Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:71 med förslag till lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962:256), m. m., jämte motioner om kreditpolitiken
Finansutskottets betänkande nr 21 år 1971 FiU 1971:21
Nr 21
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 71 med förslag till lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), m. m., jämte motioner om kreditpolitiken.
Propositionen
Kungl. M ajit har i propositionen 1971: 71 under åberopande av ut drag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 mars 1971 föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till 1. lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), 2. lag om ändring i placeringskvotslagen (1962: 257), 3. lag om ändring i ränteregleringslagen (1962: 258). Propositionen innebär att den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen erhåller fortsatt giltighet till utgången av juni 1974. Dessutom föreslås vissa ändringar av huvudsakligen redaktionell natur. Lagförslagen återfinns i propositionen på s. 2— 8.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat den i anledning av pro positionen väckta motionen 1971: 1374 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen m åtte besluta 1. att avslå förslaget om en förlängning av ränteregleringslagen
(1962: 258),
2. att i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställa om en skyndsam utred ning i syfte att ersätta likviditets- och kassakvotslagen samt placerings kvotslagen i enlighet med vad i motionen anförts, samt 3. att i avvaktan på utredningens resultat förlänga giltigheten av likviditets- och kassakvotslagen samt placeringskvotslagen till och med utgången av juni 1972.
Vidare har utskottet behandlat följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen dels motionen 1971: 231 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen m åtte i skrivelse till Kungl. M ajit uttala att garantilånen vad beträffar jordförvärvs- och rationaliseringslånen skall gå utanför den kvot som riksbanken beslutat och alltså vara oberoende av den ökade inlåningen, 1 Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 21
dels motionen 1971: 417 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte hemställa att Kungl. M aj:t m åtte vidta åtgärder i syfte att åstadkomma kreditlättnader för jord bruket, i första hand så att gällande kreditram ar och utfärdade kredit garantier kan utnyttjas,
dels motionen 1971: 569 av herr Håkansson m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen m åtte uttala, att de enligt överenskommelse i januari 1971 mellan riksbanken och affärsbankerna genomförda kreditlättnaderna för industriinvesteringar m å på motsvarande sätt gälla även jordbruksinvesteringar.
Utskottet
Den kreditpolitiska lagstiftningen, som behandlas i propositionen, går tillbaka på den beredskapslagstiftning på området, som riksdagen antog 1937. Den fick sin nuvarande utformning genom beslut vid 1962 års riksdag. Förordnanden gällande affärsbankerna har med stöd av lagstiftningen meddelats vid tre tillfällen. Sålunda sattes kassakvotslagen i kraft under 2 m ånader kring årsskiftet 1967/68. Vidare meddelades den 4 m ars 1969 förordnande beträffande likviditetskvoter och den 22 juli 1969 förordnande beträffande kassakvoter för affärsbankerna. Dessa förordnanden gäller alltjämt.
I skrivelse den 4 februari 1971 hemställde fullmäktige i riksbanken att giltighetstiden för likviditets- och kassakvotslagen, placeringskvotslagen och ränteregleringslagen skulle förlängas till utgången av juni 1974 samt att vissa redaktionella ändringar i lagarna skulle genomföras. Fullmäktige framhöll att de med sina erfarenheter från den senaste åtstramningsperioden inte kände någon tvekan om att tvingande behov kan komma att föreligga även under de närmaste åren att utnyttja de befogenheter som de tre fullmaktslagarna ger. Flertalet remissinstanser delade denna uppfattning och även departementschefen anslöt sig här till.
