Växjö kommun

Konkurrensverkets stämningsansökan

2013-06-19 (Dnr 380/2013)

Yrkande om att Växjö kommun ska förbjudas att uppställa villkor i avtal om försäljning av tomtmark för uppförande av småhus innefattande krav på anslutning till fjärrvärme eller förbud mot att installera värmepump, eller liknande förfaranden. Yrkandet förenas med vite om fem miljoner kronor.

Ta del av Konkurrensverkets stämningsansökan

Stockholms tingsrätt (STR)

2015-11-16 (T 9248-13)

Tingsrätten lämnade Konkurrensverkets ansökan utan bifall. Konkurrensverket överklagade domen till Marknads­domstolen.

Marknadsdomstolen (MD)

2016-07-13 (A 2/15)

Konkurrensverket återkallade överklagandet i Marknadsdomstolen, varefter målet senare skrevs av och tingsrättens dom vann laga kraft.

^KONKURRENSVERKET

Stämningsansökan Kärande

Konkurrensverket,

Svarande

Växjö k o m m u n , 212000-0662, Box 1222, 351 12 Växjö

Saken

F ö r b u d enligt 3 kap. 27 § konkurrenslagen (2008:579) (KL) m o t k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d e f ö r f a r a n d e i offentlig s ä l j v e r k s a m h e t

Yrkande

Konkurrensverket yrkar att Växjö k o m m u n ska f ö r b j u d a s att: a) u p p s t ä l l a villkor i avtal om försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s innefattande krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e f ö r u p p v ä r m n i n g av bostad p å tomten eller f ö r b u d m o t att installera v ä r m e p u m p , eller, b) t i l l ä m p a f ö r f a r a n d e n som väsentligen ö v e r e n s s t ä m m e r m e d det i a) angivna f ö r f a r a n d e t . Konkurrensverket yrkar att f ö r b u d e t ska f ö r e n a s m e d vite o m f e m miljoner (5 000 000) kronor.

KONKURRENSVERKET

Innehåll Grunder 3 Utveckling av grunderna för talan 3

Bakgrund 3 Det ifrågasatta f ö r f a r a n d e t - krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e 5 Offentlig s ä l j v e r k s a m h e t 8

Offentlig aktör 8

Säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket KL 8 A l l m ä n t om k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n enligt 3 kap. 27 § K L 8 Kommunens f j ä r r v ä r m e k r a v skadar konkurrensen och konsumenterna 9

Inledning 9

Marknaden för försäljning av tomtmark för uppförande av småhus i Växjö

kommun 11

Marknaden för produktion och försäljning av småhus i Sverige 17 Marknaden för återförsäljning och installation av värmepumpar till

småhus i Kronobergs län 20 Marknaden för distribution av värmepumpar i Sverige 23 Marknaden för brunnsborrning i Växjö med tio mils omnejd 24

F j ä r r v ä r m e k r a v i andra kommuner 25 Kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e är inte f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt 27

Konkurrensverkets sammantagna bedömning och vitet 28

Sammantagen b e d ö m n i n g 28 Vitet 29

Bevisuppgift 30

KONKURRENSVERKET

Grunder

1. Växjö k o m m u n säljer k o m m u n a l tomtmark f ö r b o s t a d s ä n d a m å l , bland annat för u p p f ö r a n d e av s m å h u s . I samband m e d t o m t f ö r s ä l j n i n g e n ställer Växjö k o m m u n u p p krav p å att k ö p a r e n av tomtmarken ansluter t i l l f j ä r r v ä r m e f ö r u p p v ä r m r i i n g av bostaden samt ett f ö r b u d mot att installera v ä r m e p u m p .

2. T o m t f ö r s ä l j n i n g s v e r k s a m h e t e n u t g ö r s ä l j v e r k s a m h e t som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket K L .

3. Växjö kommuns f ö r f a r a n d e att i avtal o m försäljning av tomtmark u p p s t ä l l a krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e och f ö r b u d m o t v ä r m e p u m p skadar konsumenterna och snedvrider, eller är ä g n a t att snedvrida, f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r en effektiv konkurrens samt h ä m m a r , eller är ä g n a t att h ä m m a , f ö r e k o m s t e n eller utvecklingen av en s å d a n konkurrens p å

• marknaden f ö r försäljning av tomtmark för u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n ,

• marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s i Sverige,

• marknaden f ö r återförsäljning och installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s i Kronobergs län,

• marknaden f ö r distribution av v ä r m e p u m p a r i Sverige, och,

• marknaden f ö r brunnsborrning i Växjö m e d tio mils omnejd.

4. Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v är inte f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt.

Utveckling av grunderna för talan Bakgrund

5. Sverige har ett s å d a n t klimat att b o s t ä d e r och lokaler m å s t e ha en fungerande u p p v ä r m n i n g . B y g g n a d s u p p v ä r m n i n g e n står också f ö r en stor del av driftskostnaden i b o s t ä d e r och lokaler.

6. Under l å n g t i d skedde u p p v ä r m n i n g e n genom att m a n eldade i spisar, kaminer och kakelugnar i de r u m d ä r man ö n s k a d e v ä r m e . Under första halvan av 1900-talet blev det dock allt vanligare med c e n t r a l v ä r m e .

7. C e n t r a l v ä r m e bygger p å att v ä r m e n f r å n en central v ä r m e k ä l l a fördelas t i l l flera r u m i byggnaden, i normalfallet genom att v ä r m e k ä l l a n v ä r m e r u p p vatten som sedan cirkuleras u t t i l l radiatorer i de r u m som ska v ä r m a s u p p . T i l l en b ö r j a n utgjordes v ä r m e k ä l l a n normalt av en ved- eller koleldad v ä r m e p a n n a .

KONKURRENSVERKET

8. Under 1950-talet blev det allt vanligare m e d olja som energikälla f ö r u p p v ä r m n i n g e n och under 1950-1960- och 1970-talen var olja den dominerande energikällan f ö r u p p v ä r r r m i n g av s m å h u s . I och m e d 1970-talets oljekriser f ö r ä n d r a d e s dock denna b i l d radikalt. O l j e u p p v ä r m n i n g f ö r e k o m m e r fortfarande såväl i en del h u s h å l l som i industri- och kontorsfastigheter. O l j e a n v ä n d a n d e t f ö r u p p v ä r m n i n g och varmvatten har dock under de senaste 10 åren minskat f r å n 14,8 T W h t i l l 2,5 T W h , vilket är en t y d l i g signal p å att det är ett u p p v ä r m n i n g s s y s t e m som i n o m en relativt snar f r a m t i d kommer att vara ersatt m e d andra u p p v ä r m n i n g s s ä t t .1

9. P å 1970-talet byggdes k ä r n k r a f t e n u t och elen blev en relativt b i l l i g energikälla i Sverige. M e d direktverkande elvärme, som inte är ett c e n t r a l v ä r m e system, blev ä v e n installationskostnaderna f ö r v ä r m e s y s t e m e t låga eftersom det inte b e h ö v s n å g o n r ö r d r a g n i n g f ö r vattenradiatorer. D e n d å f ö r d e l a k t i g a prisbilden gjorde att direktverkande e l v ä r m e blev en vanlig u p p v ä r m n i n g s f o r m v i d nybyggnation. El k a n a n v ä n d a s som energikälla ä v e n i ett centralv ä r m e s y s t e m , d å genom en elpanna. I och m e d de stigande elpriserna har det dock b l i v i t allt dyrare att v ä r m a sitt hus med e l v ä r m e och det är numera relativt ovanligt att installera e l v ä r m e v i d nybyggnation. Ä l d r e hus som är utrustade med e l v ä r m e har i h ö g grad kompletterats med n å g o n f o r m av v ä r m e p u m p för att minska e n e r g i f ö r b r u k n i n g e n .2

10. V ä r m e p u m p e n som i d é är inte n y utan lanserades av l o r d K e l v i n redan p å 1850-talet. Tekniskt sett bygger v ä r m e p u m p e n p å samma i d é som k y l s k å p e t , men t i l l skillnad f r å n k y l s k å p e t tillvaratar v ä r m e p u m p e n v ä r m e och pumpar bort kyla. Det tog dock l å n g t i d innan i d é n omsattes i praktik. I Sverige, som är v ä r l d s l e d a n d e p å v ä r m e p u m p a r , tog utvecklingen av v ä r m e p u m p a r fart i slutet p å 1970-talet.

11. V ä r m e p u m p a r kan a n v ä n d a s såväl s m å - som storskaligt. Ett exempel p å storskalig a n v ä n d n i n g är V ä r t a v e r k e t i Stockholm d ä r v ä r m e n tas ur Östersjöns vatten. Det finns ä v e n v ä r m e p u m p a r som kan ta v ä r m e n f r å n berggrunden, jorden, utomhusluften eller inomhusluften.

12. Utvecklingen av v ä r m e p u m p a r f ö r s m å h u s tog ordentlig f a r t i mitten av 1990-talet, och sedan 1995 har v ä r m e p u m p a r n a s v ä r m e f a k t o r ( f ö r h å l l a n d e t mellan utvunnen energi/tillförd energi) ö k a t med cirka 2 procent per år. Idag har 90 procent av alla nyproducerade s m å h u s i Sverige en f r å n l u f t s v ä r m e p u m p och t v å av tre som byter v ä r m e s y s t e m i ett befintligt hus väljer v ä r m e p u m p .3

KONKURRENSVERKET

13. Ett annat u p p v ä r m n i n g s s y s t e m är f j ä r r v ä r m e . Sveriges första kommunala f j ä r r v ä r m e s y s t e m startade i Karlstad 1948. Utvecklingen gick dock inte fort de f ö r s t a åren och f j ä r r v ä r m e n s verkliga genombrott k o m f ö r s t i samband m e d oljekriserna. Det var också å r e n d å de så kallade miljonprogrammens nya b o s t ä d e r blev klara och kunde anpassas och anslutas t i l l f j ä r r v ä r m e n .4

14. Fram t i l l 1980-talet bedrevs f j ä r r v ä r m e v e r k s a m h e t e r i f ö r s t a hand i k o m m u n a l f ö r v a l t n i n g s f o r m . D ä r e f t e r har merparten av f j ä r r v ä r m e v e r k s a m h e t e r n a omvandlats t i l l kommunala aktiebolag. 1996 skedde en omreglering av eloch f j ä r r v ä r m e m a r k n a d e n , vilket ö p p n a d e f ö r andra ä g a r f o r m e r ä n den kommunala.

