Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:56 angående förbättrad samhällsinformation jämte motioner
Finansutskottets betänkande nr 23 år 1971 FiU 1971:23
Nr 23
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 56 angående förbättrad samhällsinformation jämte motioner.
Propositionen
Sedan Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 1 (bilaga 9, punkt E 16) be räknat medel till Kostnader för viss statlig annonsering har Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 56 under åberopande av utdrag av statsrådsproto kollet över finansärenden för den 12 mars 1971 föreslagit riksdagen att 1. godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för dagspress annonsering, 2. godkänna att en näm nd för samhällsinformation med de uppgifter som angetts i statsrådsprotokollet inrättas den 1 juli 1971, 3. till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1971/72 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
Motionerna
I motionen 1971: 1280 av herr Stjernström m. fl. (c) h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär att ett informationsprogram utarbetas om förutsättningarna för industrietablering inom stödområdet i enlighet med vad som anförts i motionen. I motionen 1971: 1311 av herr N orrby i Åkersberga m. fl. (fp, c, m) har hemställts att riksdagen m åtte besluta att den i propositionen före slagna nämnden kompletteras med en allsidig parlamentarisk represen tation.
Utskottet
U tskottet delar den grundläggande syn på samhällsinformationen som fram fördes av Informationsutredningen (SOU 1969: 48) och som även departementschefen ansluter sig till. Myndigheternas informations verksamhet skall vara ett medel att uppnå de m ål som satts upp för respektive myndighets verksamhet. Inte bara på så sätt, m enar utskot tet, att en informationsverksamhet är nödvändig för att myndigheterna skall nå medborgarna med sina tjänster eller anvisningar och sålunda 1 Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 23
är en förutsättning för en effektiv myndighetsutövning utan också — och fram för allt — därför att medborgarna har rätt att kräva att bli informerade om lagar, förordningar, möjligheter och förm åner på rim liga villkor. Den utökade verksamheten hos stat och kommun och den enskildes ökade rörlighet i det moderna samhället medför långt fler tillfällen då medborgaren behöver vara inform erad om av det allmänna påbjudna bestämmelser och erbjudna förmåner. E n särskilt viktig aspekt här är som utredningen påpekar att samhällsinformationen behövs för att möjliggöra för m edborgarna att hävda sina idéer och intressen i den demokratiska processen och därm ed påverka samhällsutveck lingen. I vissa situationer måste samhället vidare förlita sig på en fri villig medverkan från medborgarnas sida för att klara ett tillfälligt brist läge utan alltför svåra återverkningar. Utredningen näm ner t. ex. infor mation om försämrade framkomstmöjligheter på en viss vägsträcka eller en minskning av vattentillgången. En väl utvecklad rutin för samhälls information krävs i sådana lägen.
I propositionen föreslås att en särskild nämnd för samhällsinforma tion inrättas. Den skall bl. a. verka för en samordning av samhällsinfor mationen och för att samhällets resurser för informationsverksamhet utnyttjas rationellt. I den mån statliga myndigheter väljer dagspress annonsering som ett medel att nå alla medborgare eller befolkningen i ett visst område förordar departementschefen att annonserna i regel skall vara av samma innehåll och form at och införas i samtliga dags tidningar.
Statligt organ fö r samhällsinformation. Utskottet ansluter sig till de partementschefens uppfattning att ett centralt statligt organ för sam ord ning av samhällets olika informationsinsatser bör komma till stånd samt att det bör ha formen av en nämnd och inte av ett bolag. Departem ents chefen anför att i näm nden bör ingå representanter för myndigheter som har en omfattande informationsverksamhet och att de kommunala och landstingskommunala sektorerna likaledes bör vara representerade.
I motionen 1971: 1311 begärs att nämnden kompletteras med en all sidig parlamentarisk representation med tanke på att den enligt m otio närernas uppfattning får en mycket utsatt och ansvarsfull ställning.
Enligt utskottets uppfattning kommer nämnden i första hand att ha en rådgivande och tekniskt samordnande funktion på området för sam hällsinformation. Som redan framhållits skall informationsverksamhe ten betraktas som integrerande delar av myndighetsutövningen och av vägningen mellan skilda informationsbehov skall sålunda i huvudsak ske vid den norm ala budgetbedömningen och anslagsprioriteringen. D et ta utesluter emellertid inte att nämnden särskilt i det tidigare skedet kommer att ha viktiga analysuppgifter och kan väntas dra upp prin cipiella riktlinjer för samhällets informationsverksamhet. Departem ents chefen anför att i nämnden bör ingå representanter för myndigheter
som har en omfattande och för den övriga förvaltningen intressant in formationsverksamhet och att vidare representanter för de kommunala och landstingskommunal a sektorerna bör ingå. U tskottet förutsätter där vid att personer med erfarenhet av arbete med massmedia kommer att bli representerade och att näm nden kommer att kompletteras med par lamentariskt inslag så att skilda opinioner kan komma till uttryck.