I motionen 1971: 1374 — liksom i Svenska bankföreningens remiss yttrande över riksbanksfullmäktiges framställning — framförs en avvi kande mening. M otionärerna hävdar att likviditets- och kassakvotslagen har två syften: dels tjänar den som ett penning- och konjunkturpolitiskt styrinstrument, dels möjliggör den en prioritering av den lång fristiga kreditgivningen till staten och bostadsbyggandet. Det synes dem emellertid som om det konjunkturpolitiska syftet och prioriteringssyftet på ett olyckligt sätt kommit att sammanblandas genom den nuvarande utformningen av kassa- och likviditetskvoter. Likviditetskvoterna har inte kunnat fungera som ett smidigt konjunkturpolitiskt styrinstrument utan har i stället tidvis måst förstärkas m ed bestämmelser om utlå-
ningstak. De anser att man ur konjunkturpolitisk synpunkt i princip borde inskränka sig till en lagstiftning som koncentrerade sig på kredit institutens kassalikviditet i vidsträckt bemärkelse, medan placeringskvotem a borde konstrueras så att myndigheterna hade möjlighet att ändra dem från tid till annan allteftersom den samhällsekonomiska utvecklingen ställer nya krav beträffande prioriteringen. M otionärerna föreslår därför att en utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt be handla här berörda problem. I avvaktan på utredningens resultat hem ställer de att giltigheten av likviditets- och kassakvotslagen samt placeringskvotslagen förlängs till och med utgången av juni 1972. Ränte regleringslagen bör enligt m otionärernas mening kunna slopas. D et räc ker med frivilliga överenskommelser mellan centralbanken och kredit instituten på detta område.
U tskottet delar inte motionärernas uppfattning. Så som utskottet ser saken utgör den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen den grund som gjort det möjligt för riksbanken att träffa sina överenskommelser med kreditinstituten och få sina kreditpolitiska rekommendationer beaktade. U tan beredskapslagstiftningen skulle riksbankens penningpolitiska hand lingskraft ha försvagats. Därtill kommer som redan framhållits att för ordnande om kassa- och likviditetskvoter för affärsbankerna gällt ända sedan 1969. Då behov av en restriktiv kreditpolitik kan väntas föreligga även under den kommande treårsperioden vore det enligt utskottets uppfattning oklokt att avhända sig de möjligheter att utnyttja de penningpolitiska medel som beredskapslagstiftningen erbjuder.
U tskottet tillstyrker därför att giltighetstiden för likviditets- och kas sakvotslagen, placeringskvotslagen och ränteregleringslagen förlängs till utgången av juni 1974. M ot de av departementschefen föreslagna, hu vudsakligen redaktionella ändringarna i lagförslagen har utskottet intet att invända.
U tskottet vill erinra om att departementschefen — delvis i anslutning till Svenska bankföreningens kritik av beredskapslagarnas konstruktion och dess förslag till en skyndsam utredning härom — sagt sig vara be redd att i annat sammanhang överväga frågan om en eventuell översyn av dessa lagars konstruktion. Placeringskvotslagen liksom kapitalm ark nadens struktur och funktionssätt över huvud är dessutom föremål för översyn inom 1968 års kapitalmarknadsutredning. Under dessa omstän digheter anser utskottet att behov ej föreligger av den i motion 1971: 1374 begärda utredningen.