15. Principen bakom f j ä r r v ä r m e ä r densamma som v i d c e n t r a l v ä r m e . Vatten v ä r m s u p p centralt i en a n l ä g g n i n g f ö r p r o d u k t i o n av hetvatten, numer ofta ett så kallat k r a f t v ä r m e v e r k som också producerar elkraft, och distribueras sedan u t i ett r ö r l e d n i n g s s y s t e m (fjärrvärmenätet) f ö r att v ä r m a u p p byggnader och varmvatten. K r a f t v ä r m e v e r k e t kan drivas m e d olika energibärare, t i l l exempel avfall, gas och biomassa. K r a f t v ä r m e v e r k e t kan ä v e n ha en eller flera v ä r m e p u m p a r för u t v i n n i n g av den solenergi som är lagrad i sjöar, berggrunden eller marken. N ä r en fastighet ansluts t i l l f j ä r r v ä r m e n ä t e t a n v ä n d s en v ä r m e v ä x l a r e f ö r att ö v e r f ö r a v ä r m e n f r å n hetvattnet t i l l byggnadens interna v ä r m e - och varmvattensystem. Det finns inte n å g o t sammanh ä n g a n d e r i k s t ä c k a n d e f j ä r r v ä r m e n ä t p å motsvarande sätt som exempelvis elnätet. F j ä r r v ä r m e n ä t e n är således lokala t i l l sin natur.

16. F j ä r r v ä r m e är en effektiv u p p v ä r m n i n g s f o r m f ö r flerbostadshus och lokaler m e d ett stort v ä r m e b e h o v . Mer ä n h ä l f t e n av den levererade f j ä r r v ä r m e n g å r t i l l flerbostadshus och n ä r m a r e 90 procent av alla flerbostadshus v ä r m s u p p m e d f j ä r r v ä r m e .5

17. För s m å h u s ä r marknadsandelen klart mindre eftersom v ä r m e b e h o v e n s koncentration är lägre i s m å h u s o m r å d e n vilket leder t i l l h ö g a distributionsf ö r l u s t e r i f o r m av v ä r m e l ä c k a g e f r å n f j ä r r v ä r m e n ä t e t .6

Det ifrågasatta förfarandet - krav på anslutning till fjärrvärme

18. Under de tio senaste å r e n har Växjö k o m m u n , v i d försäljning av tomtmark, ställt u p p olika former av k r a v p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e i o m r å d e n d ä r kommunens h e l ä g d a energibolag, Växjö Energi A B (VEAB) har möjlighet att

KONKURRENSVERKET

leverera f j ä r r v ä r m e .7 Den n u g ä l l a n d e modellen f ö r dessa krav är den så kallade Vikaholmsmodellen.8

19. I korthet i n n e b ä r Vikaholmsmodellen att k o m m u n e n v i d exploateringen av ett n y t t b o s t a d s o m r å d e inledningsvis f ö r b e r e d e r t v å d e l o m r å d e n , ett fjärrv ä r m e o m r å d e och ett l å g e n e r g i o m r å d e , d ä r det f ö r r a har krav p å f j ä r r v ä r m e och det senare har krav p å passivhus enligt aktuella krav f r å n Forum f ö r Energieffektiva Byggnader (FEBY). N ä r ett d e l o m r å d e har sålts slut är avsikten att ett n y t t d e l o m r å d e av samma slag som det d ä r tomterna hade tagit slut ska f ö r b e r e d a s . Kommunens m å l s ä t t n i n g är att t o m t k ö p a r n a alltid ska ha möjlighet att välja mellan att antingen bygga ett passivhus eller att bygga ett vanligt hus med krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e .9

20. Växjö k o m m u n u p p r ä t t h å l l e r kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e genom klausuler i k ö p e a v t a l e n avseende tomtmarken. Exempel p å en s å d a n klausul som a n v ä n d s v i d försäljning av tomtmark t i l l privatpersoner synes nedan

"Köparna förbinder sig dessutom att, a) följa krav enligt utformat kvalitetsprogram för Vikaholm, bilaga 1, och därmed medverka till säljarens höga ambitioner avseende hållbarhet för området. För fastigheten X gäller krav på fjärrvärme under rubrik Energieffektiva hus på Vikaholm. Köparna förbinder sig att parallellt med bygglovsprocessen redovisa kvalitetsprogrammets uppföljningsblankett för godkännande av säljaren.

c) om fastigheten överlåtes förpliktiga köparna att övertaga åtagandena mot säljaren

enligt denna handling"10

21. Enligt Vikaholmsmodellen är det inte tillåtet att installera en v ä r m e p u m p i en fastighet som omfattas av krav p å f j ä r r v ä r m e .1 1

22. För den t o m t k ö p a r e som inte v i l l installera f j ä r r v ä r m e återstår tomterna i l å g e n e r g i o m r å d e t . Det kan dock noteras att det är a v s e v ä r t dyrare att bygga ett passivhus ä n att bygga ett vanligt hus. Växjö k o m m u n har uppskattat att merkostnaden varierar men att den vanligtvis ligger i storleksordningen

KONKURRENSVERKET

150 000 - 500 000 kronor f ö r ett normalstort hus.1 2 Driftskostnaden för ett s å d a n t hus kan dock vara o m k r i n g 4 000 - 5000 k r lägre per år.1 3

23. N ä r det gäller s m å h u s är e f t e r f r å g a n p å passivhus dessutom låg. Trots att Växjö k o m m u n har s ä n k t priset p å de tomter som omfattas av krav p å passivhus med 150 000 k r har k o m m u n e n per den 17 j u n i 2013 inte sålt en enda s å d a n tomt i Vikaholm.1 4 Ä v e n i riket i stort är e f t e r f r å g a n p å passivhus l å g n ä r det gäller s m å h u s . Enligt en rapport framtagen p å uppdrag av Passivhuscentrum har under perioden 2007 - 2011 i Sverige endast byggts cirka 100 villor som passivhus. Andelen passivhus bland nybyggda s m å h u s har ökat under perioden men är fortfarande lägre ä n 0,5 procent.1 5

24. Ä v e n i avtal b e t r ä f f a n d e o m r å d e n d ä r kommunen säljer tomtmark t i l l privata exploatörer som i sin tur säljer marken vidare har k o m m u n e n u p p s t ä l l t krav p å f j ä r r v ä r m e eller passivhus enligt samma modell som beskrivits ovan. I k ö p e a v t a l står följande:

"Bolaget förbinder sig att följa krav enligt utformat kvalitetsprogram för Vikaholm, bilaga 2, och därmed medverka till Kommunens höga ambitioner avseende hållbarhet för området. Bolaget förbinder sig att parallellt med bygglovsprocessen redovisa kvalitetsprogrammets uppföljningsblankett för

godkännande av Kommunen."16

25. I praktiken i n n e b ä r de ovan n ä m n d a anslutningskraven att k ö p a r e n av tomtmarken m å s t e teckna ett standardavtal med Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e b o l a g V E A B .1 7 Anslutningskostnaden f ö r f j ä r r v ä r m e är en e n g å n g s k o s t n a d o m 45 000 kronor.1 8 För k ö p a r e n tillkommer ytterligare kostnader f ö r installation av den v ä r m e v ä x l a r e som k r ä v s f ö r utnyttjande av f j ä r r v ä r m e n ä t e t . Kostnaden f ö r v ä r m e v ä x l a r e n u p p g å r normalt t i l l å t m i n s t o n e 30 000 kronor.

26. En k ö p a r e av k o m m u n a l tomtmark som omfattas av kravet p å f j ä r r v ä r m e åtar sig således ekonomiskt att betala en e n g å n g s k o s t n a d o m å t m i n s t o n e

KONKURRENSVERKET

75 000 kronor. Dessutom tillJkommer en årlig fast avgift o m 3 720 kronor (enligt 2013 års prislista) samt f ö r b r u k n i n g s k o s t n a d e r .1 9

Offentlig säljverksamhet

Offentlig aktör

27. B e s t ä m m e l s e n i 3 kap. 27 § K L gäller för stat, k o m m u n eller landsting. Växjö k o m m u n omfattas således av b e s t ä m m e l s e n .

Säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket KL

28. B e s t ä m m e l s e n i 3 kap. 27 § K L tar sikte p å s ä l j v e r k s a m h e t som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket K L , det v i l l säga u t g ö r verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. M e d s ä l j v e r k s a m h e t avses försäljning av varor, tjänster och andra nyttigheter, liksom annan utbudsverksamhet s å s o m uthyrning.2 0

29. Växjö kommuns försäljning av tomtmark är en verksamhet av ekonomisk och kommersiell natur som bedrivs i konkurrens med andra aktörer vars verksamhet bedrivs i vinstsyfte. Verksamheten u t g ö r d ä r m e d s å d a n säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § f ö r s t a stycket K L .

Allmänt om konkurrensbegränsningen enligt 3 kap. 27 § K L

30. Enligt 3 kap. 27 § K L f å r en offentlig s ä l j v e r k s a m h e t f ö r b j u d a s o m den (i) snedvrider, eller är ä g n a d att snedvrida, f ö r u t s ä t t n i n g a r n a för en effektiv konkurrens p å marknaden eller (ii) h ä m m a r , eller är ä g n a d att h ä m m a , f ö r e k o m s t e n eller utvecklingen av en s å d a n konkurrens.

31. Rekvisitet "snedvrider, eller är ä g n a t att snedvrida f ö r a t s ä t t n i n g a r n a f ö r en effektiv konkurrens p å marknaden" tar n ä r m a s t sikte p å att det inte r å d e r konkurrens p å så lika v i l l k o r som möjligt.2 1 Rekvisitet " h ä m m a r , eller är ä g n a t att h ä m m a , f ö r e k o m s t e n eller utvecklingen av en s å d a n konkurrens" tar sikte p å f a l l d ä r det privata alternativet faller bort eller att privata aktörer över h u v u d taget inte t r ä d e r i n p å marknaden t i l l följd av den offentliga aktörens f ö r f a r a n d e liksom n ä r de privata f ö r e t a g e n s tillväxt och utveckling hejdas eller p å annat sätt hålls tillbaka.2 2

32. Eftersom ett f ö r f a r a n d e kan f ö r b j u d a s enligt 3 kap. 27 § K L såväl t i l l följd av att det snedvrider som att det h ä m m a r f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r en effektiv konkurrens saknar det självständig betydelse f ö r p r ö v n i n g e n huruvida det är f r å g a o m ett snedvridande, ett h ä m m a n d e eller b å d e och. I den fortsatta f r a m s t ä l l n i n g e n kommer uttrycket k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d e att a n v ä n d a s f ö r

KONKURRENSVERKET

s å v ä l snedvridanden som h ä m m a n d e n av f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r en effektiv konkurrens.

