Ifrågasatt missbruk av dominerade ställning - salixprodukter
Påstått missbruk av dominerande ställning
Konkurrensverkets beslut
Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare.
Bakgrund
Ni har anfört att Lantmännen SW Seed (LMSWS), i enlighet med avtal med det nybildade företaget Salix Energi Europa (SEE), blockerar marknaden för produktion och försäljning av utsäde till salix energiskog för andra aktörer genom att förvägra ert företag (REAB), som tidigare varit licenstagare till LMSWS, rätt till förlängning av avtalet. Detta innebär enligt er ett missbruk av dominerande ställning enligt 2 kap 7 § konkurrenslagen (2008:579).
Ni har bl.a. yrkat att Konkurrensverket ska ålägga LMSWS att lämna licensrättigheter för produktion och försäljning av upphovsskyddade salixsorter även till andra än SEE alternativt att SEE åläggs ingå avtal om motsvarande sublicensiering med REAB.
I såväl ytterligare skrivelser som vid ett möte mellan er och Konkurrensverket har ni getts tillfälle att förtydliga och komplettera era påståenden. Därtill har både LMSWS och SEE yttrat sig över det påstådda missbruket. Konkurrensverket har även tagit del av korrespondens mellan REAB och dessa företag.
Ärendet
Av skrivelse från LMSWS framgår att företaget Lantmännen Agro Energi (LMAE) under hösten 2010 beslutade att avyttra hela sin salixverksamhet. Produktion, marknadsföring och försäljning av salix såldes till det nybildade bolaget SEE och växtförädlingen fördes över till LMSWS, som samtidigt övertog äganderätten till de sorter som LMAE utvecklat. LMSWS ingick samtidigt ett exklusivt licensavtal med SEE avseende marknadsföring och försäljning av salixsorterna inom EU (samt ytterligare några länder). Vid avyttringen till SEE överläts även de licensavtal med företag i Sverige och Europa som ingåtts av LMAE. Genom licensavtalet med SEE har LMSWS upplåtit en exklusiv rätt till SEE att ingå -20 -072 1 02 , 08-24 55 43 .3 v1 , 4 00 KKV1
sublicensavtal avseende produktion, marknadsföring och försäljning av sorterna. SEE har sedan övertagandet nytecknat ett stort antal avtal med företag runtom i Europa.
Ni har hävdat att de salixsorter det handlar om är upphovsskyddade genom Växtförädlarförordningen (EG Nr 2100/94) och att LMSWS:s sorter av salix är helt dominerande på marknaden varför en svensk aktör inte har något annat val än att köpa sitt utsäde direkt från SEE, till de priser och andra villkor som detta företag dikterar, eftersom SEE i enlighet med sitt distributionsupplägg inte skulle tillåta att någon licenspartner i ett annat EU-land skulle sälja utsäde till ett svenskt företag.
Förädlingen av nya sorter är dock fri, men enligt er tar det mellan 3-4 år innan tillräckliga mängder av lämpliga sorter finns att köpa. Detta innebär att SEE för närvarande har en dominerande ställning i och med att de förfogar över de upphovsskyddade sorterna. Ni anser att LMSWS, såsom ensam rättighetshavare till de skyddade sorterna (de s.k. LMSWS-sorterna), borde vara tvungen att kunna lämna ut licensrättigheter även till andra än enbart SEE.
Enligt SEE finns det idag 16 licensierade sticklingsproducenter fördelade på 14 länder inom EU samt Ukraina. Den totala mängden LMSWS sorter är ca 2 000 ha planterad salix per år inom EU varav ca 50-60 ha i Sverige. Det faktum att den helt dominerande andelen av marknaden representeras av länder utanför Sverige är grunden till att SEE:s strategi är att förlägga den huvudsakliga produktionen och distributionen utanför Sverige. Det finns därför enligt SEE därför inget motiv för ytterligare en svensk sticklingsproducent.
SEE har också anfört att LMAE sa upp samtliga licensierade sticklingsproducenter i Sverige och övriga Europa för att SEE skulle få möjlighet att bygga upp en egen produktions- och säljorganisation. SEE utvärderade då samtliga tidigare licensierade sticklingsproducenter med avseende på organisationsstruktur, kompetens, kvalitetskrav i produktion och lager samt samarbetsförmåga och renommé. Därigenom föll ett antal av de tidigare licensproducenterna bort, bl.a. REAB.
Skäl för beslutet
Konkurrensverket bedömer i varje enskilt fall om den fråga som anmäls ska granskas ytterligare. Detta sker med utgångspunkt i myndighetens prioriteringspolicy. Vid prioriteringen väger Konkurrensverket bl.a. in hur allvarligt problemet eller företeelsen är samt Konkurrensverkets förutsättningar att utreda och slutligt bevisa en överträdelse.
Enligt praxis är kraven högt ställda när det gäller att visa att missbruk i form av avtalsvägran av en s.k. nödvändig nyttighet föreligger. Det förutsätter att en rad kriterier är uppfyllda oavsett om det finns eller har funnits en avtalsrelation
mellan parterna. Konkurrensverket finner därför att förutsättningarna för att ytterligare utreda och bevisa den påstådda överträdelsen i detta ärende är begränsade.
Mot denna bakgrund kommer Konkurrensverket inte att ytterligare utreda de förhållanden som ni tar upp. Konkurrensverkets beslut att inte utreda saken vidare innebär dock inte ett ställningstagande till om det anmälda förfarandet strider mot konkurrensreglerna.
Detta beslut kan inte överklagas.
Hur ni kan gå vidare
De företag som berörs av detta beslut kan vända sig till domstol för att få saken prövad.
En talan rörande konkurrensbegränsande samarbete mellan företag enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 101 EUF-fördraget, eller rörande missbruk av dominerande ställning enligt 2 kap. 7 § konkurrenslagen eller artikel 102 EUF-fördraget, väcks vid Marknadsdomstolen.
_____________________________
Detta beslut har fattats av stf generaldirektören. Föredragande har varit Christian Blume.