I motionerna 1971:231, 1971:417 och 1971:569 understryks hur kapitalkrävande jordbrukets investeringar är. Enligt riksdagens princip beslut 1967 om jordbrukspolitiken skulle denna inriktas på att främ ja en snabb rationalisering. I det sammanhanget är det viktigt att jordbru karna till fullo kan utnyttja de ram ar för statliga kreditgarantier som fastställts. Så har icke skett under senare år, vilket enligt m otionärerna
sammanhänger m ed de mycket hårda kreditrestriktionerna. I m otioner na 231 och 417 yrkar man därför på att kreditlättnader snarast genom förs för jordbruksinvesteringar så att de statliga kreditgarantierna kan utnyttjas i ökad omfattning och i motionen 569 hemställs att de kredit lättnader som i januari 1971 genomfördes för industriinvesteringar skall om fatta även jordbruksinvesteringar. U tskottet vill här erinra om att bankoutskottet vid sin behandling av liknande motionskrav i fjol (BaU 1970: 16) underströk att de förhållan den som m otionärerna kritiserat stod helt i överensstämmelse med de principer för prioritering på kreditm arknaden som riksdagen godkänt då den 1962 antog de kreditpolitiska beredskapslagarna. M otionsyrkan dena avslogs av riksdagen. Finansutskottet, som delar bankoutskottets inställning i denna fråga, vill ytterligare peka på att en icke oväsentlig lättnad inträtt i kreditpolitiken sedan de tre nu behandlade motionerna väcktes. Sålunda har diskontot som bekant sänkts från 7 till 6 procent och detta har lett till en sänkning av kreditinstitutens räntor. D et tidi gare utlåningstaket för ”övrig utlåning” slopades redan vid årsskiftet och likviditeten inom banksystemet har tillåtits öka under första kvar talet i år vilket bör ha medfört en viss vidgning även av utlåningsmöjligheterna till jordbruket. Under hänvisning till det nu sagda avstyrker u t skottet motionärernas krav på speciella kreditlättnader för jordbruket. Utskottet hemställer att riksdagen A. med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1374, såvitt nu är i fråga, antar de vid propositionen 1971: 71 fogade förslagen till 1) lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), 2) lag om ändring i placeringskvotslagen (1962: 257), 3) lag om ändring i ränteregleringslagen (1962: 258), B. avslår motionen 1971: 1374 i vad avser utredning, C. avslår motionerna 1971: 231, 1971: 417 och 1971: 569.
Stockholm den 4 maj 1971
P å finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), W edén (fp), K nut Johansson i Stock holm (s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Jansson (s), Josefsson i Halmstad (s), Arne Pettersson i Malmö (s), Fågelsbo (c) och M öller i Göteborg (fp).
Reservationer
1. Beträffande den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen av herrar W edén (fp), Burenstam Linder (m) och Möller i Göteborg (fp) som an ser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”begärda utredningen” bort ha följande lydelse:
”Utskottet anser att en kreditpolitisk beredskapslagstiftning behövs. Den nuvarande lagstiftningen har dock brister. D ärför erfordras en över syn utan onödig tidsutdräkt. Utskottet anser det icke nödvändigt att nu ta ställning till de olika motiveringar, som motionärerna anför för änd ringar i nuvarande lagkomplex på området. D etta får anstå tills erfor derlig utredning företagits. F ör att en beredskapslagstiftning skall fungera väl som ett smidigt styrinstrument krävs emellertid t. ex. att de konjunkturpolitiska syftena hålls isär från andra strävanden.
Departementschefen uttalar i propositionen om förlängning av nu gällande beredskapslagstiftning: ”Frågan om en eventuell översyn av lagarnas konstruktion är jag beredd att överväga i annat sammanhang.” Utskottet noterar att departementschefen alltså är medveten om att de olika lagarna lider av vissa svagheter. Enligt vad utskottet inhäm tat har 1968 års kapitalmarknadsutredning ännu inte upptagit denna fråga till övervägande. Utskottet anser därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t bör anhålla om påskyndande av utredning i lämplig form beträf fande modernisering av här ifrågavarande lagstiftning. Denna utredning bör även om fatta ränteregleringslagen, varför utskottet inte kan till styrka att denna för närvarande avvecklas. Beträffande utsträckning av nuvarande lagstiftnings giltighetstid anser utskottet att denna bör be stämmas till utgången av juni 1973. M ot de av departementschefen föreslagna, huvudsakligen redaktionella ändringarna i lagarna har ut skottet under hänvisning till sina ovanstående ställningstaganden ingen invändning.”