33. V i d p r ö v n i n g e n av k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n m å s t e m a n i det enskilda fallet u n d e r s ö k a o m f ö r f a r a n d e t skadar drivkrafterna t i l l konkurrens och själva mekanismerna p å marknadsplatsen. H ä r r ö r det sig o m att u t r ö n a o m faktorer s å s o m incitament t i l l en t ä v l a n som skapar effektiv konkurrens skadas. P r ö v n i n g e n b ö r inte avse effekter p å kort sikt utan ska ha sin u t g å n g s p u n k t i verksamhetens långsiktiga verkningar p å f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r en effektiv konkurrens.2 3

Kommunens fjärrvärmekrav skadar konkurrensen och konsumenterna

Inledning

34. Växjö k o m m u n t i l l ä m p a r kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e v i d försäljning av tomtmark för b o s t a d s ä n d a m å l . Det k a n noteras att kommunen står f ö r en stor del av försäljningen av s å d a n tomtmark i Växjö k o m m u n . Kravet m e d f ö r , s å s o m kommer att utvecklas nedan, en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g som leder t i l l en direkt skada f ö r konsumenterna p å marknaden f ö r försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s f ö r b o s t a d s ä n d a m å l . Effekterna av kommunens krav p å f j ä r r v ä r m e b e g r ä n s a s dock inte t i l l denna marknad. T v ä r t o m drabbar skadeverkningarna av kommunens f j ä r r v ä r m e k r a v ä v e n ett antal andra marknader relaterade t i l l nybyggnation av s m å h u s och u p p v ä r m ningen av dessa. Ä v e n detta kommer att utvecklas nedan.

35. Innan g e n o m g å n g e n av vilka marknader som skadas av kommunens krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e n ä t e t och p å vilket sätt de skadas finns det anledn i n g att lite n ä r m a r e beskriva kundens situation v i d v a l av v ä r m e s y s t e m .

36. V i d en nybyggnation av en bostad har kunden oftast möjlighet att välja mellan flera olika u p p v ä r m n i n g s s y s t e m . Kunden har d å normalt att j ä m f ö r a tillgängliga u p p v ä r m n i n g s s y s t e m mot varandra, t i l l exempel u t i f r å n produktegenskaper och pris.

37. V i d nybyggnation p å v e r k a s valet av l ä m p l i g a u p p v ä r m n i n g s s y s t e m av de regler som Boverket ställer u p p avseende e n e r g i h u s h å l l n i n g - Boverkets Byggregler (BBR) 19. Reglerna i BBR19 gäller för alla byggnader som u p p f ö r s o m det inte r å d e r n å g o t särskilt undantag. Reglerna ställer krav bland annat v a d gäller klimatskal, u p p v ä r m n i n g och energieffektivitet i nybyggnationer och i vissa f a l l ombyggnationer. Boverket har p å g r u n d av varierande f ö r u t s ä t t a i n g a r delat i n Sverige i tre olika klimatzoner och kraven f ö r e n e r g i h u s h å l l n i n g e n skiljer sig åt mellan dessa zoner.

4{l KONKURRENSVERKET

38. M o t bakgrund av bland annat Boverkets byggregler är v ä r m e p u m p a r , och d å f r a m f ö r a l l t f r a n l u f t s v ä r m e p u m p a r , det vanligaste alternativet v i d nyinvestering. F j ä r r v ä r m e kan vara ett alternativ p å de platser det finns tillgängligt.

39. Biobränsleeldning skulle kunna vara ett alternativ m e d h ä n s y n t i l l Boverkets regler. Konkurrensverkets utredning har dock visat att idag a n v ä n d s b i o b r ä n s l e e l d a d e u p p v ä r m n i n g s l ö s n i n g a r i princip aldrig v i d nybyggnation p å g r u n d den relativt stora manuella insats som k r ä v s i samband med u p p v ä r m n i n g e n . Hustillverkare gör ofta mer standardiserade v a l åt kunderna och tenderar att välja mer automatiserade system. Ä v e n slutkunden väljer ofta mer automatiserade system.

40. V i d reinvestering b e h ö v e r m a n normalt inte ta samma h ä n s y n t i l l Boverkets regler. U t ö v e r v ä r m e p u m p a r och f j ä r r v ä r m e är b i o b r ä n s l e e l d n i n g ett vanligt alternativ v i d reinvestering, särskilt i hus som tidigare eldat olja.

41. Den tekniska l i v s l ä n g d e n f ö r de olika u p p v ä r m n i n g s s y s t e m e n är ofta l å n g och kan ligga p å drygt 20 år.2 4 N ä r kunden v ä l har valt ett u p p v ä r m n i n g s system blir substituerbarheten gentemot andra v ä r m e s y s t e m mycket liten p å kort sikt eftersom det k r ä v s relativt stora investeringar f ö r att byta system. Möjligheter t i l l konkurrens mellan olika v ä r m e s y s t e m i en s å d a n situation är d ä r f ö r s m å o m inte obefintliga.2 5

42. Det är således f r ä m s t i samband med att det gamla u p p v ä r m n i n g s s y s t e m e t blir u t t j ä n t som det i praktiken kan b l i aktuellt att byta u p p v ä r m n i n g s system.2 6 V i d en s å d a n reinvestering j ä m f ö r s u p p v ä r m n i n g s s y s t e m f r ä m s t i relation t i l l det system k u n d e n redan har. I detta f a l l tar kunden ä v e n h ä n s y n t i l l vilka utbyteskostnader det m e d f ö r att byta system och det k a n t ä n k a s att investering i enbart n y utrustaing f ö r det v ä r m e s y s t e m kunden redan har visar sig vara mest l ö n s a m t f ö r kunden. Detta med anledning av att kunden kan ha möjlighet att utnyttja exempelvis existerande f j ä r r v ä r m e a n s l u t n i n g eller existerande b o r r h å l f ö r b e r g v ä r m e .2 7 V i d reinvestering har således kundens befintliga v ä r m e s y s t e m en k o n k u r r e n s f ö r d e l j ä m f ö r t med andra v ä r m e s y s t e m .

KONKURRENSVERKET

43. V i d l ä s n i n g e n nedan avseende de i m å l e t relevanta marknaderna och skadorna p å dessa är det v i k t i g t att ha i å t a n k e att v ä r m e s y s t e m är en s ä l l a n k ö p s v a r a , ofta med livslängder uppemot 20 år, och att n ä r en k u n d v ä l har investerat i ett v ä r m e s y s t e m är dennes incitament relativt starka att ä v e n v i d en senare reinvestering investera i samma t y p av v ä r m e s y s t e m . Kundens v a l v i d nyinvestering f å r således stor och långsiktig inverkan p å dennes e f t e r f r å g a n avseende u p p v ä r m n i n g s l ö s n i n g a r . Detta ökar de konkurrensb e g r ä n s a n d e effekterna av kommunens f ö r f a r a n d e att v i d försäljning av tomtmark ställa u p p krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e . .

44. F j ä r r v ä r m e k r a v e t gynnar alltså kommunens h e l ä g d a energibolag, VEAB, som är de enda som k a n leverera f j ä r r v ä r m e t i l l de aktuella fastigheterna.

Marknaden för försäljning av tomtmark för uppförande av småhus i Växjö kommun A l l m ä n t o m t o m t f ö r s ä l j n i n g 45. Tomtmark kan säljas av flera olika aktörer. Det kan exempelvis vara kommuner som säljer av delar av den kommunala markreserven, privata m a r k e x p l o a t ö r e r som säljer tomtmark eller privata fastighetsägare som styckar av en del av en större tomt.

46. Växjö k o m m u n är, s å s o m innehavare av den kommunala markreserven, en stor f a s t i g h e t s ä g a r e och står f ö r en betydande del av f ö r s ä l j n i n g e n av tomtmark i Växjö k o m m u n .

47. För att ö v e r h u v u d t a g e t få bygga ett hus p å tomtmarken k r ä v s dels att marken är avsedd för detta enligt översiktsplan, dels att m a n har erhållit bygglov för det hus man avser att bygga.

48. V ä r d e t p å tomtmark varierar stort s å v ä l över landet som i n o m olika regioner. Parametrar s å s o m exempelvis tomtens geografiska läge, o m det finns tillgäng t i l l k o m m u n a l t vatten- och avloppssystem, o m tomten ligger i n o m detaljplanlagt o m r å d e , om den är t ä t o r t s n ä r a etcetera spelar i n v i d v ä r d e r i n g av tomtmark.

Relevant produktmarknad 49. U t g å n g s p u n k t e n f ö r m a r k n a d s a v g r ä n s n i n g e n är kommunens f ö r s ä l j m n g av tomtmark.

50. I översiktsplan och detaljplan b e s t ä m m e r kommunen vilken mark som f å r nyttjas t i l l vad. N ä r en fastighet säljs är det alltså som u t g å n g s p u n k t givet vad den f å r a n v ä n d a s t i l l , b o s t ä d e r eller kommersiell verksamhet.

51. A n s ö k a n o m ä n d r i n g a r i detaljplan möjliggör förvisso att mark kan a n v ä n d a s t i l l s å d a n t som den ursprungligen inte är planerad för. Det föreligger alltså vissa möjligheter t i l l substitution mellan olika a n v ä n d n i n g s o m r å d e n .

4il KONKURRENSVERKET

Antagandet av en detaljplan kan v i d ett normalt p l a n e r i n g s f ö r f a r a n d e dock ta cirka 12-18 m å n a d e r och ä n n u l ä n g r e t i d i mer komplicerade ä r e n d e n d ä r det k r ä v s flera utredningar eller o m planen överklagas.2 8 Det är således inte f r å g a o m n å g o n snabb och effektiv substitution varken p å e f t e r f r å g e - eller utbudssidan. En första a v g r ä n s n i n g av marknaden skulle således kunna göras u t i f r å n t ä n k t a n v ä n d n i n g s o m r å d e .

