdelsens varaktighet beaktas i regel genom att det allvarlighetsbelopp som fastställts multipliceras med det antal år som företaget deltagit i överträdelsen, varvid – som utgångspunkt – perioder under sex månader räknas som ett halvår och perioder över sex månader men kortare än ett år räknas som ett helt år.

535. I det följande redovisas Konkurrensverkets bedömning av sanktionsvärdena för Kry och Doktor.se utifrån omständigheter hänförliga till den aktuella överträdelsens allvar och varaktighet.

Överträdelsens allvar

Företagens berörda omsättning 536. Som beskrivits ovan är huvudregeln att Konkurrensverket utgår från företagets omsättning på relevant marknad under det sista kompletta räkenskapsår som företaget deltog i överträdelsen, då det anses vara representativt för företagets försäljning på den relevanta marknaden under tiden för överträdelsen.

537. Doktor.se har invänt mot att hela företagets omsättning från digitala primärvårdstjänster används vid fastställandet av sanktionsvärdet, och hävdat att en beräkning inte bör inkludera vare sig omsättning hänförlig till befintliga kunder, eller omsättning hänförlig till patienter som laddade ner Doktor.se:s app i samband med besök hos Kronans Apotek eller i samband med mottagandet av covid-19 vaccination. Detta då omsättningen från dessa kundbesök inte kan ha berörts av den påstådda överträdelsen.

538. Som framgår av Konkurrensverkets Ställningstagande 2021:1 är dock huvudregeln att Konkurrensverket använder sig av hela företagets omsättning på den relevanta marknaden, även i fall då överträdelsen bara rör en del av företagets omsättning på denna marknad. Undantag kan förekomma i de situationer där den aktuella överträdelsen påverkar en tydligt avgränsad del av den relevanta marknaden, exempelvis vid överträdelser som avser enskilda upphandlingar.

539. I nu aktuell situation går det inte att avskilja en berörd försäljning från företagets övriga försäljning på den relevanta marknaden. Överträdelsen är inte begränsad till en viss del av företagens utbud utan har tvärtom rört parternas varumärkesnamn och därigenom deras försäljning av tjänster på hela den relevanta marknaden. Det saknas därför anledning att utgå från någon annan omsättning än företagens omsättning på den relevanta marknaden under det sista kompletta räkenskapsåret som de deltog i överträdelsen.

540. Krys och Doktor.se:s överträdelse pågick från och med den 5 mars 2020 till och med den 7 juli 2022. Det sista kompletta räkenskapsåret som företagen deltog i överträdelsen var därmed 2021.

541. Eftersom det under 2021 var Digital Medical Supply Sweden AB som bedrev Kry-koncernens digitala primärvårdsverksamhet i Sverige är det Digital Medical Supply Sweden AB:s omsättning på den relevanta marknaden 2021 som ska användas vid beräkningen av sanktionsvärdet för Krys överträdelse.

542. Digital Medical Supply Sweden AB:s omsättning på den relevanta marknaden uppgick 2021 till kronor.

543. Eftersom det under 2021 var Doktor.se Vingåker AB som bedrev Doktor.sekoncernens digitala primärvårdsverksamhet i Sverige är det Doktor.se

Vingåker AB:s omsättning på den relevanta marknaden 2021 som ska användas vid beräkningen av sanktionsvärdet för Doktor.se:s överträdelse.

544. Doktor.se Vingåker AB:s omsättning på den relevanta marknaden uppgick 2021 till kronor.

Bedömning av överträdelsens allvar 545. Nästa steg i bedömningen av sanktionsvärdet är att fastställa en procentuell andel av de berörda omsättningarna som speglar överträdelsens allvar.

546. Vissa typer av överträdelser, däribland samarbeten som innebär en uppdelning av marknader, är till sin art så skadliga att de som regel medför en hög allvarlighetsgrad.

547. Den överträdelse som Kry och Doktor.se gjort sig skyldiga till har bestått i att respektive avtalspart avstått från att marknadsföra sig på Google Sök gentemot de konsumenter som sökte på den andre partens varumärkesnamn. Även om det inte varit fråga om en typisk uppdelning av kunder har den aktuella överträdelsen likheter med ett sådant förfarande, eftersom Avtalet inneburit att Kry och Doktor.se ömsesidigt åtagit sig att inte vid söktillfället bearbeta, och således inte konkurrera om, de potentiella kunder som sökte på det andra företagets varumärkesnamn. Detta särskilt som Google Sök är en viktig marknadsföringskanal, och nätläkarbolagen genom den typ av annonsering som begränsades genom Avtalet når konsumenterna i det skede då dessa aktivt söker efter sådana digitala vårdtjänster som Kry och Doktor.se tillhandahåller och är benägna att boka ett vårdmöte.

