Borgen
Hänvisat till av
- Den avlidnes borgensförbindelse (NJA 2000 s. 97)
- NJA 1981 s. 1104
- NJA 1983 s. 332
- NJA 1986 s. 198
- NJA 1986 s. 454
- NJA 1989 s. 269
- NJA 1989 s. 546
- NJA 1989 s. 739
- NJA 1990 s. 245
- NJA 1990 s. 35
- NJA 1990 s. 631
- NJA 1991 s. 277
- NJA 1992 s. 316
- NJA 1992 s. 351
- NJA 1992 s. 375
- NJA 1993 s. 163
- NJA 1994 s. 381
- NJA 1994 s. 474
- NJA 1994 s. 95
- NJA 1995 s. 197
- NJA 1995 s. 418
- NJA 1996 s. 19
- NJA 1997 s. 281
- NJA 1997 s. 524
- NJA 1997 s. 58
- NJA 1997 s. 813
- NJA 1998 s. 583
- NJA 1998 s. 757
- NJA 1998 s. 852
- NJA 1999 s. 325
- NJA 1999 s. 408
- NJA 2000 s. 482
- NJA 2000 s. 557
- NJA 2000 s. 569
- NJA 2001 s. 191
- NJA 2005 s. 44
- NJA 2008 s. 878
Borgen innebär att en fysisk person eller en juridisk person, åtar sig ekonomiskt ansvar för någon annan, ofta betecknad gäldenären.
Åtagandet riktar sig mot borgenären. Ett löfte till gäldenären att teckna borgen är inget borgensåtagande.
Ansvaret innebär oftast betalning men det kan också omfatta fullgörelse av något annat slag till exempel fullgörelse av ett avtal eller en entreprenad.
Borgensansvaret är inte självständigt utan är en form av sidoförpliktelse till huvudförbindelsen för vilken borgen tecknats. Borgen är vanligast vid så kallat penninglån – av juristerna betecknade försträckning – vilket oftast är ett lån i bank eller av annat kreditinstitut. Borgen kan tecknas för alla typer av avtal, som hyresavtal eller fullföljande av ett avtal eller en entreprenad.
De viktigaste reglerna om borgen finns i [https://lagen.nu/1736:0123_2#K10P8 10 kap 8 § Handelsbalken] och följande paragrafer.
I lagtexten betecknas borgensmannen gammalmodigt som löftesman. Det modernare ordet borgensman är att föredra. Det gäller bara att hålla isär begreppen och inte kalla honom borgenär.