52. A t t skilja p å fastigheter efter ä n d a m å l ligger ä v e n i linje med v a d Europeiska kommissionen k o m m i t f r a m t i l l i ett flertal f a l l d ä r fastighetsmarknader har b e d ö m t s . Kommissionen har i samtliga f a l l a v g r ä n s a t produktmarknaden u t i f r å n o m fastigheterna är f ö r kommersiellt b r u k eller o m det är fastigheter för privatbruk, det v i l l säga b o s t ä d e r .2 9

53. Relevant i f ö r e v a r a n d e f a l l är f r ä m s t fastigheter för privatbruk, det v i l l säga s å d a n a som är f ö r b o s t a d s ä n d a m å l . S å d a n a fastigheter ska i sin tur delas i n i olika segment u t i f r å n o m fastigheterna ska bebyggas med v i l l o r eller flerbostadshus. D e n som v i l l u p p f ö r a ett flerbostadshus k a n inte k ö p a en tomt avsedd f ö r s m å h u s och vice versa. P å grund av bland annat detaljp l a n e b e s t ä m m e l s e r saknas ä v e n möjlighet t i l l snabb substitution p å utbudssidan. D ä r m e d u t g ö r försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s och försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av flerbostadshus separata produktmarknader.

54. Växjö k o m m u n t i l l ä m p a r den i f r å g a s a t t a avtalsklausulen v i d försäljning av all k o m m u n a l tomtmark f ö r b o s t a d s ä n d a m å l d ä r f j ä r r v ä r m e n ä t finns att tillgå eller kan byggas ut. Konkurrensverkets talan i f ö r e v a r a n d e m å l avser dock endast försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s .

55. Den i m å l e t relevanta marknaden (där f ö r f a r a n d e t vidtas) u t g ö r s d ä r f ö r av marknaden f ö r försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s .

Relevant geografisk marknad 56. U t m ä r k a n d e f ö r b o s t ä d e r och tomtmark f ö r b o s t a d s ä n d a m å l är att de är knutna t i l l en viss geografisk plats eller ort. Det betyder att bostadsmarknaden är lokal och att e f t e r f r å g a n p å b o s t ä d e r således b e s t ä m s av faktorer som den lokala inkomst- och befolkningsutvecklingen. Villkoren ser ä v e n v ä l d i g t olika u t beroende p å o m bostaden är b e l ä g e n p å en expansiv eller

B33B3!EBSBE5SS!SSSB2B3i

KONKURRENSVERKET

stagnerande marknad, det v i l l säga o m det finns ett underskott eller ö v e r s k o t t av b o s t ä d e r .3 0

57. U t g å n g s p u n k t e n f ö r a v g r ä n s n i n g e n av den relevanta geografiska marknaden är v a d k ö p a r n a av tomtfastigheter i Växjö k o m m u n anser är utbytbart u t i f r å n ett geografiskt perspektiv, det v i l l säga i n o m vilket geografiskt o m r å d e de i princip kan t ä n k a sig att bo.

58. Det föreligger betydande skillnader i h u r marknaderna för bostadstomter ser u t i Växjö j ä m f ö r t m e d kringliggande kommuner. Under perioden 2009-2011 såldes i genomsnitt 18 tomter av kommunen och 58 tomter av privata aktörer (inklusive privatpersoner) per år i Växjö medan det i Alvesta, som är den största n ä r l i g g a n d e kommunen, såldes i genomsnitt tre tomter av kommunen och t v å tomter av privata aktörer per år.

59. Det föreligger ä v e n stora prisskillnader p å tomter mellan orterna. Enligt statistik f r å n SCB s å l d e s de kommunala tomterna i Växjö i genomsnitt för 450 000 kronor och de privata tomterna f ö r i genomsnitt 1 071 000 kronor, medan de kommunala tomterna i Alvesta såldes f ö r i genomsnitt 165 000 kronor och de privata för i genomsnitt 131 000 kronor. A v statistiken f r a m g å r dock inte storleken p å tomterna eller o m de har styckats u p p efter avslutad försäljning etcetera. De stora prisskillnaderna ger emellertid en i n d i k a t i o n p å att p r i s n i v å n p å tomter i Växjö i alla f a l l är a v s e v ä r t mycket h ö g r e ä n p r i s n i v å n p å tomter i Alvesta.3 1 Ä v e n avseende tomter f ö r flerbostadshus föreligger betydande skillnader avseende såväl antal omsatta tomter som pris.3 2

60. De stora prisskillnaderna och skillnader i o m s ä t t n i n g av antal tomter talar f ö r att en ytterst b e g r ä n s a d substitution sker mellan orterna.

61. Vidare uppvisar kommunerna helt olika u t v e c k l i n g s m ö n s t e r avseende b o s t a d s b e s t å n d . Utvecklingen av det aggregerade b o s t a d s b e s t å n d e t under perioden 2001-2011 har i Växjö varit positiv avseende såväl s m å h u s som flerbostadshus. Ö k n i n g e n av antal b o s t ä d e r har varit som störst avseende

KONKURRENSVERKET

flerbostadshus.3 31 Alvesta har utvecklingen av antalet flerbostadshus under samma period också varit positiv men avsevärt mycket lägre ä n i Växjö. Avseende s m å h u s i Alvesta har utvecklingen snarare varit negativ.3 4

62. D å ä n n u större skillnader föreligger mellan Växjö och övriga kringliggande kommuner, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd - såväl avseende tomtpriser som avseende antal omsatta tomter och utvecklingen av det aggregerade b o s t a d s b e s t å n d e t - får substitutionen mellan Växjö och dessa orter anses vara i princip obefintlig.3 5

63. M o t denna bakgrund kan varken Alvesta k o m m u n eller övriga kringliggande kommuner, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd k o m m u n , anses i n g å p å samma relevanta geografiska marknad som Växjö k o m m u n .

64. Den i m å l e t relevanta geografiska marknaden för försäljning av tomtmark för u p p f ö r a n d e av s m å h u s u t g ö r s d ä r m e d av Växjö k o m m u n .

Andelen försäljningar p å den relevanta marknaden som träffats av kommunens f j ä r r v ä r m e k r a v 65. Växjö k o m m u n är en stor aktör p å marknaden för försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n . I de o m r å d e n d ä r f j ä r r v ä r m e n ä t finns att tillgå har Växjö k o m m u n a n v ä n t sig av anslutningskravet i de allra flesta fallen. Under perioden mellan år 2007 och år 2011 sålde Växjö k o m m u n totalt 200 tomter planerade för v i l l o r t i l l privatpersoner genom den kommunala t o m t k ö n . A v dessa omfattades 165 tomter, motsvarande 82,5 procent, av anslutningskravet. Det totala antalet sålda tomter f ö r b o s t a d s ä n d a m å l3 6 t i l l andra exploatörer under samma period uppgick t i l l 37 tomter. A v dessa omfattades 24 tomter av anslutningskravet, vilket motsvarar cirka 65 procent.3 7

66. Ser man istället t i l l den totala andelen s m å h u s p å marknaden f ä r d i g s t ä l l d e s enligt u p p g i f t f r å n kommunen totalt 850 villor i centrala Växjö under perioden mellan år 2001 t i l l år 2010.1 övriga delar av k o m m u n e n u p p f ö r d e s cirka 100 villor. Under den tidsperioden sålde Växjö k o m m u n 301 villatomter

KONKURRENSVERKET

d ä r kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e ställdes u p p . Dessutom sålde k o m m u n e n mark t i l l andra exploatörer d ä r anslutningskravet gällde som i sin tur genererade 203 villor.

67. Det i n n e b ä r att Växjö k o m m u n under åren 2001 t i l l 2010 har ställt krav p å f j ä r r v ä r m e a n s l u t n i n g avseende cirka 53 procent av det totala antalet nybyggda s m å h u s i n o m kommunen.3 8 Motsvarande andel under perioden år 2007 t i l l 2011 u p p g å r t i l l cirka 46 procent av det totala antalet u p p f ö r d a s m å h u s .3 9 Ö v e r l a g har anslutningskravet således a n v ä n t s v i d drygt h ä l f t e n av alla nybyggnationer i n o m Växjö k o m m u n under den t i o å r s p e r i o d det har tillämpats.

K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n p å marknaden f ö r försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n 68. 190 procent av alla nyproducerade s m å h u s i Sverige installeras en f r å n l u f t s v ä r m e p u m p .4 0 F r å n l u f t s v ä r m e p u m p a r ä r ofta inbyggda i husets varmvattenberedning och a n v ä n d n i n g e n av dem k r ä v e r att huset har ett mekaniskt ventilationssystem4 1 F r å n l u f t s v ä r m e p u m p a r h ä m t a r och återvinner den v ä r m e som finns i bostadens f r å n l u f t s v e n t i l a t i o n och deras popularitet i nybyggda energieffektiva hus beror p å att de gör att den v ä r m e som alstras inne i huset å t e r v i n n s och att den l u f t som l ä m n a r huset håller en mycket l å g temperatur o m u n g e f ä r f y r a grader.

69. T i l l följd av Växjö kommuns krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e och f ö r b u d m o t v ä r m e p u m p a r har dock konsumenter som k ö p e r tomtmark av Växjö k o m m u n ingen möjlighet att välja denna u p p v ä r m n i n g s l ö s n i n g . Inte heller i ö v r i g t har konsumenterna möjlighet att välja u p p v ä r m n i n g s s y s t e m efter sina egna preferenser.

70. Det kan noteras att ä v e n o m Växjö k o m m u n tog bort f ö r b u d e t mot v ä r m e p u m p a r , vilket är relativt n y i n f ö r t ,4 2 och endast hade kvar kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e n ä t e t skulle konsumenterna t i l l följd av betydande byteskostnader ä n d å i praktiken vara bundna till att a n v ä n d a f j ä r r v ä r m e f ö r u p p v ä r m n i n g e n av sina hus.

