SMHI, påstådd konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

SMHI – påstådd konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensverkets beslut

Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare.

Ärendet

Konkurrensverket har den 31 juli 2020 mottagit ett klagomål mot SMHI. Av klagomålet framgår sammanfattningsvis följande. SMHI har på ett icke affärsmässigt sätt sålt sin verksamhet inom den internationella sjöfarten. SMHI har underlåtit att göra en oberoende bedömning av marknadsvärdet eller konkurrensutsatt försäljningen. Istället har man valt att ensidigt vända sig till en före detta anställd och erbjuda verksamheten till denne till ett pris långt under marknadsvärde. I samband med erbjudandet bildar den före detta anställde ett bolag, Gale Force AB, med vilket SMHI sluter ett köpeavtal den 1 juli 2020. Den 3 juli 2020 meddelar SMHI sina internationella sjöfartskunder att Gale Force kommer att ta över verksamheten och SMHI rekommenderar kunderna att vända sig till Gale force för att erhålla en sömlös övergång mellan aktörerna.

Det finns ett flertal intressenter som inte beretts möjlighet att lämna anbud vid SMHI:s avyttring av verksamheten. SMHI har även använt sitt väletablerade varumärke för att introducera Gale Force till SMHI:s kunder. I praktiken erbjuds Gale Force att överta såväl kundstock som kompetens genom ett otillåtet statsstöd.

Skälen för beslutet

Konkurrensverket bedömer i varje enskilt fall om den fråga som anmäls ska granskas närmare. Detta sker med utgångspunkt i myndighetens prioriteringspolicy. Vid prioriteringen väger Konkurrensverket in förfarandets förmåga att skada konkurrensen och konsumenterna, hur viktigt det är att få ett vägledande avgörande, om Konkurrensverket är den aktör som är bäst lämpad att agera och om Konkurrensverket har förutsättningar att effektivt utreda och ingripa mot

problemet. Skada för konkurrensen och konsumenterna är den prioriteringsfaktor som väger tyngst när Konkurrensverket fattar ett prioriteringsbeslut.

För att Konkurrensverket ska kunna ha förutsättningar att effektivt utreda och ingripa mot ett problem med stöd av konkurrenslagen så behöver det bland annat finnas indikationer på ett förfarande som strider mot någon av konkurrenslagens tre förbudsbestämmelser:

1. Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbeten 2. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning 3. Förbudet mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Baserat på utredningen i ärendet finns det inte tillräckliga indikationer på ett sådant förfarande. Mot denna bakgrund saknas det skäl att prioritera en fördjupad utredning. Ärendet ska därför skrivas av.

Konkurrensverkets beslut att inte utreda saken vidare innebär inte ett ställningstagande till om förfarandet strider mot konkurrensreglerna.

Hur ni kan gå vidare

Konkurrensverkets beslut att inte utreda det påtalade konkurrensproblemet ytterligare kan inte överklagas. Detta följer av 7 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579).

De företag som berörs av förfarandet och/eller verksamheten kan däremot på egen hand väcka talan vid domstol för att få saken prövad enligt 3 kap. 2 § eller 3 kap. 32 § konkurrenslagen.

Särskild talan om förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen eller missbruk av dominerande ställning enligt 2 kap. 7 § konkurrenslagen (eller enligt artikel 101 respektive 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) väcks genom ansökan om stämning vid Patent- och marknadsdomstolen. Subsidiär talan om förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet enligt 3 kap. 27 § konkurrenslagen väcks genom ansökan om stämning vid Patent- och marknadsdomstolen.

Detta beslut har fattats av funktionsansvarige Martin Bäckström. Föredragande har varit Alexander Albrecht.

Beslutet undertecknas inte egenhändigt och saknar därför namnunderskrifter.

Martin Bäckström