548. Mot detta får vägas att den aktuella överträdelsen inte inneburit någon definitiv uppdelning av kunder, eftersom Kry och Doktor.se fortsatte att konkurrera om samma kunder genom annonser vid sökningar på andra ord, såsom generiska sjukvårdsrelaterade termer och termer för symptom och sjukdomstillstånd, och genom annan typ av marknadsföring.

549. Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 har samtliga invänt mot Konkurrensverkets påstående om att det (i samtliga tre fall) rör sig om ett förfarande som har likheter med en uppdelning av kunder.

550. Doktor.se har framfört att konkurrensen om kunderna fortsatte med full styrka i alla andra marknadsföringskanaler liksom i Google Sök genom att

annonser för avtalsparterna kunde visas exempelvis vid sökningar på symptom, till följd av att de budat på symptomrelaterade sökord.

551. Att konkurrensen fortsatte i andra kanaler och genom andra sökord har Konkurrensverket vägt in i sin bedömning. Som Konkurrensverket tidigare har konstaterat utgjorde Avtalet dock en begränsning av den konkurrens som före Avtalet rådde mellan företagen om de potentiella kunder som sökte på konkurrentens varumärkesnamn på Google Sök, varigenom konsumenten vid söktillfället fråntogs möjligheten att uppmärksammas på ett alternativ till det nätläkarbolag konsumenten hade sökt efter.

552. I förevarande fall var Krys primära motiv att minska kostnaderna för sökord innehållande företagets varumärkesnamn. Det var också det skälet som Kry förde fram i sitt förslag till Doktor.se. Båda företagen ville spendera mindre pengar på sökord innehållande deras eget eller den andre partens varumärkesnamn, dvs. minska kostnaden för just den marknadsföringsåtgärden. Avtalet syftade således till att, genom att dela upp vilka potentiella kunder som skulle exponeras för respektive företags varumärkesnamn, sänka marknadsföringskostnaden för att nå kunden för det företag som syntes.

553. Vad gäller överträdelsens art är det alltså i och för sig fråga om en allvarlig överträdelse, om än inte lika allvarlig som om företagen hade kommit överens om en mer definitiv uppdelning av kunder eller ett förfarande som leder till prishöjningar för konsument. Hade det varit fråga om en sådan typ av överträdelse skulle det ha medfört en allvarlighet i den övre delen av skalan.

554. När det gäller marknadens omfattning och betydelse kan först konstateras att överträdelsen har omfattat hela Sverige, vilket är allvarligare än om överträdelsen hade begränsat sig till ett mindre geografiskt område. Vidare har överträdelsen avsett marknadsföringen av vårdtjänster, dvs. tjänster av stor betydelse. Det ska dock beaktas att digitala primärvårdstjänster under den aktuella tidsperioden – trots att marknaden för sådana tjänster då befann sig i en expansiv fas – utgjorde en mindre del av antalet vårdkontakter inom primärvården. Doktor.se:s invändning om att de digitala vårdbesöken motsvarade mindre än 10 procent av det totala antalet primärvårdsbesök i Sverige vid denna tid, har således redan beaktats.

555. När det gäller överträdelsens konkreta eller potentiella påverkan på konkurrensen ska det vägas in att inte alla konsumenter av digitala

vårdtjänster påverkades av överträdelsen, vilket påverkar överträdelsens allvarlighetsgrad i sänkande riktning.

556. Vidare har Doktor.se anfört att, vid bedömningen av vilken skada på konsumenterna som ett förfarande leder till, det i detta fall ska beaktas att det pris som patienterna betalade för Doktor.se:s tjänst bestämdes av regionerna, och att skadan för patienterna var begränsad av denna reglering. Den omständigheten att pris inte var en viktig konkurrensparameter i detta fall medför dock att andra konkurrensparametrar för att lyckas fånga konsumenternas uppmärksamhet, såsom synlighet med annonser på Google Sök, var desto viktigare.

557. Konkurrensverket bedömer att allvarligheten mot bakgrund av samtliga omständigheter i det aktuella fallet motsvarar 8 procent av företagens berörda omsättning.

558. Doktor.se har argumenterat för att 8 procent är en för hög andel av denna omsättning, och har därvid bland annat hävdat att Avtalet varken hade någon mätbar eller märkbar effekt på konkurrensen på marknaden, eller förmåga att påverka konkurrensen, varvid Doktor.se hänvisat till sin argumentation för att Avtalet inte hade ett konkurrensbegränsande syfte. Konkurrensverket har dock redan konstaterat att Avtalet hade ett konkurrensbegränsande syfte, varför de omständigheter Doktor.se framhållit inte påverkar bedömningen av överträdelsens allvarlighetsgrad. Doktor.se har som ett argument för en lägre allvarlighet också anfört att det, på grund av att det är långt mellan en visning på Google Sök och ett patientbesök, inte går att dra slutsatsen att konkurrensen påverkades på ett ingripande sätt.