KONKURRENSVERKET

71. Byteskostnaden består i att f a s t i g h e t s ä g a r e n redan har gjort en investering med l å n g livslängd f ö r att ansluta sig t i l l f j ä r r v ä r m e , en investering som är att betrakta som en icke-återvinningsbar kostnad.4 3 A n d r a byteskostnader inkluderar investeringarna för de nya installationer som k r ä v s för att byta t i l l annan u p p v ä r m n i n g s f o r m , behovet av att u n d e r s ö k a marknaden, o s ä k e r h e t k r i n g andra u p p v ä r m n i n g s s y s t e m , transaktionskostnader f ö r att j ä m f ö r a u p p v ä r m n i n g s a l t e r n a t i v e n samt f ö r h a n d l a o m nya v i l l k o r m e d andra leverantörer, s å v ä l o m utrustning som insatsvara. Tillsammans minskar dessa b y t e s b e n ä g e n h e t e n hos fastighetsägaren.4 4

72. Det kan också konstateras att byteskostnaderna är h ö g a ä v e n n ä r f j ä r r v ä r m e utrustningen är u t t j ä n t och f a s t i g h e t s ä g a r e n tenderar att i m å n g a f a l l endast byta u t själva utrustningen.4 51 en i n t e r v j u u n d e r s ö k n i n g med f j ä r r v ä r m e kunder som gjordes i samband m e d utredningen i SOU 2004:136 Skäligt pris på fjärrvärme f r a m k o m att ett stort antal kunder anser att de i praktiken har s m å möjligheter att välja ett alternativt u p p v ä r m n r n g s s y s t e m n ä r de v ä l har investerat i f j ä r r v ä r m e .4 6

73. Vidare m e d f ö r anslutningskravet ytterligare negativa konsekvenser f ö r konsumenten. F j ä r r v ä r m e skiljer sig f r å n m å n g a andra u p p v ä r m n i n g s s y s t e m eftersom f j ä r r v ä r m e levereras som en p r o d u k t - hetvatten - utan att konsumenten b e h ö v e r ha n å g o n egen utrustning f ö r omvandling av energi t i l l v ä r m e . I de flesta övriga f a l l levereras ett b r ä n s l e som kunden sedan själv producerar v ä r m e e n e r g i av i egna a n l ä g g n i n g a r , exempelvis v ä r m e p u m p a r och pannor f ö r el, olja och b i o b r ä n s l e .4 7

74. Detta gör att kommunens krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e inte bara låser i n konsumenterna t i l l ett visst v ä r m e s y s t e m , utan ä v e n t i l l kommunens h e l ä g d a energibolag, VEAB, som energileverantör. Eftersom det bara är VEAB som kan leverera v ä r m e t i l l de fastigheter som är anslutna t i l l VEAB:s f j ä r r v ä r m e n ä t kan en konsument som är m i s s n ö j d m e d VEAB inte byta e n e r g i l e v e r a n t ö r utan att också byta v ä r m e s y s t e m , vilket alltså m e d f ö r h ö g a byteskostnader.

75. Som kommer att f r a m g å nedan m e d f ö r kommunens f j ä r r v ä r m e k r a v dessutom att konsumenterna g å r miste o m valmöjligheter n ä r det gäller

If KONKURRENSVERKET STÄMNINGSANSÖKAN

vilket hus de v i l l bygga. M å n g a kostnadseffektiva husmodeller är projekterade f ö r att a n v ä n d a en f r å n l u f t s v ä r m e p u m p för husets u p p v ä r m n i n g . I m å n g a f a l l kan dessa husmodeller inte k ö p a s med f j ä r r v ä r m e som u p p v ä r m ningssystem. Växjö kommuns krav p å f j ä r r v ä r m e m e d f ö r alltså att konsumenterna b l i r h ä n v i s a d e t i l l dyrare husmodeller ä n vad som hade varit fallet o m n å g o t krav p å f j ä r r v ä r m e inte fanns.

76. Sammanfattningsvis m e d f ö r alltså Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g m e d följd att konsumenter p å marknaden för försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n

• blir b e r ö v a d e m ö j l i g h e t e n att välja u p p v ä r m n i n g s s y s t e m efter egna preferenser,

• b l i r låsta t i l l VEAB som energileverantör, och,

• blir b e r ö v a d e m ö j l i g h e t e n att välja m å n g a kostnadseffektiva husmodeller.

Marknaden för produktion och försäljning av småhus i Sverige

Relevant produktmarknad 77. Den som har k ö p t en t o m t och v i l l ha ett nybyggt s m å h u s har grovt sett att välja mellan t v å alternativ, m t i n g e n ett lösvirkeshus eller ett hus d ä r delarna har tillverkats i fabrik f ö r att sedan monteras ihop p å k ö p a r e n s tomt. Det vanligaste är att k ö p a ett fabriksproducerat hus av en hustillverkare. A r 2012 p å b ö r j a d e s byggnationen av totalt 4 750 s m å h u s i Sverige.4 8

78. K ö p a r n a kan oavsett v a l vara olika engagerade i själva byggprocessen. K ö p a r e n kan välja att k ö p a ett totalt f ä r d i g t hus av en enda h u s l e v e r a n t ö r eller e n t r e p r e n ö r . I detta f a l l tecknar k ö p a r e n endast ett avtal. Det är dock inte alla hustillverkare som erbjuder detta. Ett alternativ är att k ö p a en husbyggsats, eventuellt inklusive stormesning, av en hustillverkare samt k ö p a t j ä n s t e r n a för f ä r d i g s t ä l l a n d e t av en eller flera e n t r e p r e n ö r e r . Denna entreprenadform kallas delad entreprenad o m det är flera e n t r e p r e n ö r e r inblandade innan huset är färdigställt och generalentreprenad o m en enda e n t r e p r e n ö r åtagit sig samtliga tjänster f ö r f ä r d i g s t ä l l a n d e t .

79. N å g o t f ö r e n k l a t k a n husen delas u p p i tre segment, ett l å g p r i s s e g m e n t , ett mellansegment och ett premiumsegment.

80. I l å g p r i s s e g m e n t e t å t e r f i n n s f u l l s t ä n d i g t standardiserade hus, i princip utan möjligheter t i l l egen anpassning. Husen produceras som volymhus med h ö g industrialisering i fabrik och levereras i moduler m e d k o r t byggtid p å plats.

KONKURRENSVERKET

Ramarna f ö r slutprodukten u t g ö r s av Boverkets byggregler. Den h ö g a graden av standardisering och m ö j l i g h e t e n t i l l massproduktion gör att hus i detta segment är mycket kostnadseffektiva sett t i l l kostnad per kvadratmeter boyta.

81. I mellansegmentet finns en flexiblare inställning t i l l egna v a l ä v e n o m övriga delar av huset byggs enligt standardiserade lösningar. Exempel p å s å d a n a v a l är att l ä g g a t i l l ett r u m , att flytta k ö k e t eller att b e s t ä m m a taklutningen. Husen i mellansegmentet är dyrare ä n husen i l å g p r i s s e g m e n t e t m e n generellt sker produktionen fortfarande i fabrik genom standardiserade produktionsmetoder och u t i f r å n existerade ritningar.

82. Kunder som är intresserade av hus i lågpris- eller mellansegmentet söker sig oftast t i l l hustillverkarna efter att de b e s ö k t en husvisning eller sett hustyperna i en hustillverkares katalog. D ä r e f t e r tar de kontakt m e d en säljare som m e d u t g å n g s p u n k t i k ö p a r e n s tomt beskriver m ö j l i g h e t e r n a som finns i det enskilda fallet.

83. I premiumsegmentet har kunderna i princip f u l l valfrihet avseende husens u t f o r m n i n g . Generellt sett har k ö p a r n a i detta segment en egen b i l d av vad de v i l l ha. Hustillverkarna utformar husen efter kundens ö n s k e m å l u t i f r å n ritningar gjorda av egna, eller av kunden anlitade externa, arkitekter. Ä v e n arkitektritade l ö s v i r k e s h u s h ö r t i l l detta segment. Husen i premiumsegmentet är dyrare ä n husen i mellan- och lågprissegmentet.

84. Skillnaderna mellan de olika husmodellerna är f ö r u t o m utseende och p l a n l ö s n i n g , f r a m f ö r allt i vilket prisläge som de ligger och h u r stora möjligheter k u n d e n har att göra individualiserade anpassningar. Vilket segment som k ö p a r e n väljer avgörs av dennes k ö p k r a f t och vilja att göra egna val.

85. K ö p a r e i l å g p r i s s e g m e n t e t ser troligen inte premiumsegmentet som ett substitut och vice versa. Mellansegmentet konkurrerar dock med såväl l å g p r i s s e g m e n t e t som m e d premiumsegmentet, m ö j l i g e n undantaget de allra mest exklusiva husen i premiumsegmentet.

86. P å utbudssidan k a n konstateras att det finns hustillverkare som har specialiserat sig p å ett av segmenten såväl som hustillverkare som tillhandahåller husmodeller i fler segment.

87. Sammantaget är f ö r h å l l a n d e n a p å utbuds- och e f t e r f r å g e s i d a n s å d a n a att det i f ö r e v a r a n d e m å l saknas anledning att betrakta de olika segmenten som skilda produktmarknader. Den i m å l e t relevanta produktmarknaden är således marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s .

KONKURRENSVERKET

Relevant geografisk marknad 88. S m å h u s är en s ä l l a n k ö p s p r o d u k t med ett h ö g t pris och k ö p a r e av s m å h u s torde normalt vara beredda att söka efter r ä t t hustillverkare i ett relativt stort o m r å d e . M o t bakgrund av bland annat olika energikrav och lagregler f ö r byggande med mera är dock m a r k n a d s f ö r h å l l a n d e n a i olika l ä n d e r så skilda att den relevanta geografiska marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s inte kan anses vara större ä n nationell.

89. Ä v e n o m det finns ett antal m i n d r e hustillverkare m e d lokal f ö r a n k r i n g som är starka i sin region så p r ä g l a s marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s i Sverige av aktörer m e d stor geografisk spridning som genom regionala kontor och agenter säljer produkter över hela landet d ä r viktiga konkurrensparametrar, s å s o m pris, i stor u t s t r ä c k n i n g fastställs centralt.

90. Sammantaget är f ö r h å l l a n d e n a s å d a n a att det i f ö r e v a r a n d e m å l saknas anledning att göra en s n ä v a r e a v g r ä n s n i n g av den geografiska marknaden ä n Sverige. D e n i m å l e t relevanta geografiska marknaden f ö r p r o d u k t i o n och f ö r s ä l j n i n g av s m å h u s är således Sverige.

K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n p å marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s i Sverige 91. Hustillverkare i l å g p r i s s e g m e n t e t har en a f f ä r s i d é som g å r u t p å att endast t i l l h a n d a h å l l a konsumenterna standardiserade lösningar för att d ä r i g e n o m kunna minimera produktionskostnaderna och pressa priserna p å sina produkter.

92. V a d gäller u p p v ä r m n i n g är s t a n d a r d l ö s n i n g e n f ö r hus i lågprissegmentet, liksom f ö r 90 procent av alla nybyggda s m å h u s ,4 9 att a n v ä n d a en f r ånluf t s v ä r m e p u m p .

