Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående olägenheterna med byggnadsförbud av mer än fem års varaktighet

Civilutskottets betänkanden nr 16—17 år 1971

Nr 16

Civilutskottets betänkande i anledning av m otion angående olägenheterna med byggnadsförbud av mer än fem års varaktighet.

Motionen

I m o tio n en 1971:1168 av fru Mogård m. fl. (m ) hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m å tte anhålla om sådana tilläggsdirektiv till bygglagutredningen a tt redan u n d er år 1971 — i avbidan på utredningens slutliga ställningstagande — förslag framläggs i syfte a tt undanröja de m issförhållanden som m edföljer byggnadsförbud av m er än fem års varaktighet.

Frågans tidigare behandling m. m.

I tredje la gutskottets u tlå ta n d e 1967:5 behandlades m otioner om skydd för enskild m arkägare m o t skadeverkningar av långvarigt proviso­ riskt byggnadsförbud och i u tlå ta n d e 1968:45 från samma u tsk o tt m otioner om dels provisoriska byggnadsförbud, dels skydd m ot skade­ verkningarna av oskäligt långvariga byggnadsförbud. I utlåtan d en a gavs en översikt av den på om rådet gällande rätten . C ivilutskottet hänvisar till utlåtandena.

Justitieom budsm annen har den 30 ju n i 1966 gjort fram ställning hos Kungl. Maj:t om utredning av behovet av skydd för fastighetsägare m ot verkningarna av långvariga provisoriska byggnadsförbud (1967 års ämbetsberättelse s. 463 f f.). Fram ställningen refereras i tredje la gutskottets utlåtan d e 1967:5.

Översyn av byggnadslagstiftningen

Enligt den 29 mars 1968 läm nat bem yndigande har sakkunniga tillkallats med uppdrag a tt se över byggnadslagstiftningen (bygglagutred­ ningen).

I direktiven anförs i sam band med en redogörelse fö r de nu rådande förhållandena på om rådet a tt de byggnadsförbud, som i avvaktan på detaljplan inte sällan läggs över stora om råden, u tg ö r e tt problem . D epartem entschefen an fö r a tt de ibland kom m it a tt bli gällande u nder m ycket lång tid, a tt de ibland drab b at markägare oskäligt och a tt de i vissa fall le tt till förslum ning av berö rd a om råden.

D epartem entschefen skisserar i direktiven fö r de sakkunniga e tt system av regler för den fysiska planläggningen, bestående av riksplan, region­ plan, kom m unplan, kom m undelsplan och detaljplan.

I de delar av direktiven som är av om edelbart intresse för den nu

R iksdagen 1 9 7 1 .1 9 sami. N r 1 6 - 1 7

aktuella frågan anförs följande.

Ö versiktsplanerna kom m er enligt det skisserade plansystem et a tt på e tt jäm förelsevis tidigt stadium ange riktlinjer för den fram tida m arkanvänd­ ningen. M arkägaren b orde i princip in te k u n n a få tillstånd a tt göra investeringar i sin m ark, om därigenom den nya planens förverkligande skulle m otverkas. Å andra sidan kan det dröja avsevärd tid innan det i översiktsplanen angivna n y ttjan d e t skall förverkligas och därigenom frågan om rä tt a tt exploatera m arken enligt planen eller om inlösen av m arken blir aktuell. Det kan tänkas bli svårt för m arkägaren a tt till rimligt pris sälja en sådan fastighet till någon annan enskild. P roblem av liknande n a tu r kan också uppkom m a när en fastställd detaljplan har u p p h ö rt a tt gälla och det ännu inte är ak tuellt a tt arbeta fram en ny detaljplan. Dessa problem påm inner om de problem som enligt gällande rä tt följer av de långvariga provisoriska byggnadsförbuden.