559. Att inte all synlighet leder till patientbesök direkt vid söktillfället har avhandlats i samband med beskrivningen av patientresan. Vidare kan erinras om EU-domstolens uttalanden i Interflora om att den form av marknadsföring som begränsades genom Avtalet utgör en naturlig del av konkurrensen. Mot den bakgrunden utgör inte heller den omständigheten att den annonsering som begränsades genom Avtalet genererade långt färre patientbesök än visningar för Doktor.se:s del skäl att omvärdera bedömningen av överträdelsens allvar.

560. Doktor.se har vidare gjort gällande att det inte är korrekt att bestämma allvarlighetsgraden lika för Kry som initiativtagare till tre ”förfaranden” och Doktor.se som agerade i en bilateral kontext, utan att allvarlighetsgraden

Justering av sanktionsvärdena

Försvårande omständigheter 565. Sanktionsvärdet för ett företags överträdelse kan höjas om det finns försvårande omständigheter som är hänförliga till företagets agerande vid överträdelsen (3 kap. 9 § KL).

566. Det är försvårande att Kry, genom att företaget tagit initiativet till Avtalet och senare kontaktat Doktor.se för att påtala att de inte höll sig till avtalet, i syfte att få Doktor.se att fortsätta att medverka i överträdelsen, har haft en ledande roll i överträdelsen, eller åtminstone varit mer aktivt än Doktor.se i överträdelsen . Sanktionsvärdet för Krys överträdelse ska på grund av detta justeras med 15 procent i höjande riktning.

567. Det har inte framkommit några försvårande omständigheter hänförliga till Doktor.se:s agerande vid överträdelsen som bör föranleda en höjning av sanktionsvärdet för Doktor.se:s överträdelse.

Förmildrande omständigheter 568. Sanktionsvärdet för ett företags överträdelse kan också sänkas beroende på förekomsten av förmildrande omständigheter som är hänförliga till företagets agerande vid överträdelsen (3 kap. 10 § KL).

569. Doktor.se har argumenterat för att det förhållandet att MM inte accepterade Krys förslag i den del det avsåg annonsering i App Store utgör en sådan förmildrande omständighet som innebär att sanktionsvärdet ska justeras i sänkande riktning.

570. Doktor.se har därvid hänvisat till att MM, innan han besvarade Krys förslag, bad Marknadsföringsbyrån att informera honom om vilket utfall den annonsering som förslaget gällde hade för Doktor.se gällande konverteringsgrad och hur detta utfall skulle påverkas om Doktor.se gick med på Krys förslag. Utifrån den information som MM fick, ansåg han att den aktuella sökordsannonseringen i Google Sök gav upphov till för få appnedladdningar i förhållande till vad annonseringen kostade, men att motsvarande annonsering i App Store och Google Play var lönsam och

576. I det här fallet finns det inte några sådana omständigheter som avses i 3 kap. 11 § KL som ska beaktas i höjande riktning vid fastställande av konkurrensskadeavgiftens storlek.

577. Konkurrensverket återkommer till om det finns några sådana omständigheter som ska beaktas i mildrande riktning.

Högsta tillåtna konkurrensskadeavgift

578. Som angetts ovan får konkurrensskadeavgiften inte överstiga 10 procent av företagets omsättning det räkenskapsår som föregick Konkurrensverkets beslut om konkurrensskadeavgift.

579. Uppgift om Kry Primärvård AB:s omsättning för 2024 finns i Konkurrensverkets akt. Det belopp som angetts ovan för Kry (Tabell 8. Sanktionsvärden efter justering) understiger 10 procent av den omsättningen.

580. Doktorse Nordic AB är moderbolag i Doktor.se-koncernen, varför omsättningen för hela Doktor.se-koncernen ska beaktas vid beräkningen av taket för konkurrensskadeavgiften. Uppgift om Doktor.se-koncernens omsättning för 2024 finns i Konkurrensverkets akt. Det belopp som angetts ovan för Doktor.se (Tabell 8. Sanktionsvärden efter justering) understiger 10 procent av den omsättningen.

Eftergift och nedsättning

Konkurrensskadeavgiften ska efterges för Kry

581. Kry International AB med dotterbolag, inklusive Digital Medical Supply Sweden AB (numera Kry Primärvård AB), anmälde den överträdelse som detta beslut rör till Konkurrensverket den 17 december 2021, och begärde att den konkurrensskadeavgift som kan komma att påföras företaget för överträdelsen ska efterges enligt 3 kap. 12 § första stycket KL.