dels utskottets hemställan under A och B bort ha följande lydelse:
”A. i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och motionen 1971: 1374,
såvitt nu är i fråga, antar de vid propositionen 1971: 71 fogade
förslagen till 1) lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), 2) lag om ändring i placeringskvotslagen (1962: 257), 3) lag om ändring i ränteregleringslagen (1962: 258),
m ed följande såsom utskottets förslag betecknade ändringar be
träffande lagarnas ingresser:
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Lag om ändring i likviditets- och Lag om ändring i likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256) kassakvotslagen (1962: 256)
Härigenom förordnas i fråga om Härigenom förordnas i fråga om likviditets- och kassakvotslagen likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), som enligt lag (1968: (1962: 256), som enligt lag (1968: 261) gäller till utgången av juni 261) gäller till utgången av juni 1971, 1971,
dels att lagen skall äga fortsatt dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1974, giltighet till utgången av juni 1973,
dels att 2, 4, 5, 7, 8 och 10 §§ dels att 2, 4, 5, 7, 8 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse. skall ha nedan angivna lydelse.
Lag om ändring i placeringskvots- Lag om ändring i placeringskvots lagen (1962: 257) lagen (1962: 257)
Härigenom förordnas i fråga om Härigenom förordnas i fråga om placeringskvotslagen (1962:257), placeringskvotslagen (1962:257), som enligt lag (1968: 262) gäller som enligt lag (1968: 262) gäller till utgången av juni 1971, till utgången av juni 1971,
dels att lagen skall äga fortsatt dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1974, giltighet till utgången av juni 1973,
dels att 2, 4 och 8 §§ skall ha dels att 2, 4 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse. nedan angivna lydelse.
Lag om ändring i räntereglerings Lag om ändring i räntereglerings lagen (1962: 258) lagen (1962: 258)
Härigenom förordnas i fråga om Härigenom förordnas i fråga om ränteregleringslagen (1962:258), ränteregleringslagen (1962:258), som enligt lag (1968: 263) gäller som enligt lag (1968: 263) gäller till utgången av juni 1971, till utgången av juni 1971,
dels att lagen skall äga fortsatt dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1974, giltighet till utgången av juni 1973,
dels att 4 § skall ha nedan an dels att 4 § skall ha nedan an givna lydelse. givna lydelse.
B. i anledning av motionen 1971: 1374 under åberopande av vad
utskottet anfört hos Kungl. M aj:t anhåller om påskyndande av
utredning i lämplig form om modernisering av den beredskaps-
lagstiftning som omfattas av likviditets- och kassakvots-, place-
ringskvots- och ränteregleringslagarna,”
2. beträffande kreditlättnader fö r jordbruket av herrar W edén (fp), Burenstam Linder (m), Kristiansson i Harplinge (c), Fågelsbo (c) och M öller i Göteborg (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskot tet vill” och slutar med ”för jordbruket” bort ha följande lydelse:
”Utskottet anser liksom motionärerna, att det är angeläget att ökat kreditutrymme skapas för jordbrukets investeringar.
Olika form er av kreditgivning med statlig kreditgaranti spelar i detta sammanhang en central roll. Syftet med ett sådant system motverkas emellertid så länge kreditrestriktionerna utform as på det sätt som hittills skett. Även den som erhållit utfästelse om statlig kreditgaranti riskerar nämligen att inte få tillgång till erforderligt lån.
D et är därför enligt utskottets mening angeläget, att en bättre sam ordning mellan kreditpolitiken och jordbrukspolitiken kommer till stånd. F ör att statsmakternas jordbrukspolitiska intentioner skall kunna för verkligas, är det nödvändigt att utfästelser om garantilån som lämnats också kan uppfyllas. I dagens situation är det också angeläget att jord bruket stimuleras till ökade investeringar genom kreditlättnader i samma utsträckning som redan genomförts beträffande industriinvesteringar.”
dels utskottets hemställan under C bort ha följande lydelse:
”C. att riksdagen med bifall till motionerna 1971: 231, 1971: 417
och 1971: 569 i skrivelse till Kungl. M aj:t uttalar, att åtgärder
vidtas i syfte att underlätta kreditgivningen till jordbruket i en
lighet med vad utskottet anfört.”
HARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 0 0 2 5