U tredningen bö r söka finna lösningar som innebär a tt den enskilde inte i sådana situ atio n er ensam får bära konsekvenserna av sam hällsutveck­ lingen. En väg a tt nå d e tta syfte kan vara a tt tillåta m arkägaren fo rtsätta e tt redan påbörjat n y ttja n d e av m arken i enlighet m ed den plan eller de faktiska förhållanden som var gällande innan plansituationen ändrades. Investeringar, som ligger inom ram en för m arkens aktuella användning, skulle alltså få förekom m a, och m arkägaren k unde med vetskapen a tt in­ vesteringar och m ark så sm åningom kan kom m a a tt inlösas — avväga om investeringen bör göras. F ör a tt undvika olyckliga konsekvenser av en sådan ordning skulle k unna tänkas a tt det öppnas m öjlighet för det allm änna a tt redan på e tt tidigt stadium lösa in m arken för att undvika alltför betungande lösenkostnader i e tt senare skede. E tt i enlighet med dessa ta n k ar k o n stru era t system skulle innebära a tt m arkägaren antingen kan fo rtsä tta sin verksam het eller också jäm förelsevis snabbt få b u n d et kapital lösgjort. E m ellertid kan tänkas flera svårigheter med a tt få ett sådant system a tt fungera i praktiken. Särskilt bö r då uppm ärksam m as problem et a tt avgöra när e tt föreslaget pro jek t skall anses ligga inom ram en fö r den aktuella verksam heten på fastigheten.

Avslutningsvis anförs i direktiven a tt utredningens huvuduppgift bör vara a tt pröva det av d ep artem entschefen skisserade system et av regler för den fysiska planläggningen och förverkligandet av dess in ten tio n er. U tredningen skall em ellertid vara o förhindrad a tt pröva även andra lösningar. U tredningen skall också se över byggnadslagstiftningens övriga avsnitt och föreslå de ändringar i dessa som kan föranledas av reform e­ ringen av planväsendet eller annars kan vara påkallade.

D epartem entschefen fram håller a tt utredningens uppdrag är o m fa tta n ­ de och a tt det krävs viss tid innan ny lagstiftning kan väntas träda i kraft. U tredningen b ör därfö r, sägs d et, i e tt tidigt skede också överväga i vad mån speciellt angelägna reform er kan med m indre ändringar eller kom ­ pletteringar av gällande lagstiftning byggas in i denna samt snarast framlägga de förslag som prövningen ger anledning till.

Utskottet

Bygglagutredningens direktiv täcker de i m otionen åberopade fråge­ ställningarna. D irektiven ger utredningen m öjlighet a tt framlägga d elför­ slag.

Med hänsyn till frågornas sam band m ed utredningsarbetet i sto rt har

u ts k o tte t inte fu n n it anledning tillstyrka a tt riksdagen påkallar e tt provisoriskt delförslag u n d er innevarande år. M otionens syfte får anses i huvudsak tillgodosett genom det redan läm nade utredningsuppdraget.

U tsk o tte t hem ställer

a tt m otionen 1971:1168 in te föranleder någon riksdagens ytterlig a­

re åtgärd. Stockholm den 29 april 1971 På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar G rebäck (c), Bergm an (s), Almgren (s), Kristiansson i örkellju n g a (s), fröken Ljungberg (m ), herrar Petersson i N ybro (s), Ullsten (fp), H enrikson (s), W ennerfors (m ), H ögström (s), E ngström (vpk), Karls­ son i Mariefred (c), Ström berg (fp), Å kerfeldt (c) och Persson i Karlstad (s).

Särskilt yttrande

av fröken Ljungberg och h err W ennerfors (båda m) som anför:

” D et i m otionen nr 1168 upptagna problem et anser vi väsentligt. Enligt vad vi erfarit torde förhållandena beträffande långvariga provisoriska byggnadsförbud inte fö rb ä ttra ts sedan justitieom budsm annens fram ställning till Kungl. Maj:t i frågan år 1966. Vi har därför fö ru tsa tt a tt bygglagutredning­ en u tn y ttja r alla m öjligheter a tt så snart som m öjligt lägga fram förslag även till tem p o rära lösningar.”