Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om en befolkningspolitisk riksplanering samt om vissa åtgärder för att dämpa storstadstillväxten
Nr 22
Civilutskottets betänkande i anledning av m otioner om en befolkningspolitisk riksplanering samt om vissa åtgärder för att dämpa storstadstillväxten.
Motionerna
U tsk o ttet har behandlat m otionerna 1971: 445 av herr G rebäck m. fl. (c) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hem ställer om a tt initiativ tages till en befolkningsmässig riksplanering i syfte a tt åstadkom m a e tt med hänsyn till sociala krav, arbetskraftstillgång, miljö- och naturresurser läm pligt befolkningsunder lag för varje region i landet, 1199 av fru Söder m. fl. (c) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit m åtte anhålla om sådana anvisningar till planorganen att statsm akternas in te n tio n e r följes, särskilt b eträffande däm pning av storstadstillväxten o ch fö rb ä ttrad regional balans.
Utskottet
Förslaget i m otionen 1971:445 om en befolkningsm ässig riksplanering avser att påkalla sådana fortlöpande centrala bedöm ningat från statsm ak ternas sida som i k o n k reta befolkningsterm er anger e tt underlag för den regionala utvecklingsplaneringen, för den översiktliga fysiska planeringen och för samhälleliga beslut i övrigt som kan ha betydelse för den regionala fördelningen. De hittillsvarande u ttry c k en för statsm akternas in te n tio n e r har getts en mer allm än form , som t. ex. a tt däm pa tillväxten i storstadsregionerna och fördela en del av expansionen på växtkraftiga stadsregioner på skilda håll i landet. En strävan m ot ytterligare konkretisering av regionalpoli tiska m ålsättningar har dock sedan länsplanering 1967 le tt det fortsatta arb etet. Frågan har även prövats av 1970 års riksdag (prop. 1970:75, SU 103) i sam band med då antagna riktlinjer för planerings- och program arb e tet, riktlinjer som om fattad e även vissa grunder för en ortsklassificering. G ruppen för regional utvecklingsplanering har i ju n i 1971 publicerat en skiss till e tt ortsklassificeringssystem i e tt regionalpolitisk! handlings program . 1972 års riksdag to rd e få tillfälle a tt ta ställning till frågor av denna art. Mot det angivna sy ftet med de föreslagna planeringsform erna — att åstadkom m a e tt med hänsyn till sociala krav, arbetskraftstillgång, miljöoch naturresurser läm pligt befolkningsunderlag för varje region i landet — finns naturligen inga invändningar. Inga invändningar kan heller göras m ot strävandena som sådana a tt få e tt ytterligare k o n kretiserat handlings
program , något som dock redan ligger i fattad e beslut och pågående arbete. Planeringsprinciperna får ytterligare prövas av 1972 års riksdag i sam band m ed aviserat förslag till regionalpolitisk! handlingsprogram . E tt riksdagens initiativ är därfö r inte nu erforderligt. Det i m otionen 1971:1199 fram förda förslaget avser a tt genom anvisningar till planorganen för den fysiska planeringen söka främ ja en utveckling enligt av statsm akterna antagna regionalpolitiska riktlinjer som t. ex. a tt däm pa tillväxten i storstadsom rådena. I den m ån m otionen sy ftar till a tt ändra den till byggnadslagen k n u tn a kom petensfördelningen m ellan de statliga och kom m unala planerings organen b ö r den enligt u tsk o tte ts mening inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd. Sam bandet med bygglagutredningens arbete och med de åtgärder som i övrigt kan bli aktuella i anslutning till bl. a. aviserade förslag om innehållet i och form erna för en fysisk riksplanering är vidare alltför stark t fö r a tt en separat bedöm ning skall vara lämplig. Inte heller har u tsk o tte t funnit anledning a tt nu påkalla någon riksdagens åtgärd i fråga om sam ordningen i sto rt av regional utvecklingsplanering sam t fysisk planering och m iljöprövning m. fl. åtgärder av koncessionskaraktär. U tsk o tte t har fö ru tsa tt a tt förslag även i sådan riktning kom m er a tt föreläggas riksdagen. U tsk o tter hem ställer 1. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:445, 2. a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :1 199. Stockholm den 26 o k to b e r 1971 På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar G rebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp), fröken Ljungberg (m ), herrar Andersson i K näred (c), Lindkvist (s), H enrikson (s), W ennerfors (m ), H ögström (s), Engström (vpk), Jadestig (s), Karlsson i Mariefred (c), Å ngström (fp) och Persson i Karlstad (s).
Särskilt yttrande
av h err Engström (vpk) som anför: De m o tio n er som ligger till grund för u tsk o tte ts y ttra n d e tar upp den regionala krisen på e tt m ycket ytligt sätt. De anvisar inga lösningar och kringgår liksom u tsk o tte ts y ttra n d e själva kärnfrågan. Den regionala och m iljöpolitiska krisen, som ta r sig u ttry c k i bl. a. avfolkning av hela landsdelar och ohäm m ad storstadstillväxt är e tt resultat av a tt planering och sam hällsinvesteringar anpassats till de privata storföretagens krav a tt få förlägga produktionsanläggningam a till ur kapitalets sy n p u n k t lönsam m a regioner.
D et arbete som pågår dels inom civildepartem entet med upprättan d e av förslag till fysisk riksplan dels inom in rikesdepartem entet med upp rättan d e av regionalt handlingsprogram främ st byggt på en ortsklassificering b ry te r inte med den hittills förda politiken så som den u tfo rm ats i 1964 års lokaliseringsbeslut. Jag kan därför in te biträda u tsk o ttets yttrande. V änsterpartiet kom m unisterna har vid upprepade tillfällen krävt och föreslagit en ny regionpolitik grundad på andra huvudm ålsättningar. Dessa måste vara: a) åt varje län full och effektiv sysselsättning u tan avfolkning, b ) planmässig regionalpolitisk styrning av alla investeringar i produk tionsapparaten, c) n ettotillväxt till andra regioner än storstäderna, d) to ta l samhällelig kostnadskalkyl — profiten får ej vara styrningsfaktor. Den m otion från vårt p arti rörande ändring av sysselsättnings-, lokaliserings- och näringspolitiken som väckts vid årets höstriksdag baseras på de ovan näm nda huvudm ålsättningarna.