Behörighet
Hänvisat till av
- 5026-00
- 97-236
- AD 2000 nr 115
- AD 2011 nr 28
- AD 2016 nr 21
- AD 2017 nr 17
- AD 2020 nr 12
- Barnet och underhållsbidraget I (NJA 1985 s. 387)
- Bälteshaken (NJA 2020 s. 591)
- Den tyska rättshjälpsansökan (NJA 2024 s. 238)
- Divisionschefen (NJA 2014 s. 684)
- Förvaltaren och äktenskapsskillnaden (NJA 2021 s. 547)
- Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II (NJA 2021 s. 1181)
- Hästen Closseau (NJA 2018 s. 957)
- Legat och boutredningsman (NJA 2024 s. 728)
- Låneavtalet med Svea Ekonomi (NJA 2021 s. 1017)
- MIG 2006:6
- MÖD 2007:31
- MÖD 2010:48
- MÖD 2013:30
- MÖD 2014:37
- MÖD 2015:12
- MÖD 2016:20
- NJA 1982 s. 298
- NJA 1985 s. 717
- NJA 1986 s. 596
- NJA 1987 s. 259
- NJA 1990 s. 312
- NJA 1990 s. 576
- NJA 1993 s. 31
- NJA 1994 s. 628
- NJA 1995 s. 437
- NJA 1996 s. 168
- NJA 1997 s. 168
- NJA 2001 s. 22
- NJA 2002 s. 288
- NJA 2005 s. 554
Fullmaktens yttre gräns. Vad fullmäktigen kan göra enligt fullmakten. Se 11 § AvtL.
Observera att behörighet och befogenhet sammanfaller vid så kallad § 18-fullmakt. Se även befogenhet och fullmakt.
Exempel: Fullmäktigen X får en skriftlig fullmakt av huvudmannen Y om att X är behörig att köpa en bil å Y:s vägnar för 75 000 kr.
På vägen till bilaffären ringer Y till X och säger att bilen ska vara röd. Hos bilhandlaren (tredje man) köper X en grön bil för 75 000 kr. Bilhandlaren har ingen aning om att X har fått instruktioner om vilken färg bilen skulle ha av Y (han är i god tro).
X har handlat inom sin behörighet enligt fullmakten och bilköpet är direkt bindande mellan Y och bilhandlaren. X har dock inte följt Y:s instruktioner om att bilen skulle vara röd. X har alltså handlat utanför sin befogenhet. Eftersom bilhandlaren var i god tro har X ändå bundit Y till bilköpet genom sitt handlande.
Beskrivningen avser den avtals/mellanmansrättsliga betydelsen.