Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:69 angående fortsatt valutareglering jämte motion
Finansutskottets betänkande nr 18 år 1971 FiU 1971:18
Nr 18
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 69 angående fortsatt valutareglering jämte motion.
Propositionen
K ungl. M a j:t h a r i propositionen 1971: 69 u nder åberopande av u t drag av statsrådsprotokollet över fin an sären d en fö r den 5 m ars 1971 1. begärt riksdagens sam tycke till a tt K ungl. M a j:t m ed stöd av 1 § tredje stycket valutalagen fö ro rd n ar, a tt vad som föreskrivs i 2 § första stycket 1, 2 och 4— 7, 5 § 1 och 3 sam t 9 § sam m a lag skall äga fo rt satt tilläm pning u n d er tiden den 1 juli 1971— den 30 juni 1972, 2. velat inhäm ta riksdagens y ttran d e över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse om fo rtsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264). In nebörden av vad som föreslås i propositionen är att riksdagens sam tycke begärs till föro rd n an d e om fo rtsatt valutareglering fö r tiden den 1 juli 1971— den 30 juni 1972 m ed sam m a om fattning som den nu gällande valutaregleringen. E n n ärm a re redogörelse för ifrågavarande författningsbestäm m elser återfinns i propositionen 1968: 55, s. 3— 8. Förslaget till kungörelse h ar följande lydelse:
Förslag till
Kungörelse om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)
H ärigenom förordnas, a tt valutaförordningen (1959: 264), som en ligt kungörelse (1970: 238) gäller till utgången av juni 1971, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1972.
Motionen
I m otionen 1971: 1373 av an d re vice talm annen fru N ettelb ran d t m. fl. (fp) h a r hem ställts a tt riksdagen m åtte i skrivelse till K ungl. M a j:t hem ställa om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att, om faktiska m öjligheter finns, u ppnå en liberalisering av densam m a.
1 Riksdagen 1971. 5 sam i. N r 18
M otio n ärern a hänvisar till de önskem ål om en översyn av v alu ta lagstiftningen som fram förts av reservanter inom banko- och riksgäldsfullm äktige. D e h äv d a r också a tt Sverige är det land inom O EC D , som g jort de flesta reservationerna b eträffande fria kapitalrörelser. O avsett m öjligheterna a tt för dagen liberalisera den svenska valutaregle ringen anser de a tt en översyn av valutalagstiftningen likväl bör göras fö r a tt p å så sätt få k larh et i i vilken m ån en liberalisering på längre sikt är möjlig.
Utskottet
U nder större delen av 1950- och 1960-talen h ad e Sverige en lugn utveckling p å v alutaom rådet och riksbankens valutareserv steg från 1,1 m iljarder kr. i slutet av 1950 till 5,3 m iljarder kr. vid utgången av 1966. D enna utveckling m öjliggjorde en successiv liberalisering av h a n del och betalningar m ed utlan d et och Sverige behövde inte göra några återtag an d en av gjorda utfästelser b eträffande liberalisering i an k n y t ning till O E C D :s betalningsstadgor. U n d er de senaste åren h a r em el lertid jäm vikten i den svenska betalningsbalansen rubbats sam tidigt som vi i högre g rad än tidigare påverkats av internationell v alutaoro och ojäm vikt i an d ra länders utlandsbetalningar — en ojäm vikt som ju lett till flera paritetsfö rän d rin g ar fö r viktiga valutor. E n följd av denna u t veckling h a r varit att den svenska valutaregleringen m åst göras m er restriktiv beträffande svenska direkta investeringar i utlandet, återköp av utlandsägda svenska v ärdepapper, em igrationsvaluta sam t prem ier fö r livränte- och kapitalförsäkringar utom lands. D essa åtgärder a n m äldes till och godkändes av O E C D . D e bidrog enligt utskottets m e ning till a tt stoppa upp v alutautflödet u nder 1970.
Vid rem issbehandlingen av frågan h a r fullm äktige i riksgäldskontoret (m ajoriteten) och Sparbanksföreningen inte h a ft något a tt erin ra m ot fram ställningen om fo rtsatt valutareglering. Inte h eller B ankföreningen vill i n u varande läge m otsätta sig den ifrågasatta förlängningen.
U tskottet tillstyrker fö r sin del a tt riksdagen sam tycker till det b egär d a föro rd n an d et. M ot det vid propositionen fogade författningsförslaget h ar utskottet intet a tt erinra.
V ad b eträ ffar m otionärernas yrkande på en översyn av v alutalag stiftningen vill utskottet erin ra om att valutaregleringen är förem ål för en fortlö p an d e översyn och u ndan fö r undan anpassas till än d rad e fö r hållanden. U n d er dessa om ständigheter anser utsk o ttet d et icke påkallat a tt riksdagen begär en särskild översyn av valutalagstiftningen.
U tskottet hem ställer
1. a tt riksdagen sam tycker till a tt K ungl. M a j:t fö ro rd n ar om fo rt
satt valutareglering i enlighet m ed vad som fö ro rd as i p ro p o
sitionen 1971: 69,
2. a tt riksdagen b eträffande d et vid propositionen fogade förslaget
till kungörelse som sin m ening ger K ungl. M a jit till känna vad
utskottet anfört,
3. att riksdagen avslår m otionen 1971: 1373.
Stockholm den 27 april 1971
P å finansutskottets vägnar SV EN E K STR Ö M
N ärvarande: h e rra r E kström (s), K n u t Johansson i S tockholm (s), F ra n zén (s), B urenstam Linder (m), L arsson i K arlskoga (s), K ristiansson i H arplinge (c), Jansson (s), L öfgren (fp), Josefsson i H alm stad (s), A rne P ettersson i M alm ö (s), G add (s) och M öller i G öteborg (fp).
Reservation
av h e rra r B urenstam L inder (m), Löfgren (fp) och M öller i G öteborg (fp) som anser
dels att det stycke i utskottets y ttran d e p å s. 2 som b ö rja r m ed ” V ad b e trä ffa r” och slu tar med ” av valutalagstiftningen” bort h a följande lydelse:
” A tt utskottet i nuvarande läge tillstyrker propositionen innebär inte något ställningstagande till förm ån för e tt bibehållande av den nuva rande valutaregleringen p å längre sikt. Så snart tillfälle åter y ppar sig är d et angeläget a tt ånyo liberalisera den svenska valutapolitiken. H ä r igenom skulle svenska företags k onkurrensförm åga på internationella m ark n ad er förstärkas. F ö r a tt förbereda en fram tid a liberalisering av den svenska valutalagstiftningen b ö r red a n n u en översyn av den sam m a påbörjas. H ärvid b ör eftersträvas a tt få så enkla och enhetliga och fö r allm änheten lättbegripliga regler och föreskrifter som möjligt. D en n uvarande utform ningen av valutaregleringen lä m n ar enligt u t skottets uppfattn in g åtskilligt a tt önska i dessa hänseenden. Ö versynen to rd e läm pligen ske i sam arbete m ed v alu tab an k ern a.”
dels a tt utskottets hem ställan u n d er 3 b o rt h a följande lydelse:
” 3. a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971: 1373 hos Kungl.
M ajit anhåller om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att,
om faktiska m öjligheter finns, u ppnå en liberalisering av den
sam m a.”
M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 2 5