93. A t t istället installera f j ä r r v ä r m e f ö r u p p v ä r m n i n g e n av ett hus i lågprissegmentet strider således m o t själva a f f ä r s i d é n f ö r segmentet och i n n e b ä r en f ö r d y r n i n g i f ö r h å l l a n d e t i l l s t a n d a r d l ö s n i n g e n . För vissa hustillverkare i l å g p r i s s e g m e n t e t kan det t i l l och med vara tekniskt omöjligt att anpassa sina husmodeller till Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v utan att ö v e r s k r i d a Boverkets krav p å e n e r g i a n v ä n d n i n g .5 0 Detta m e d f ö r att vissa hustillverkare

KONKURRENSVERKET

helt u t e s t ä n g s f r å n m ö j l i g h e t e n att konkurrera om de kunder som är drabbade av Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v . Kommunens f j ä r r v ä r m e k r a v är således k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d e i det att det i n n e b ä r en t y d l i g konkurrensnackdel för kostnadseffektiva hustillverkare utan m ö j l i g h e t t i l l i n d i v i d u e l l anpassning av sina husmodeller i f ö r h å l l a n d e t i l l de hustillverkare som har valt ett a f f ä r s k o n c e p t med h ö g r e priser och större möjligheter t i l l i n d i v i d u e l l anpassning av sina husmodeller.

94. Vidare f ö r t j ä n a r f r a m h å l l a s att f j ä r r v ä r m e k r a v , liksom alla andra k o m m u n specifika krav som avviker f r å n Boverkets byggregler, är kostnadsdrivande f ö r hustillverkarna eftersom dessa d å m å s t e f r å n g å sina s t a n d a r d l ö s n i n g a r och istället anpassa husen särskilt efter de olika kommunernas olika krav.5 1 B e t r ä f f a n d e s ä r k r a v avseende u p p v ä r m n i n g s s y s t e m så k a n dessa m e d f ö r a att hustillverkaren m å s t e projektera o m huset f ö r att säkerställa att det klarar Boverkets energikrav ä v e n m e d det av kommunen f ö r e s k r i v n a u p p v ä r m ningssystemet.

95. Ö k a d e byggkostnader riskerar att leda t i l l en generellt minskad e f t e r f r å g a n p å marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s i Sverige.

96. Krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e leder således t i l l en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g genom att marknadsunderlaget för hustillverkare krymper och att deras tillväxt och utveckling hålls tillbaka.5 2 K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n i denna del f ö r v ä r r a s dessutom av att m å n g a andra kommuner ställer u p p liknande krav, se mer h ä r o m nedan.

Marknaden för återförsäljning och installation av värmepumpar till småhus i

Kronobergs län

Relevant produktmarknad 97. Återförsäljare/installatörer erbjuder olika u p p v ä r m n i n g s s y s t e m t i l l bland annat h u s ä g a r e , b o s t a d s r ä t t s f ö r e n i n g a r , hustillverkare och f j ä r r v ä r m e f ö r e t a g .

98. Denna marknad k a n inledningsvis a v g r ä n s a s u t i f r å n hustypen d ä r u p p v ä r r n n i n g s s y s t e m e t ska a n v ä n d a s . Större a n l ä g g n i n g a r och industrier ställer exempelvis krav p å u p p v ä r r n n i n g s s y s t e m e n m e d en h ö g r e kapacitet. Installationen blir d ä r m e d mer k r ä v a n d e och fordrar ofta särskilda installatörer som är specialiserade p å att installera de större och mer komplexa v ä r m e s y s t e m e n .

KONKURRENSVERKET

99. U p p v ä r m n i n g av s m å h u s k r ä v e r å andra sidan inte lika h ö g effekt eftersom det r ö r sig o m m i n d r e area som ska v ä r m a s u p p . S å d a n a installationer görs f r ä m s t av lokala installatörer som ofta är mindre r ö r f i r m o r m e d 1-15 anställda.5 3 F ö r e v a r a n d e m å l gäller f j ä r r v ä r m e k r a v i relation t i l l s m å h u s och rör således återförsäljrung/installation av v ä r m e s y s t e m t i l l dessa hus.

100. P å efterfrågesidan kan noteras att för kunderna skiljer sig f ö r h å l l a n d e n a avsevärt mellan ny- och reinvestering. V i d nyinvestering kan kunden i princip välja mellan alla olika v ä r m e s y s t e m medan kunden v i d reinvestering har incitament att investera i samma u p p v ä r m n i n g s s y s t e m som denne redan har.

101. P å utbudssidan k a n dock noteras att det inte finns n å g o n skillnad mellan nyoch reinvestermg. Det är samma f ö r e t a g som är verksamma, och produktionsresurserna är desamma, v i d såväl ny- som reinvestering. M o t den bakgrunden m å s t e ny- och reinvestering i v ä r m e s y s t e m f ö r s m å h u s anses vara p å samma relevanta produktmarknad.

102. Återförsäljare/installatörer av u p p v ä r m n i n g s s y s t e m kan exempelvis vara b o r r n i n g s f ö r e t a g eller W S - f ö r e t a g som i sin tur, f ö r att kunna erbjuda slutkunden en h e l h e t s l ö s n i n g d ä r utrustning och installation ingår, kan anlita olika u n d e r e n t r e p r e n ö r e r .

103. M å n g a återförsäljare/installatörer kan installera olika typer av v ä r m e s y s t e m . Samma installatör kan således i vissa f a l l anlitas såväl av en slutkund f ö r att installera en v ä r m e p u m p som av ett f j ä r r v ä r m e b o l a g f ö r att installera en f j ä r r v ä r m e c e n t r al.

104. V ä r m e p u m p s i n s t a l l a t i o n e r är emellertid komplexa och k r ä v e r ofta en specialiserad installatör. Det k r ä v s kunskaper i n o m såväl kylteknik, el, styr och regler samt, beroende p å v ä r m e k ä l l a , kunskap o m ventilation och/eller v a t t e n r ö r d r a g n i n g . En installatör m å s t e ä v e n kunna justera v ä r m e p u m p e n och dess driftinställningar f ö r att passa husets u p p v ä r m n i n g s b e h o v .5 4 Efter en installation kan en v ä r m e p u m p ä v e n k o m m a att k r ä v a service och u n d e r h å l l som en installatör kan tillhandahålla. V i d arbete m e d vissa v ä r m e p u m p s typer k r ä v s det dessutom att personerna som ska u t f ö r a arbetet innehar ett certifikat.5 5

105. Sammantaget m e d f ö r detta att återförsäljning/installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s f å r anses u t g ö r a en egen relevant produktmarknad, skild f r å n återförsäljrung/installation av andra v ä r m e s y s t e m t i l l s m å h u s .

KONKURRENSVERKET

106. Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v innefattar ett f ö r b u d m o t att installera v ä r m e p u m p a r , oavsett t y p , v a r f ö r det i f ö r e v a r a n d e m å l saknas anledning att g ö r a n å g o n ytterligare a v g r ä n s n i n g av den relevanta produktmarknaden m e d avseende p å t y p av v ä r m e p u m p . D e n i m å l e t relevanta produktmarknaden u t g ö r s således av marknaden f ö r återförsäljning/installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s .

Relevant geografisk marknad 107. Återförsäljare/installatörer av v ä r m e p u m p a r är i h ö g grad lokalt eller regionalt f ö r a n k r a d genom sin arbetskraft och utrustning som är relativt trögrörlig. Dessutom p å v e r k a s den geografiska omfattningen av att det ofta är f r å g a o m mindre f ö r e t a g med mellan 1-15 anställda som är verksamma p å marknaden.5 6 M i n d r e f ö r e t a g är ofta b e g r ä n s a d e i sin geografiska tillgänglighet med anledning av kostnader och t i d s å t g å n g v i d längre t r a n s p o r t s t r ä c k o r . Restiden är en v i k t i g faktor och det är ofta inte l ö n s a m t för återförsäljarna/installatörerna, å t m i n s t o n e inte f ö r de minsta, att åta sig uppdrag l ä n g r e bort ä n i n o m en radie o m cirka 3-5 m i l . I sammanhanget m å s t e också beaktas att återförsäljarnas/installatörernas möjlighet att sköta eftermarknaden, det v i l l säga kundernas behov av service och reparationer, minskar j u mer a v l ä g s n a kunderna är f r å n återförsäljarens/installatörens hemmabas.

108. Växjö k o m m u n u t g ö r tillsammans m e d kringliggande kommuner del av Kronobergs län. M o t bakgrund av återförsäljarnas/installatörernas angivna r ö r e l s e b e g r ä n s n i n g a r kan i normalfallet f ö r e t a g m e d hemvist u t a n f ö r Kronobergs l ä n inte u t ö v a ett effektivt konkurrenstryck i Växjö. Den i m å l e t relevanta geografiska marknaden för återförsäljning/installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s k a n d ä r m e d b e s t ä m m a s t i l l Kronobergs län.

K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n p å marknaden f ö r återförsäljning och installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s i Kronobergs l ä n 109. Återförsäljare/installatörer som verkar p å marknaden f ö r återförsäljning och installation av v ä r m e p u m p a r i Kronobergs l ä n b e r ö r s av kommunens f ö r f a r a n d e eftersom konsumenter som drabbas av f j ä r r v ä r m e k r a v e t inte kan välja andra u p p v ä r m n i n g s f o r m e r ä n just f j ä r r v ä r m e . Således kommer konsumenter som annars kunde ha investerat i en v ä r m e p u m p inte att ha n å g o n möjlighet att göra det. Det kan i sammanhanget noteras att 90 procent av alla nybyggda s m å h u s har en f r å n l u f t s v ä r m e p u m p .5 7 Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v resulterar således i att återförsäljarnas/installatörernas marknadsunderlag krymper och kravet leder d ä r m e d t i l l en konkurrensb e g r ä n s n i n g genom att återförsäljarnas/installatörernas tillväxt och utveckling hålls tillbaka.

KONKURRENSVERKET

110. M e d h ä n s y n t i l l den i n l å s n i n g som ett v a l av visst u p p v ä r m n i n g s s y s t e m m e d f ö r i n n e b ä r t i l l ä m p n i n g e n av anslutningskravet att återförsäljarna/installatörerna i praktiken u t e s t ä n g s f r å n en stor del av marknaden under l å n g tid. Vidare förlorar återförsäljarna/installatörerna m ö j l i g h e t e n att erbjuda sina tjänster p å eftermarknaden, vilket ä v e n det leder t i l l en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g genom att återförsäljarnas/installatörernas tillväxt och utveckling hålls tillbaka.