Vidgade medel fö r informationsverksamhet. A tt närm are bestämma behovet av samhällsinformation av detta slag m öter stora svårigheter. U tskottet delar departementschefens bedömning att det begärda belop pet om 15 milj. kr. får betraktas som tillräckligt. H ärvid har då räk nats in myndigheternas merutgifter som följd av de nya principerna för viss samhällsinformation i dagspressen. Anslaget bör som Kungl. M aj:t begärt ställas till förfogande i form av ett reservationsanslag.
Utskottet vill understryka att den särskilda informationsverksamhet som kan komma till stånd på grundval av dessa medel är att betrakta som försöksverksamhet där åtgärdernas verkan noga bör studeras och ge underlag för en kontinuerlig bedömning av samhällsinformationens form er och omfattning.
Beträffande prioriteringen av olika informationsprojekt instämmer utskottet i att förtur bör ges sådana projekt som syftar till information om medborgarnas rättigheter och skyldigheter samt projekt där behovet av en samordning av myndigheters inform ation är angelägen. Största vikt bör redan i inledningsskedet ges också sådana särskilda inform a tionsprojekt som kan medverka till att viktiga av regering och riksdag uppsatta mål nås. D it hör — i anledning av vad som framhålls i m o tionen 1971: 1280 — självfallet också de regionalpolitiska målsättning arna. Någon särskild framställning till Kungl. M aj:t härom är enligt utskottets mening inte erforderlig.
Ambitionsnivå fö r samhällsinformation. I propositionen refereras vissa synpunkter på ambitionsnivå när det gäller att nå ut med information till medborgarna. I fråga om sådan inform ation från samhällets sida som m era allmänt syftar till att vinna flertalet eller en stor grupp m edbor gares medverkan i en viss fråga — t. ex. att minska strömförbrukningen i ett visst läge — kan det inte betraktas som nödvändigt att nå varje enskild medborgare.
Högst bör kraven ställas när syftet är att sprida kunskap om grund läggande rättigheter och skyldigheter, i propositionen exemplifierade med sociala förmåner, rätt att delta i allm änna val och skyldighet att avge självdeklaration. U tskottet delar denna syn. D et är en viktig prin cip att här sträva efter att inom möjligheternas gräns söka nå varje medborgare. I den m ån dagspressannonsering kom m er i fråga bör där för som anförs i propositionen annonsering ske i samtliga dagstidningar.
Vad sedan gäller att varje annons i princip bör vara av samma for m at i samtliga dagstidningar bör enligt utskottets mening denna huvud
regel inte tolkas bokstavligt. Annonsens storlek bör stå i rimlig propor tion till tidningsformat och observationsvärde. D et bör ankomma på nämnden att h är söka sig fram till en rimlig avvägning. Tidningens upplagestorlek bör inte påverka bedömningen.
Pressombudsmannafunktionen m. m. Departementschefen framhåller i anslutning till utredningens förslag om inrättande av ett tiotal nya tjänster som pressombudsman att ett mycket stort antal myndigheter redan har sådana tjänster och att en betydande utbyggnad ägt rum se dan utredningen bedömde behovet av nya funktioner. Departements chefen anser det därför inte nödvändigt att i detta sammanhang ta upp frågan om inrättande av tjänster som pressombudsmän. Utskottet de lar hans uppfattning på denna punkt och vill peka på att riksdagen ny ligen beslutat om avsevärt vidgade medel vid länsstyrelserna för att bl. a. tillgodose en förbättrad informationsverksamhet.
Till sist vill utskottet understryka betydelsen av att m an inom den offentliga förvaltningen verkligen strävar efter att ge massmedia och allmänheten en klargörande och serviceinriktad information. I längden är detta enligt utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en ytterligare fördjupad demokrati i vårt allt m er komplicerade samhälle.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade rikt
linjerna för dagspressannonsering,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. M aj:ts förslag och i anled
ning av motionen 1971: 1311 godkänner att en näm nd för sam
hällsinformation m ed de uppgifter som angetts i statsrådsproto
kollet inrättas den 1 juli 1971,
3. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1971/72 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad u t
skottet i övrigt anfört i anledning av Kungl. M aj:ts förslag och
motionen 1971: 1280.
Stockholm den 29 april 1971
P å finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), K nut Johansson i Stockholm (s), F ran zén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge (c), Jansson (s), Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s), G add (s), Pettersson i Kvänum (c) och Möller i Göteborg (fp).
M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 2 5