582. Konkurrensverket fastställde i ett beslut den 8 februari 2022 att Kry uppfyller förutsättningarna för eftergift enligt den nämnda bestämmelsen, eftersom anmälan gjordes innan Konkurrensverket hade tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen och innan något annat företag som deltagit i överträdelsen anmält den till Konkurrensverket.

583. Kry har samarbetat med Konkurrensverket och uppfyller även de krav för eftergift som framgår av 3 kap. 14 § KL och 8 § i konkurrensförordningen. Konkurrensverket konstaterar även att utredningen inte utvisat att Kry skulle ha tvingat Doktor.se att delta i överträdelsen (jfr 3 kap. 12 § tredje stycket KL). Konkurrensskadeavgiften ska därför efterges för Kry.

584. Doktor.se har ifrågasatt att Kry beviljas eftergift trots företagets roll som initiativtagare till överträdelsen.

585. Enligt de regler om eftergift av konkurrensskadeavgift som gällde fram till den 1 november 2008 kunde ett företag diskvalificeras från eftergift om det hade haft den ledande rollen i överträdelsen och det med hänsyn till omständigheterna därför var uppenbart oskäligt att efterge avgiften för företaget. Någon motsvarande reglering finns dock inte i de nu gällande bestämmelserna om eftergift av konkurrensskadeavgift.

Andra omständigheter av betydelse för konkurrensskadeavgiftens storlek

586. När konkurrensskadeavgiftens storlek bestäms ska det även tas hänsyn till om det föreligger några sådana omständigheter som avses i 3 kap. 11 § KL som ska beaktas i mildrande riktning. I fråga om sådana omständigheter gör Konkurrensverket följande överväganden.

587. Konkurrensverket har parallellt, i två andra beslut, konstaterat att Kry har ingått otillåtna avtal med var och en av Min Doktor och Doktor24. Konkurrensskadeavgiften efterges för Kry även i dessa beslut. Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 har framhållit det oskäliga i att Kry, trots att Kry initierade samarbetena och var den som var delaktig i alla tre avtal, inte behöver betala någon konkurrensskadeavgift. Detta är dock en effekt av eftergiftssystemet som innebär att den som först anmäler en överträdelse inte behöver betala konkurrensskadeavgift. De övriga tre nätläkarbolagen hade samma möjlighet att själva anmäla respektive överträdelse till Konkurrensverket och därmed gå fria från konkurrensskadeavgift.

588. Konkurrensverket ska samtidigt fastställa konkurrensskadeavgifter som är väl avvägda och står i rimlig proportion till överträdelsen inom ramen för avgiftens syfte. Vid en sådan avvägning kan samtliga omständigheter och de sammantagna konsekvenserna av förfarandet liksom av Konkurrensverkets ingripande beaktas.

589. Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 har påtalat att de i utkasten till beslut aviserade konkurrensskadeavgifterna för dessa tre företag, i jämförelse med Krys avgift som efterges, bland annat riskerar att påverka konkurrensen på marknaden till fördel för Kry och även att Krys roll i överträdelserna ska få ett större genomslag på avgifternas storlek.

590. Konkurrensverket kan konstatera att Kry, som var det största av Nätläkarbolagen, var initiativtagare till överenskommelserna, hade en ledande roll, övervakade att företagen följde överenskommelserna och var den av aktörerna som sannolikt hade mest att vinna på respektive avtal under de pågående förfarandena. Om Doktor.se, Min Doktor och Doktor24 ska betala konkurrensskadeavgifter beräknade enligt metoden ovan utan ytterligare hänsyn, medan Kry inte behöver betala konkurrensskadeavgift, innebär det en större skillnad mellan företagen i utfallet av överträdelserna än vad som är motiverat av att Kry har beviljats eftergift. Konkurrensverket anser att detta är omständigheter som medför behov av att överväga avgiftens storlek ytterligare, för att i detta fall uppnå väl avvägda konkurrensskadeavgifter.

591. För att överträdelserna i det här fallet ska beivras på ett proportionerligt sätt och konkurrensskadeavgiften samtidigt ska vara tillräckligt avskräckande och avhållande utifrån avgiftens syfte, bedömer Konkurrensverket, i enlighet med 3 kap. 11 § KL, att den konkurrensskadeavgift som Doktor.se ska betala ska uppgå till 15 000 000 kronor.

592. Doktor.se har därutöver anfört att Doktor.se den konkurrensskadeavgift som aviserades i utkastet till detta beslut (och som således uppgick till ett högre belopp än vad som anges i föregående

Bilaga

Hur man överklagar

Kopia till:

MD International AB Doktor24 Healthcare AB Detta beslut publiceras på Konkurrensverkets webbplats.