Marknaden för distribution av värmepumpar i Sverige

Marknaden 111. U p p s t r ö m s f r å n återförsäljarna/installatörerna av v ä r m e p u m p a r verkar d i s t r i b u t ö r e r n a av v ä r m e p u m p a r och t i l l h ö r a n d e utrastning. D i s t r i b u t ö r e n kan vara tillverkare eller i m p o r t ö r .5 8 Dessa verkar i sin tur genom återförsäljare över hela landet som vanligtvis ä v e n är installatörer av systemen och/eller brunnsborrare. Mellan distributörer och återförsäljare/installatörer f ö r e k o m m e r ibland ä v e n ett grossistled.

112. D i s t r i b u t ö r e r n a tillhandahåller normalt de flesta typer av v ä r m e p u m p a r . Dessutom innefattar Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v ett f ö r b u d m o t att installera v ä r m e p u m p oavsett typ. I f ö r e v a r a n d e m å l saknas d ä r f ö r anledning att i denna del göra n å g o n ytterligare a v g r ä n s n i n g av den relevanta produktmarknaden. Den relevanta produktmarknaden u t g ö r s således av distribution av v ä r m e p u m p a r .

113. Ä v e n o m olika typer av u p p v ä r r n n i n g s s y s t e m k a n e f t e r f r å g a s i olika delar av landet är d i s t r i b u t ö r e r n a normalt verksamma p å ett nationellt plan. Verksamheten är normalt centralt styrd och d i s t r i b u t i o n s n ä t e n är v ä l utspridda över hela landet. M o t den bakgrunden omfattar den relevanta geografiska marknaden hela Sverige.

K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n p å marknaden för distribution av v ä r m e p u m p a r i Sverige 114. Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v m e d f ö r att de konsumenter som drabbas av kravet inte kan välja andra u p p v ä r r n n i n g s f o r m e r ä n just f j ä r r v ä r m e . Således kommer konsumenter som annars kunde ha investerat i en v ä r m e p u m p inte att ha n å g o n möjlighet att göra det. Det kan i sammanhanget noteras att 90 procent av alla nybyggda s m å h u s har en f r å n l u f t s v ä r m e p u m p .5 9 Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v resulterar således i en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g genom att v ä r m e p u m p s d i s t r i b u t ö r e r n a s marknadsunderlag krymper och att deras tillväxt och utveckling hålls tillbaka. K o r i k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n i denna del f ö r v ä r r a s dessutom av att m å n g a andra kommuner ställer u p p liknande krav, se mer h ä r o m nedan.

1

KONKURRENSVERKET

Marknaden för brunnsborrning i Växjö med tio mils omnejd

Relevant produktmarknad 115. Brunnsborrning u t f ö r s f ö r a n l ä g g a n d e av energi- och vattenbrunnar. En energibrunn a n v ä n d s f ö r b e r g v ä r m e . Rör placeras i den översta berggrunden och v ä r m e v ä x l a r lagrad solenergi. Under 2006 borrades 40 000 brunnar, varav cirka 5 000 f ö r vatten och resten f ö r b e r g v ä r m e . Idag borras cirka 30 000 brunnar årligen. En stor del av de borrade brunnarna har historiskt varit byten t i l l b e r g v ä r m e f r å n el- och o l j e u p p v ä r r n n i n g .

116. En privatperson som v i l l installera b e r g v ä r m e i sin bostad v ä n d e r sig vanligen t i l l en installatör som är återförsäljare av v ä r m e p u m p a r . Installatören anlitar i sin tur en borrfirma i den omedelbara geografiska n ä r h e t e n som u n d e r e n t r e p r e n ö r . För borrning k r ä v s tillstånd av kommunen som oftast innefattar att b o r r f i r m a n ska vara certifierad eller likvärdig. Borrning av en energibrunn b e s t å r i stora drag av att borra b r u n n s h å l e t samt att dra r ö r f r å n b o r r h å l e t och i n genom h u s v ä g g e n . D ä r e f t e r tar installatören v i d och kopplar i n v ä r m e p u m p e n .

117. D e n genomsnittHga b o r r f i r m a n arbetar med energibrunnsborrning, vanligen som u n d e r e n t r e p r e n ö r t i l l återförsäljare/installatörer av v ä r m e p u m p a r , samt vattenbrunnsborrning, d ä r det är vanligare m e d uppdrag direkt f r å n privatpersoner. Vissa borrfirmor u t f ö r ä v e n andra entreprenadarbeten s å s o m g r ä v a r b e t e n f ö r avlopp. Dessa arbeten kan troligen inte betraktas som utbytbara med energi- och vattenbrunnsborrning. Brunnsborrning har ett specifikt syfte och k r ä v e r speciell utrusning i f o r m av en eller flera kostsamma borriggar som hanteras av personal med särskild kunskap. Produktmarknaden k a n d ä r f ö r a v g r ä n s a s t i l l borrning av energi- och vattenbrunnar.

Relevant geografisk marknad 118. För arbeten p å större lokalkomplex finns ett b e g r ä n s a t antal aktörer som agerar över hela landet. För den genomsnittliga b o r r f i r m a n m e d ett fåtal anställda är dock restiden väsentlig f ö r vilka u p p d r a g som är l ö n s a m m a . Borrfirmor har n å g o t vidare rörlighet ä n installatörer, f r ä m s t eftersom borrare u t f ö r en mindre del i ledet av de å t g ä r d e r som installatörer k a n arbeta med och m å s t e vara beredda att transportera sig l ä n g r e sträckor. Den geografiska marknaden f å r anses vara regional med en radie o m u n g e f ä r tio m i l .

119. D e n i m å l e t relevanta geografiska marknaden f ö r borrning av energi- och vattenbrunnar omfattar således Växjö och det o m r å d e som ligger i n o m tio mils radie f r å n Växjö.

K o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g e n p å marknaden f ö r borrning av energi- och vattenbrunnar i Växjö med tio mils omnejd 120. Energibrunnarna är den största intäktskällan f ö r f ö r e t a g p å marknaden f ö r brunnsborrning. I takt m e d att allt fler gamla v ä r m e s y s t e m , särskilt

oljepannor, konverteras t i l l v ä r m e p u m p a r v i d reinvestering blir de nyinvesteringar i v ä r m e s y s t e m som görs allt viktigare f ö r de f ö r e t a g som verkar p å marknaden f ö r brunnsborrning.

121. Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v m e d f ö r att de konsumenter som drabbas av kravet inte kan välja andra u p p v ä r m n i n g s f o r m e r ä n just f j ä r r v ä r m e . För brunnsborrarna i n n e b ä r detta att a f f ä r s m ö j l i g h e t e r n a minskar i motsvarande m å n . O m konsumenten m å s t e ansluta sig t i l l f j ä r r v ä r m e kommer denne inte att installera b e r g v ä r m e och d ä r m e d inte heller låta borra n å g o n energibrunn. Växjö kommuns f j ä r r v ä r m e k r a v resulterar således i en k o n k u r r e n s b e g r ä n s n i n g genom att brunnsborrarnas marknadsunderlag krymper och att deras tillväxt och utveckling hålls tillbaka.

Fjärrvärmekrav i andra kommuner

122. Konkurrensverket har g e n o m f ö r t en u n d e r s ö k n i n g av i vilken u t s t r ä c k n i n g ä v e n andra kommuner t i l l ä m p a r n å g o n f o r m av f j ä r r v ä r m e k r a v .6 0 Urvalet av granskade kommuner har utgjorts av de kommuner som, i likhet med Växjö k o m m u n , är b e l ä g n a i klimatzon 3 och har mer ä n 20 000 i n v å n a r e . 93 kommuner motsvarade urvalet. A v dessa 93 kommuner svarade 91, vilket i n n e b ä r en svarsfrekvens o m 98 procent.

123. A v de u n d e r s ö k t a kommunerna ställer 18 u p p n å g o n f o r m av f j ä r r v ä r m e k r a v v i d försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s . Det minst l å n g t g å e n d e kravet är u p p s t ä l l t så att k ö p a r e n betalar anslutningsavgiften f ö r f j ä r r v ä r m e i t o m t k ö p e t .

Kommuner med krav på anslutning till fjärrvärme nätet

19%

Figur 1, Andel undersökta kommuner som har fjärrvärmekrav vid försäljning av

kommunal tomtmark för småhus

KONKURRENSVERKET

124. Som f r a m g å r av f i g u r ett ovan ställer 19 procent, eller n ä s t a n var femte, av de u n d e r s ö k t a kommunerna u p p olika krav p å f j ä r r v ä r m e i relation t i l l k ö p a r e av tomtmark f ö r s m å h u s . Det kan noteras att i samtliga dessa kommuner äger och driver kommunerna, i likhet med Växjö k o m m u n , det f j ä r r v ä r m e f ö r e t a g som gynnas av f j ä r r v ä r m e k r a v e t .

125. Konkurrensverket har även u n d e r s ö k t den byggnation av s m å h u s som har skett i urvalsgruppen. Under perioden 2007-2011 byggdes totalt 35 709 s m å h u s i de kommuner som i n g å r i u n d e r s ö k n i n g e n . A v dessa byggdes 8 190 s m å h u s i kommuner som ställer u p p f j ä r r v ä r m e k r a v . Som f r a m g å r av f i g u r 2 nedan motsvarar det cirka 23 procent av byggandet.

Småhusbyggnation 2007-2011

23%

Figur 2, Andel av småhusbyggnationen i de undersökta kommunerna under perioden

2007-2011 som har skett i kommuner med fjärrvärmekrav

126. Som synes är det fler kommuner ä n Växjö som t i l l ä m p a r n å g o n f o r m av f j ä r r v ä r m e k r a v v i d försäljning av k o m m u n a l tomtmark f ö r s m å h u s . Detta g ö r att den samlade effekten av kommunala f j ä r r v ä r m e k r a v k a n f ö r v ä n t a s vara betydande, särskilt p å de t v å i m å l e t nationella marknaderna, marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s och marknaden f ö r distribution av v ä r m e p u m p a r . Dessutom drabbas konsumenter p å betydligt fler geografiska marknader ä n den i m å l e t relevanta marknaden för försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n av effekterna av denna t y p av f ö r f a r a n d e n .

