Testamente
Hänvisat till av
- AD 2001 nr 24
- De fem fastigheterna (NJA 2021 s. 992)
- De två testamentena (NJA 2022 s. 509)
- Det sönderrivna testamentet (NJA 2017 s. 362)
- Gåvan till akademien (NJA 1998 s. 534)
- NJA 1981 s. 1197
- NJA 1984 s. 32
- NJA 1984 s. 474
- NJA 1985 s. 477
- NJA 1985 s. 597
- NJA 1986 s. 464
- NJA 1986 s. 590
- NJA 1986 s. 89
- NJA 1987 s. 604
- NJA 1988 s. 594
- NJA 1991 s. 340
- NJA 1992 s. 758
- NJA 1992 s. 820
- NJA 1993 s. 145
- NJA 1993 s. 341
- NJA 1994 s. 145
- NJA 1994 s. 34
- NJA 1995 s. 303
- NJA 1996 s. 791
- NJA 2001 s. 59
Testamente är ett förordnande för dödsfall.
Huvudregeln är att det enligt [https://lagen.nu/1958:637#K10 10 kap. 1 § ÄB] ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testator ska skriva under testamentshandlingen i vittnenas närvaro. Vittnena ska bestyrka testamentet genom sina underskrifter.
Är någon av sjukdom eller annat nödfall förhindrad att upprätta skriftligt testamente får han enligt [https://lagen.nu/1958:637#K10P3 10 kap. 3 § ÄB] förordna om sin kvarlåtenskap genom ett s.k. nödtestamente. Det kan göras antingen muntligen inför två vittnen eller ock utan vittnen genom egenhändigt skriven och undertecknad handling. Ett sådant testamente betecknas holografiskt. Ett sådant testamente är ogiltigt, om testator sedan under tre månader varit i tillfälle att förordna om sin kvarlåtenskap genom skriftligt testamente.
Testamente skiljer sig från arv genom att det är en handling upprättad av testamentsgivaren själv där denne bestämmer vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter dennes död, medan arv utgår till den avlidnes släktingar enligt ordningen som anges i [https://lagen.nu/1958:637#K2 2 kap. ärvdabalken].