# KONKURRENSVERKET

Kravet på anslutning till fjärrvärme är inte försvarbart från allmän synpunkt

127. En offentlig aktör f å r f ö r b j u d a s att t i l l ä m p a ett k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d e f ö r f a r a n d e o m inte f ö r f a r a n d e t är f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt. F ö r f a r a n d e n som strider mot lagar, f ö r o r d n i n g a r eller andra f ö r den offentliga a k t ö r e n bindande föreskrifter saknar f ö r s v a r b a r h e t f r å n a l l m ä n synpunkt.6 1 Vidare saknar ett f ö r f a r a n d e f ö r s v a r b a r h e t f r å n a l l m ä n synpunkt o m f ö r f a r a n d e t inte tillgodoser andra a l l m ä n n a intressen som ö v e r v ä g e r konkurrensintresset.6 2 Slutligen kan ett f ö r f a r a n d e inte anses f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt o m det finns andra möjligheter att tillgodose ett a l l m ä n t intresse ä n just det beteende som skadar konkurrensen.6 3

128. Inledningsvis kan noteras att det finns ett stort antal kommuner som bedriver f j ä r r v ä r m e v e r k s a m h e t utan att ställa u p p krav o m att k ö p a r e av k o m m u n a l tomtmark ska ansluta sig t i l l f j ä r r v ä r m e n ä t e t , t i l l exempel Göteborg, Borås, Halmstad, Sollentuna, Karlskrona, Norrtälje, Uddevalla, H ä s s l e h o l m , Trelleborg, Landskrona, Falkenberg, Västervik, Mark, Karlskoga, Nässjö, Gislaved, Ronneby, Ljungby, Vetlanda, Stenungsund, Lindesberg, Ulricehamn och Tierp.6 4

129. Växjö k o m m u n har uppgett vissa ekonomiska och m i l j ö m ä s s i g a skäl t i l l att t i l l ä m p a kravet p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e . Dessa i n n e b ä r f r a m f ö r allt att anslutningskravet skulle vara en f ö r u t s ä t t n i n g för att VEAB skulle göra de investeringar som k r ä v s f ö r att dra f r a m f j ä r r v ä r m e t i l l nya o m r å d e n och att s å d a n framdragning av f j ä r r v ä r m e n k r ä v s f ö r att kunna u p p n å vissa av Växjö k o m m u n u p p s t ä l l d a miljömål.6 5

130. A t t säkerställa l ö n s a m h e t i sin egen verksamhet f ö r att kunna göra vissa investeringar u t g ö r f r ä m s t ett för k o m m u n e n internt motiv, det v i l l säga att det snarast ligger i kommunens egenintresse. Interna m o t i v f ö r ett konkurrenssnedvridande beteende b ö r enligt f ö r a r b e t e n a inte beaktas v i d b e d ö m n i n g e n o m f ö r s v a r b a r h e t f r å n a l l m ä n synpunkt.6 6

131. T i l l ä m p n i n g av ett krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e kan inte heller anses ligga i linje med 38 § f j ä r r v ä r m e l a g e n (2008:263) d ä r det stadgas att kommunala f ö r e t a g som bedriver f j ä r r v ä r m e verksamhet ska bedriva verksamheten p å a f f ä r s m ä s s i g grund. I f ö r a r b e t e n a t i l l b e s t ä m m e l s e n anges att de villkor som gäller f ö r det privata näringslivets a f f ä r s d r i v a n d e

KONKURRENSVERKET STÄMNINGSANSÖKAN ' h Swedish Competition Authority 2013-06-19 Dnr 380/2013 2 8 ( 3 0 )

verksamhet ska vara v ä g l e d a n d e för v a d som kan anses vara a f f ä r s m ä s s i g t .6 7 De affärsvillkor som Växjö k o m m u n genom sitt anslutningskrav tillförsäkrar sitt h e l ä g d a energibolag VEAB ö v e r e n s s t ä m m e r inte med de v i l l k o r som i detta avseende gäller f ö r de privata energibolagens verksamhet.

132. Vidare k a n noteras att enligt f j ä r r v ä r m e b r a n s c h e n s eget system f ö r k v a l i t e t s m ä r k n i n g av f j ä r r v ä r m e l e v e r a n t ö r e r , Reko f j ä r r v ä r m e , ska all anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e vara f r i v i l l i g och ingen r e k o g o d k ä n d f j ä r r v ä r m e l e v e r a n t ö r f å r tvinga kunderna att k ö p a f j ä r r v ä r m e .6 8 Det kan således inte anses f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt n ä r ä g a r e n t i l l ett f j ä r r v ä r m e f ö r e t a g tvingar kunderna att ansluta sig t i l l f j ä r r v ä r m e n ä t e t .

133. Vidare har Växjö k o m m u n inte presenterat n å g o t material som visar att f j ä r r v ä r m e k r a v e t i sig skulle vara n ö d v ä n d i g t f ö r att u p p n å av k o m m u n e n u p p s t ä l l d a m i l j ö m å l .

134. Sammanfattningsvis kan de skäl Växjö k o m m u n har a n f ö r t t i l l stöd f ö r f j ä r r v ä r m e k r a v e t inte m e d f ö r a att detta b l i r f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt.

Konkurrensverkets sammantagna bedömning och vitet Sammantagen bedömning

135. Växjö kommuns f ö r f a r a n d e att i avtal o m f ö r s ä l j n i n g av tomtmark u p p s t ä l l a krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e samt f ö r b u d m o t v ä r m e p u m p skadar konsumenterna och snedvrider, eller är ä g n a t att snedvrida, f ö r u t s ä t t n i n g a r na f ö r en effektiv konkurrens samt h ä m m a r , eller är ä g n a t att h ä m m a , f ö r e k o m s t e n eller utvecklingen av en s å d a n konkurrens p å

• marknaden f ö r försäljning av tomtmark f ö r u p p f ö r a n d e av s m å h u s i Växjö k o m m u n , • marknaden f ö r p r o d u k t i o n och försäljning av s m å h u s i Sverige, • marknaden f ö r återförsäljning och installation av v ä r m e p u m p a r t i l l s m å h u s i Kronobergs län, • marknaden f ö r distribution av v ä r m e p u m p a r i Sverige, och, • marknaden f ö r brunnsborrning i Växjö m e d tio mils omnejd.

136. F ö r f a r a n d e t är inte f ö r s v a r b a r t f r å n a l l m ä n synpunkt och Växjö k o m m u n ska d ä r f ö r f ö r b j u d a s att u p p s t ä l l a v i l l k o r i avtal o m k ö p av t o m t f ö r s m å h u s innefattande krav p å anslutning t i l l f j ä r r v ä r m e f ö r bostadens u p p v ä r m n i n g .

j5332352SEESGBSSBSEIS2BCE3i

KONKURRENSVERKET

137. Det finns anledning att, i enlighet med 3 kap. 29 § K L , u t s t r ä c k a f ö r b u d e t t i l l att omfatta ä v e n f ö r f a r a n d e n som v ä s e n t l i g e n ö v e r e n s s t ä m m e r med den aktuella klausulen. Detta eftersom f ö r b u d e t annars lätt kan b l i v e r k n i n g s l ö s t t i l l exempel genom att kommunen, istället f ö r att t i l l ä m p a i f r å g a v a r a n d e klausul, kan k o m m a att inkludera kostnaden för anslutning och installation av f j ä r r v ä r m e i tomtmarkspriset och låta f j ä r r v ä r m e p å så sätt i n g å i k ö p e t så att effekterna väsentligen blir desamma som v i d ett krav p å f j ä r r v ä r m e .

Vitet

138. F ö r b u d e t enligt yrkandet b ö r f ö r e n a s m e d vite.

139. Syftet m e d ett vite är f r ä m s t att framtvinga rättelse utan att vitet b e h ö v e r d ö m a s ut. N ä r vitesbeloppet ö v e r v ä g s ska vitets syfte beaktas, det v i l l säga att f å parten att u p p f y l l a h u v u d f ö r p l i k t e l s e n . Vitet b ö r vara effektfullt, ett alltför lågt vitesbelopp har inte den ö n s k a d e effekten att rätta t i l l en lagstridig situation.

140. A v 3 § lag (1985:206) o m viten (viteslagen) f r a m g å r att vite ska fastställas t i l l ett belopp som m e d h ä n s y n t i l l v a d som är k ä n t o m adressatens ekonomiska f ö r h å l l a n d e n och t i l l o m s t ä n d i g h e t e r n a i övrigt kan antas f ö r m å denne att följa det f ö r e l ä g g a n d e som är f ö r e n a t m e d vitet.

141. A v f ö r a r b e t e n a t i l l viteslagen f r a m g å r att vitet ska b e s t ä m m a s så h ö g t att det inte blir ekonomiskt f ö r d e l a k t i g t f ö r adressaten att u n d e r l å t a att iaktta det.6 9 N ä r det gäller de " o m s t ä n d i g h e t e r i ö v r i g t " som ska beaktas n ä m n s i f ö r a r b e t e n och kommentarer särskilt v ä r d e t av det f ö r e m å l som avses m e d f ö r e l ä g g a n d e t samt a n g e l ä g e n h e t e n att f ö r e l ä g g a n d e t s föreskrifter vinner efterrättelse. Exempelvis n ä m n s att ett h ö g r e belopp kan vara motiverat o m f ö r e l ä g g a n d e t avser att tillgodose ett betydande samhällsintresse.7 0

142. K o m m u n e n är en betydande aktör i sin r o l l som försäljare av tomtmark. Genom t i l l ä m p n i n g av i f r å g a v a r a n d e anslutningskrav låser Växjö k o m m u n i praktiken i n kunder t i l l VEAB:s f j ä r r v ä r m e n ä t f ö r en l å n g t i d f r a m ö v e r . V ä r d e t f ö r varje p å detta sätt erhållen k u n d f å r anses vara betydande f ö r VEAB och i s l u t ä n d e n f ö r kommunen i sin r o l l som ägare t i l l VEAB. VEAB:s o m s ä t t n i n g f ö r a f f ä r s o m r å d e t Energi uppgick år 2011 t i l l ca 509 miljoner kronor.7 1 Ett vite f å r således inte b l i obetydligt i sammanhanget. Det är a n g e l ä g e t att f ö r b u d e t efterlevs. Kommunstyrelsens totala verksamhetskostnader f ö r 2011 uppgick t i l l 335 miljoner kronor.7 2

STÄMNINGSANSÖKAN

% KONKURRENSVERKET

r / U Swe^ish"coTr^etitiön Authority 2013-06-19 Dnr 380/2013 30 (30) 143. Konkurrensverket b e d ö m e r att ett vitesbelopp o m f e m miljoner (5 000 000) kronor är skäligt och b ö r f ö r m å Växjö k o m m u n att efterfölja f ö r b u d e t .

Bevisuppgift

144. Konkurrensverkets p r e l i m i n ä r a bevisuppgift å t e r f i n n s i bilaga 1.

pry

Per Karlsson ^ Mårten Hyltner